• No results found

Syftet med undersökningen var att undersöka följande:

· Hur uppfattar klasslärarna och modersmålslärarna att studiehandledning (i matematik) på modersmålet påverkar andraspråkelever?

· Vilken betydelse anser andraspråkselever att studiehandledning har i matematiken? · På vilket sätt sker samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare?

Genom intervjuer med två klasslärare och fem modersmålslärare, varav två som arbetar i samma skola som klasslärarna och de övriga tre i olika skolor, fick jag svar på frågorna. Såväl klasslärare som modersmålslärare tycker att andraspråkselever behöver både modersmålet och svenska för att klara sig i ämnet matematik. Det finns klasslärare som tycker att

studiehandledningen är bra för elever som förstår svenska dåligt men behärskar modersmålet. Det finns också modersmålslärare som tycker att studiehandledning är bra även för elever som behärskar svenska språket bättre än sitt modersmål. De anser att eleverna då kommer att lära sig ord och matematiska begrepp på båda språken. Enligt deras uppfattningar är

studiehandledning ett verktyg för att stärka elevernas tvåspråkighet och för att eleven ska lära sig ord och begrepp på två språk och utveckla svenskan genom sitt modersmål.

Genom intervjuer med fyra andraspråkselever som har kurdiska, albanska respektive arabiska som modersmål och har studiehandledning, fick jag veta att tre av eleverna tycker att

studiehandledningen gör matematiken lättare pga. att de får hjälp på modersmålet. Det är bara en arabisk elev som påstår att hon inte förstår riktigt på grund av modersmålslärarens dialekt, som är mindre positiv till studiehandledningen.

Om samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare, visar undersökningen att det finns stora brister i samarbetet, det är endast en modersmålslärare som deltar i elevers utvärdering och elevers utvecklingssamtal och en annan som gör det ibland. Klasslärare och

modersmålslärare hoppas att samarbetet ska bli bättre och att det blir mer kontakt, samplanering och utvärdering mellan dem.

När jag arbetade med min undersökning upplevde jag att det finns en del frågor som behöver ett fördjupande svar. I undersökningsområdet skulle det vara tänkvärt att studera vidare på varför modersmålslärare inte tar större ansvar i andraspråkselevers undervisning och

en skola istället för flera så att hon/han kan inrikta sig mer på andraspråkselever? Är

modersmålslärarens anställning på bara en skola bra för samarbetet mellan modersmålsläraren och klasslärarna? En annan viktig fråga som kräver att man fördjupar sig i och som är viktig för andraspråkselevers utveckling är: vilken metod ska modersmålsläraren använda sig av när han eller hon förklarar för eleven? Ska man använda bara modersmålet eller kodväxling? Med denna studie har jag lärt mig mycket om studiehandledning för andraspråkselever och det var intressant att höra på både modersmålslärare och klasslärare och se vad de tycker om studiehandledning. Det var också intressant att se att det inte finns stor skillnad mellan modersmålslärares och klasslärares uppfattningar på många av punkterna som studien behandlar.

Litteraturförteckning

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2005), Tankarna springer före, HLS förlag. Bergman, Pirkko m.fl. (2002), Två flugor i en smäll, Liber AB, Stockholm, Myndighet för skolutveckling, Liber Distribution, Stockholm

Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001), Språkliga möten, Student litteratur, Lund Cromdal, Jakob m.fl. (2003), Ett vardagsliv med flera språk, Liber AB, Stockholm. Ejvegård, Rolf (2003), Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur

En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning (2007), Svenska som andra språk, Liber AB

Ett referensmaterial (2001), Att undervisa elever med svenska som andra språk, Liber Distribution

Hultinger, Eva- Stina & Wallentin, Christer (1996), Den mångkulturella skolan, Studentlitteratur, Lund..

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Studentlitteratur, Lund.. Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Ladberg, Gunilla (1999), Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig?, Bokmashin, Stockholm

Littman, Caterina & Rosander Carin (1999), Språkmosaik, Repro 8 AB Nacka. Hernan Concha (1997), Modersmålsundervisningen i Sverige - En krönika, Modersmålsundervisningen i Malmö

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo ( 2002), Baskunskaper i matematik; Studentlitteratur, Lund

Paulin, Arja m.fl. (1993), Mer än ett modersmål, HLS förlag, Skolverket i Stockholm Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001), Minoritetselever och matematikutbildning, Lenanders tryckeri AB

Sjögren, Annick & Runfors, Ann & Ramberg, Ingrid (1996), En bra svenska, ReproPrint AB, Stockholm

Skutnabb – Kangas, Tove (1981), Tvåspråkighet, Liber läromedel, Lund

Statens offentliga utredningar (1996), Krock eller möte, Norstedts tryckeri AB, Stockholm Strömqvist, Siv (1998), Upsatshadboken, Craphic Systems AB, Göteborg

Svensson, Ann- Katrin (1998), Barnet, Språket och miljön, Studentlitteratur, Lund Trost, Jan (2005), Kvalitativa intervjuer. 3:e uppl, Lund: Studentlitteratur

Internet källor:

http://www.malmo.se/download/18.39883b08111997b0eac800038613/Kr+Husie+bou+06.doc http://www.skolverket.se/sb/d/567, kursplanen för modersmål.

Bilaga 1

Intervjufrågor för elever

1. Hur många år har du bott i Sverige?

2. Tycker du att du har problem med det svenska språket?

3. Vad tycker du om matematiken? Varför?

4. Tycker du att matematiken är svårt som ämne eller är det språket som är problemet?

5. Vad tycker du om matematikundervisning som du får på modersmålet?

Bilaga 2

Intervjufrågor för Klass/ämneslärare

1. Vad tycker du om studiehandledningen på modersmålet?

2. Vad tycker du om att andraspråkselever använder sitt språktill kunskapsinhämtade?

3. Upplever du att matematiken är ett svårt ämne för elever som har svenska som andra språk?

4. Upplever ni att andraspråks elever har svårigheter i matematiken på grund av brist på svenskt språk?

5. Tycker du att andraspråkselever har svårigheter i problemlösning, varför?

6. Samarbetar du med modersmållärare i att ta ansvaret om andraspråkselever som går på studiehandledning?

7.

Samarbeter du med modersmållärare i samplanering när det gäller ämnet matematik?

Bilaga 3

Intervjufrågor för modersmålslärare

1. Hur får du information i konferenser och om andraspråkselever?

2. På vilken sätt bedrivs studiehandledning på matematiken?

3. Vilken den bästa arbetsmodellen i studiehandledning som man kan använda i matematiken? varför

4. Samarbetar du med klass/ämneslärare när det gäller tar ansvaret om elever som går på studiehandledningen.

Related documents