Slutsats

1.5. Disposition

Nedan presenteras uppsatsens struktur och de olika kapitlens innehåll.

I kapitel 2 motiveras och beskrivs de teorier som ligger till grund för utformningen av studiens hypoteser.

I kapitel 3 förs en diskussion kring de olika teorier som tagits upp i föregående kapitel. Diskussionen mynnar sedan ut i studiens hypoteser.

I kapitel 4 redogör vi för undersökningens metodval och kvalitetskriterier. En beskrivning ges även av operationaliseringsprocessen.

I kapitel 5 presenterar vi vårt insamlade datamaterial.

I kapitel 6 diskuteras resultaten i förhållande till studiens uppställda hypoteser.

I kapitel 7 presenteras studiens slutsats och förslag ges till fortsatta studier.

Teori

2. Teori

detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för utformningen av studiens hypoteser. De teorier som vi valt att beskriva är legitimitetsteori, agentteori och resursberoendeteori.

2.1 Teorival

Vår studie behandlar två olika mekanismer inom corporate governance-systemet, nämligen styrelsen och redovisningen. Vi behöver därmed ett bredare teoretiskt ramverk än om vi endast hade valt att studera en mekanism. Vi kommer alltså att behandla teorier och forskning som går att applicera på både styrelsen och frivillig redovisning.

Styrelsen och dess relation till företaget har varit i forskarnas fokus under en längre tid²⁰. Flera olika teorier har använts för att förklara kännetecken hos styrelsen och hur dessa i sin tur påverkar företaget. Skilda empiriska resultat har emellertid lett fram till att de teoretiska modellerna saknar stöd och deras tillämplighet för fenomenet i fråga har betvivlats. De teorier som forskarna vanligtvis har utgått från inom styrelseforskningen är institutionell-, agent- och resursberoendeteori.²¹ Agentteorin har även haft en framträdande roll inom den positiva redovisningsteorin. Grundarna till den positiva redovisningsteorin, Watts och Zimmerman, utvecklade teorin utifrån Jensen och Mecklings tankar om ett principal/agent-förhållande. Alternativa teoretiska perspektiv har emellertid använts av ett flertal forskare under de senaste åren för att förklara förekomsten av viss information i företags årsredovisningar. Bland annat har det varit vanligt att forskare inom redovisningsområdet valt att utgå från ett legitimitetsperspektiv.²²

Eftersom legitimitetsteorin och agentteorin har en betydande roll inom såväl styrelseforskningen som redovisningsforskningen valde vi att utgå från dessa. De två teorierna bidrar med olika perspektiv och det var därför intressant att undersöka vilken teori som skulle kunna förklara sambandet mellan en styrelseförändring och en

20 Johnson, L., J. et al. (1996) s. 409.

21 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 416-417.

22 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 213, 268, 296.

I

Teori

förändring i rapporten om intern kontroll. Att tidigare empiriska resultat inom styrelseforskningen inte kunnat ge stöd för dessa teorier gjorde det hela än mer intressant eftersom de är så erkända teorier. Vi vill därför undersöka om vi kan finna stöd till dessa teorier med våra empiriska resultat. Som ett ytterligare komplement till dessa två teorier valde vi att utgå från ett resursberoendeperspektiv som bidrog med ett mer företagsekonomiskt resonemang. Vi anser att denna teori kan vara ett bra komplement till de två andra större teorierna då den tar upp aspekter, främst styrelsekapital som inte berörs i de övriga teorierna.

2.2 Legitimitetsteori

Legitimering är processen där en organisation rättfärdigar sin rätt att existera i ett socialt system. Organisationerna söker efter att finna samstämmighet mellan de sociala värderingar som associeras med dess aktiviteter och de normer som finns kring acceptabelt beteende i det sociala system som de ingår i. Det kräver att organisationen fortsätter att importera, transformera, och exportera energi, material och information.

När dessa två värderingssystem är samstämmiga råder organisationslegitimitet.²³

Om det finns en faktisk eller potentiell skillnad mellan de två värderingssystemen kommer legitimiteten att hotas. Legitimeringen sker på den högsta nivån i formella organisationer. Att legitimera organisationen i det sociala system där den befinner sig är en av de främsta funktionerna för personerna på den nivån.²⁴

Ett annat sätt att uttrycka förhållandet med de båda systemen är att se det som ett socialt kontrakt. Detta kontrakt gäller mellan organisationer och individer i samhället.

Samhället (som ett kollektiv av individer) förser företag med dess legala status och auktoriteten att äga och använda naturresurser och att anställa personal. Företag tar av kollektiva resurser och bjuder ut både varor och tjänster och sprider sina produkter i den allmänna miljön. Organisationen har ingen självklar rätt till dessa förmåner, och för att samhället ska tillåta dess existens, kommer det att förvänta sig att förmånerna ska överstiga samhällets kostnader.²⁵

23 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

24 Ibid. s. 122-123.

25 Mathews, M., R. (1993) s. 26.

Teori

Enligt legitimitetsteorin använder företagsledningen sig av årsredovisningen för att legitimera företagets verksamhet. Informationen i årsredovisningen kan användas för att till exempel informera allmänheten om förändringar i företagets aktiviteter.

Årsredovisningen används också för att förmedla att företaget följer samhällets värderingar och förväntningar. Företagsledningen förväntas agera efter dessa och förändra sin verksamhet då samhällets värderingar ändras. Om företaget vet vilka intressen som samhället har, tenderar de att utöka denna information i sin årsredovisning.²⁶

2.3 Agentteorin

Agentteori är det mest framträdande teoretiska ramverket inom corporate governance-forskningen. Teorin härstammar från Berle och Means tankar om en separation mellan ägande (aktieägare) och kontroll (företagsledningen).²⁷ Denna separation av ägande och kontroll skapar möjligheter för företagsledningen (agenten) att agera i egenintresse genom att maximera sin egen välfärd och makt på ägarens (principalens) bekostnad²⁸. Teorin utgår från antagandet att alla individer försöker maximera sin egen nytta och därmed sätter sina egna intressen före ägarnas intressen. Detta resulterar i agentkostnader som utgörs av kostnader för bland annat strukturering och övervakning av agenter med motstridiga intressen. Till agentkostnader räknas även förlust i outputvärde.²⁹

I agentlitteraturen är den typiska synen att aktieägarna, genom styrelsen, är principaler medan företagsledare, till exempel företagets verkställande direktör, är agenter³⁰. Styrelsens funktion är att övervaka företagsledningen åt aktieägarna, vilket också brukar beskrivas som deras kontrollroll. Styrelsens övervakande funktion kan ses som en logisk följd av agentteorins bakomliggande antagande om en intressekonflikt som uppstår till följd av en separation av ägande och kontroll i företag.³¹

26 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 274, 282-283.

27 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 417.

28 Fama, E., F. (1980) s. 289.

29 Fama, E., F. & Jensen, M., C. (1983) s. 304.

30 Tosi, H., L. (2008) s. 154.

31 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 384.

Teori

Inom agentteorin ses företaget som ett näste av kontrakt, såväl skrivna som oskrivna, och utgångspunkten är ett tvåpartsförhållande mellan principalen och agenten³². Jensen och Meckling har definierat denna relation enligt följande; ”Ett kontrakt där en eller flera personer (principalen) engagerar en annan person (agenten) att prestera vissa tjänster på principalens vägnar, vilket innebär att en viss beslutsauktoritet överlämnas till agenten.”³³

Företagsledningen har i regel information som ägaren inte kan få tillgång till utan att en potentiell kostnad uppstår. Det är detta som leder till informationsasymmetri mellan principalen och agenten. Här kan en konflikt skapas, vilket utgör en del av det så kallade agentproblemet som enligt agentteorin kan lösas genom övervakning från ägarens sida.³⁴

Watts och Zimmerman menar emellertid att det är agenten och inte principalen som har motiv till att övervakning sker av agenten³⁵. Detta eftersom principalen betalar lägre lön till agenten på grund av informationsasymmetrin. Det ligger därför i agentens intresse att rapportera information till principalen som visar att agenten inte agerar på ett sätt som är skadligt för principalen.³⁶

2.4 Resursberoendeteori

Resursberoendeteorin ser företaget som ett öppet system som är beroende av sin omgivning. Förespråkare av detta perspektiv menar att styrelsen finns som ett försök för att hantera externt beroende, minska osäkerheten i företagets externa omgivning och minska transaktionskostnaderna genom att sammanföra organisationen med den externa omgivningen. Styrelsens primära funktion enligt resursberoendeteorin är därför att tjäna som resursgivare.³⁷ Denna funktion hänvisar alltså direkt till styrelsens förmåga att

32 Tosi, H., L. (2008) s. 154.

33 Jensen, M., C. & Meckling, W., H. (1976) s. 308, egen översättning.

34 Tosi, H., L. (2008) s. 155.

35 Watts, L., R. & Zimmerman, L., J. (1986) s. 184.

36 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 214.

37 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

Teori

tillföra resurser till företaget³⁸. Wernerfelt har definierat resurser enligt följande; “något som kan ses som en styrka eller svaghet för ett givet företag” ³⁹.

Pfeffer och Salancik som är två av grundarna till resursberoendeperspektivet menar att när ett företag tar in en ny styrelseledamot förväntas det att individen kommer att stödja företaget, bry sig om dess problem, presentera det för andra och försöka tillföra det resurser.⁴⁰

Inom resursberoendeteorin brukar det talas om fyra fördelar eller resurser som styrelsen kan bidra med: (1) råd och överläggning, (2) legitimitet, (3) kanaler för kommunikation av information mellan företaget och externa organisationer, och (4) assistans med att anskaffa resurser eller åtaganden från viktiga element utanför företaget.⁴¹ Westphal är en av flera forskare som har visat att styrelsen är en viktig källa när det gäller rådgivning och överläggning till företagsledningen⁴². Daily och Schwenk skriver i sin tur om styrelsens betydelse när det gäller att förbättra företagets rykte och legitimitet⁴³. Enligt Lynall et al finns även forskning som ger empiriskt stöd för såväl punkt tre som fyra ovan⁴⁴.

En grundsats i resursberoendeteorin är att styrelsen ska spegla företagets omgivning⁴⁵. Styrelsens ledamöter väljs för att maximera tillförseln av viktiga resurser till företaget.

Till skillnad från agentteorin argumenterar resursberoendeteoretiker för att styrelsen är det organ som kan knyta till sig viktiga externa organisationer till företaget. Varje styrelseledamot bidrar med sina kontakter och resurser till styrelsen och därmed även till företaget som helhet. Sammansättningen av styrelsen anses därför särskilt viktig inom resursberoendeteorin.⁴⁶

Eftersom styrelsen enligt resursberoendeteorin fungerar som resursgivare talar forskarna ibland även om det så kallade styrelsekapitalet. Styrelsekapitalet består av två

38 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 385.

39 Wernerfelt, B. (1984) s. 172, egen översättning.

40 Pfeffer, J. & Salancik, G. (1978) s. 163.

41 Hillman, A., J. et al. (2000) s. 239.

42 Westphal, J., D. (1999) s. 7 & 17-19.

43 Daily, C., M. & Schwenk, C. (1996) s. 190-191.

44 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

45 Pfeffer, J. (1972) s. 218 och Boyd, B. (1990) s. 427-428.

46 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

Teori

kategorier, humankapital och socialt kapital. Med humankapital menar forskarna styrelseledamöternas expertis, erfarenheter, kunskaper, rykte och förmågor.

Styrelseledamöternas sociala kapital består av faktiska och potentiella resurser som gjorts tillgängliga från ett nätverk av relationer från ett individuellt eller socialt sammanhang. Styrelsekapitalet ses som en avgörande del i styrelsens förmåga att bidra med resurser till företaget. Bland annat kan ett starkt styrelsekapital underlätta vid informationsöverföring mellan intressenter och verka för att företagets rykte och legitimitet stärks.⁴⁷

2.4.1 Mångfald i styrelsen som resursgivare

Carter et al menar att en av de mest intressanta corporate governance-frågorna handlar om hur kön, hudfärg och kulturell bakgrund påverkar styrelsen och företaget. En av respondenterna i deras undersökning uttryckte följande kring sin syn på vad mångfald kan ge: ”Det som en kvinna eller en person ur en minoritet kan ge styrelsen är ofta ett perspektiv som företaget inte hade förut – de tillför ett mer modernt inslag till beslutsfattarprocessen. Dessa perspektiv är av stort värde och missas ofta av en samling av endast vita manliga styrelseledamöter. De kan också ge inspiration till företagets arbetskraft som inte är en homogen samling av människor”.⁴⁸ Carter et al hittade i sin undersökning positiva signifikanta samband mellan kvinnor och minoriteter i styrelsen och företagsvärdet⁴⁹.

Många forskare inom styrelseområdet har valt att studera hur kvinnliga styrelseledamöter påverkar styrelsearbetet. Vad det gäller att tillföra resurser till företaget och styrelsen kan kvinnor och män tillföra olika typer av resurser, olika typer av styrelsekapital. Daily och Dalton tar i sin artikel upp flera positiva saker med att inkludera kvinnliga ledamöter i styrelsen. Till exempel nämner de att kvinnor tillför unikt värde till styrelsen i form av erfarenheter och arbetssätt som ofta skiljer sig från männens. Kvinnliga styrelseledamöter sänder också ut positiva signaler till övrig personal inom organisationen och de medför även positiva effekter på aktieutdelningen.⁵⁰ Även Francoeur et al menar att kvinnor har positiva effekter på

47 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 386-387.

48 Carter, D., A. et al. (2003) s. 34, egen översättning.

49 Ibid. s. 51.

50 Daily, C., M. & Dalton, D., R. (2003) s. 8-10.

Teori

styrelsen. Kvinnor ser ofta på saker och ting med ett annat perspektiv, vilket kan vara effektivt då till exempel problem ska lösas.⁵¹

Campell och Mínguez-Vera nämner att det finns både moraliska och ekonomiska argument för att styrelser även ska bestå av kvinnliga ledamöter. Att inte låta kvinnor vara styrelseledamöter på grund av att de är just kvinnor är omoraliskt. Risken är också att det får negativa ekonomiska följder för företaget att utesluta kvinnor ur styrelser.

Väljs inte de bästa styrelseledamöterna kan viktig kompetens gå förlorad och styrelsen riskerar att fatta beslut som påverkar företaget negativt.⁵²

51 Francoeur, C. et al. (2008) s. 84.

52 Campbell, K. & Mínguez-Vera, A. (2008) s. 439.

Hypoteser

3. Hypoteser

detta kapitel utgår vi från legitimitets-, agent- och resursberoendeteori för att genom resonemang kunna utforma studiens hypoteser.

Studien syftar till att förklara om en förändring i styrelsen leder till en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll. Studiens övergripande fråga är alltså om en styrelseförändring leder till en förändrad rapport. För att kunna förklara om det finns olika typer av styrelseförändringar som leder till en förändrad informationsmängd i rapporten om intern kontroll bryter vi i detta kapitel ned denna övergripande fråga i ett antal delhypoteser.

3.1 Hypotes 1 – Förändring av antalet styrelseledamöter

Agentteoretiska forskare har studerat styrelsestorlekens betydelse för företaget i en rad olika studier, men något entydigt svar har inte kunnat ges. Johnson et al skriver att styrelsestorleken kan bidra till viktig förståelse och därmed är relevant för ett antal relationer inom corporate governance-forskningen.⁵³ Enligt Lipton och Lorsch blir styrelsens effektivitet sämre om antalet styrelseledamöter överstiger sju eller åtta personer. Det blir då lättare för företagsledningen att få makt över styrelsen, eftersom styrelsen (principalen) då kan tänkas bli sämre på att sköta övervakningen av företagsledningen (agenten).⁵⁴ Några som också är av denna uppfattning är forskarna de Andres et al som i sin empiriska studie visar att en alltför stor styrelse kan ha negativa effekter på företaget⁵⁵.

I en styrelse med många ledamöter får varje enskild ledamot en mindre del av det kollektiva ansvaret än om de varit färre. Ledamoten tar därför inte en lika stor risk jämfört med om de vore ett färre antal styrelseledamöter och därmed hade haft en större andel av det kollektiva ansvaret. På så vis kan det tänkas att det även kan speglas i mängden information i rapporten om intern kontroll. Genom att varje individ känner att

53 Johnson, J., L. et al. (1996) s. 430-431.

54 Lipton, M. & Lorsch, J., W. (1992) s. 59-78.

55 de Andres, P. et al. (2005) s. 208-209.

I

Hypoteser

den har en större andel av ansvaret kommer den sannolikt vara mer benägen att se till att rapporten är mer välutvecklad.

Enligt resursberoendeteorin bidrar styrelsen med till exempel resurser i form av kanaler för att kommunicera information mellan företaget och externa organisationer⁵⁶. Lynall et al menar att det finns empiriska stöd för detta⁵⁷. Tidigare forskning har visat att styrelser med större erfarenhet och expertis presterar bättre. Detta indikerar att styrelsekapitalet kan öka både prestationen i företaget och trovärdigheten för företaget.⁵⁸ Styrelsekapitalet, både humant och socialt, har kopplats till styrelsen som resursgivare⁵⁹. Eftersom varje styrelseledamot enligt resursberoendeteorin alltså bidrar med sitt kapital till styrelsen borde en förändring av styrelsen få till följd att det totala styrelsekapitalet också förändras. Som en följd av att styrelsekapitalet förändras är det troligt att även styrelsens arbetssätt förändras och att det påverkar mängden information i rapporten om intern kontroll.

Som vi nämnt i inledningskapitlet är företag som har en effektiv intern kontroll mindre benägna att omarbeta sina finansiella rapporter. De väljer istället att redovisa mer frivillig information.⁶⁰ På samma sätt borde resonemang kunna föras kring rapporten om intern kontroll. De företag som har en effektiv intern kontroll kommer inte att behöva utveckla denna lika mycket utan kommer istället att lägga mer tid på att redovisa mer information i rapporten om intern kontroll.

Som de ovan förda resonemang antyder kan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter tänkas ha både positiva och negativa konsekvenser på rapporten om intern kontroll. I syfte att testa om styrelsens storlek påverkar mängden information i rapporten om intern kontroll ställs därför följande hypoteser upp:

H1a: Det finns ett positivt samband mellan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

56 Hillman, A., J. et al. (2000) s. 239.

57 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

58 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 387.

59 Ibid. s. 388.

60 El-Gazzar, M., S. et al. (2008) s. 96-97.

Hypoteser

H1b: Det finns ett negativt samband mellan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

3.2 Hypotes 2 – Styrelseledamöter byts ut

Enligt Lynall et al och Dowling och Pfeffer är en av styrelsens främsta funktioner att legitimera företaget⁶¹. Redovisning kan ses som ett verktyg för att söka efter extern legitimitet⁶². Enligt Ogden och Clarke används årsredovisningar för att påverka hur företaget ska upplevas och är ett sätt att skapa en önskad identitet⁶³. Strävar företaget efter att uppnå önskad identitet i samhället är det rimligt att anta att styrelsen ständigt vill fortsätta att utveckla rapporten för att skapa förtroende för företaget hos sina intressenter.

Eftersom den interna kontrollen sker inne i företaget, ingen intressent utanför kan se hur den utförs, är det viktigt att styrelsen rapporterar kring den för att de på så sätt kan uppfylla sin funktion som legitimitetsskapare. När styrelsen förändras borde de därför vilja utveckla rapporten om intern kontroll för att på sätt behålla eller stärka företagets legitimitet.

Företagens årsredovisningar är ett perfekt tillfälle för styrelsen att få ut budskapet om vad som görs och hur bra det görs. Därför är det rimligt att anta att styrelsen vill lämna rapporter med tydliga signaler om vad de gör för att visa att företagets interna kontroll är välfungerande. På så sätt kan samhället eller de som investerar sina pengar i företaget känna sig mer trygga. När en förändring sker i styrelsen borde det vara viktigt för den nya styrelsen att behålla samt stärka företagets legitimitet. Den enskilda styrelseledamoten är förmodligen intresserad av att legitimera sig själv, men att även legitimera företaget externt. Därmed borde denna ledamot också vara benägen att utveckla rapporten om intern kontroll.

En viktig uppgift för styrelsen är enligt agentteorin att reducera agentkostnader och informationsasymmetri, detta kan göras genom att utöva en god intern kontroll. När

61 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 419 och Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

62 Rahaman, A., S. et al. (2004) s. 36.

63 Ogden, S. & Clarke, J. (2005) s. 314.

Hypoteser

styrelsens ledamöter byts ut kan det tänkas att de i början fokuserar mycket på att arbeta med den interna kontrollen för att på så sätt kunna reducera agentkostnader.

Styrelseledamöterna kan då visa att de utför ett bra jobb med den interna kontrollen genom att de rapporterar mer om denna. Sannolikheten ökar då för styrelsen att bli omvald vid nästa bolagsstämma.

Enligt resursberoendeteorin tillför varje enskild styrelseledamot unikt kapital i form av kunskaper och erfarenheter⁶⁴. När en eller flera styrelseledamöter byts ut förändras styrelsekapitalet. Det förväntas då också att den eller de nytillkomna ledamöterna stödjer företaget och med hjälp av sitt unika kapital tillför resurser. Genom detta förändras även styrelsens arbetssätt och det är därmed rimligt att anta att även rapporten om intern kontroll förändras.

Med hjälp av ovan förda resonemang antar vi att en förändring av styrelsen, i form av att en eller flera styrelseledamöter byts ut, leder till en förändring av rapporten om intern kontroll. Följande hypotes är därför intressant att testa:

H2: Det finns ett positivt samband mellan att en styrelseledamot byts ut mot en annan och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

3.3 Hypotes 3 – Förändring av antalet oberoende styrelseledamöter

Styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter och en majoritet av ledamöterna ska vara oberoende mot företaget och dess ledning. Minst två av ledamöterna ska också vara oberoende i förhållande till de största aktieägarna.⁶⁵

För att ett företags sociala kontrakt med samhället ska stärkas och den externa legitimiteten öka kan det vara positivt för företaget att ha fler oberoende ledamöter. När legitimiteten ökar kan samhället känna större förtroende och tillit för företaget och då vilja fortsätta ge av de allmänna resurserna till företaget. Dowling och Pfeffer menar

För att ett företags sociala kontrakt med samhället ska stärkas och den externa legitimiteten öka kan det vara positivt för företaget att ha fler oberoende ledamöter. När legitimiteten ökar kan samhället känna större förtroende och tillit för företaget och då vilja fortsätta ge av de allmänna resurserna till företaget. Dowling och Pfeffer menar

In document Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll (Page 12-65)