Våra resultat indikerar att prepping snarare är en reaktion mot ”just-in-time-samhället” än en konsekvens av risksamhället. Vidare handlar prepping om att stärka samhällsstrukturen, inte att överge den.
En tydlig gemensam nämnare hos respondenterna är att de upplevt en krissituation som de på ett eller annat sätt har kunnat hantera. Att tro på sin egen förmåga och viljan att skapa ett handlingsutrymme verkar vara en viktig faktor för att fortsätta utveckla sin krisberedskap.
Även socialisation och uppväxtmiljö verkar ha betydelse, något som stämmer väl överens med Imel-Hartfords (2013) studie. Till skillnad från forskningen om amerikanska preppers kan vi inte urskilja tendenser till aggressivitet, samhällsförakt och hegemonisk maskulinitet (Foster, 2016; Kelly 2016; Huddleston 2012; Mitchell, 2002). Inte heller stämmer den mediala bilden av macho-mannen med de vi intervjuat, även om det råder delade meningar hos våra respondenter huruvida de amerikanska preppers-programmen ses som inspirerande eller avskräckande underhållning (Foster, 2016; Kelly, 2016). En viss misstro mot
samhällsinstitutionerna, skattesystemets uppbyggnad och hur staten prioriterar sina resurser
framkom visserligen hos vissa av våra respondenter, men det är inte en dominerande
inställning. Det finns inte heller någon tendens att vilja bryta sig ur samhällskontraktet, även om respondenterna inte sitter och väntar på att någon annan ska lösa problem som uppstår.
Handlingskraft är ett utmärkande drag. Erik beskriver att:
Jag känner att jag har ett personligt ansvar. Jag litar inte på att det kommer en skön regering som ska återställa […] Jag har ett ansvar för mig som individ och medborgare kan man säga. Jag sitter inte och väntar på att andra ska lösa mina grejer.
Motsvarande inställning framkommer i Mitchells studie:
It´s like being your own insurance […] you don´t wait for the government to come and help. You start to rebuild right away with what you have and do the best you can (Mitchell, 2002:227).
En viss samhällskritik och oro lyfts upp av respondenterna, men vi ser inga tendenser att vilja leva i ett laglöst samhälle till skillnad från det som uttrycks i Rahms forskning (2013). De skilda resultaten behöver självklart ses i ljuset av forskningsmetod. Vår empiri är samlad via personliga intervjuer, där respondenterna även accepterat att samtalen spelats in. De elva berättelser vi fått ta del av behöver inte vara representativa för svenska preppers, men icke desto mindre existerar de.
Beck och Giddens teori om risksamhället kan inte ses som en heltäckande förklaringsmodell för våra forskningsfrågor. Riskhantering kopplat till oro är en drivkraft hos våra respondenter, men det krävs fler dimensioner för att förstå fenomenet, så som exempelvis individens
intresse och engagemang. Tidigare forskning visar också att prepping handlar om längan efter traditioner och sammanhang (Lindsay, 2015). Prepping tycks således vara minst lika drivet av mikroprocesser relaterade till individen och till hennes identitet som till makroprocesser kopplade till samhället.
Framtida forskning kan bidra till ökad förståelse för ett relativt outforskat fenomen. Vår bild är att prepping inte verkar vara en och samma sak i alla samhällen. Prepping verkar även variera beroende på kontext och på var prepping-gemenskapen manifesteras. Att närmare studera skillnader och likheter mellan den svenska och den amerikanska rörelsen kan ge insikt i samhällsströmningar och inställning till hur samhällskontraktet ser ut. Vidare kan en
fördjupning kring skillnaden mellan våra resultat och Rahms forskning bidra till en förståelse kring anonymitetens roll för praktiken. Ska den prepping som manifesteras on-line och den som framträder i andra gemenskaper ses som samma rörelse, eller är det helt olika praktiker?
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber Beck, U. (2012). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, E. (2014-07-14). Prepping ökar i ett allt mer oförberett Sverige. Svenska Dagbladet. Hämtad 2018-04-05, från https://www.svd.se/prepping-okar-i-ett-allt-mer-oforberett-sverige
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77–101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börje, A. (2018). Preppers förbereder sig för överlevnad. SVT Nyheter. Hämtad 2018-04-30, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/preppers-forbereder-sig-for-overlevnad Dinsäkerhet.se (2015-11-26). Din krisberedskap. Hämtad 2018-04-10, från
https://www.dinsakerhet.se/olycka-och-kris/forbered-dig-for-olycka-och-kris/din-krisberedskap/
Foster, G., A. (2016). Consuming the Apocalypse, Marketing Bunker Materiality, Quarterly Review of Film and Video, 33:4, 285–302. doi: 10.1080/10509208.2016.1144017
Försvarsdepartementet. (2017). Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret
och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Generalprepper.se (u.å.) Webbshop. Hämtad 2018-05-03, från https://generalprepper.se/
Giddens, A. (1990). The Consequences of Modernity. I Calhoun, C.J. (red.), Contemporary sociological theory. (3rd ed.) (531-545). Chichester: Wiley-Blackwell.
Giddens, A. (1999). Risk and Responsibility. The Modern Law Review, 62(1), 1-10. doi:
10.1111/1468-2230.00188
Guldåker N. (2016). Hushålls hantering av stormen Gudrun. I Ullberg, S.B. & Becker, P.
(red.), Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential (191-217). Lund:
Studentlitteratur.
Hesa Fredrik (u.å.). Hesa Fredrik testas. Hämtad 2018-04-10, från http://hesafredrik.nu/hesa-fredrik-vad-ar-det-har
Holmström, M. (2013) Ryskt flyg övade anfall mot Sverige. Svenska Dagbladet. Hämtad 2018-05-06, från https://www.svd.se/ryskt-flyg-ovade-anfall-mot-sverige
Huddleston, C. (2017). “Prepper” as resilient citizen: what preppers can teach us about surviving disasters. [online]. Conference: Society for Applied Anthropology (SFAA). Santa Fe, New Mexico, USA. Hämtad 2018-04-23, från
https://www.researchgate.net/publication/315957699_Prepper_as_resilient_citizen_what_prep pers_can_teach_us_about_surviving_disasters.
Imel-Hartford, L. (2013). The Preppers: A Multiple Case Study of Individuals Who Choose a Moderate Survivalist Lifestyle. Doctoral dissertation, Northcentral University.
Johansson, A. (2015). Anthony Giddens och det senmoderna. I Månson P. (red.) Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. (9. uppl.), (415-448). Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, A. (2017-06-10). Chefsnätverket skjuter skarpt. Dagens Industri. Hämtad 2018-04-05, från https://www.di.se/nyheter/chefsnatverket-skjuter-skarpt/
Johansson, S. (Producent). (2017-02-17). Fråga vad du vill, Jag är Prepper [Podcast].
Hämtad 2018-04-09, från http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1020003?programid=4977 Kelly, C. R. (2016). The man-pocalpyse: Doomsday Preppers and the rituals of apocalyptic manhood. Text & Performance Quarterly, 36(2/3), 95-114.
doi:10.1080/10462937.2016.1158415.
Krahmann, E. (2011). Beck and beyond: Selling security in the world risk society. Review of International Studies, 37(1), 349-372. doi:10.1017/S0260210510000264.
Krisinformation.se (2017-07-09). Felaktigt VMA-larm "Hesa Fredrik" Stockholms län.
Hämtad 2017-04-09, från https://www.krisinformation.se/nyheter/2017/juli/falsklarm
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindsay, J. M. (2015). The Living Heritage of Prepping. Arkansas State University.
Länsstyrelsen i Västmanlands Län (u.å.). Skogsbranden. Hämtad 2018-04-05, från
http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/Sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/skogsbranden/Pages/skogsbranden-i-vastmanland-ny.aspx
Majlard, J. (2017-11-28). Stockholmarna dåligt rustade för samhällskris. Svenska Dagbladet.
Hämtad 2018-04-05, från https://www.svd.se/stockholmare-samst-rustade-for-kris-skulle-uppsta-kaos
Mitchell Jr, R. G. (2002). Dancing at Armageddon. Survivalism and Chaos in Modern Times.
Chicago: The University of Chicago Press.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2017). Hot och beredskap i Sverige - om allmänhetens kunskap och inställning. Hämtad 2018-04-05, från
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-krisberedskapsvecka/Studier-och-uppfoljning/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2018). Välkommen till MSB. Hämtad 2018-05-13, från https://www.msb.se/sv/
Rahm, L. (2013). Risksäkra liv - i skuggan av systemkollaps. (Masteruppsats). Norrköping:
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Hämtad 2018-04-30, från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:630058/FULLTEXT01.pdf
Röda Korset (2017-11-29). Svenskarna ska lära sig hantera kriser. Hämtad 2018-04-05, från https://www.redcross.se/vart-arbete/r/roda-korset/Svenskarna-ska-lara-sig-hantera-kriser-Roda-Korset-utbildar-20000-volontarer/
Skillemar, F. (2017-02-12). Sverige saknar livsmedelslager för en kris. SVT Nyheter. Hämtad 2018-04-05, från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-saknar-livsmedelslager-for-en-kris
Strawreberg, A. (2017). Prepping: att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta.
Stockholm: Norstedts.
Stier, J. (2003). Identitet: människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Kraftnät (2003). Elavbrottet 23 september 2003 – händelser och åtgärder. Hämtad 2018-04-05, från
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/rapport_avbrott_20030923_for_webb.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2018-04-04, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
World Economic Forum. (2018). The Global Risks Report. Hämtad 2018-05-15, från http://www3.weforum.org/docs/WEF_GRR18_Report.pdf
Överlevnadsbutiken (u.å.). Om oss. Hämtad 2018-04-09, från http://www.overlevnadsbutiken.se/sidor/om-oss.html
Bilagor
A) Intervjuguide
Notering: Lyssna noga på IP:s svar, tonläge etc. Följ upp med följdfrågor, be om exempel och att IP utvecklar sina tankar. Guiden är en riktlinje men inget tvingande, det är viktigare att följa med i den riktning som IP tar oss än att följa en strikt intervjumall…
Läses upp innan intervjun startar:
Tack för att du vill medverka. Intervjun kommer ta ca 45-60 minuter och jag kommer spela in samtalet för att sedan skriva ut det på papper. Syftet med detta är att jag och min kurskollega gemensamt ska kunna analysera intervjun som underlag till vår kandidatuppsats. Du kan ångra dig eller avbryta pågående intervju och medverkan om/när du vill. Det är bara jag som intervjuar som är medveten om din identitet.
ÖPPNINGSFRÅGA: Hur ser du på intresset för fenomenet prepping och preppers i Sverige?
Följdfråga. (Anpassa efter svar). Exempelvis: Varför tror du att det ökar?
FRAMTID: Tror du att en samhällskollaps är väg? Om ja/nej varför?
Stödfrågor: Vad ser du som ett troligt scenario för en samhällskollaps? Hur känner du inför det? Vilket förtroende har du för samhällets förmåga att ta hand om sina medborgare?
ASSOCIATIONER & IDENTITET: Vad innebär prepping för dig? Vad har du för
associationer till ordet prepper? Hur identifierar du dig själv i förhållande till ordet prepper?
Vet din omgivning om att du är en ”prepper”? Varför/varför inte?
BAKGRUND: Vad fick dig att bli en prepper? /Varför är du en prepper?
Stödfrågor: Insikt vid en viss händelse, Eget beslut/vänner, Politisk ståndpunkt Uppväxt/barndom, Föräldraskap, Hobby/intresse
Stödord: Materialsport, politiskt intresse, kunskapstörst, önskan att klara sig själv/vara oberoende, en motreaktion mot vårt högteknologiska samhälle etc…
BETEENDE: På vilket sätt förbereder du dig på en samhällskollaps?
Stödfrågor: Mentalt, praktiskt, fysisk, genom ökad kunskap. Hur påverkar det din vardag?
Har du kontakt med andra preppers? Om ja, varför och på vilket sätt? Om nej, varför?
VÄRDERINGAR: Vilket ansvar tycker du att du som medborgare har vid/eller inför en samhällskollaps? Vad är samhällets/myndigheternas ansvar?
Stödfrågor: Anser du att du har något ansvar för att uppmärksamma andra på att de borde preppa? Vad och vilka ingår i ditt ansvar?
DE ANDRA (Fårket) Hur ser du på de som inte preppar? Stödfrågor: Naiva? Egocentriska?
KÄNSLA/ENGAGEMANG: Hur påverkar ditt preppers-beteende dig i vardagen?
Stödfrågor: Gör det dig tryggare eller mer vaksam/skeptisk till samhällets förmåga?
AVSLUTNING: Är det något annat du vill tillägga? Stort tack för din tid och engagemang.
Är det ok om jag återkommer till dig om det dyker upp några funderingar när jag lyssnar igenom vårt samtal?
B) Missivbrev
Exempel på 1:a kontakt:
Hej Xxxx. Jag har fått ditt namn av xxxxxx och kontaktar dig i syfte att fråga om du har möjlighet att medverka i en intervjustudie. Jag pluggar sociologi på Stockholms universitet och tillsammans med min kurskamrat xxxx skriver jag en kandidatuppsats som ska vara klar i slutet av maj. Studiens syfte är att undersöka fenomenet ”prepping”, och ta reda på varför och på vilket sätt en del människor i Sverige idag förbereder sig inför en mindre eller större samhällskris.
Intervjun tar ca 45- 60 minuter och kommer spelas in. Anledningen är att kunna skriva ut samtalet för att kunna analysera intervjun efteråt tillsammans med xxxx. Vi utgår ifrån Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer och din medverkan är frivillig och anonym. Det material som samlas in kommer endast att användas som ett underlag för vår uppsats. Ditt namn kommer ersättas med ett alias och intervjun raderas när uppsatsen är klar.
Har du tid och lust att prata med mig? Om du vill träffas vi personligen eller så kan vi genomföra intervjun per telefon, du väljer vad som passar dig bäst. Jag ser fram emot din återkoppling.
Med vänlig hälsning xxxxxxx
---
Carolina Jarvenius Rössner, xxx xxxx xxx och Malin Ehnroth, xxxx xxx xxx
Exempel på bekräftelsemail/sms:
Stort tack för att du vill prata prepping med mig. Jag ringer dig xxxx den x/x. Intervjun kommer ta ca 45-60 minuter och jag kommer spela in samtalet för att sedan skriva ut det på papper. Syftet med inspelningen är att jag och min kurskollega gemensamt ska kunna analysera intervjun. Det material som samlas in kommer endast att användas till vår kandidatuppsats i sociologi där vi vill förstå varför och hur människor i dag ”preppar”. Uppsatsen kommer bli offentlig, men ditt namn kommer inte finnas med och intervjun kommer att raderas när uppsatsen är klar.
Vi utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och din medverkan är frivillig och anonym.
Du kan ångra dig eller avbryta pågående intervju och medverkan om du vill. Det är bara jag som intervjuar som känner till din identitet.
Vi hörs på onsdag! Med vänlig hälsning xxxxx
Carolina Jarvenius Rössner, xxx xxxx xxx och Malin Ehnroth, xxxx xxx