Sammanfattningsvis har vi identifierat fyra faktorer som påverkar lärares val av att introducera engelska i årskurs 1. Den första är timplanen som säger att elever i lågstadiet har rätt till 60 timmar engelska fördelat på de tre årskurserna. Timplanen får även en påverkan på undervisningen som inte står med i forskning som gjorts, vilket är att lärare har bestämmelser som timplanen och läroplanen att förhålla sig till när de ska planera och genomföra undervisningen. Den andra faktorn är att lärare hinner leka in undervisningen mer hos eleverna när undervisningen av det engelska språket påbörjas i årskurs 1. När undervisningen startar tidigt har lärare en större chans att skapa intresse för
undervisningen hos eleverna genom att tilltala sådant som yngre elever ofta finner
intressant, så som bilder och lekar, och lärarna får även mer tid att själva lära sig vad som funkar bäst för den gruppen när det gäller olika former av undervisning. Den tredje faktorn är ett antagande att alla skolor i Sverige ska börja engelskundervisningen i årskurs 1. Det finns dock inte någon nationell bestämmelse över det, utan i vilken årskurs
engelskundervisningen börjar kan variera mellan olika kommuner. Den fjärde och sista faktorn är att elever är mer mottagliga för att lära sig språk ju yngre de är, och att man bör ta tillvara på det. Till exempel är yngre elever mer självsäkra och vågar ofta prata mer och testa nya saker än äldre elever.
Lärare i vår studie introducerar engelska i årskurs 1 genom att använda olika arbetssätt och redskap. En del lärare använder sig av vardagliga ord och fraser som känns bekanta för eleverna. Andra lärare arbetar mycket med film, sånger, rim och ramsor. Även lek har en stor betydelse i klassrummet och att våga leka in språket med eleverna med hjälp av kroppsspråk, röst, bildstöd och annat material. Sammanfattningsvis använder sig lärarna av sådant som är närliggande, vardagligt, roligt och bekant för eleverna när de ska introducera engelska som skolämne för första gången till eleverna.
Precis som det står i bakgrunden av den här studien har engelska under flera hundra år påverkat både det svenska språket och det svenska samhället, och efter att vi talat med verksamma lärare för att få deras bild av vilket inflytande det har på eleverna, ser vi inte några tecken på att det här kommer att minska eller sluta. Barn idag möter engelska i fler situationer än tidigare generationer, de reser utomlands, de använder sig av internationella sidor på internet och ser film och tv som inte blivit dubbat till svenska. Vi tror därför att yngre barns engelskkunskaper bara kommer att fortsätta öka, och att barns informella introduktion till det engelska språket kommer att ske allt tidigare i åldrarna. Det kanske sker genom att de ser barnprogram på engelska hemma eller på språkinriktade förskolor, men vi vet att engelska inte längre är något man bara träffar på efter att man börjat skolan. Men hur engelskans ökade inflytande på barn påverkar deras
språkkunskaper vet vi inte riktigt i nuläget. Som Sundqvist och Sylvén (2009) skriver finns det ett tomrum i forskningen när det gäller hur yngre barn påverkas av den fritidsengelska som de stöter på, forskare fokuserar i högre utsträckning på hur det
påverkar äldre barn. Vi ser då att vidare forskning behöver göras inom det här ämnet med fokus på yngre barn, för att ta reda på hur den ökade mängden engelska utanför skolan påverkar deras inlärning av det engelska språket när de sedan kommer till en formell lärmiljö som i ett klassrum. Det kan vara särskilt viktigt eftersom denna inlärning kan ske parallellt med de yngre barnens inlärning av det svenska språket, och att det kan gynna både lärare och elever att veta mer om hur dessa olika typer av språkinlärning påverkar varandra.
Referenslista
Amengual-Pizarro, M & Garcia-Laborda, J. (2015). Why do primary school English teachers decide to teach English? Procedia - Social and Behavioral Sciences. Volym 197, 589-594. doi: 10.1016/j.sbspro.2015.07.198
Andersson, L-G. (2016, 24 juni). Är engelska vårt andraspråk? Göteborgs-Posten. Hämtad från https://www.gp.se/debatt/är-engelska-vårt-andraspråk-1.3195572
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. Volym 3 (2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Cameron, L. (2003). Challenges for ELT from the expansion in teaching children. ELT Journal. Volym 57 (2), 105-112.
Copland, F & Garton, S. (2014). Key themes and future directions in teaching English to young learners: introduction to the special issue. Elt Journal. Volym 68 (3), 223-230. doi:
10.1093/elt/ccu030
Darul Ihasan, M. (2016). Students’ motivation in speaking english. JEES (Journal of English Educators Society. Volym 1 (1), 32-43. Doi: 10.21070/jees.v1i1.147
Dolean, D. (2015). How early can we efficiently start teaching a foreign language?
European Early Childhood Education Research Journal. Volym 23 (5), 706-719. doi:
10.1080/1350293X.2015.1104047
Enever, J. (red.) (2011). ELLiE. Early Language Learning in Europe. London, UK:
British Council
Hasemi, M & Azizinezhad, M. (2011). Teaching English to children: A unique, challenging experience for teachers, effective teaching ideas. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Volym 30, 2083-2087. doi: 10.1016/j.sbspro.2011.10.405
Henry, A, Sundqvist, P & Korp, H. (2014). Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap. LMS. Volym 4, 22-26.
Hyltenstam, K. (2004). Engelskan, skolans språkundervisning och svensk språkpolitik. I Svenska Språknämnden, Engelskan i Sverige: Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (s. 36-110). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Håkansson, G. (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur AB
Höglin, R. (2002). Engelska språket som hot och tillgång i Norden. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Jaekel, N., Schurig, M., Florian, M., & Ritter, M. (2017). From early starters to late finishers? A longitudinal study of early foreign language learning in school. Language Learning. Volym 67 (3), 631-664. doi: 10.1111/lang.12242
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2 upl) Lund: Studentlitteratur
Lundberg, G. (2015). Engelska för yngre åldrar ur svensk synvinkel. Communicare.
Volym 5 (1), 26-31.
Lundberg, G. (2016). De första årens engelska: Förskoleklass till åk 6. (2 upl) Lund:
Studentlitteratur.
Myndigheten för press, radio och tv. (2019). Medieutveckling 2019 - mediekonsumtion.
Hämtad 2020-01-15 från
https://www.mprt.se/documents/publikationer/medieutveckling/mediekonsumtion/mediek onsumtion%202019-webb.pdf
Oxford, R. (Ed.). (1996). New pathways of language learning motivation. In Language Learning Motivation: Pathways to a new century. (Tech. Rep. No. 11, s. 1-8). Honolulu, HI: University of Hawai’i at Manoa, Second Language Teaching and Curriculum Center.
Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen Skolverket. (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Reviderad 2017.
Hämtad 2020-01-15 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3858
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Reviderad 2018. uppl. 5. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Timplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-06 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan
Straková, Z. (2015). Challenges of teaching english at primary level. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Volym 154, 2436-2443. doi: 10.1016/j.sbspro.2015.01.914
Stålhammar, M. (2010). Engelskan i svenskan - åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser. Falun: Scandbook.
Sundsvall kommun. (2019). Gemensam timplan för Sundsvalls kommuns grundskolor.
Hämtad 2020-04-06 från https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/Timplan-Grundskolan.pdf
Sundqvist, P & Olin-Scheller, C. (2015). Engelska på fritiden och engelska i skolan – en omöjlig ekvation. J, Söderman. Educare vetenskapliga skrifter. 2015 (1), 53-71.
Sundqvist, P & Sylvén, L.K. (2009, 2 december). Tidig språkundervisning lönar sig.
Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/tidig-sprakundervisning-lonar-sig?fbclid=IwAR0fEjxhZNSkxxjLpHFhvjfl_ArWt1qNgqEgMudLKJ3q5zk4m5BRPIPHl R8
Svartvik, J. (1999). Engelska: öspråk, världsspråk, trendspråk. Stockholm: Nordstedts ordbok.
Svartvik, J. (2000). Engelska: öspråk, världsspråk, trendspråk. (2 upl) Falun: Norstedts Ordbok.
Umeå kommun. (2019). Timplan för Umeå kommuns grundskolor läsåret 2019-2020.
Hämtad 2020-04-06 från
https://www.umea.se/download/18.18b11b4b16b6783957c2e330/1566210714729/190812
%20Timplan%20för%20Umeå%20kommuns%20grundskolor%20lå%2019-20.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Wiśniewska, D. (2013). Interest and interest-enhancing strategies of adolescent EFL learners. ELT Journal. Volym 67 (2), 210-219. doi: 10.1093/elt/ccs079