6.1 Slutsats
Från början såldes enbart noter på musik till konsumenter, när sedan teknik för inspelning av musik uppkom började skivbolag att spela in musik på fysiska fonogram och skicka ut dem till butiker som sålde dem. Först enbart vanliga butiker sedan även Internet baserade butiker. Runt år 2000 började digital musik säljas över Internet och idag har skivbolagen börjad med licensiering av sin musik, vilket innebär att till exempel Spotify kan erbjuda alla majorbolags artisters musik för streaming, med målet att i framtiden kunna erbjuda 95 % av all musik som släppt genom ett skivbolag.
Vi anser att det är konsumtionen av musik som framtvingat en förändring av distributionen av den. Den tekniska utvecklingen möjliggör ett betydligt enklare och smidigare sätt att
konsumera musik och musikbranschen genomgår samma effektiviseringar som andra branscher. Att tvinga på sina konsumenter ett konsumtionssätt är förlegat och de måste hitta nya vägar. De har till stor del genomfört en helt ny marknadsstrategi där de ligger i framkant av teknisk utveckling och faktiskt förändrar distributionen för att möta det nya
konsumtionssättet. Vi har styrkt vårat resonemang med olika teorier och däribland har vi diskuterat med hjälp av omvärldsteori. Om det är omvärlden som påverkar organisationen till förändringar eller tvärt om. Vi kom då fram till att det är omvärlden som har fått
organisationen till att förändra sitt arbetssätt. Det vill säga det är tack vare en förändrad musik konsumtion som distributionen har eller håller på att förändras.
Att anpassa sig till omvärldsförhållanden är något som alla organisationer måste göra och är i grunden inget konstigt. Att skivbolagen skulle förlora makt och marknadsandelar på grund av att nya aktörer distribuerar deras musik anser vi inte troligt. Anledningen är att olika företag har olika kärnprodukter och kärnkompetenser. Skivbolagen har aldrig varit ledande på teknisk utveckling och kommer troligtvis aldrig vara det heller. Ett skivbolag är duktiga på att hitta musik som folk är villiga att betala för att lyssna på, musik som helt enkelt är populär. Det är där deras fokus ligger och det är inom detta fält deras konkurrenter är. Att skivbolagen anpassar sig till att tillgängliggöra musiken snarare än att distribuera den tyder enligt oss på att man är medveten om att en förändring måste ske vilket kan leda till att skivbolagen får ett uppsving och går bättre än någonsin tidigare. Detta beroende på att de båda företagen arbetar med olika typer av verksamhet och har olika mål för sina verksamheter och därmed är
beroende av varandra och kan stärka varandras positioner, de är inte konkurrenter utan affärspartners. Dessutom kan det för skivbolagen vara en bättre lösning att arbeta med andra företag då man slipper anställa nytt folk med nödvändiga kunskaper för att kunna driva den nya affärsverksamheten och därmed inte behöver växa ytterliggare och riskera att bli trögare. Vi tror att skivbolagen kommer att gå bättre än någonsin om utvecklingen fortsätter som den gör.
Framtidsutsikterna för skivbolagen har vi kommit fram till ser ljusa ut. Tack vare att de nu börjat bemöta konsumenternas krav på en friare och mer lättillgänglig musik, genom att skriva avtal om att lägga upp sin musik på ett annat företags sida för streaming. De får därmed in intäkter för licenserna från det aktuella företaget. Den nya tjänsten är dessutom enklare att använda än den illegala nedladdningen och fungerar lika bra om inte bättre, vilket
förhoppningsvis leder till att även den illegala nedladdningen kommer att minska.
Huruvida en skiva anses vara en skiva om den enbart återfinns digitalt är en relativt lättbesvarad fråga då en skiva är fysisk och alltså inte finns digitalt. Vad som gör frågan komplicerad är att ordet skiva har fått en dubbel betydelse när den även finns digitalt. Man skiljer inte på album och skiva vilket resulterar i missförstånd kring formatet. Vi anser att album är det korrekta ordet att använda när det handlar om flera spår av musik paketerade som en vara/tjänst.
Dagens konsumtionssamhälle där vi har möjlighet att konsumera all musik när vi vill leder till att vi blir missnöjda med de val vi faktiskt gör på grund av att vi väljer bort något annat som i praktiken kan vara bättre. Vi vill kunna konsumera allt även fast det är omöjligt rent
tidsmässigt. Skivbolagen har tidigare arbetat med att distribuera musiken till sina kunder medan dessa kunder till större del använt sig av tillgängliggjord musik på Internet.
Konsumtionssättet av musik har drivit på en förändring av distributionen. Skivbolagen har för första gången legat i framkant av tillgängliggörandet av musik genom att acceptera de nya omvärldförhållandena som presenterats för dom.
6.2 Rekommendationer
Vi anser att vidare forskning borde och kommer att genomföras på detta område. Vad som snarast bör undersökas är upphovsrättslagen och hur den bör uppdateras för att möta den nya teknologin. Ipred-lagen röstades igenom under genomförandet av denna uppsats men vad den
har för verkan kan vi bara vänta och se. Enligt många insatta så kommer denna lag att vara verkningslös och enbart vara en papperstiger.
Vi har under uppsatsen stött på en mängd frågor som skulle ha kunnat vara uppsatser i sig själva. Exempel på det är om en skiva är en skiva om den bara finns digitalt då detta innehåller en kulturell aspekt som vi inte hade möjlighet att undersöka. Man skulle kunna göra en undersökning med grund i vår ålderstabell för att se vad som uppfattas som en skiva. Vidare skulle man i den undersökningen även kunna komma fram till när och hur CD-skivan dör ut. Genom att göra kvantitativa insamlingar skulle man kunna spekulera i när CD-skivan som uppspelningsmedium helt dött ut.
7. Källförteckning
7.1 Litteratur
Arvidsson, Kjell, 2007, Skivbolag I Sverige – Musikföretagandets 100-åriga
institutionalisering, Kalmar, Repro, University of Kalmar
Burns, T, 1963 Mechanistic and Organismic Structures i Pugh D S 1997 Organization
Theory, London, Penguin Books
Dahlén, Micael, 2008 Nextopia, Stockholm, Volante QNB
DiMaggio, P.J & Powel,W.W 1983 Institutional isomorphism i Pugh D S 1997 Organization
Theory, London, Penguin Books
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar 2001; Kulturanalyser . Malmö, Daleke Grafiska AB
Hannan, M T & Freeman, J, 1977, The Population Ecology of Organizations, i Holmblad Brunsson, K, 2007 Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Holmblad Brunsson Karin, 2007 Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Håkansson, H & Johansson, J, 1993, The Network as a Governance Structure: Interfirm Cooperation Beyond Markets and Hierarchies, i Holmblad Brunsson, K, 2007
Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus 1999; Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur Kusek, D & Leonhard, G, 2005, The Future of music, Boston, Berklee Press,
Levinthal, D A & March, J G, 1993, The Myopia of Learning, i Holmblad Brunsson, K, 2007
Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
March, J G och Simon H A, 1958, Organizations, i Holmblad Brunsson, K, 2007
Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
March, J G & Olsen, J P, 1975, The uncertainty of the past: Organizational learning under ambiguity, i Holmblad Brunsson, K, 2007 Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Scott, W R, 1981 Organizations, Rational, Natural, and Open Systems, i Holmblad Brunsson, K, 2007 Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Segelod, E, 2001, Learning through grafting in ventures in new areas, i Holmblad Brunsson, K, 2007 Organisationer, Malmö, Studentlitteratur
Weick, K E, 1995, Sensemaking in Organizations, i Holmblad Brunsson, K, 2007
7.2 Websidor http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga =verksh%F6jd (2008-12-16) http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga =verksh%F6jd (2008-12-16) http://www.allabolag.se/5560552605/bokslut (2008-12-16) http://www.allabolag.se/5560249566 (2008-12-16) http://www.allabolag.se/5563336857 (2008-12-16) http://www.allabolag.se/5560052861 (2008-12-16) 7.3 Intervjuer
Johansson, Daniel, Teknikforskare BTH & KTH 2008-12-04 Dennis, Mark, Head of digital SONY/BMG 2008-12-05
7.4 Bilagor
Universal Music Aktiebolag
Org.nummer: 556024-9566 Bolagsform: Aktiebolag
RESULTATRÄKNING 2007-12 2006-12 2005-12
Nettoomsättning (TKR) 246 235 251 614 230 232 Bruttoresultat (TKR) 0 0 0 Rörelseresultat (TKR) -8 208 -12 028 -24 377
Resultat efter finansnetto (TKR) -1 409 -8 638 -22 432
Årets resultat (TKR) -1 409 -1 061 -16 832
BALANSRÄKNING 2007-12 2006-12 2005-12
TILLGÅNGAR Tecknat ej inbetalt kapital (TKR) 0 0 0 Anläggningstillgångar (TKR) 181 789 148 932 150 080 Omsättningstillgångar (TKR) 710 760 641 973 661 732 Tillgångar (TKR) 892 549 790 906 811 812
SKULDER, EGET KAPITAL OCH AVSÄTTNINGAR
Eget kapital (TKR) 26 683 28 092 9 668 Obeskattade reserver (TKR) 0 0 0 Avsättningar (TKR) 24 449 23 200 22 022 Långfristiga skulder (TKR) 0 0 0 Kortfristiga skulder (TKR) 841 417 739 614 780 122 Skulder och eget kapital (TKR) 892 549 790 906 811 812
NYCKELTAL 2007-12 2006-12 2005-12
Omsättning per anställd (TKR) 6 480 6 621 6 059 Personalkostnader per anställd (TKR) 764 824 775 Omsättningförändring -2,14 % 9,29 % -11,25 % Vinstmarginal 0,04 % -2,55 % -8,16 % Bruttovinstmarginal 100,00 % 100,00 % 100,00 % Soliditet 2,99 % 3,55 % 1,19 % Kassalikviditet 83,12 % 85,92 % 83,91 %
SONY BMG MUSIC ENTERTAINMENT
(SWEDEN) AB
Org.nummer: 556333-6857 Bolagsform: Aktiebolag
RESULTATRÄKNING 2007-12 2006-12 2005-12
Nettoomsättning (TKR) 238 034 270 241 291 024 Bruttoresultat (TKR) 0 0 0 Rörelseresultat (TKR) 15 610 23 868 16 475 Resultat efter finansnetto (TKR) 22 721 26 703 18 891 Årets resultat (TKR) 16 887 18 736 41 514
BALANSRÄKNING 2007-12 2006-12 2005-12
TILLGÅNGAR Tecknat ej inbetalt kapital (TKR) 0 0 0 Anläggningstillgångar (TKR) 6 001 36 444 39 276 Omsättningstillgångar (TKR) 313 482 275 080 282 883 Tillgångar (TKR) 319 483 311 525 322 160
SKULDER, EGET KAPITAL OCH AVSÄTTNINGAR
Eget kapital (TKR) 207 752 189 015 170 279 Obeskattade reserver (TKR) 0 0 0 Avsättningar (TKR) 0 0 0 Långfristiga skulder (TKR) 0 0 12 134 Kortfristiga skulder (TKR) 111 731 122 509 139 746 Skulder och eget kapital (TKR) 319 483 311 525 322 160
NYCKELTAL 2007-12 2006-12 2005-12
Omsättning per anställd (TKR) 5 667 6 434 7 462 Personalkostnader per anställd (TKR) 788 997 706 Omsättningförändring -11,92 % -7,14 % 66,05 % Vinstmarginal 8,65 % 9,93 % 6,56 % Bruttovinstmarginal 100,00 % 100,00 % 100,00 % Soliditet 65,03 % 60,67 % 52,86 % Kassalikviditet 275,24 % 219,87 % 196,52 %
EMI Music Sweden Aktiebolag
Org.nummer: 556005-2861 Bolagsform: Aktiebolag
RESULTATRÄKNING 2007-03 2006-03 2005-03
Nettoomsättning (TKR) 221 857 251 121 231 693 Bruttoresultat (TKR) 0 0 0 Rörelseresultat (TKR) 5 760 29 124 11 042 Resultat efter finansnetto (TKR) 7 400 29 701 12 093 Årets resultat (TKR) 5 540 17 927 8 111
BALANSRÄKNING 2007-03 2006-03 2005-03
TILLGÅNGAR Tecknat ej inbetalt kapital (TKR) 0 0 0 Anläggningstillgångar (TKR) 4 429 4 717 6 783 Omsättningstillgångar (TKR) 239 929 245 815 231 385 Tillgångar (TKR) 244 358 250 532 238 168
SKULDER, EGET KAPITAL OCH AVSÄTTNINGAR
Eget kapital (TKR) 117 944 115 738 102 104 Obeskattade reserver (TKR) 0 0 0 Avsättningar (TKR) 2 985 159 828 Långfristiga skulder (TKR) 0 0 0 Kortfristiga skulder (TKR) 123 429 134 635 135 236 Skulder och eget kapital (TKR) 244 358 250 532 238 168
NYCKELTAL 2007-03 2006-03 2005-03
Omsättning per anställd (TKR) 5 159 5 580 4 728 Personalkostnader per anställd (TKR) 387 620 725 Omsättningförändring -11,65 % 8,39 % -14,13 % Vinstmarginal 3,35 % 11,83 % 5,22 % Bruttovinstmarginal 100,00 % 100,00 % 100,00 % Soliditet 48,27 % 46,20 % 42,87 % Kassalikviditet 190,36 % 178,82 % 168,87 %
Warner Music Sweden AB
Bolagets redovisning
RESULTATRÄKNING 2007-09 2006-09 2005-09 Nettoomsättning (TKR) 113 325 142 904 127 636 Bruttoresultat (TKR) 0 0 0 Rörelseresultat (TKR) -2 398 -9 654 -23 832 Resultat efter finansnetto (TKR) -7 029 -7 340 -22 759 Årets resultat (TKR) -229 -7 340 -22 759BALANSRÄKNING 2007-09 2006-09 2005-09
TILLGÅNGAR Tecknat ej inbetalt kapital (TKR) 0 0 0 Anläggningstillgångar (TKR) 21 791 27 541 6 214 Omsättningstillgångar (TKR) 100 978 108 344 117 082 Tillgångar (TKR) 122 769 135 885 123 296
SKULDER, EGET KAPITAL OCH AVSÄTTNINGAR
Eget kapital (TKR) 51 926 52 155 59 495 Obeskattade reserver (TKR) 0 0 0 Avsättningar (TKR) 0 0 0 Långfristiga skulder (TKR) 806 0 0 Kortfristiga skulder (TKR) 70 037 83 730 63 801 Skulder och eget kapital (TKR) 122 769 135 885 123 296
NYCKELTAL 2007-09 2006-09 2005-09
Omsättning per anställd (TKR) 3 238 4 763 2 901 Personalkostnader per anställd (TKR) 881 1 035 869 Omsättningförändring -20,70 % 11,96 % 13,94 % Vinstmarginal -0,60 % -4,97 % -17,43 % Bruttovinstmarginal 100,00 % 100,00 % 100,00 % Soliditet 42,30 % 38,38 % 48,25 % Kassalikviditet 141,45 % 127,11 % 179,35 %
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning
inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,
informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora,
lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.
Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin
ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom
de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde
naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och
examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.
Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel,
Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar,