Slutsats

Studiens resultat visar att användandet av mjuka styrmedel och Mobility Management har ökat i Malmö och anses vara en viktig del i arbetet med trafikplaneringen. Det visar sig att utöver det fysiska byggandet finns det en förståelse för att man måste kommunicera med stadens invånare för att skapa nya normer och acceptans för att få människor att välja mindre miljöbelastande transportalternativ ur ett längre perspektiv. Förståelsen hos allmänheten att detta sker för att skapa en mer välmående stadsmiljö är också viktig.

Samtidigt pekar resultatet tydligt på att de hårda styrmedlen fortfarande är de mest effektiva och utgör grundstommen, där Mobility Management sedermera läggs på. Det är en

kombination av de båda styrmedlen som anses vara den mest effektiva metoden. En distinktion görs mellan åtgärderna, men den behöver inte vara särskilt relevant då det huvudsakliga enligt respondenterna är att en enighet finns i det totala arbetet med

trafikplaneringen. Att andra transportslag än bilen ska prioriteras är en utgångspunkt som präglar det totala arbetet på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, där jobbet med Mobility Management gått från mer experimenterande och isolerat till strukturerat och etablerat. Studien visar att aktörerna anser att det här jobbet har blivit bättre men att det fortfarande finns ytterligare möjligheter till framsteg, särskilt vad gäller mjuka styrmedel för att främja cyklandet. En mer kombinerad mobilitet anses vara viktigt för att minska bilanvändandet, där man jobbar med såväl infrastrukturella som mer mjuka värden och där samarbetet mellan olika aktörer blir avgörande. Hyrcykelsystemet är ett exempel där man dessutom från Malmö stads sida tagit bort bilparkeringar i samma process.

För en tillfredsställande utvärdering huruvida det pågående arbetet för att påverka Malmös invånare i valet av transportslag fungerar ur ett längre perspektiv eller inte krävs troligtvis mer tid, men det framgår att man inom Malmö stad och i samarbete regionalt jobbar tydligt med den aktuella metodiken. Även internationellt är det ett koncept som används i hög grad, och det blir därför av stort intresse att följa upp ur såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv vad för effekter detta kommer få. Klart står dock att det blir allt mer tydligt att användandet av bilen måste minska, inte minst för en hållbar stadsmiljö, och att ett omfattande arbete sker för att nå detta mål. Hur framtidens stad sedan kommer att se ut och om allmänheten tar till sig budskapen om att avstå från bilen kan endast tiden utvisa.

32

Referenser

Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra

organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Beck, U. (1998). Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos. Boyatzis, R.E. (1998). Transforming Qualitative Information: Thematic Analysis and Code

Development. Thousand Oaks: Sage Publications.

Briggs, D.J., de Hoogh, K., Morris, C., & Gulliver, J. (2008). Effects of travel mode on exposures to particulate air pollution. Environment International, 34(1), 12-22. Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. & Burgess, R.G. (1994). Analyzing Qualitative Data. New York: Routledge. Cairns, S., Sloman, L., Newson, C., Anable, J., Kirkbride, A., & Goodwin, P. (2004). Smarter

choices – changing the way we travel. London: Department for Transport.

EPOMM. (2016a). Mobility Management. Hämtad 2017-04-21, från

http://www.epomm.eu/index.php?id=2590

EPOMM. (2016b). Mobility Management, en definition. Hämtad 2017-07-16, från http://epomm.eu/docs/mmtools/MMDefinition/MMDefinition_SE.pdf

Friman, M., Larhult, L., & Gärling, T. (2013). An analysis of soft transport policy measures implemented in Sweden to reduce private car use. Transportation, 40, 109-129. Fujii, S., & Taniguchi, A. (2006). Determinants of the effectiveness of travel feedback

programs – a review of communicative mobility management measures for changing travel behaviour in Japan. Transport Policy, 13(5), 339-348.

Gärling, T., & Schuitema, G. (2007). Travel demand management targeting reduced private car use: Effectiveness, public acceptability and political feasibility. Journal of Social

Issues, 63(1), 139-153.

Hardin, G. (1968). The Tragedy of the Commons. Science, 162(3859), 1243-1248.

Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos.

33

Hughes, M.A. (1995). A Mobility Strategy for Improving Opportunity. Housing Policy

Debate, 6(1), 271-297.

Johansson, C., Lövenheim, B., Schantz, P., Wahlgren, L., Almström, P., Markstedt, A., Strömberg, M., Forsberg, B., & Nilsson Sommar, J. (2017). Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of The Total

Environment, 584-585, 55-63.

Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur. Malmö stad. (2014). Befolkningsprognos 2014-2025. Hämtad 2017-03-4, från

http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6247/1401203183429/Rapport+b efolkningsprognos+Malm%C3%B6+stad+2014-2025.pdf

Malmö stad. (2016). Trafik- och mobilitetsplan. Hämtad 2017-02-22, från

http://malmo.se/download/18.16ac037b154961d0287b3d8/1463565875560/MALM_T ROMP_210x297mm_SE.pdf

Möser, G. & Bamberg, S. (2008). The effectiveness of soft transport policy measures: A critical assessment and meta-analysis of empirical evidence. Journal of Environmental

Psychology, 28(1), 10-26.

Naturvårdsverket. (2016). Vägtrafikens miljöpåverkan. Hämtad 2017-02-23, från

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/Vagtrafik/Vagtrafikens- miljopaverkan/

Ostrom, E. (2010). Polycentric systems for coping with collective action and global environmental change. Global Environmental Change, 4, 550-557.

Ostrom, E. (2015). Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective

Action. Cambridge: Cambridge University Press.

Richter, J., Friman, M., & Gärling, T. (2009). Soft transport policy measures 1: Results of

implementations (Karlstad University Studies, 2009:31). Karlstad: Faculty of

Economic Sciences, Communication and IT, Karlstads universitet.

Salleh, B.S., Rahmat, R.A., & Ismail, A. (2015). Expert System on Selection of Mobility Management Strategies towards Implementing Active Transport. Procedia – Social

34

Sanchez, T.W. (2002). The Impact of Public Transport on US Metropolitan Wage Inequality.

Urban Studies, 39(3), 423-436.

San José, R., Pérez, J.L., González, R.M., Pecci, J., Garzón, A., & Palacios, M. (2015). Impacts of the 4.5 and 8.5 RCP global climate scenarios on urban meteorology and air quality: Application to Madrid, Antwerp, Milan, Helsinki and London. Journal of

Computational and Applied Mathematics, 293, 192-207.

Simsekoglu, O., Nordfjaern, T., & Rundmo, T. (2015). The role of attitudes, transport priorities, and car use habit for travel mode use and intentions to use public transportation in an urban Norwegian public. Transport Policy, 42, 113-120. Skånetrafiken. (2017). Verksamhetsplan 2017-2020. Hämtad 2017-04-27, från

https://www.skanetrafiken.se/globalassets/dokumentbank/verksamhetsplan/verksamhe tsplan---skanetrafiken-2017-2020.pdf

Statistiska centralbyrån. (2013). Världens städer växer allt snabbare. Hämtad 2017-02-14, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varldens-stader-vaxer-allt- snabbare/