Denna studies syfte har varit att undersöka lärares förutsättningar och möjligheter att bedriva fältstudier och exkursioner, något som har gjorts utifrån de frågeställningar som formulerades i kapitel 2. Dessa frågeställningar var följande:
Vad finns det för förutsättningar och möjligheter för lärare att bedriva geografiska fältstudier och exkursioner i årskurserna 7-9?
Hur påverkar kurs- och ämnesplanerna i geografi lärares förutsättningar och möjligheter att bedriva fältstudier och exkursioner?
Vad har de nationella proven för påverkan på lärares planering och genomförande av fältstudier och exkursioner?
För att kunna svara på dessa frågeställningar har jag genomfört en enkätstudie och en intervjustudie för att kunna få både kvalitativa svar från personer som är insatta inom kurs- och ämnesplanerna samt konstruktionen av de nationella proven. Svaren på enkätstudien har använts för att få perspektiv på och jämföra studien i förhållande till vad tidigare forskning har kommit fram till inom ämnet.
Utifrån den första frågeställningen, Vad finns det för förutsättningar och möjligheter
för lärare att bedriva geografiska fältstudier och exkursioner i årskurserna 7-9? Här har jag
kunnat konstatera att det finns ett flertal variabler som påverkar detta utifrån respondenternas svar. Att få stöd från skolledningen och arbetslaget (främst ekonomiskt), är en viktigt aspekt för att känna att det är möjligt att kunna genomföra fältstudier och exkursioner i den mån en vill. Vidare är det viktigt att uppmärksamma den diskrepans som finns mellan vad som klassas som fältstudie och exkursion, som uppmärksammades i båda intervjuerna. Dessutom finns det många lärare som upplever universitetens utbildningar som bristfälliga när det kommer till att lära ut hur fältstudier och exkursioner ska bedrivas i praktiken, vilket gjorde att många respondenter inte kände sig bekväma med att utföra dessa.
Den andra frågeställningen, Hur påverkar kurs- och ämnesplanerna i geografi lärares
förutsättningar och möjligheter att bedriva fältstudier och exkursioner? Visade sig ha en
bärande funktion till när det kommer till inkluderingen av fältstudier och exkursioner i undervisningen eftersom att innan LGR 11 fanns inte fältstudier inskrivna i kurs- och ämnesplanen. I och med detta ökade geografiämnets status då lärarna var tvungna att bredda sitt ämnesinnehåll för att eleverna skulle uppnå målen i de nya kursplanerna. Respondenterna i enkätstudien tycker generellt att ämnes- och kursplanerna är otydliga, då endast 17,2 % av respondenterna uppgav att de visste vad som förväntades av dem när det kom till fältstudier och exkursioner utifrån Skolverkets dokument.
Den tredje frågeställningen, Vad har de nationella proven för påverkan på lärares
planering och genomförande av fältstudier och exkursioner? försöker besvara vad
provkonstruktörerna samt lärare tycker om de nationella proven för att se om eller hur de nationella proven påverkar undervisningen och ämnesinnehållet kring fältstudier och
29
exkursioner. Enligt Sandberg (2020-04-29) har provens fråga om fältstudier alltid haft ett samhällsgeografiskt innehåll, detta eftersom en naturgeografisk undersökning är så pass kontextbaserad att de inte lyckats konstruera en fråga de varit nöjda med. Detta i kombination med att de nationella proven har en formativ funktion att visa lärarna vad deras undervisning kan innehålla, leder till att samhällsgeografiska fältstudier är de som implicit föredras genom att naturgeografiska fältstudier inte får utrymme i de nationella proven. Lärarna själva upplever inte att deras undervisning påverkas av vad de nationella proven innehåller i betydande utsträckning då endast 8 av enkätstudiens 29 respondenter uppgav att de på något sätt tagit hjälp av proven för att anpassa deras ämnesinnehåll.
Avslutningsvis har denna studie framkommit till resultat som kan ge en viktig inblick i lärares möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Därtill har ett observerat skifte från naturgeografi till samhällsgeografi i förhållande till fältstudier och exkursioner skett. Detta utfall förväntades inte inför starten av studien. Därmed är ytterligare didaktisk forskning inom ämnet geografi är önskvärt för att närmare undersöka detta och således se om liknande resultat framkommer i en större studie.
There is nothing like looking, if you want to find something.
You certainly usually find something, if you look, but it is not always quite the something you were after.
30
REFERENSFÖRTECKNING
Bladh, G. (2014) Geografilärare och geografiundervisning i den svenska grundskolan – några delresultat av en enkätstudie. Geografiska notiser, 72:4 s. 158-168. ISSN: 0016-724X
Braund, M. & Reiss, M. (2006) Towards a More Authentic Science Curriculum: The contribution of out‐of‐school learning. International Journal of Science Education, 28:12. s. 1373-1388. DOI: 10.1080/09500690500498419
Bryman, A. (2012) Social Research Methods. Fjärde upplagan. Oxford: Oxford University Press
Dunn, K. (2016) Interviewing. Ingår i: Qualitative Research Methods in Human Geography. Hay, I. (red.), Oxford: Oxford University Press, s. 149-186.
Fuller, I. et al. (2006) International Perspectives on the Effectiveness of Geography Fieldwork for Learning. Journal of Geography in Higher Education, 30 (1), s. 89-101. DOI: 10.1080/03098260500499667
Gustafsson, J.-E. & Erickson, G. (2018) Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), s. Art. 2, 20 sidor. doi: 10.5617/adno.6434.
Lambert, D. & Reiss, J. M. (2014) The place of fieldwork in geography and science qualifications. Institute of Education, University of London. ISBN 978-1-78277-095-4.
Lundahl, C. (2017) Tema: Perspektiv på nationella prov. Utbildning och Demokrati, 26 (2), s. 5-20
Schmidinger, H. (2015) Exkursioner i gymnasieskolan: Lärande, motivation och plats.
Forskarskolan i Geografi, 53 pp. Uppsala. ISBN 978-91-506-2464-9
Schmidinger H. & Brandt, A. (2015) Närområdesexkursioner och inre motivation för bättre lärande: en studie i svenska gymnasieskolan. Nordidactica - Journal of humanities and social
science education, 2015 (1), s. 22-46. ISSN 2000-9879.
Skolverket, (2018) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 femte upplagan. ISBN: 978-913832733-3.
Skolverket, u.å. ”Kurs- och ämnesplanen i Geografi.”, https://www.skolverket.se [Hämtad den 14-4-2020].
Molin, L. (2006) Rum, frirum och moral. En studie och skolgeografins innehållsval.
31
Molin, L. & Grubbström, A. (2013) Are teachers and students ready for the new middle school geography syllabus in Sweden? Traditions in geography teaching, current teacher practices, and student achievement. Norsk Geografisk Tidsskrift-Norwegian Journal of Geography, 67, s. 142-147. ISSN 0029-1951.
Intervjuer
Molin, Lena, 200427, Författare av geografikapitlet i LGR 11.
32