Att Upptåget haft stor betydelse för Tierps kommuns befolkningsutveckling råder det ingen tvekan om. Tendensen i dagens samhälle är att allt fler personer väljer att pendla till sina arbetsplatser, och pendlingssträckorna blir allt längre. Tierps kommun har jobbat hårt för att anpassa sig till denna utveckling och den stora satsningen på Upptåget är ett framgångsrikt exempel på detta. Framför allt är det till Uppsala som befolkningen i Tierps kommun väljer att arbetspendla.
5.1 Arbetspendlingen i Tierps kommun har ökat
Statistik visar att arbetspendlingen mellan Tierps kommun och dess närliggande kommuner har ökat de senaste åren. Samtidigt har Upptåget utökat både sin turtäthet och sin omfattning.
Sambandet mellan ökad arbetspendling och ett ökat antal resande med Upptåget visar tydligt på att en stor del av dem som arbetspendlar väljer att resa med Upptåget. Skulle inte Upptåget trafikera Tierps kommun, så hade förutsättningarna varit annorlunda, och arbetspendlingen hade antagligen inte ökat i samma omfattning. Antalet arbetstillfällen i kommunen minskar något, men kan ändå betecknas som relativt stabil. Tierps kommun har en inflyttning på cirka 1000 personer per år, och invånarantalet ligger på en stabil nivå. Statistik som visar på en ökad arbetspendling, samt ett ökat antal resande med Upptåget tyder på att en stor del av dessa nyinflyttade arbetspendlar till andra kommuner. Den bidragande orsaken till att folk flyttar till kommunen anses vara det tidsmässigt korta avståndet till Uppsalas arbetsmarknad.
Utvecklingen med en ökad arbetspendling förväntas fortsätta de närmaste åren samtidigt som antalet arbetstillfällen i kommunen troligen kommer att återgå ungefär till det antal som det var innan den ekonomiska krisen. Uppförandet av Tierp arena kan ge ett ytterligare antal arbetstillfällen i kommunen. Att investeringsgruppen väljer att bygga denna arena just i Tierp
100Amcoff(2008) s .99
33
tyder på att de ser stora möjligheter för kommunen. Vid stora evenemang kommer många människor att ta sig till orten, då krävs det att de smidigt kan komma till orten inom ett rimligt tidsintervall. En stor del av besökarna väljer med största sannolikhet då att ta Upptåget, och UL planerar att sätta in extratåg. En planerad utvidgning till dubbelspår längs hela Ostkustbanan gör det möjligt att ytterligare utöka Upptågets sträckning och turtäthet, så att de framtida kraven kan tillgodoses.
5.2 Stabil befolkningsutveckling i Tierp kommun
Befolkningen i kommunen har varit stabil de senaste åren med en liten ökning. När man studerar statistiken syns det tydligt att anledningen till den positiva utvecklingen är befolkningsökningen i tätorterna Tierp och Örbyhus. Dessa är de enda orter i kommunen som har trafikerats utav Upptågets sedan dess start 1991 och sambandet blir därmed tydligt. Även befolkningsutvecklingen i Togo har varit positiv, medan det i Mehedeby inte går att dra någon större slutsats, då Upptåget endast har trafikerat orten några år. I övriga kommunen har befolkningen minskat och förklaringarna kan tillskrivas begränsat antal arbetstillfällen och bristfällig kommunikation till storstadsregioner. Det återstår att se om den nya E4:an kommer att vända denna trend för till exempelvis Söderfors. Det mesta tyder på att bra kommunikationer till större regionala arbetsmarknader är en förutsättning för en framtida positiv befolkningsutveckling för Tierps kommun. Om utvecklingen fortsätter kommer troligtvis befolkningen allt mer koncentreras till kommunens tätorter längs Upptågets sträckning där kommunikationerna till Uppsala, Arlanda, Gävle och Stockholm är de bästa.
Även om kommunikationerna till storstäder är den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling för Tierps kommun finns det även andra saker som satsningar på skolan, bra och billiga boendemiljöer och en omfattande marknadsföring som lockar människor till kommunen. Just de billiga boendemiljöerna har gjort att många familjer fått en möjlighet att bo i villa samtidigt som de ändå kan nå sina arbetsplatser inom ett rimligt pendlingsavstånd.
Idag uppgår andelen utpendlare i Tierps kommun till 38 procent av dess förvärvsarbetare och mycket tyder på att siffran kommer att stiga ytterligare de närmaste åren. Då högutbildade är de som har störst pendlingsbenägenhet har det gjort att allt fler högutbildade valt att flytta till Tierps kommun samtidigt som de arbetar på andra håll. Detta gör att kommunen, från att tidigare främst ha präglats av en lågutbildad befolkning, blivit mer blandad. Det begränsade antalet arbetstillfällen i kommunen gör även att många lågutbildade väljer att pendla till andra kommuner.
5.3 Tierp kommuns regionförstoring och integration med större regioner
Eftersom den ekonomiska tillväxten idag allt mer koncentreras till storstadsregioner är det önskvärt för Tierps kommun att integreras med Uppsala och Stockholms regionala arbetsmarknad. En förutsättning för detta är bra kommunikationer mellan Tierps kommun och större orter som erbjuder många arbetstillfällen. Tierps kommun har länge jobbat aktivt med regionförstoring med Upptåget som främsta satsning. Det sker ett stort befolkningsutbyte mellan Tierps kommun och Uppsala kommun både genom utpendling till Uppsala men också
34
genom inpendling. Kommunerna kan på så sätt dra nytta av varandra både genom ökade arbetsmöjligheter för befolkningen samt ett ökat arbetskraftsunderlag för arbetsgivarna. I framtiden beräknas det bli brist på arbetskraft i Stockholm-Mälarregionen vilket gör förutsättningarna för Tierps kommun goda genom de bra kommunikationsmöjligheterna genom Upptåget och E4:an. Dagens regionala syn på tillväxt har gjort att det blivit av ökad vikt för Tierps kommun att kunna knytas till en större region. Kommunen kan inte i lika stor grad lita på statlig utjämning och Upptåget är ett viktigt verktyg för att förbättra kommunikationerna och därmed integreras med omkringliggande regioner. Idag sker befolkningsutbytet främst med Uppsala medan bara en mer begränsad del av pendlingen sker till Stockholm och Gävle. Detta ger stöd till Amcoffs kritik då han menar på att Stockholm-Mälarregionen snarare består av ett större antal mindre funktionella regioner än en eller ett fåtal. Även Figur 7 från Regionförbundet i Uppsala län ger bilden av Uppsala län som en integrerad arbetsmarknadsregion. Definitionen av en större integrerad arbetsmarknadsregion är dock komplicerad och det sker befolkningsutbyten på andra sätt, inte minst genom att många från olika delar av Stockholm-Mälardalsregionen har sin arbetsplats på Arlanda eller Stockholm. På så sätt kan även utbyten mellan tätorter på längre håll ske. Oavsett om man ger stöd för Amcoffs kritik eller inte är det ingen tvekan om att mindre kommuner som Tierps kommun blir allt mer beroende av en bra kommunikation till storstäder med fler arbetstillfällen för att kunna komplettera sin egen arbetsmarknad. Att Upptåget i dagsläget endast går ett fåtal turer om dagen till Gävle är ett tecken på att pendlingsbenägenheten dit är mindre, och framför allt är koncentrerad till kommunens norra del. En ökad turtäthet som ger bättre pendlingsmöjligheter skulle eventuellt långsiktigt kunna påverka pendlingen positivt mellan Tierp och Gävle. Troligtvis är det ändå till Uppsala det största befolkningsutbytet kommer att ske även i framtiden, framför allt från den södra delen av kommunen.
Regionintegreringen med närliggande storstadskommuner beräknas att bli allt större för Tierps kommun i framtiden, med en fortsatt satsning på regionförstoring. Att 50 procent av Upptågets omkostnader är skattefinansierade visar på att det är högt prioriterat både av Uppsala och av Tierps kommuner. Upptåget har genom dess täta avgångar och korta restider till centrumorter som Uppsala, Arlanda, Gävle och Upplands Väsby på ett effektivt sett stärkt regionintegreringen och hjälpt till att integrera Tierps kommun i Stockholm-Mälarregionen.
Detta gör att den regionala arbetsmarknaden för Tierps kommun blir större vilket skapar en regionförstoring. I hur stor grad Upptågets nedläggning av dess linjer söder om Uppsala kommer att påverka Tierps kommun är osäkert. En synkronisering med pendelns linjer kommer att möjliggöra fortsatt pendling genom byten till Arlanda och Stockholm. En förutsättning för att Tierps kommun utveckling även i framtiden ska vara positiv är en fortsatt integrering med Uppsalas och Stockholms regionala arbetsmarknad. I framtiden kommer sannolikt utvecklingen fortsätta och Upptåget bedöms då vara en viktig komponent för att skapa en stor funktionell region.
35
KÄLLFÖRTECKNING Litteratur
Adlers, Christina (2006), Liten eller stor? Alla regioner kan påverka sin utveckling, Karlskrona, Boverket
Amcoff, Jan, Falkerby, Julia, Gossas, Markus, Stenlås, Niklas & Westholm, Erik(2008), Regionen som vision - Det politiska projektet Stockholm-Mälardalen, Stockholm, SNS förlag
Andersson, Frida, Ek, Richard & Molina, Irene (2008) Regionalpolitikens geografi – Regional tillväxt i teori och praktik, Malmö, Studentlitteratur
Boverket (2006), Analys av regionala utvecklingsprogram i den fysiska samhällsplaneringen, Karlskrona, Boverket
Bystedt, Fredrik (2007)Flyttning och pendling i Sverige Stockholm, Statens offentliga utredningar
Falck, Simon (2006), Geografiska aspekter på regional gränsdragning, Uppsala, Uppsala universitet
Hultgren, Magnus (2010) Temaserie moderna kommuner, Tierps kommun, En förflyttning från
från komfortzonen till morgondagens luftrum, Ystad, Coachcities
Ilvis analys, C-framåt & Länsarbetsnämnden i Uppsala Län (2003), Uppsala läns ekonomiska utveckling 1990-2015, Uppsala, Regionförbundet i Uppsala Län
Regeringen (2009), Regeringens proposition Prop. 2008/2009:93, Mål för framtidens resor och transporter, Stockholm, Regeringen
Region Skåne (2009), Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021, Kristianstad, Region Skåne
Regionförbundet Uppsala län (2006), Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala Län, Uppsala,
Regionförbundet Uppsala län
Region Örebro (2010), Regionförstoring i registerdata och verklighet, Örebro, Region Örebro Repstad Pål (2007), Närhet och distans, Malmö, Studentlitteratur
Statens offentliga utredningar (2005), Dubbel bosättning för ökad rörlighet SOU 2005:28, Stockholm, Regeringen
Statens offentliga utredningar (2004), Regional utveckling – utsikter till 2020 Bilaga 3 till LU 2003/2004 SOU 2004:34, Stockholm, Regeringen
Svenska kommunförbundet (2003), På Spåret - En studie om pendling och regionförstoring, Borås, Arena för tillväxt
Vinnova rapport VR 2010:08(2010), Rörlighet pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt, Stockholm, Vinnova – verket för innovationssystem
36
Intervjuer
Bergqvist, Anders, Analytiker/Statistikansvarig Upplands Lokaltrafik, intervju 2010-11-18 Eriksson, Bengt-Olov, Ordförande kommunstyrelsen Tierps kommun, intervju 2010-12-02 Kahlström, Ola, Trafik och Samhällsplanerare region Uppsala, intervju 2010-11-18
Elektroniska källor
Fördel Stockholm-Mälarregionen, Projektets bakgrund http://www.stockholm-malarregionen.se/?ML=2345 2010-11-15
Nationalencyklopedin, Tierp och Upplands Väsby, http://www.ne.se 2010-11-05 Statistiska centralbyrån, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns (RAMS) efter
kommun och kön. År 2004-2009 Statistiska centralbyrån http://www.scb.se 2011-01-05 Statistiska centralbyrån, Allt fler pendlar till jobbet
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2010K03_TI_04_A05TI1003.pdf 2011-01-04
Tierps kommun, befolkning
http://www.tierp.se/download/18.32e9b2af1270467afbd80003442/Befolkning.pdf 2010-11-19
Tierps kommun, kommunfakta
http://www.tierp.se/kommunochpolitik/kommunfakta.4.752b3c0012680e5b3a380001591.
html 2010-11-18
Tierp arena, om oss http://www.tierparena.se 2010-12-03 Tillväxtverket, Regionförstoring
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling/regionfo rstoring.4.21099e4211fdba8c87b800017150.html 2010-11-10
Tillväxverket, Mer om begreppet LA-regioner
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling/regionfo rstoring/fordjupning/merombegreppetlaregioner.4.21099e4211fdba8c87b800017234.html 2010-11-10
Tillväxverket, Om regional utveckling
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling.4.21099 e4211fdba8c87b800017593.html 2010-11-17
Övrigt
Upplands Lokaltrafiks Trafikförsörjningsplan 2008 Upplands Lokaltrafiks Trafikförsörjningsplan 2010
Karlsson, Göran (2006) Upptåget en tidsresa, artikel ur Upsala nya tidning
Karlsson, Göran (2006) Nu ska det gå som tåget hela vägen, artikel ur Upsala nya tidning