Upptåget: En studie av Upptågets påverkan på Tierp kommuns regionala utveckling.

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 762

___________________________________________________________________________

Upptåget

En studie av Upptågets påverkan på Tierp kommuns regionala utveckling.

Jonas Fellström

Uppsala, mars 2011 ISSN 0283-622X

(2)

2

FÖRORD

Först och främst vill jag tacka min handledare Anders Waxell som trots en fullspäckad vardag, har hjälpt mig med handledning genom mitt arbete. Jag vill även rikta ett stort tack till Bengt-Olov Erikson, Ola Kahlström och Anders Bergqvist som har ställt upp på intervjuer under arbetets gång. Det har varit väldigt inspirerande och lärorikt att få träffa dem på deras arbetsplatser. Avslutningsvis vill jag även säga tack till mina kursledare Jan Öhman och Sofia Cele, samt till de studiekamrater som har läst och kommit med synpunkter på min uppsats.

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING... 4

1.1 Syfte och frågeställningar... 4

1.2 Metod och material ... 5

1.3 Centrala begrepp och operationalisering. ... 5

1.3.1 Region ... 5

1.4 Avgränsning ... 8

2. REGIONFÖRSTORING OCH REGIONAL UTVECKLING ... 8

2.1 Arbetsmarknadens geografi och rörlighet i förändring ... 8

2.2 Regional utveckling och regionförstoring ... 10

2.3 Kritik mot regionförstoringen ... 12

3. BAKGRUND – UPPTÅGET OCH TIERPS KOMMUN ... 13

3.1 Upptågets Historia och framtid ... 13

3.2 Upptågets utveckling ... 15

3.3 Tierp kommun ... 17

3.4 Befolkningsutvecklingen i Tierps kommun ... 19

4. PÅSKYNDAR UPPTÅGET REGIONFÖRSTORINGEN I TIERPS KOMMUN? ... 20

4.1 Arbetspendlingen i Tierps kommun ... 20

4.2 Arbetspendling i Tierps kommun ur ett kön och utbildningsperspektiv ... 24

4.3 Regionförstoring i Tierps kommun och Uppsala län... 26

5. SLUTSATS ... 32

5.1 Arbetspendlingen i Tierps kommun har ökat ... 32

5.2 Stabil befolkningsutveckling i Tierp kommun ... 33

5.3 Tierp kommuns regionförstoring och integration med större regioner... 33

KÄLLFÖRTECKNING ... 35

Litteratur ... 35

Intervjuer ... 36

Elektroniska källor ... 36

Övrigt ... 36

(4)

4

1. INLEDNING

Upptåget är ett lokaltåg som trafikerar inom Uppsala län, Gävleborgs län och Stockholms län.

Till en början var det endast sträckan mellan Uppsala och Tierp som trafikerades, men allt eftersom åren gått har dess sträckning utvidgas till att även omfatta förbindelser till Upplands Väsby och Gävle. Målet och syftet med Upptåget har varit att stärka kommunikationerna mellan de olika länen och mellan dess tätorter. Idag är regionförstoring, vilket innebär att flera regioner går ihop och bildar en större region, ett relevant begrepp. En avgörande faktor för att regionförstoringen ska utvecklas i önskad takt är ofta hur kommunikationerna och infrastrukturen ser ut inom regionen. Många mindre kommuner präglas idag av en negativ befolkningstillväxt som ofta är orsakad av ett minskat antal arbetstillfällen. En allt större andel av jobben återfinns istället i storstadsregionerna. Många kommuner försöker därför att skapa en bättre infrastruktur som därmed förbättrar integrationen med storstäder och integrerar kommunen med större arbetsmarknadsregioner. På detta sätt drar kommuner nytta av regionförstoringen och ger dess befolkning fler arbetstillfällen genom nya pendlingsmöjligheter. Ju större dessa arbetsmarknadsregioner blir desto starkare har arbetsmarknaden i regionen som helhet en möjlighet att bli. Tierps kommun är sannolikt den kommun som haft mest nytta utav Upptåget. Tätorterna i kommunen som omfattas av Upptågets sträckning är alla mindre tätorter med begränsade arbetsmarknader. Det långa avståndet till större arbetsmarknadsregioner gör att kraven på en bra infrastruktur är stora. Det är därför önskvärt från kommunens sida att förbättra integrationen till större städer som, Gävle, Uppsala och Stockholm där det finns en större och bredare arbetsmarknad. Med bra transportmedel kan de tidsmässiga avstånden till dessa större arbetsmarknadsregioner minska och öka möjligheterna till arbetspendling. Upptåget skulle genom att skapa bättre transportmöjligheter ha goda förutsättningar för att påskynda den regionförstoring som sker och integrera Tierps kommun med större regionala arbetsmarknader. Om det är möjligt för människor att på ett bekvämt sätt bo kvar i till exempel Tierp eller Örbyhus samtidigt som de arbetar i Uppsala eller Stockholm kan det finnas möjligheter att skapa en ökad tillväxt och en positiv befolkningsutveckling för kommunen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Upptågets etablering har påverkat befolkningstillväxten i kommunerna längs med Upptågets sträckning, med specifikt fokus på Tierps kommun. En av mina frågeställningar är :Hur har Upptågets etablering påverkat befolkningstillväxten i Tierps kommun? Jag kommer även att definiera begreppet regionförstoring och undersöka dess relevans i detta fall. Min hypotes är att resandet längs Upptågets sträckning blivit både snabbare och bekvämare sedan dess tillkomst, vilket underlättar pendling. Upptåget bidrar till att minska de tidsmässiga avstånden inom Uppsala län, vilket troligen påskyndar en regionförstoring. Min andra frågeställning är: Hur har Upptåget genom de förbättrade pendlingsmöjligheterna påverkat regionförstoringen? Min

(5)

5

tredje är: har Upptåget bidragit till att integrera Tierps kommun i större lokala arbetsmarknadsregioner?

1.2 Metod och material

I min studie har jag intervjuat följande tre personer:

- Bergqvist Anders, Analytiker/Statistikansvarig Upplands Lokaltrafik - Eriksson Bengt-Olov, Ordförande kommunstyrelsen Tierps kommun - Kahlström Ola, Trafik och Samhällsplanerare Regionförbundet Uppsala län

Dessa tre har alla haft mycket kunskap inom olika relevanta områden för min studie. I intervjuerna har jag använt mig utav en kvalitativ metod. Med kvalitativ metod menas att man går på djupet i sin undersökning istället för på bredden, och enbart studerar en eller några få miljöer men att dessa istället studeras som en helhet med alla sina konkreta nyanser. Eftersom kvalitativa studier är tidskrävande har jag ansett det mest effektivt att göra ett litet antal längre intervjuer på cirka två timmar, med de personer som kan tänkas vara allra mest insatta. Jag har utgått från en frågemall som jag dock justerat och anpassat något under intervjuerna.

Avsaknaden av detaljstyrda frågor har gjort att jag formulerat frågorna muntligt och anpassat dem för situationen och intervjuerna har fått en prägel av ett naturligt samtal. Eftersom intervjuerna har varit kvalitativa har jag kunnat anpassa följdfrågor efter intervjupersonernas svar samt kunnat improvisera med egna frågor när det har funnits ett behov. Intervjuerna har skett på personernas respektive arbetsplatser.¹

För ett statistiskt underlag till min uppsats har jag använt mig av statistik ifrån Statistiska centralbyrån. Statistik jag har använt mig utav är befolkningsstatistik samt arbetspendlingsstatistik över kommungränser. Jag har även studerat hur stor in- respektive utflyttningen i Tierps kommun varit samt befolkningsutvecklingen. Genom dessa uppgifter har jag försökt att få en så en bra överblick som möjligt över pendlingsmönstret och hur Upptåget påverkat befolkningstillväxten och regionförstoringen i Tierps kommun. För att ta reda på bakgrundsfakta om Upptåget har jag även använt mig utav olika elektroniska källor samt information av Anders Bergqvist. Hemsidor som jag har använt mig utav är bl.a.

Upplands lokaltrafiks hemsida samt ett flertal forskningsrapporter. Jag har även använt mig utav tidningsartiklar från Upsala nya tidning.

1.3 Centrala begrepp och operationalisering

. Region

En vanlig definition av region är att det är ett geografiskt område som omfattas av likartade förhållanden. Regionen kan vara en administrativt avgränsad genom till exempel län eller landsting. Det kan även vara en funktionell region, exempelvis en arbetsmarknadsregion som bestäms av människors aktiviteter i området. En region kan i vissa fall präglas av en identitet, bestämd av geografiskt avgränsade kulturdrag. Den kan också avgränsas naturligt av berg,

1 Repstad, Pål (2007), Närhet och distans, Malmö, Studentlitteratur s.15, s.86-88

(6)

6

dalar, vattendrag och andra naturgeografiska förhållanden. Det är ofta oklart vilken typ av region som avses när begreppet används i praktiken. Denna oklarhet har gjort att det blivit möjligt att ladda ordet med olika betydelser utan att vara alltför precis. Regionbegreppet har därigenom också kommit att bli starkt politiskt laddat.

Under de senaste decennierna har ett doktrinskifte skett i synen på regioner och regional utveckling. När välfärdsstaten växte fram medverkade kommuner, länsstyrelser och landsting till en likvärdig utveckling i hela landet med starkt nationellt fokus. I den nuvarande doktrinen är det istället regionernas viktigaste uppgift att skapa ekonomisk tillväxt i en ökande internationell konkurrens. Detta förutsätter att tillväxt uppstår på regional nivå i ett samspel mellan forskning, och utbildning samt näringsliv. Regional utveckling handlar om att bygga ett varumärke kring regionen, att jämföra den med andra regioner, där regioner ses som konkurrenter med varandra. Storleken på regionen har stor betydelse för detta. Ju fler människor som finns inom en region, desto större möjligheter för ekonomisk tillväxt. En större region ger möjligheter till en mer specialiserad och mer flexibel ekonomi med högre produktivitet. Eftersom det även är viktigt att synas i omvärlden är också storleken på regionen viktig för att kunna skapa ett starkt varumärke.²

Lokala arbetsmarknadsregioner

Med en lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) avses en funktionell arbetsmarknadsregion där regionens invånare kan arbeta och bo utan att behöva göra alltför tidskrävande resor mellan deras hem och arbetsplats.³ Landets kommuner delas av Tillväxtverket in i dessa LA- regioner enligt statistiska kriterier och baseras på den dagliga arbetspendlingen över kommungränserna.⁴ Dessa kriterier innebär antingen 7,5 procent utpendling till en enskild kommun alternativt 20 procent total utpendling från kommunen för att den ska räknas till en LA-region.⁵ För att en kommun ska bilda centrum i en LA-region ställs det två krav. Det ena kravet är att andelen som arbetspendlar till andra kommuner inte får överstiga 20 procent. Och det andra innebär att inte mer än 7,5 procent får pendla från kommunen till en specifik annan kommun. Övriga kommuner i en LA-region riktas mot den kommunen till vilket utpendlingen är störst. Detta gör att Stockholms kommun räknas som den centrala kommunen i Stockholm- Mälarregionen. Maximalt tillåts två länkar mellan den enskilda kommunen och den kommun

2 Amcoff, Jan, Falkerby, Julia, Gossas, Markus, Stenlås, Niklas & Westholm, Erik (2008), Regionen som vision - Det politiska projektet Stockholm-Mälardalen, Stockholm, SNS förlag s. 9-11

3 Statens offentliga utredningar (2004), Regional utveckling – utsikter till 2020 Bilaga 3 till LU 2003/2004 SOU 2004:34, Stockholm, Regeringen s.22

4 Tillväxtverket, Regionförstoring

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling/regionforstoring.4.21 099e4211fdba8c87b800017150.html 2010-11-10

5 Amcoff (2008) s. 77

(7)

7

som bildar centrum i LA-regionen, detta för att undvika att regionerna blir oändligt stora.⁶ Ju fler LA-regioner det finns desto kortare blir de genomsnittliga pendlingssträckorna.⁷

Stockholm-Mälarregionen

Stockholm-Mälarregionen omfattar Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Örebro, samt Västmanlands län. Av Sveriges befolkning är 35 procent bosatta i denna region samtidigt som den svarar för 44 procent av Sveriges totala BNP, och hyser troligen en ännu större andel av de växande näringarna.⁸ Med sina 2,3 miljoner invånare är Stockholm-Mälarregionen Sveriges största LA-region följt av Malmö-Lunds och Göteborgs lokala arbetsmarknader med cirka en miljon vardera.⁹

Regionförstoring

Innebörden av regionförstoring är att tidigare separata LA-regioner knyts ihop och blir nya större regioner. Denna typ av mått används av Tillväxtverket när de mäter regionförstoringen och baserar sitt material på SCB:s statistiska indelning. Antalet LA-regioner förändras över tiden och har använts som ett statistiskt mått för att få en överblick över regionförstoringen.¹⁰ Regionförstoring är inte enbart ett begrepp om att de lokala arbetsmarknaderna har vuxit ytmässigt utan det har även blivit politiskt laddat med ett symboliskt värde och brukar förknippas med framåtskridande. Dagens konkreta, åtgärdsinriktade och regionalt formade politik har även ofta namngetts av begreppet regionförstoring.¹¹

Regionintegrering

Regionintegrering innebär en förstärkning av befintliga lokala arbetsmarknader. Med begreppet brukar avses att det blir en ökad rörlighet inom en lokal arbetsmarknadsregion.¹² Ibland används även uttrycken regionförstärkning och det kan till exempel göras genom en förbättrad kollektivtrafik så att fler får möjlighet att pendla inom regionen. ¹³ Genom

6 Tillväxverket, Mer om begreppet LA-regioner

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling/regionforstoring/fordj upning/merombegreppetlaregioner.4.21099e4211fdba8c87b800017234.html 2010-11-10

7 Andersson, Frida, Ek, Richard & Molina, Irene (2008) Regionalpolitikens geografi – Regional tillväxt i teori och praktik, Malmö, Studentlitteratur s. 260

8 Fördel Stockholm-Mälarregionen, Projektets bakgrund http://www.stockholm- malarregionen.se/?ML=2345 2010-11-15

9Statistiska centralbyrån, Allt fler pendlar till jobbet

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2010K03_TI_04_A05TI1003.pdf 2011-01-04

11 Andersson (2008) s. 260-261

12 Regeringen (2009), Regeringens proposition Prop. 2008/2009:93, Mål för framtidens resor och transporter, Stockholm, Regeringen s.24

13 Boverket (2006), Analys av regionala utvecklingsprogram i den fysiska samhällsplaneringen, Karlskrona, Boverket s.12-13

(8)

8

regionintegrering blir regionen mer funktionell och fler har möjlighet att ta del av regionens lokala arbetsmarknad.¹⁴

C-X stråket

Tierps kommun ingår i CX-stråket som avser stråket mellan Uppsala och Gävle/Sandviken.

Till stråket räknas dels järnvägen på Ostkustbanan där Upptåget regelbundet kör sina linjer samt E4:an. Stråket förbinder Uppsala med Gävle samt kommunerna däremellan(Tierp och Älvkarleby). Ett viktigt mål med stråket är att förbättra kommunikationerna mellan kommunerna och att etablera ett samarbete mellan dem. Längs stråket bor 300 000 människor och pendlingen är allra starkast mellan kommunerna Tierp och Uppsala samt mellan Älvkarleby, Gävle och Sandviken. Under de senaste 15 åren har det varit en ökning av pendlingen mellan kommunerna. En förbättring av kollektivtrafiken skedde 2006 inom stråket när Upptåget förlängde sin sträckning till Gävle samt till Arlanda och Upplands Väsby.¹⁵

1.4 Avgränsning

Uppsatsen kommer främst att handla om Upptågets påverkan på Tierps kommun och hur det hänger samman med regionförstoringen. Anledningarna till att jag kommer begränsa mig till Tierps kommun är flera. Gävle, Knivsta och Upplands Väsbys kommuner som även de trafikeras av Upptåget har endast omfattats av dess sträckning under fem år. Därför blir det svårt att göra en analys hur Upptåget har påverkat dessa kommuners tillväxt. Dessutom finns det bättre alternativa kommunikationsmedel längs stationerna i dessa kommuner än de i Tierps kommun och de bör därför inte vara lika beroende av Upptåget. Det finns visserligen tillgång till regionbussar i Tierp, men dessa tar betydligt längre tid att resa med. Tierp är även en kommun där begreppet regionförstoring har stor relevans då kommunen har en hög pendlingsfrekvens, vilket gör valet lämpligt.

2. REGIONFÖRSTORING OCH REGIONAL UTVECKLING 2.1 Arbetsmarknadens geografi och rörlighet i förändring

De senaste decennierna har präglats av övergången till ett tjänste- och servicebetonat samhälle. Förändringarna har bland annat lett till nya krav på arbetskraftens kompetens, ändrad produktionsinriktning och förändringar i den ekonomiska strukturen. Under slutet av 1990-talet skedde även en stark koncentration av IT och tjänsteverksamhet till storstadsregioner. Tillväxten i dessa storstadsregioner har varit starkare än i de flesta mindre regioner i landet, där istället en koncentration av tillverkningsindustrin till större arbetsmarknadsregioner har haft motsatt effekt på deras ekonomi. De flesta experter menar att denna utveckling kommer att fortsätta och att tillväxten i framtiden allt större grad kommer att

14 Region Skåne (2009), Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021, Kristianstad, Region Skåne s.3615 Region Uppsala (2006), Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala Län, Uppsala, Regionförbundet i Uppsala Län s.12

(9)

9

ske främst i storstadsregionerna. Närmare hälften av Sveriges BNP väntas år 2020 produceras i dessa. ¹⁶

Arbetspendlingen, med definitionen pendling över kommungräns, har under de senaste åren ökat kraftigt. Följden av detta har blivit att kommuner som tidigare ansågs vara självständiga arbetsmarknader nu ingår i en större regional arbetsmarknad. År 1975 pendlade 18 procent av Sveriges befolkning över en kommungräns till sin arbetsplats.¹⁷ År 2008 hade denna siffra ökat drygt 14 procentenheter och antalet pendlare över kommungräns omfattade nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. Alltså nästan en fördubbling av pendlingsfrekvensen över kommungräns. I absoluta tal har antalet pendlare ökat från ungefär 700 000 personer till 1 400 000 personer under dessa år.¹⁸ Även pendlingsintensiteten mellan lokala arbetsmarknader ökade under samma tidsperiod, från att det år 1975 var 4 procent av befolkningen som pendlade mellan två LA-regioner, till att det 2004 var 8 procent.¹⁹ Det är viktigt att i sådana här statistiska undersökningar vara medveten om kommunernas, länens, och de lokala arbetsmarknadernas geografiska skillnader. Kommunens ytstorlek har en direkt inverkan på pendlingsfrekvensen, vilket gör att små kommuner oftast har en högre frekvens än större. Detta eftersom att en person räknas som pendlare så fort denne passerar en kommungräns, och i små kommuner bor människor i regel närmare dessa gränser.²⁰ Bland annat denna indelning gör att 73 procent av Knivstas befolkning räknas som pendlare och endast 21 procent av de boende i Uppsala. Detta trots att många dagligen pendlar betydligt längre inom Uppsala kommun och inte räknas som pendlare än de som pendlar mellan Knivsta och Uppsala.²¹

Den geografiska rörligheten bland arbetskraften har traditionellt sett betraktats som en central faktor för att justera obalanser på arbetsmarknaden, både inom och mellan olika regioner. En viktig förklaring till arbetskraftens rörlighet är regionala skillnader i arbetsmarknadsförhållanden som till exempel mellan löner, tillgång på arbete och arbetslöshet. En förflyttning av resurser mellan företag, branscher och näringsgrenar har i regel varit förknippat med snabba ekonomiska tillväxtförlopp vilket har resulterat i en omfattande geografisk rörlighet. Under de senaste decennierna har tillväxten stimulerats genom att det drivits en solidarisk lönepolitik där lönerna har pressats upp och lågproduktiva verksamheter har slagits ut. En stor del av arbetskraften har istället förflyttats till mer expanderade högproduktiva verksamheter i storstäder från att tidigare varit på mer utspridda, stagnerade och tillbakagående företag. Dessa förändringar av de traditionella produktionsmönstren har medfört att regionerna fått nya förutsättningar att utvecklas.

Sveriges regioner beräknas även i framtiden att ha olika typer av problem. Den stora

16 Falck, Simon (2006), Geografiska aspekter på regional gränsdragning, Uppsala, Uppsala universitet s. 12

17 Bystedt, Fredrik (2007)Flyttning och pendling i Sverige Stockholm, Statens offentliga utredningar s.

96 18 Statistiska centralbyrån, Allt fler pendlar till jobbet

19 Bystedt (2007) s.98

20Falck (2006) s.13

21 Amcoff (2008) s. 81

(10)

10

utmaningen som Stockholm-Mälarregionen förväntas drabbas av i framtiden är bristen på arbetskraft. Samtidigt förväntas omkringliggande regioner att ha ett visst överskott av arbetskraft, vilket gör att en ytterligare utvidgning och förbättring av integrationen av Stockholms och Uppsalas LA-regioner med omkringliggande kommuner skulle vara gynnsam.²²

2.2 Regional utveckling och regionförstoring

Ett lands tillväxt är en summa av alla regionernas tillväxt i landet. En region som underpresterar utifrån dess förutsättningar drar därför ner den sammanlagda tillväxten för hela landet. Det är därför viktigt att ha kunskap om vad det är för faktorer som skapar regional tillväxt och utveckling. Denna kunskap behövs inom den regionala utvecklingspolitiken för att utforma strategier och göra insatser för den regionala tillväxten. Detta för att skapa väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i hela landet.²³

Under 1990-talet påbörjades en decentraliseringsprocess inom regionalpolitiken samtidigt som tillväxtmålet stärktes. Detta kan delvis kopplas till Sverige medlemskap i EU vilket ökade kravet på regionalt ansvarstagande. En försöksverksamhet initierades 1997 med regionalt självstyre där Skåne, Kalmar, Västra Götaland och Gotland omvandlades till storlän vilket gjorde att de bland annat fick ökat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. Sverige decentraliserade under denna period ansvaret för såväl utvecklingspolitiken som välfärdspolitiken, och samtidigt minskade resurserna för att bedriva offentlig politik både inom den stora och lilla regionalpolitiken. En följd av detta blev ett ökat behov att mobilisera resurserna från olika håll, både offentligt och privat. År 2001 slogs regionalpolitiken samman med den regionala näringspolitiken och bildade en så kallad regional utvecklingspolitik.

Fokus låg på att skapa stora och starka funktionella arbetsmarknadsregioner som kunde förväntas bidra till den nationella tillväxten.²⁴ Centralt var betoningen på funktionalitet och till skillnad från administrativt uppdelade regioner avsågs en indelning som grundades på den aktuella frågan. Detta ansågs utgöra ”ett naturligt område för gemensamt agerande eller gemensam efterfrågan”. Exempelvis utbildning, arbetsmarknadsrelaterad pendling och infrastrukturpendling ansågs kunna påverka en regions funktionalitet.²⁵ Målet var att regionerna skulle klara sig själva även om en rimlig servicenivå utlovades åt de svagaste regionerna. Dessa förändringar ledde till att politiken strävade efter att integrera och utveckla funktionella regioner snarare än större nationella territorier. Enligt denna nuvarande regionala utvecklingspolitik decentraliseras den administrativa organisationen sin styrning av den offentliga verksamheten. Detta leder till en ökad anpassning av verksamheten till lokala

22 Falck (2006) s. 14

23Tillväxverket, Om regional utveckling

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omregionalutveckling.4.21099e4211fdba8c 87b800017593.html 2010-11-17

24Andersson (2008) s. 124-125

25Statens offentliga utredningar (2005), Dubbel bosättning för ökad rörlighet SOU 2005:28, Stockholm, Regeringen

(11)

11

förutsättningar. Den centrala nationella nivån har lämnat ifrån sig initiativet till en mängd olika aktörer på lokal nivå vilket skapar en ökad pluralism. Den föregående kompensatoriskt inriktade regionalpolitiken som omfattades av en utjämningspolitik, håller på att omvandlas till en politik som koncentreras till ett begränsat antal regioner. Endast dessa kan uppnå en tillräckligt hög koncentration av specialiserad kompetens för att vara ekonomiskt funktionella.²⁶

Mellan 1970 och 2008 har antalet lokala arbetsmarknadsregioner mer än halverats. 1970 var antalet LA-regioner 187 stycken medan det är 2008 endast var 70 stycken. Detta visar enligt Tillväxtverket på att regionerna blir allt större. De menar också att utvecklingen går snabbare i södra och mellersta Sverige än i de norra delarna samt att regionförstoringen skett allra snabbast runt storstäderna och universitetsstäder.²⁷ Dagens befolkning utför idag sina dagliga aktiviteter inom ett allt större geografiskt område. En ökad specialisering inom arbetsmarknaden samt förbättrade resmöjligheter har gjort människor mer rörliga. Områden som turism, arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur, boende och miljö som tidigare främst hanteras på kommunal nivå, är verksamhetsområden som allt mer skjuts in på det regionala planet. Den kommunala organisationen får därmed ett stort ansvar att anpassa sitt arbetssätt och sin struktur till dessa nya förutsättningar som kräver regionala lösningar.²⁸

Sveriges geografiska och ekonomiska utveckling har i allt högre grad koncentrerats till större regioner, och då framförallt storstadsregioner. I både små och stora regioner har denna regionförstoring varit viktig för utvecklingen. Även om det finns flera orsaker till att regionerna växer framstår ökad internationell konkurrens samt övergången till ett alltmer service- och tjänstebetonat samhälle som centrala faktorer. Mycket pekar på att regionförstoring är en trend som kommer att fortsätta. Utvecklingen med ett minskat antal lokala arbetsmarknader fortsätter, men har avstannat något de senaste åren. Ytterligare en trend under de senaste åren är att samverkan mellan kommuner och län blivit allt vanligare.²⁹ Sysselsättningen beräknas framför allt att koncentreras till de större regionerna, medan övriga och då framför allt små avskilda regioner förväntas få en stagnerande och minskad sysselsättning. Storstadsregionerna förväntas därför att lägga stor kraft på att skapa goda förutsättningar för näringslivet. Det blir därför önskvärt för mindre regioner att förbättra regionintegreringen till större regioner och tillhöra deras lokala arbetsmarknad. I detta perspektiv blir tillgången till bra och välutbildad arbetskraft viktig. Dessa utvecklingstendenser har gjort att det drivits fram en diskussion om vad som borde göras för att understödja denna ekonomiska utveckling för att på så sätt finna lämpliga verktyg så att inte utvecklingen bromsas upp. År 2020 förväntas hälften av landets BNP produceras i storstadsregionerna. Detta har gjort att regionförstoring har hamnat i fokus och människor förväntas att vara beredda att pendla allt oftare och i längre sträckor till sina arbetsplatser.³⁰

26 Andersson (2008) s. 124-125

28 Hultgren, Magnus (2010) Temaserie moderna kommuner, Tierps kommun, En förflyttning från komfortzonen till morgondagens luftrum, Ystad, Coachcities s. 5-6

29 Falck (2006) s. 21

30 Andersson (2008) s. 259-260

(12)

12

Ola Kahlström på region Uppsala anser att regionförstoring handlar mycket om tillväxtperspektiv, att det blir en större och mer specialiserad arbetsmarknad. Det blir även lättare för arbetsgivare att få matchning på arbetsmarknaden. Detta skapar en förbättring för både arbetsgivare och arbetstagare och är en stor drivkraft för regionförstoring från politiskt håll. En annan stor drivkraft är att samhällsutvecklingen av arbetskraft blir mer specialiserad, vilket gör att det krävs ett allt större underlag för arbetsgivare.³¹ En av förutsättningarna för att regionförstoringen ska stärkas är bättre transporter. Bättre infrastruktur och kollektivtrafik innebär frihet och personer behöver inte i lika stor omfattning bosätta sig i storstäderna där de flesta jobben finns. Även landsbygden får en större möjlighet att få en fortsatt permanent befolkning, och dess kulturmiljöer kan bevaras.³²

2.3 Kritik mot regionförstoringen

Jan Amcoff ifrågasätter i artikeln Är Stockholm-Mälarregionen en funktionell region? dagens LA-indelning och hävdar att den till stor del är en övertolkning av det statistiska materialet.

LA-indelningens sätt att framställa Mälardalsregionen ger stöd åt bedömningen att det allt mer handlar om en integrerad region, och att kommuner som har ett visst pendlingsutbyte sammanförs till en gemensam funktionell region.³³ Amcoff vänder sig emot detta och en sak han menar på är att det ofta är fel i registerdatan. Detta beror bland annat på att unga vuxna väljer att vara skrivna hos föräldrarna trots att de egentligen har flyttat, dag och veckopendlare, samt att RAMS som tillhandahåller statistiken mäter var människor har sin arbetsplats under november, och var de är folkbokförda den 31 december i samma undersökning. På denna tid finns möjligheter att en person hinner flytta eller byta arbete.³⁴ På så sätt kan det se ut som att en person pendlar över en kommungräns, även om så egentligen inte är fallet. Amcoff menar även att dagens sätt att använda de lokala arbetsmarknaderna står i kontrast till de uttalade avsikterna upphovsmännen hade med indelningen. Indelningen är inte på något sätt konstruerad för att kunna identifiera faktiska gränser för de lokala arbetsmarknadsregionerna. Indelningen gör även att ytmässigt små kommuner ser ut att ha betydligt fler pendlare eftersom att fler tenderar att passera en kommungräns i dessa. En kommun får alltså fler pendlare ju mindre den är enligt dagens LA-indelning. Dessutom visar kartan på hur LA-regionerna ofta hänger samman i flera steg, på ett sammanhängande vis.

Istället för en eller ett flertal funktionella områden i Stockholm-Mälardalenområdet menar Amcoff på att det finns ett större antal funktionella områden som vart och ett centreras kring en sysselsättningsort.³⁵

En annan kritik som har riktats mot regionförstoring är att det skapar en ökad utsatthet för kvinnor i samhället. Sofie Adolfsson Jörby som presenterade en rapport från Boverket 2006 fokuserar bland annat på att det är svårt att vara närvarande i en barnfamilj, i fall man

31 Intervju, Kahlström, Ola

32 Adlers, Christina (2006), Liten eller stor? Alla regioner kan påverka sin utveckling, Karlskrona, Boverket s. 3

33 Amcoff (2008) s. 77

34 Region Örebro (2010), Regionförstoring i registerdata och verklighet, Örebro, Region Örebro s.3

35 Amcoff (2008) s. 80-82, s. 99

(13)

13

dagligen måste arbetspendla långa sträckor. Eftersom det oftast är kvinnor som anses bära huvudansvaret för barnskötandet och hushållsarbetet är det mest de som drabbas, och de får inte samma möjlighet att dra fördel av en större funktionell arbetsmarknadsregion. Hon anser även att ökad arbetspendlig gör att den huvudansvarige för hushållets behov vilket oftast är kvinnan blir rumsligt bunden och får ofta stå tillbaka karriärmässigt.³⁶

En ökad regionförstoring gör att infrastrukturen behövs byggas ut och att mer mark måste tas i anspråk. Detta leder oftast till en ökad biltrafik vilket gör att koldioxidutsläppen ökar. Dock kan ett ökat antal transporter leda till ökade möjligheter att utveckla miljövänliga trasportmedel. Ju större regionförstoringen blir desto större blir behovet av alternativa miljövänliga färdsätt.³⁷ Trots Amcoffs och Adolfsson Jörbys kritik av regionförstoringen har uttrycket fortfarande en stark politisk värdeladdning.³⁸

3. BAKGRUND – UPPTÅGET OCH TIERPS KOMMUN 3.1 Upptågets Historia och framtid

Upptåget startades 19 augusti 1991 och trafikerade till en början med en gles trafik endast sträckan Uppsala och Tierp i en enkelspårig linje. Upptåget hade vid denna tid endast stationer i Uppsala, Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Örbyhus och Tierp. Omkring en miljard kronor satsades under denna tid på en upprustning av Ostkustbanan, bland annat genom dubbelspår och planfria korsningar. Detta arbete gjorde att Upptåget under några år kunde dras med kraftiga förseningar, vilket upprörde många resenärer. År 1997 var utbyggnaden utav ett dubbelspår klar och det omfattade nästan hela sträckan Uppsala-Gävle. Detta gjorde att restiderna kortades ner och att det blev en bättre turtäthet. Tobo invigdes som ny station 1994 och turtätheten var vid denna tid ungefär en gång i timmen i vardera riktningen. År 1996 infördes även kvällsturer och planer fanns på att år 2000 utöka upptågets sträckning ända till Gävle. Denna utbyggnad påbörjades dock inte förrän 2002 och då Banverket började anlägga en dubbelspårsutbyggnad vid Skutskär och Furuvik. Under 2002 presenterade UL och SL ett förslag om att utöka sträckan till Upplands Väsby via Knivsta och Arlanda.³⁹ Förslaget antogs, bakomliggande orsaker var bland annat att Upptåget sedan dess start lockat allt fler resenärer och möjligheterna till en ytterligare utvidgning ansågs även goda. Landstinget i Uppsala Län anslog år 2006 48,5 miljoner för trafiken vilket motsvarar 58 procent av deras totala kostnad. Dåvarande landstingsrådet Mats O Karlsson (s) motiverade satsningen på Upptåget enligt följande, ”Vi försvarar satsningen på nya Upptåget. Pendling ger en större arbetsmarknad. Fler jobb och större tillväxt som genererar ännu mer skatteinkomster”. I uttalandet pekade han bland annat på att Tierps kommun hade haft planer på att riva ett antal

36 Vinnova rapport VR 2010:08 (2010), Rörlighet pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt, Stockholm, Vinnova – verket för innovationssystem s. 12-13

37 Adlers (2006) s. 3

38 Vinnova rapport VR 2010:08(2010), s. 13

39 Karlsson, Göran (2006) Upptåget en tidsresa, artikel ur Upsala nya tidning 060818

(14)

14

hyreslägenheter, vilket hade kunnat avvärjas. Det var vid tiden en allmän uppfattning att Upptåget förhindrade en utflyttning av befolkningen från kommunen.⁴⁰

Enligt Anders Bergkvist som är analytiker och statistikansvarig på Upplands Lokaltrafik ligger turtätheten idag för Upptåget på ungefär en halvtimme på sträckan Tierp-Upplands- Väsby under rusningstid och på ungefär en timme under kvällar och helger. Till Gävle avgår endast några få avgångar om dagen. Genom att ha styv halvtimmestrafik och som målsättning att stanna på i stort sett alla orter på sträckan utmärker sig Upptåget gentemot andra länståg.

År 2004 skedde en omfattande modernisering utav Upptågets olika tåg. De gamla XL-tågen ersattas då av nya tåg som var av den mer moderna Reginamodellen. Totalt är det 11 olika tåg som trafikerar Upptågets linjer. De nya tågen gjorde att turerna blev snabbare och att komforten blev bättre. Efter några års utredningar bestämde UL tillsammans med Stockholms Lokaltrafik att Upptåget år 2006 skulle utöka sin sträckning till Upplands Väsby samt även köra några turer om dagen till Gävle. Det finns ett regionalt samarbete mellan SL och UL och att det går att köpa ett så kallat SLU månadskort för 1570 kr per månad som går att använda både på SL:s och på UL:s linjer. Det har dock varit ett problem för boende i Stockholm när de ska byta från pendeln till Upptåget i Upplands Väsby. Därför har SL:s och UL:s styrelse tagit ett gemensamt beslut om att lägga ner Upptågets linjer söder om Uppsala och istället utöka Stockholms pendeltågs sträckning ända till Uppsala. Denna förändring beräknas äga rum i december 2012.⁴¹ I och med de nya förändringarna kommer resande från Stockholm kunna åka till Arlanda och vidare till Uppsala direkt från pendeln och behöver inte göra något byte i Upplands Väsby. Detta gör att kommunikationen blir betydligt snabbare för de resande från Stockholm. Konsekvensen för de som bor norr om Uppsala blir att de måste byta tåg om de ska fortsätta resa söder om Uppsala till exempelvis Arlanda. Dock kommer Upptåget att synkroniseras med pendeltåget så att resandet fortfarande går snabbt och smidigt.⁴² Genom att dra in trafiken söder om Uppsala får Upptåget flera tåg över och det finns därför möjligheter att använda de till något annat. UL har bland annat planer på att införa timmestrafik med Upptåget till Sala, som i dagsläget har väldigt dåliga förbindelser till Uppsala. Detta skulle i och med de förbättrade kommunikationsmöjligheterna möjliggöra en potential till att utveckla tätorter som Heby och Vänge och bygga ett samhälle runt deras stationer. Eventuellt kommer även turtätheten till Tierp och Gävle att öka. För att klara av en utökad trafik krävs dock en utvidgning utav ett dubbelspår i Gamla Uppsala samt Skutskär.⁴³ År 2016 beräknas byggnationen av detta dubbelspår vara klart. Detta kommer att göra så att det blir utrymme för fler avgångar och en större turtäthet.⁴⁴

40 Karlsson, Göran (2006) Nu ska det gå som tåget hela vägen, artikel ur Upsala nya tidning 060818

41 Intervju, Bergqvist, Anders 2010-11-18

42 Intervju, Eriksson, Bengt Olov 2010-12-02

43 Intervju, Bergkvist, Anders

44 Intervju, Eriksson, Bengt Olov

(15)

15

Figur 1 Upptågets sträckning och dess stationer. Söder om Arlanda finns även Upplands Väsbys station vilket saknas på kartan.

Källa: Linjekarta över Upptåget från Upplands lokaltrafiks hemsida www.ul.se

3.2 Upptågets utveckling

Mellan är 2005 och 2009 ökade antalet resande med Upptåget från 700 000 till 3 200 000 resenärer per år. Den främsta orsaken till denna omfattande ökning är införandet av de nya linjerna till Upplands Väsby och Gävle, men även resandet mellan Tierp och Uppsala ökade något under denna period. Resandet mellan Upplands Väsby och Uppsala står för 54 procent av Upptågets årliga resenärer, med en ökning på 10 procent årligen mellan år 2007 och 2009.

Sträckan mellan Tierp - Uppsala står för 36 procent av Upptågets resor medan sträckan Tierp – Gävle endast står för 10 procent av Upptågets resande.⁴⁵ Antalet resande med Upptåget har ökat kraftigt både till antalet och som andel av kollektivtrafiken i länet de senaste åren. År 2003 stod Upptåget för cirka 5 procent av Uppsala läns totala regiontrafik, för att sedan 2007 omfatta en fjärdedel av regiontrafikens resande. År 2007 hade Upptåget totalt cirka 2,7 miljoner resenärer. Många som reser från de nya stationerna i Upplands Väsby och Knivsta har valt att resa med Upptåget istället för med SJ:s Uppsalapendel. Bland annat har allt fler

45 Upplands Lokaltrafiks Trafikförsörjningsplan 2010 (2010) s. 6

(16)

16

gymnasieungdomar och studenter ifrån Märsta och Upplands Väsby valt Upptåget som färdmedel och därför valt Uppsala som stad att studera i. På så sätt har Upptåget bidragit till att stärka Uppsalas regionala roll och betydelse genom att bidra till ett ökat antal studenter i staden.⁴⁶

Figur 2: Antalet resenärer månadsvis med Upptåget på sträckan Uppsala-Tierp under åren 2003-2007.(APR=automatisk passagerarräkning)

Källa: Upplands Lokaltrafiks trafikförsörjningsplan 2008 s.6 Utvecklingen på Upptåget Uppsala - Tierp

Figur 2 visar på en ökning på antalet resande årsvis för att sedan öka kraftigt 2007. Ökningen av antalet resande med Upptåget är även likartad med det totala antalet ökade ut och inpendlare i kommunen under samma period fram till 2006. En bidragande orsak till den kraftiga ökningen som skedde 2007 var utbudet av nya resmöjligheter som Upptågets förlängning möjliggjorde till, samt en pågående trend att allt fler som reser med Upptåget och byter till nya tåg i Uppsala. Uppsala Central är den viktigaste stationen längs Upptågets sträckning.⁴⁷

46 Upplands Lokaltrafiks Trafikförsörjningsplan 2008 (2008). s. 5-6

47 Upplands Lokaltrafiks Trafikförsörjningsplan 2008 (2008) s. 6

(17)

17

Tabell 1: Tabellen visar antalet resande årligen längs Upptågets tre olika delsträckor.

Källa: Upplands Lokaltrafiks trafikförsörjningsplan 2010 s.6 Resande med Upptåget 2007- 2009 uppdelat per delsträcka

Tabell 1 avser antalet resande per år med Upptåget de senaste tre åren. I tabellen syns tydligt att det framför allt är på de nya linjerna som antalet resenärer har ökat, medan antalet resande till Tierp minskade något mellan 2008 och 2009. En minskning mellan dessa två år beror sannolikt på finanskrisen som ledde till ett minskat antal arbetstillfällen vilket avspeglas även i Figur 2 och 3. En sak som är värd att beakta är att det i tätorten Upplands Väsby bor 38 641 personer och i tätorten Tierp 5423 personer.⁴⁸ År 2009 gick totalt 284 759 resenärer på vid Tierps station medan motsvarande siffra i Upplands Väsby var 445 413 personer. Detta innebär att en person boende i Tierp tätort i genomsnitt reste 53 resor med Upptåget under 2009. I Upplands Väsby reste i genomsnitt en person 12 gånger med Upptåget samma år.

Upptågets betydelse för Tierp bör i denna mening vara betydligt större än för Upplands Väsby, trots att Tierp har ett mindre antal resande.⁴⁹

3.3 Tierp kommun

Tierps kommun är beläget norr om Uppsala och tillhör landskapen Gästrikland och Uppland, och även, Uppsala län.⁵⁰ Kommunen bildades 1976 då sju stycken småkommuner tillsammans gick ihop och bildade Tierps kommun. Sedan dess är det i kommunens södra del befolkningen har ökat mest. Kommunen präglas av ett negativt födelsenetto, vilket gör den beroende av ett positivt inflyttningsnetto för att få en positiv befolkningsutveckling.⁵¹ Det bor idag 20 153 invånare i Tierps kommun och den största tätorten är Tierp som har 5423 invånare. Tätorter i kommunen som omfattas av Upptågets sträckning är Örbyhus, Tobo, Tierp och Mehedeby.⁵² Bengt Olov Eriksson som är ordförande för kommunstyrelsen i Tierps kommun beskriver kommunen som en industrikommun. Det finns flera relativt stora företag inom ett flertal industrier och branscher vilket gör att kommunens arbetsmarknad är mindre sårbar.

48 Nationalencyklopedin, Tierp och Upplands Väsby, http://www.ne.se 2010-11-05

49 Upplands lokaltrafiks trafikförsörjningsplan 2010 s 6-7

50 Tierps kommun, kommunfakta

http://www.tierp.se/kommunochpolitik/kommunfakta.4.752b3c0012680e5b3a380001591.html 2010- 11-18

52 Tierps kommun, kommunfakta

(18)

18

Många av Tierps industrier och företag framför allt inom industribranschen tog dock skada under finanskrisen och många fick sägas upp från sina arbetsplatser. Cirka femhundra personer fick lämna sina industrijobb. Dessa företag har nu återigen börjat anställa och kommunen räknar med att antalen arbetstillfällen inom kort kommer vara ungefär lika många som innan krisen. Inom den kommersiella servicen finns det däremot få arbetstillfällen, dessa återfinns istället i storstadsregioner som Uppsala, Arlanda, Stockholm och Gävle. Med bra kommunikationer till dessa storstadsregioner finns möjligheter till att komplettera varandras arbetsmarknader. De fördelaktiga transportmöjligheterna har bidragit till att Akademiska sjukhuset i Uppsala med 700 anställda från kommunen är det ställe där flest personer i Tierps kommun har sin arbetsplats. Den största arbetsgivaren i kommunen är Atlas Copco med 500 anställda.⁵³ Tätorten Tierp ligger belägen i anslutning till E4:an samt ostkustbanan. Dessa stråk har en viktig betydelse för arbetspendlingen både till och från kommunen. Kommunen ligger även i ett viktigt strategiskt läge mellan Uppsala och Gävle samt har en närhet till Stockholm och Arlanda. Detta skapar möjligheter till en ytterligare positiv utveckling för kommunen. Tierps kommun är en tvådelad kommun funktionellt sett med den södra delen inriktad i stor utsträckning mot Uppsala och den norra mot Gävle. De flesta in och utflyttningar till och från kommunen kan härledas till dessa två städer. Befolkningsmässigt omfattas den södra delen inriktad mot Uppsala av fler personer än den norra. Tierp ingår i CX-stråket där det bor 300 000 människor. Genom ett länsöverskridande samarbete stimulerar stråket till en långsiktig ekonomisk utveckling, förbättrade kommunikationer för befolkningen samt skapar fler arbetstillfällen. Kommunens framtida utbyggnadsplaner är främst inriktade på centralorten Tierp samt de andra orterna längs med CX-stråket.⁵⁴

Den största förändringen inom kommunen den närmaste tiden är byggnationen av Tierp arena som beräknas ta 23 000 åskådare. En investerargrupp vid namnet Tierp Arena AB har köpt Tierps flygplats utav Tierps kommun. Flygplatsen kommer att vara kvar, men en del av området kommer att bebyggas så att de kan innehålla aktiviteter så som motorsport, skidåkning, konserter, hästsport och en halkbana.⁵⁵ Betydelsen av Tierp arena går inte att underskatta och kommunen räknar med att den kommer att skapa både arbetstillfällen och locka fler människor till kommunen. Vid stora tävlingar anses Tierp ligga idealiskt till med bara cirka en timmes restid från Stockholm.⁵⁶ Inom några timmar kan Tierp nås av fyra miljoner människor, vilket gör valet av plats lämplig, och arenan får en god möjlighet att locka publik till evenemangen.⁵⁷ Betydelsen av en väl fungerande kommunikation till storstadsregionerna är stor för att locka så mycket folk som möjligt till arenan. Troligtvis kommer Upplands lokaltrafik att sätta in extratåg vid stora evenemang.⁵⁸

53 Intervju, Eriksson Bengt Olov

54 Hultgren(2010) s. 7-8

55 Tierp arena, om oss http://www.tierparena.se 2010-12-03

57 Tierp arena, om oss

(19)

19

3.4 Befolkningsutvecklingen i Tierps kommun

Tabell 2 Befolkningsutvecklingen i Tierps kommun mellan åren 1998-2008

Källa: http://www.tierp.se/download/18.32e9b2af1270467afbd80003442/Befolkning.pdf

Tabell 2 visar på att det är den positiva befolkningsutvecklingen i tätorterna som är förklaringen till att befolkningen i Tierps kommun ökat något. I glesbygden är trenden den motsatta och befolkningen har minskat. En sak som är värt att notera är att Tierp, Örbyhus och Tobo som samtliga haft Upptåget i sina tätorter under en lång period har haft en positiv befolkningstillväxt. I tätorterna Karlholmsbruk och Söderfors som saknar stationer har utvecklingen varit den motsatta och dessa orter präglas av en befolkningsminskning. Totalt har befolkningen ökat med 534 personer i tätorterna Tierp, Örbyhus och Tobo, vilket kan jämföras med en ökning med 270 personer i hela kommunen. Därmed har den resterande delen av kommunen där det saknas förbindelse till Upptåget haft en negativ befolkningstillväxt och befolkningen har där minskat med 264 personer.⁵⁹ Totalt har befolkningen i tätorterna inom Tierps kommun som har station för Upptåget (Tierp, Örbyhus och Tobo) ökat med 7 procent sedan linjen öppnades 1991. En minskning av befolkningen i kommunens övriga tätorter med 15 procent har samtidigt skett under samma period. I genomsnitt är det cirka 1000 personer som årligen flyttar in i Tierps kommun, vilket är

59 Tierps kommun, befolkning

http://www.tierp.se/download/18.32e9b2af1270467afbd80003442/Befolkning.pdf 2010-11-19

(20)

20

omkring 100 fler än som årligen flyttar ut från kommunen. Detta förklarar att kommunen har en stabil befolkningstillväxt trots ett negativt födelsetal.⁶⁰ En bidragande orsak till det positiva inflyttningsnettot är de närliggande storstadsregionernas växtkraft samt närheten till Uppsala universitet.⁶¹ Bengt Olov Eriksson anser att allting tyder på att Tierps kommun kommer att ha en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Han lyfter särskilt fram de bra kommunikationerna till storstadsregionerna och skolorna inom kommunerna som saker som kommer påverka detta. Kommunen bör dock stärka den kommersiella servicen som är något bristfällig.⁶²

De förbättrade resmöjligheterna med Upptåget har lett till att Tierpborna har fått större möjligheter att bo kvar inom kommunen samtidigt som de har sin sysselsättning inom andra kommuner med fler arbetstillfällen. Företag inom både närliggande storstadsregioner och Tierps kommun kan omvänt nå fler personer med lämplig kompetens.⁶³ Ola Kahlström på region Uppsala bekräftar denna bild och påtalar att den stabila befolkningstillväxten i kommunen till stor del är Upptågets förtjänst, då det är i tätorterna som har en förbindelse till Upptåget en ökning av befolkningen har skett.⁶⁴ Denna tendens kan förklaras med att pendlingen generellt har ökat. Söderfors har dock en viss närhet till E4:an, vilket ger möjlighet att på lång sikt kunna skapa en positiv utveckling för tätorten. Det är det tidsmässiga avståndet för invånaren till arbetsplatsen som är intressant och inte det rumsliga.

Förr i tiden var det vanligt att arbeta och bo på samma plats under hela livet. Idag byter människor arbetsplats i allt högre utsträckning. Med bra kommunikationer behöver inte människor byta boende även om det blir tvungna att byta arbetsplats. Detta har möjliggjort att de som bor i Tierp, Örbyhus och Tobo ofta kan bo kvar även om de byter jobb till en mer långväga arbetsplats.⁶⁵

4. PÅSKYNDAR UPPTÅGET REGIONFÖRSTORINGEN I TIERPS KOMMUN?

4.1 Arbetspendlingen i Tierps kommun

I en rapport från Sverige kommuner och landsting från 2003 tas Tierp upp som ett positivt exempel på en mindre kommun som profilerar sig som en attraktiv boendekommun. I rapporten anges att kommunen tidigare inte haft särskilt hög in- och utpendling, men att både andelen in- och utpendlare ökat kraftigt de senaste åren.⁶⁶ Idag är andelen utpendlare över

61 Hultgren(2010) s. 7

63 Hultgren (2010) s. 8

66Svenska kommunförbundet (2003), På Spåret - En studie om pendling och regionförstoring, Borås, Arena för tillväxt s. 28

(21)

21

kommungräns 38 procent, medan antalet inpendlare över kommungräns är 21 procent.⁶⁷ Cirka hälften av utpendlingen går till Uppsala och det är dit pendlingen har ökat mest. I rapporten intervjuades kommunalt anställda från olika kommuner och detta citat kommer från en Bengt Olov Eriksson ordförande på kommunstyrelsen i Tierps kommun. ”Vi kommer aldrig kunna erbjuda en komplett arbetsmarknad inom kommunen, men väl vara en del av en komplett arbetsmarknad inom ett rimligt avstånd.” Bakgrunden till uttalandet är att Tierps kommun ser sig själva som en kommun som kan ta del av arbetsmarknaden i såväl Gävle, Uppsala och Stockholm. Målet är att vara en attraktiv inflyttarkommun, och erbjuda ett intressant boendealternativ för dem som arbetar i Uppsala och Stockholm. Arbetsmarknaden inom Tierps kommun anses av kommunen inte kunna erbjuda lika många arbetstillfällen som de boende önskar. Därför har satsningar gjorts på att vidga arbetsmarknaden och detta främst genom ett väl fungerande transportsystem för att möta den efterfrågan som finns.

Utvecklingen mot att en allt större andel av landets tillväxt kommer att ske i storstadsregionerna gör att det är viktigt för Tierps kommun att vara en del av Uppsalas och Stockholms lokala arbetsmarknader. Kommunen har de senaste åren arbetat strategiskt för att marknadsföra sig som en kommun med bra boende, god livsmiljö samt en bred arbetsmarknad inom nära räckhåll. I rapporten betonar de kommunalt anställda vikten av en väl fungerade kollektivtrafik och lyfter särskilt fram Upptåget som en viktig kommunikationslänk för kommunens pendlare.⁶⁸

Enligt en rapport av Magnus Hultgren från Coachcities baserad på intervjuer med anställda på Tierps kommun är Upptåget en viktig livsnerv som påskyndar regionförstoringen.

Där skrivs även att Upptåget troligen är det mest omfattande samarbetet på regional nivå som Tierps kommun medverkar i. I snitt reser 10 000 personer dagligen på Upptågets linje och enligt rapporten har antalet pendlare från Tierp till Uppsala har ökat med 90 procent sedan 1994.⁶⁹

67Statistiska centralbyrån, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 2004-2009 http://www.scb.se 2011-01-05

68 Svenska kommunförbundet (2003), s. 37-39, 42

69Hultgren (2010) s. 8

(22)

22

Figur 3 Antalet utpendlare i Tierps kommun som bor i kommunen men har sin arbetsplats i en annan kommun.

Källa: www.scb.se Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 1993-2009

Som synes i figur 3 ovan har antalet utpendlare i Tierps kommun ökat de senaste åren. Totalt ökade antalet utpendlare i kommunen med 1329 personer, vilket är en ökning på 68 procent under dessa 17 år, samtidigt som kommunens befolkning legat på en stabil nivå.⁷⁰ Utan denna ökade arbetspendling skulle kommunen sannolikt ha en negativ befolkningstillväxt. Av dessa utpendlare pendlar den största majoriteten till Uppsala. Det finns det även ett betydande antal som pendlar till Arlanda, Stockholm och Gävle. Orsaken till att antalet utpendlare i kommunen minskade något mellan 2008 och 2009 beror på den globala finanskrisen under 2009.⁷¹

70 Statistiska centralbyrån, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 1993-2009

(23)

23

Figur 4 Antalet årliga inpendlare till Tierps som arbetar i kommunen men har sin bostad i en annan kommun.

Figur 4 visar att även antalet inpendlare under samma år har ökat i Tierps kommun. Totalt sett var antalet ökade inpendlare 382 personer, vilket motsvarar 36 procent. ⁷² Många av dessa inpendlare arbetar med största sannolikhet inom industribranshen som drabbades av många uppsägningar under finanskrisen 2009. Vilket kan förklara minskningen av antalet inpendlare mellan 2008 och 2009. Enligt Bengt Olov Eriksson kommer trenden de kommande åren troligtvis återigen bli positiv och det ökade befolkningsutbytet till andra kommuner förväntas öka.⁷³

73 Intervju, Eriksson Bengt Olov

(24)

24

Figur 5 Förvärvsarbetare som både har sin bostad samt sin arbetsplats i Tierps kommun.

Figur 5 visar på att antalet som både bor och arbetar inom Tierps kommun har minskat under åren 1993-2009. Minskningen ligger totalt under dessa år är på 655 personer. Den största minskningen skedde år 2008-2009 i samband med den globala finanskrisen. De cirka femhundra industrijobb som försvann i kommunen mellan dessa år återspeglas tydligt i Figur 4 och Figur 5.⁷⁴ Då dessa industrier återigen har börjat anställa folk förväntas denna trend att vända de kommande åren. Även om kommunen räknar med att de återigen i stort sett når tillbaka till de antalet arbetstillfällen de hade innan krisen, visar figurerna på att sannolikt är genom ett ökat antal utpendlare som Tierps kommun har en möjlighet till en framtida positiv befolkningstillväxt.⁷⁵

4.2 Arbetspendling i Tierps kommun ur ett kön och utbildningsperspektiv

Enligt Tora Friberg professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet spelar utbildningsnivån en viktig roll för om en person är beredd att pendla långa sträckor. Ju högre utbildningsnivå, desto längre är generellt människor beredd att pendla till sina arbetsplatser.⁷⁶

75Intervju, Eriksson Bengt Olov

76 Andersson (2008) s. 270

(25)

25

En anledning till detta är att en person som skaffat sig en specialiserad utbildning, oftast har en mer begränsad arbetsmarknad. Därför tvingas en högutbildad person ofta vara tvungen att pendla en längre sträcka för att finna just det arbete han eller hon söker, alternativt flytta. En lågutbildad person har ofta en större arbetsmarknad med arbeten till exempel inom detaljhandeln och restaurang och den offentliga sektorn i sitt närområde. Eftersom Upptåget möjliggör en mer bekväm pendling till och från arbetet väljer fler och fler högutbildade att flytta till orter som Tierp, Örbyhus och Tobo. Dessa orter har sedan tidigare generellt präglats utav en lågutbildad befolkning eftersom att det finns få arbeten som kräver högre utbildning där. De senaste tjugo har det varit allt fler högutbildade som flyttar till dessa orter i Tierps kommun och väljer att pendla och på så sätt har befolkningen blivit mer blandad. Även om det finns många arbetstillfällen bland de lågutbildade i Tierps kommuns tätorter är det även många bland lägre utbildade som pendlar med Upptåget till sina arbeten.⁷⁷

Kön har en påverkan när det gäller pendlingsbenägenhet. Oavsett utbildningsnivå har kvinnor generellt sett närmare till sin arbetsplats. Även om tendensen på senare år har blivit att allt fler kvinnor arbetspendlar utgörs 60 procent av alla som pendlar över en kommungräns till sin arbetsplats utav män. Detta kan jämföras med att män utgör 52 procent av det totala antalet förvärvsarbetare i Sverige.⁷⁸ En stor förklaring till detta är den offentliga sektorns lokaliseringsmönster som är spritt över hela landet i direkt relation till befolkningens storlek.

De flesta anställningar inom denna delarbetsmarknad innehas av kvinnor, vilket gör att dessa ofta kan finna en arbetsplats nära sin bostad. Statistiken tyder även på att familjer ofta väljer att bosätta sig i närheten av den kvinnliga familjemedlemmens arbetsplats.⁷⁹

Figur 6: Visar andelen män samt kvinnor av Tierps kommuns befolkning som pendlade till en annan kommun under 2009.

78 Statistiska centralbyrån, Allt fler pendlar till jobbet

79 Andersson (2008) s. 261

(26)

26

I Tierps kommun är det som diagrammet visar något fler män än kvinnor som pendlar till andra kommuner, 37 procent av de arbetande kvinnorna i kommunen pendlar medan 39 procent av de förvärvsarbetande männen i kommunen arbetspendlar till andra kommuner.

Dock är siffrorna mellan könen väldigt närliggande och det är svårt att dra någon slutsats.

Tierps kommun uppfyller genom 38 procent arbetspendling över en kommungräns med god marginal kriterierna på 20 procent total utpendling för att tillhöra Uppsalas lokala arbetsmarknad. Tierps kommun ligger över den genomsnittliga pendlingsfrekvensen i landet som ligger på runt 32 procent. Detta trots att kommunen till ytan är den 66:e största av Sveriges 290 kommuner och det faktum att större kommuner generellt har en lägre andel arbetspendling. Då ungefär hälften av de 38 procent som arbetspendlar från kommunen har sin arbetsplats i Uppsala kommun uppföljer även Tierps kommun med god marginal kriterierna för 7,5 procent utpendling till en specifik kommun och tillhör Uppsalas lokala arbetsmarknadsregion som i sin tur är integrerad med Stockholm. Totalt fanns det 8658 förvärvsarbetande personer i kommunen vilket kan fördelas på 3891 kvinnor och 4767 män.

Även om det är ungefär lika stor andel män och kvinnor som pendlar till andra kommuner är det till antalet 1840 män och 1451 kvinnor.⁸⁰ En stor del av dessa kvinnor har sitt jobb på Akademiska sjukhuset där de flesta anställda är kvinnor. Detta kan delvis förklara att andelen pendlare är ungefär lika stor mellan könen. Fler än var fjärde pendlare till Uppsala har sin arbetsplats på Akademiska sjukhuset, och majoriteten av dem är kvinnor. Inpendlingen till Tierp består till stor del av personer med låg utbildning som arbetar inom industri, restaurang, detaljhandel och hotell.⁸¹

4.3 Regionförstoring i Tierps kommun och Uppsala län

Statistiskt sett enligt de lokala arbetsmarknadernas indelning från statistiska centralbyrån räknas Uppsala län som en del av Stockholms läns tudelade arbetsmarknad. Denna bild måste nyanseras något om man ser till ett regionalt perspektiv. Integrationen handlar först och främst om Arlandaområdet och Stockholm city. De kommuner som främst omfattas av denna integration är Uppsala, Knivsta och Håbo. Även i Tierps kommun har pendlingen till Stockholm viss betydelse och 182 personer, vilket motsvarar fem procent av kommunens utpendlare och två procent av kommunens förvärvsarbetare pendlar dit. Det är framför allt till den norra delen av Stockholm dessa 182 personer pendlar till. Inom Tierp och de andra kommunerna i norra och östra Uppland är det dock främst till Uppsala och Gävle stad som arbetspendling sker. Upptågets förlängning till Upplands Väsby har inneburit ett integrerat pendeltågssystem mellan södra Gästrikland och norra Stockholm.⁸² Uppsala kommun är den enda kommunen i Uppsala län som kan erbjuda ett näst intill fullständigt utbud på arbetsmarknaden, utbildningar och service. Länets övriga kommuner är inte tillräckligt stora för detta och därför krävs det inom många yrken att man arbetspendlar, för att kunna bo kvar.

81 Svenska kommunförbundet (2003), s. 40

82 Ilvis analys, C-framåt & Länsarbetsnämnden i Uppsala Län (2003), Uppsala läns ekonomiska utveckling 1990-2015, Uppsala, Regionförbundet i Uppsala Län s.5-6