Efter att ha gjort en analys av dagens rättsläge, har vi insett att rättsläget är mer svårtolkat än vi trodde från början. Utredningsregeln är otydlig och regeln har trots ändringar i lagtexten inte i någon större utsträckning tydliggjorts. Vår åsikt är att det skulle underlätta att göra utredningsregeln tydligare för att skapa ett klarare rättsläge och ökad förutsägbarhet. Att bedöma om andelarna ska vara näringsbetingade eller ej, i dagens lydelse av lagtexten, är komplext.
Vi anser det vara värt att fundera över om det ska läggas till ytterligare rekvisit i lagtexten. Exempelvis skulle ett sådant rekvisit kunna behandla hur stora de ekonomiska samarbetena måste vara i förhållande till innehavarens omsättning. Problematiken som uppstår är att desto mer som rekvisiten för näringsbetingade andelar specificeras, desto mer urholkas utredningsregeln och utrymmet för en individuell prövning minskar.
För att inte inskränka rätten till den individuella prövningen anser vi att utredningsregeln inte bör ändras. Däremot vill vi se tydligare praxis alternativt fler ställningstaganden från skatteverket som gör rättsläget tydligare för de företag som funderar på om utredningsregeln är tillämpbar för dem eller inte. Den praxis och de förarbeten som finns i nuläget är inte de mest utförligt beskrivna eller lättolkade, vilket medför problematik för de olika rättsinstanserna samt för berörda företag vad gäller möjligheten att kunna tolka utredningsregeln i dess nuvarande lydelse.
Vårt förslag för att motverka ett eventuellt utnyttjande av utredningsregeln hade varit att klassificeringen av andelarna skulle göras enligt utredningsregeln redan i samband med förvärvet om andelarna inte uppfyller övriga rekvisit. Detta skulle begränsa andelsinnehavarens möjlighet att klassa andelarna som näringsbetingade eller ej utifrån andelarnas ekonomiska utveckling. Dock skulle en sådan bestämmelse förutsätta en ändring av befintlig lagtext. Dessutom skulle en sådan lagändring inte ta hänsyn till att andelarna kan byta karaktär från näringsbetingade andelar till vanliga kapitalplaceringsandelar om relationerna mellan bolagen ändras. Således skulle en sådan förändring av utredningsregeln i praktiken vara svår att tillämpa.
Efter att ha undersökt utredningsregeln och dess praxis anser vi att det inte har haft någon större betydelse, sett ur praxis, att man lyfte ut bevisregeln ur lagen. Då det är i företagens egna intressen att få andelarna klassade som näringsbetingade så bär även företagen bevisbördan genom det generella beviskravet i IL. Således fyller beviskravet i princip samma funktion som den nu borttagna bevisregeln.
Efter att ha utrett utredningsregeln noggrant samt undersökt olika möjligheter att komplettera regeln så att den blir tydligare för alla parter, anser vi att utredningsregeln bör behållas i sin nuvarande lydelse. Ingen av de ändringar som vi har undersökt har vi ansett vara lämplig att faktiskt applicera på lagtexten ur ett rättssäkert perspektiv.
Vår problemformulering var att försöka besvara frågan när två företag kan anses stå varandra organisatoriskt nära enligt utredningsregeln. De samband vi har kunnat urskilja ur praxis har varit att de bolag som har ansetts stå varandra organisatoriskt nära, har haft en inte obetydlig inverkan på varandras ekonomiska resultat. Hur stor denna påverkan ska vara för att andelarna ska anses vara näringsbetingade har vi inte lyckats läsa ut av praxis, utan enbart att det ska finnas ett samband. I de fall där de ekonomiska förhållandena mellan företagen anses ha väsentlig betydelse för företagen, har de inblandade parterna ansetts stå varandra organisatoriskt nära enligt utredningsregeln. Det kan konstateras att det finns en koppling i praxis gällande de ekonomiska aspekterna om ett innehav är att ses som näringsbetingat. Ett företag som undrar huruvida deras andelar är näringsbetingade eller ej bör vid en prövning, enligt oss, försöka påvisa så mycket ekonomisk fakta som möjligt för att öka sina chanser att få andelarna klassade som näringsbetingade. Med det sagt så finns det ett tydligt samband mellan begreppet organisatoriskt nära och hur viktiga de ekonomiska samarbetena är för bolagen.
Vi har, efter att ha läst igenom lagtext och behandlat praxis, kommit fram till att för att två företag ska anses stå varandra organisatoriskt nära, enligt tolkningen av utredningsregeln, måste det finnas ett större ekonomiskt samarbete. Hur stort detta ekonomiska samarbete ska vara har vi däremot inte ansett varit möjligt att urskilja.
7. Avslutning
Under skrivandet av den här uppsatsen har vi insett komplexiteten av att tolka den berörda lagtexten i dess nuvarande lydelse. Vi tror inte att lagtexten kommer att ändras inom en snar framtid, men vi tror att det möjligen kommer ske en ändring vid en eventuell förändring av den befintliga inkomstskattelagen.
Vår förhoppning är att lagstiftaren försöker göra det tydligare för företag och även myndigheter att tolka vad som ska räknas som näringsbetingat eller ej. Tills dess hoppas vi att rättsinstanserna genom ny praxis kan ge tydligare riktlinjer på hur betydelsefulla de ekonomiska samarbetena måste vara för att andelar ska kunna klassas som näringsbetingade enligt utredningsregeln.
8. Källförteckning
8.1 LitteraturAndersson, M, Saldén Enérus, A, Tivéus, U, Inkomstskattelagen. En kommentar. 1-28 kap. 13 uppl, 2013. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Baekkevold, A, m.fl, Inkomstskatt - en lagkommentar. 1 uppl, 2010. Stockholm: Thomson Reuters Proffesional AB.
Hiort af Ornäs, L, Skatterätt in nuce. 2 uppl, 2013. Stockholm: Liber AB.
Lodin, S-O, m.fl, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt, 14 uppl, 2013. Lund: Studentlitteratur AB
Selvaag, R, Norstedts juridiks skattesvar A-Ö. 1 uppl, 2014. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Skatteverket, Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:2), 2014
Skatteverket, RSV:s skrivelser 021209, 2002
Persson Österman, R, Vad är näringsbetingad andel - striktare praxis från RR?, SN 2005 s. 610 (2015-04-13)
Prop. 2002/03:96, Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar
8.2 Internetkällor
Affärsmässiga relationer gör aktieinnehav näringsbetingat. Artiklar/analyser Infotorg Juridik. Bernbo, L (red,) 2008-10-15 (2015-04-27), http://www.infotorg.se
Andelar inte näringsbetingade vid avyttring fyra år efter avveckling. Artiklar/analyser Infotorg Juridik. Bernbo, L (red,) 2008-10-14 (2015-04-28) http://www.infotorg.se
Lundbergsföretagens andelar i Ramirent inte näringsbetingade. Artiklar/analyser Infotorg Juridik. Bernbo, L (red,) 2010-08-26 (2015-04-27), http://www.infotorg.se
Pressmeddelande, Utvecklingsstiftelse Sparbanken 1826, 2014-05-16 (2015-05-22), http://utvecklingsstiftelse.sparbanken1826.se
Rättsfallsprotokoll 25/04. Artiklar/analyser Infotorg Juridik. Bernbo, L (red,) 2004-12-10 (2015-04-28) http://www.infotorg.se, http://www.infotorg.se
Utdelningen var inte skattefri. Artiklar/analyser Infotorg Juridik. Bernbo, L (red,) 2014-05-06 (2015-04-28), http://www.infotorg.se 8.3 Rättsfallsförteckning 8.3.1 Regeringens årsbok RÅ 2001 ref. 6. RÅ 2005 ref 48. RÅ 2008 ref 67. 8.3.2 Kammarrätten Stockholm, Mål nr: 8340-09 8.3.3 Förvaltningsrätten Malmö, Mål nr: 5460-13 8.3.4. Skatterättsnämnden Förhandsbesked Dnr 75-06/D