Målet med uppsatsen har varit att utveckla generella nyckeltal som är applicerbara i idrottsförbund och som kan användas för att mäta hur effektivt förbunden använt sina resurser. Vi har därför utvecklat nyckeltal kategoriserade efter medlemmar/rekrytering, utbildning, mångfald samt idrottslig framgång.
Inom området medlemmar och rekrytering har vi konstruerat tre nyckeltal som, med olika infallsvinklar, avser att mäta medlemstillväxt. De tre olika nyckeltalen mäter erhållet LOK-stöd i förhållande till erhållna intäkter från Idrottslyftet, erhållet RF-bidrag per medlem, samt procentuell medlemstillväxt. I denna kategori anser vi att det inte finns några problem för förbunden att, med hjälp av nyckeltal, se hur medlemstillväxten förändrats över tid. Detta mått är även lätt för förbundens intressenter att jämföra mellan olika förbund. Däremot anser vi att nyckeltal som mäter LOK-stöd i förhållande till bidrag från Idrottslyftet är ett mått som kan bli svårtolkat. Svårigheten ligger i att ett Idrottslyft-projekt inte nödvändigtvis genererar ett direkt synbart resultat i form av ett ökat LOK-stöd, utan att resultatet kanske först visar sig något år senare. Ett annat bekymmer inom kategorin medlemmar och rekrytering är att fler medlemmar inte alltid innebär högre intäkter i form av RF-bidrag, det skulle i så fall innebära att effektiviteten sjunker trots att så egentligen inte är fallet.
Inom kategorin utbildning har vi konstruerat tre nyckeltal som alla åskådliggör hur förbunden engagerar sig i utbildning. De tre nyckeltalen mäter andel av totalt RF-bidrag som används till utbildning, andel av totalt RF-bidrag som varje medlem som under året genomgått utbildning förbrukat, samt andelen utbildade medlemmar per år. Nyckeltal utvecklade i gruppen utbildning anser vi bli svårtolkade eftersom en tydlig definition på utbildning saknas hos förbunden. Det blir därmed svårt att jämföra olika förbund med varandra eftersom innebörden av begreppet utbildning i nuläget förmodligen skiljer sig åt. Vi anser därför att användandet av dessa nyckeltal som en jämförelse mellan förbund bör ske med försiktighet och istället främst användas av det enskilda förbundet för att mäta den egna utbildningsnivån.
Inom området mångfald har vi konstruerat två nyckeltal som avser att mäta jämlikhet. De båda nyckeltalen speglar jämlikheten, dock ur två olika perspektiv. Det ena mäter andelen medlemmar som är kvinnor av det totala medlemsantalet, medan det andra nyckeltalet mäter andelen
medlemmar med invandrarbakgrund av det totala medlemsantalet. Vi anser att nyckeltal som beror på mångfald är ett mått som både går att jämföra mellan förbund, samt över tid i det egna förbundet. Det är ett mått som är lätt att mäta och kommunicera då nyckeltalets komponenter utgörs av tydligt definierade begrepp.
Inom kategorin idrottslig framgång har vi konstruerat tre nyckeltal som, med olika infallsvinklar, avser att mäta framgång. De tre nyckeltalen mäter vad varje medalj kostar i form av RF-bidrag avsatt till landslagsverksamhet, andel av totalt RF-bidrag som används till landslagsverksamhet, samt totalt RF-bidrag per medalj. Vi anser att idrottslig framgång är den svåraste kategorin att utveckla relevanta nyckeltal inom. Detta beror till största delen på att antalet medaljer i ett mästerskap blir missvisande vid en jämförelse mellan individuella idrotter och lagidrotter. Till exempel kan ett förbund med individuellt inriktad idrott erövra tio medaljer under ett mästerskap, medan förbund med lagidrotter endast kan erövra en medalj (guld, silver eller brons). Vi anser att detta mått kan bli missvisande ur ett effektivitetsperspektiv då andelen medaljer som är möjliga att erövra skiljer sig åt.
Generellt kan vi konstatera att utveckling av nyckeltal är ett komplext arbete där det gäller att ta hänsyn till flera faktorer då nyckeltalet inte bara ska mäta det som avser att mätas utan även ha ett ändamål i form av att vara lärande, kontrollerande och rapporterande. Det finns alltid en möjlighet att de nyckeltal som är applicerbara i ett förbund inte alls går att använda i ett annat. Vi har utvecklat generella nyckeltal som vi anser är applicerbara i alla förbund, dock måste användarna av nyckeltalen vara medvetna om faktorer som kan påverka nyckeltalens användbarhet. För att nyckeltalen ska bli användbara måste en tydlig definition av nyckeltalskomponenterna, till exempel utbildning, göras. I de nyckeltal där kvoten mellan täljare och nämnare blir väldigt liten uppstår en svårighet i att tolka talets innebörd. Nyckeltalet mäter förvisso det som avser att mätas, men då talet blir litet tenderar det på grund av sin komplexitet att bli intetsägande och svårjämfört. Ett utav nyckeltalens huvudsyfte, att på ett enkelt och lättöverskådligt sätt förmedla information, uppfylls då inte till fullo vilket kan minska nyckeltalens användbarhet.
6.1. Förslag till fortsatt forskning
I och med att vi har utvecklat nyckeltal anser vi att det skulle vara intressant att använda dessa för att undersöka hur förbunden använder sina resurser ur ett effektivitets- och produktivitetsperspektiv.
Vid skrivandet av uppsatsen väcktes även frågan om bidragsgivningen till idrotten är jämställd?
Det vill säga får dam- respektive herridrotter lika stor del av bidraget? Ett av statens krav för att idrottsrörelsen ska få bidrag är att idrotten visar vad de gjort i jämställdhetsarbetet. Det skulle därför vara intressant att undersöka om det statliga bidraget till idrottsrörelsen är rättvist ur ett jämställdhetsperspektiv.
En annan aktuell debattfråga för tillfället är hur rättvis bidragsfördelningen egentligen är mellan individuella idrotter och lagidrotter. Det hade därför även varit intressant att undersöka hur statens bidrag fördelar sig mellan individuella idrotter och lagidrotter.