Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats VT 2009
Utveckling av nyckeltal
Ett redskap för prestationsmätning i idrottsförbund
Författare:
Emma Fahlström Niklas Vilhelmsson
Handledare:
Mats Karén
Sammanfattning
Idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser då drygt 3,5 miljoner av Sveriges invånare är medlemmar i en idrottsförening. Idrotten har stor betydelse för den svenska folkhälsan samtidigt som den har bidragit till att forma och utveckla människor i en demokratisk anda. Idrottens främsta inkomster kommer från statsbidrag och ur denna synvinkel blir det intressant för såväl stat som medborgare att få veta hur föreningarna använder de tilldelade resurserna. Inom ideella organisationer är huvudsyftet inte att generera vinst, utan att inom ramen för de erhållna resurserna nå de uppsatta målen.
Syftet med denna uppsats är att utveckla generella nyckeltal som kan användas för att mäta hur effektivt förbunden använder sina resurser för att nå sina mål, och som är applicerbara i idrottsförbund. De målsättningar som påträffats hos förbunden har kategoriserats i grupperna medlemmar/rekrytering, utbildning, mångfald samt idrottslig framgång. Utifrån dessa mål har nyckeltal utvecklats för att förbunden ska kunna mäta och kommunicera sin verksamhet till berörda parter. Vid utvecklandet av nyckeltalen har hänsyn tagits till att dessa ska vara jämförbara mellan de olika förbunden men även jämförbara över tid inom det egna förbundet.
Vi anser att utveckling av nyckeltal är ett komplext arbete där det gäller att ta hänsyn till flera faktorer. Det finns alltid en möjlighet att de nyckeltal som är applicerbara i ett förbund inte alls går att använda i ett annat. Vi har utvecklat generella nyckeltal som vi anser är applicerbara i alla förbund. Dock måste användarna av nyckeltalen vara medvetna om faktorer som kan påverka nyckeltalens användbarhet. Nyckeltalet ska inte bara mäta det som avser att mätas utan även ha ett ändamål i form av lärande, kontrollerande och rapporterande.
yckelord: nyckeltal, idrottsförbund, prestationsmätning, bidragsgivning
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1. Bakgrund ... 5
1.2. Utvecklingen av idrottsförbund ... 5
1.3. Problemdiskussion ... 6
1.4. Syfte ... 7
1.5. Tidigare forskning inom området ... 7
2. Teoretisk referensram ... 8
2.1. Prestationsmätning ... 8
2.1.1. Effektivitet ... 10
2.1.2. Produktivitet ... 11
2.2. Nyckeltal ... 11
2.2.1. Vad är nyckeltal? ... 12
2.2.2. Ändamål med nyckeltal ... 13
2.2.2.1. Lärande nyckeltal ... 13
2.2.2.2. Kontrollerande nyckeltal ... 14
2.2.2.3. Extern rapportering ... 14
2.3. Analysmodell ... 15
3. Metod ... 17
3.1. Inledning ... 17
3.2. Val av metod ... 17
3.3. Insamling av material ... 17
3.4. Urval ... 18
3.5. Operationalisering ... 18
3.6. Metodkritik ... 19
4. Presentation av idrottsförbund samt bidragsgivningen till idrottsrörelsen ... 20
4.1. Svenska Ridsportförbundet ... 20
4.2. Svenska Innebandyförbundet ... 21
4.3. Svenska Skolidrottsförbundet ... 22
4.4. Svenska Golfförbundet ... 22
4.5. Svenska Skidförbundet ... 24
4.6. Svenska Fotbollförbundet ... 24
4.7. Svenska Gymnastikförbundet ... 25
4.8. Svenska Friidrottsförbundet ... 26
4.9. Sammanställning av generella mål för idrottsförbunden ... 27
4.9.1. Medlemmar och rekrytering ... 27
4.9.2. Utbildning ... 27
4.9.3. Mångfald ... 27
4.9.4. Idrottslig framgång ... 28
4.10. Bidragsgivningen till idrottsrörelsen ... 28
5. Analys ... 31
5.1. Medlemmar och rekrytering ... 31
5.2. Utbildning ... 34
5.3. Mångfald ... 36
5.4. Idrottslig framgång ... 37
6. Slutsats ... 42
6.1. Förslag till fortsatt forskning ... 44
7. Referenser ... 45
1. Inledning
1.1. Bakgrund
”I fäders spår för framtids segrar” är inte bara ledordet för ett över 80 år gammalt skidlopp, utan kan även ses som ett ledord i utvecklingen av den svenska folkidrotten över generationer. För idrottsrörelsen är nämligen en av Sveriges största folkrörelser och nära på hälften av Sveriges sju miljoner invånare mellan 7-70 år är medlem i en idrottsförening. Idrotten har stor betydelse för den svenska folkhälsan samtidigt som den har bidragit till att forma och utveckla människor i en demokratisk anda. Vidare är idrotten en viktig samlingspunkt för Sveriges alla ungdomar, då den har stor betydelse, dels för den framtida hälsan men även för deras självutveckling, kämparanda och sociala samverkan. (Idrotts-Sverige, s. 4-6) Ur en ekonomisk synvinkel är idrotten intressant då det främst är staten, det vill säga indirekt skattebetalarna, och sponsorer som bidrar ekonomiskt till föreningars verksamhet (Idrotts-Sverige, s. 18). En studie utförd av Connolly och Hyndman visar på att intressenterna, istället för en helt finansiell rapportering, föredrar information som är baserad på verksamhetens mål och som fokuserar på effektiviteten ur ett icke- finansiellt perspektiv. (Connolly & Hyndman, s.144) Det är därför viktigt att intressenterna, i form av företag och stat, men även indirekt medborgare, får inblick i hur föreningarna fördelar och använder sina tilldelade resurser. Statsbidragen som förbunden erhåller används till idrottslig verksamhet vilket kan ses som en form av återbetalning då bidraget omvandlat till idrott medverkar till en förbättrad folkhälsa. (Schäfer Elinder & Faskunger, s. 49). Att idrotten utvecklas i en positiv riktning är därför viktigt för samhället. I denna utveckling är Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden betydelsefulla då de har ett övergipande ansvar för att fördela statsbidragen mellan de olika förbunden samt värna om idrottens välmående och tillväxt. Frågan som uppkommer är hur utveckling och resursanvändande inom respektive förbund kan mätas.
1.2. Utvecklingen av idrottsförbund
Organiserad idrott har funnits i Sverige i över hundra år, från början var det främst militären och
medelklassen som stod för idrottandet medan idrotten nuförtiden är en etablerad aktivitet som
utövas av gemene man. År 1921 bestod idrottsrörelsen av 1000 föreningar fördelade på 16 idrotter men har under åren utvecklats till att i nuläget bestå av 22000 föreningar knutna till 68 specialidrottsförbund. (Idrotts-Sverige, s. 4ff) (Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 27) Denna mångfald inom idrotten hålls samman med hjälp av organisationen Riksidrottsförbundet (RF). RF fungerar som en paraplyorganisation som skall stödja och hjälpa specialidrottsförbunden i frågor som de själva inte har kompetens eller resurser att hantera. En annan viktig uppgift som åligger RF är att fördela statsbidragen till de olika förbunden samt att delta i andra viktiga idrottsliga projekt som har till syfte att främja folkhälsan. De 68 specialidrottsförbunden har i sin tur som uppgift att stötta sina respektive föreningar i utvecklingen av den aktuella idrotten. (Idrotts-Sverige, s. 6) (Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 27)
1.3. Problemdiskussion
Både företag och ideella organisationer har intressenter som på olika sätt är intresserade av hur
framgångsrikt företaget/organisationen är. För att mäta detta används nyckeltal. Dessa nyckeltal
fokuserar på företagets vinst, som jämförs med ett annat redovisat tal till exempel årets totala
försäljningssumma. Inom ideella organisationer uppstår frågan hur relevant denna typ av
redovisning är då huvudsyftet inte är att generera vinst, utan att inom ramen för organisationens
resurser nå de uppsatta målen. Att som idrottsförbund använda sig av traditionella finansiellt
fokuserade nyckeltal som inriktar sig på hur stor vinst förbundet gjort, skapar fel fokus då
förbundens huvudsakliga mål inte är att generera vinst utan att använda de tillgängliga och
begränsade resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. I ett förbund är det istället viktigare att
se om de tillgängliga resurserna använts på ett effektivt sätt. Frågan blir då; finns det andra typer
av nyckeltal som är bättre lämpade för att förmedla förbundens framgång till dess intressenter
och omgivning?
1.4. Syfte
Syftet är att utveckla generella nyckeltal som är applicerbara i idrottsförbund och som kan användas för att mäta, och till dess intressenter rapportera, hur effektivt förbunden använder sina resurser för att nå sina mål.
1.5. Tidigare forskning inom området
Ämnet nyckeltal i ideella organisationer har tidigare behandlats i stor utsträckning. Det finns
tillgång till litteratur och artiklar som behandlar redovisning i offentlig och ideell sektor. Dock är
utbudet begränsat när det gäller idrottsorganisationer och deras redovisning, det mesta som finns
publicerat avhandlar hjälporganisationer, fackföreningar och liknande. Detta tror vi inte är till vår
nackdel utan istället möjliggör att vi med objektiva ögon kan utveckla användbara nyckeltal för
idrottsförbund.
2. Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras de teoretiska begrepp som ligger till grund för uppsatsen. Den valda teorin behandlar prestationsmätning, effektivitet och produktivitet, samt hur nyckeltal kan användas för att mäta och kommunicera organisationers verksamhet. Den teori som presenteras mynnar ut i en analysmodell som utgör grunden för uppsatsens fortsatta utformning.
2.1. Prestationsmätning
För att inom verksamheten mäta vad som har åstadkommits eller i framtiden ska åstadkommas utförs prestationsmätningar. Ett prestationsmått, vanligtvis benämnda som nyckeltal eller styrmått, är ett tal som ger information om en prestation. Under senare tid har ett större intresse väckts för icke-finansiella mått. Anledningen till detta är att svagheter har förknippats med de finansiella måtten, till exempel att finansiella mått har ett för starkt fokus på redan inträffade händelser, att de leder till ett kortsiktigt beteende, att de har svårt att visa på orsakerna till problem och avvikelser, att aspekter som rör både den egna företagsmiljön och omvärlden inte tas i beaktande, att de ger för lite information om hur målsättningar ska uppnås och vad som skapar framtida värde, samt att måtten är svåra för medarbetare att förstå och hur dessa relaterar till deras eget arbete. (Ax et al s.575ff)
Organisationer har ett övergripande mål som går ut på att uppfylla uppsatta målsättningar. Syftet med att använda prestationsmätning blir därmed ett verktyg och hjälpmedel för att uppnå målen.
Exempel på syften med prestationsmätning kan vara att skapa en möjlighet att följa verksamheten
och se till att uppställda mål nås, att informera om hur den kortsiktiga verksamheten förhåller sig
till den långsiktiga, att inom företaget kommunicera ut vad som är viktigt och rapportera om vad
som förväntas och vad som har presterats, att skapa motivation bland ansvariga och personal, att
signalera om avvikelser från plan, att informera om vad intressenter anser om verksamheten, att
utgöra underlag för jämförelse mellan till exempel verksamhetens olika avdelningar eller
konkurrenter, som ett informationsunderlag vid beslutsfattande och vid utvärdering av olika
åtgärders effekter och som hjälpmedel vid belöningsfördelning, samt som informationskälla både
för intressenter och för förändringar i företagets omvärld. (Ax et al s.577ff)
För att en organisations prestationsmätning ska vara användbar bör följande aspekter tas i beaktande;
- I verksamheter utförs ett stort antal prestationer. Det är därför av betydelse att de prestationer som mäts har en koppling till verksamheten så att mätningen bidrar till att förverkliga verksamhetens mål och strategier.
- När prestationerna som har betydelse för verksamheten utsetts ska lämpliga mål på prestationen utvecklas. Målet anger den nivå som det är önskvärt att prestationen uppnår.
Målen kan fastställas antingen från externa intressenter eller från ägare där kravet till exempel kan vara en viss grad av lönsamhet eller utdelning. Att jämföra den egna verksamheten med konkurrenters kan också utgöra grund för prestationsmål. Att potential bedöms finnas inom verksamheten kan även det utgöra en grund för att höja målen.
Prestationsmätning kan även utföras utan något slags mål. Själva mätningen fungerar då mer som ett signalerande system som varnar när kritiska nivåer nås.
- Det är av stor betydelse att de inom verksamheten är medvetna om varför prestationsmätningen utförs och vilka mål som är uppsatta. För att målen ska verka motiverande bör de vara realistiska och uppnåeliga.
- De som ansvarar för prestationerna som mäts ska ha möjlighet att påverka dessa. De ansvariga ska även ha kunskap om de prestationer som mäts och hur dessa kan påverkas/förbättras.
- De ansvariga/de som arbetar i verksamheten ska informeras om mätningarnas resultat.
Återrapporteringen har till syfte att informera personalen om hur arbetet påverkar prestationsmålet samt att engagera personalen att uppnå målen.
(Ax et al s.580ff)
Ovanstående punkter är exempel på hur prestationsmätning kan utföras. Antalet prestationsmått
bör inte heller vara för stort, fokus bör ligga både på uppnådda och ej ännu uppnådda prestationer
samt att återrapporteringen bör vara begriplig. (Ax et al s.580ff) Vid införandet av
prestationsmätning är det viktigt att upprätta riktlinjer för själva mätningen. Ramen för mätning
ska vara omfattande för att innefatta hela organisationens verksamhet samtidigt som den ska vara
flexibel och anpassningsbar för att kunna justeras vid förändring av omständigheter. (Micheli &
Kennerley, s. 133) En annan viktig aspekt vid prestationsmätning är att nyttan med mätningarna ska överstiga kostnaden att utföra dem. (Ax et al s.577ff)
2.1.1. Effektivitet
Effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse. Förhållandet mellan värdet på det som åstadkommits och värdet av resurserna och prestationerna som gjorts för att erhålla resultatet bestämmer organisationens effektivitet. I regel mäts effektivitet i finansiella termer då företag tenderar att ha finansiella mål. I alla verksamheter lämpar det sig dock inte att använda finansiella begrepp vilket medför att effektivitetsbestämningen måste göras utifrån icke-finansiella termer.
(Ax et al s. 17)
݂݂݁݁݇ݐ݅ݒ݅ݐ݁ݐ = ݒäݎ݀݁ݐ ܽݒ ݑݐ݂݈ö݀݁
ݒäݎ݀݁ݐ ܽݒ ݂݈݅݊ö݀݁
Begreppet effektivitet brukar delas upp i två olika beståndsdelar, den inre respektive den yttre effektiviteten. Både den inre och den yttre effektiviteten är nödvändig för att en organisation ska överleva. Inre effektivitet beskrivs som ”att rätt saker görs”. En organisation med hög inre effektivitet kännetecknas, sett ur internt perspektiv, av ett hushållande med resurser. Yttre effektivitet definieras som ”att göra rätt saker” och är associerad med organisationens relationer till omvärlden. Exempel på faktorer som räknas till den yttre effektiviteten är tillväxt, kvalitet, affärsmässighet och service. (Ax et al s. 18)
Effektivitet är dock ingen objektiv term, utan snarare en subjektiv bedömning, av hur
organisationer utövar sin verksamhet. Att effektivitetsbedömningen benämns som subjektiv beror
på att organisationens uppsatta mål är anpassade efter den egna verksamheten. Då effektiviteten
bestäms genom en jämförelse av måluppfyllelse beror graden av effektivitet på vilka mål som
sätts upp. Genom att sätta lägre mål uppnås en högre effektivitet jämfört med om högre mål
eftersträvas. Även en organisations omgivning har betydelse vid effektivitetsbedömning då
effektiviteten inte bara påverkas av den egna insatsen utan även av andra faktorer utanför
organisationens egen påverkan, till exempel konjunktursvängningar. Vid effektivitetsbedömning
bör även hänsyn tas till att organisationer ofta har flera mål. Dessa mål är inte alltid kongruenta och kan skapa ett motsatsförhållande, vilket är viktigt att beakta vid fastställande av effektivitet.
Tid är en annan aspekt som bör tas hänsyn till då möjlighet finns att tvinga fram ett kortsiktigt beteende som genererar ett högt mått på effektivitet men skadar effektiviteten ur ett långsiktigt perspektiv. (Ax et al s. 19)
2.1.2. Produktivitet
Precis som begreppet effektivitet avser produktivitet att mäta vad som har åstadkommits satt i förhållande till insatta resurser. Skillnaden, jämfört med effektivitet, är att produktivitet uttrycks i kvantiteter. Beroende på företagets/organisationens verksamhet kan produktivitet mätas genom till exempel, antalet debiterade arbetstimmar i förhållande till totala antal arbetade timmar, antal producerade enheter i förhållande till antal nedlagda timmar eller mängden material per produktenhet. (Ax et al s.19f)
ݎ݀ݑ݇ݐ݅ݒ݅ݐ݁ݐ = ݇ݒܽ݊ݐ݅ݐ݁ݐ ݑݐ݂݈ö݀݁
݇ݒܽ݊݅ݐ݅ݐ݁ݐ ݂݈݅݊ö݀݁
Precis som med effektivitet finns det svårigheter vid mätning av produktivitet. Graden av produktivitet är beroende av vilken målsättning som finns i verksamheten. Vad som kännetecknar hög respektive låg produktivitet beror på vilken skala som används vid bedömningen. Det är även i det här fallet svårt att härröra om en stigande respektive sjunkande produktivitet beror på eget agerande eller omgivningen. Att verksamheten använder sig utav flera mål kan leda till att en målkonflikt uppstår varför det är viktigt att ta hänsyn till förekomsten av dessa vid utvärdering.
Även tidsperspektivet kan ha en påverkan på produktivitet då långsiktig och kortsiktig produktivitet kan vara motstridiga. (Ax et al s.20)
2.2. Nyckeltal
Alla organisationer och företag söker efter sätt att nå framgång. Det som eftersträvas är att
upptäcka förhållanden och faktorer som påverkar eller samvarierar med framgång och är sådana
som vi tror oss kunna förändra. För en organisation är det problematiskt att fokusera på framgång som det direkta målet, istället är det lämpligt att fokusera på faktorerna som tros leda till framgång och som är möjliga att förändra. För att kunna fokusera på faktorerna som leder till framgång är det uppenbart att organisationen måste veta, eller i alla fall tro sig veta, vilka faktorer som leder till framgång. Självklart är det då även nödvändigt att veta vad organisationen har för förutsättningar, befintligt utgångsläge och framtida mål samt hur organisationen efter sina mått mätt definierar framgång. (Catasús et al s. 11-13)
Organisationer använder sin information i flera olika syften, däribland i beslutsprocesser för att uppnå högre effektivitet samt i strävan att uppnå högre prestationsförmåga. Informationen som redovisas ska spegla de förhållanden som råder inom organisationen samt vilka faktorer som tros leda till framgång. (Vakkuri, s. 246) Informationen som redovisas varierar mellan organisationer, vilket kan medföra en negativ effekt på informationens pålitlighet och jämförbarhet i beslutsprocesser både inom organisationen såväl som hos externa intressenter. (Torres & Pina, s.
283)
2.2.1. Vad är nyckeltal?
Nyckeltal har till uppgift att beskriva samband mellan olika siffror som beskriver verkligheten och som är intressanta att undersöka. Nyckeltalen blir ett uttryck för verkligheten så som vi väljer att framställa den. Nyckeltal är förenklingar och därmed inte identiska med hur verksamheten egentligen ser ut. Att nyckeltalen är förenklade innebär att de inte kan spegla alla de komplexa förhållanden och mångfacetterade sidorna som existerar i verkligheten. Trots att nyckeltalen är förenklade skapar de en utgångspunkt för att diskutera komplexare underliggande frågor.
(Catasús et al s. 16f)
Oftast är enskilda belopp tagna ur en redovisning ej intressanta eller värdefulla i sig, utan det är när beloppen ställs i relation till något annat eller till varandra som intresse väcks. (Bergqvist s.
56) För att nyckeltalen ska bli mer intressanta eftersträvas ett slags perspektiv i nyckeltalet, ofta
uttryckt som något att jämföra med. I och med denna jämförelse skapas en kvot av faktorn som är
intressant att undersöka och jämförelsebasen. (Catasús et al s. 17)
ܰݕ݈ܿ݇݁ݐ݈ܽ = ݅݊ݐݎ݁ݏݏ݁
݆ä݂݉öݎ݈݁ݏܾ݁ܽݏ
Valet av jämförelsebas är viktigt eftersom den bör vara baserad på ett antagande om faktorer som kan tänkas ha ett samband samt även reflektera ideologin och strategin i organisationen. (Catasús et al s. 17)
Att få ett nyckeltal att spänna över hela organisationens/företagets verksamhet är komplicerat då många faktorer ska beaktas. Ett enda nyckeltal kan därmed inte rättvist förmedla hela verksamhetens bild utan nyckeltalet i fråga bör istället ses som en indikation på om något är bra eller dåligt och därmed påvisa om eventuella åtgärder behöver vidtas. (Catasús et al s. 29f)
2.2.2. Ändamål med nyckeltal
För ett företag alternativt en organisation är den grundläggande frågan hur verksamheten ska bedrivas ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Med andra ord, att organisationen är medveten om vad den ska ägna sig åt för att uppnå framgång. Ur ett verksamhetsperspektiv är det därmed viktigt att veta vad som ska utföras och för vem det utförs. (Lindvall s. 64f) Även ur ett intressentperspektiv är det intressant att analysera och tyda en organisations verksamhet.
Nyckeltal är därför ett bra verktyg för att analysera och dra slutsatser kring organisationers verksamhet samt deras resultat och balansräkningar. (Bergqvist s. 56)
För att ett tal ska vara ett nyckeltal måste det tala till någon om något viktigt Catasús et al s. 33 2.2.2.1. Lärande nyckeltal
Nyckeltal med en lärande funktion har till syfte att åskådliggöra hur saker och ting samvarierar samt påvisa ett eventuellt samband mellan nyckeltal. Det är när nyckeltal relateras till varandra som orsak/verkan kan diagnostiseras och tendenser till hur olika fenomen uppkommer kan ses.
Om ett samband mellan nyckeltalen finns har organisationen indikerat faktorer som påverkar framgång. Detta uttrycks även som att nyckeltalen bistått med att skapa lärande. Målet med att upptäcka dessa samband är att bli bättre på att leda organisationen mot framgång. (Catasús et al s.
39f)
2.2.2.2. Kontrollerande nyckeltal
Nyckeltal med en kontrollerande funktion har till uppgift att meddela när ett värde överstiger alternativt understiger ett referensvärde eller ett referensintervall. I det här fallet är det avvikelser från intervallet som är av intresse, då tanken är att åtgärder ska vidtas vid en eventuell gränsöverträdelse. Kontrollnyckeltal förutsätter att det finns en standard att jämföra med, till exempel riktvärden som indikerar vad som är bra/mindre bra, godtagbart/inte godtagbart. Även om det finns värden som visar på lämpliga intervall för det specifika nyckeltalet visar dock aldrig själva nyckeltalet vilka åtgärder som måste vidtas vid en avvikelse från normen. Vetskap om vad som är bra respektive dåligt förutsätts vid användande av kontrollnyckeltal. Detta innebär att kontrollnyckeltal antingen har ett riktvärde som nyckeltalet bör uppnå eller i alla fall att en uppfattning finns om i vilken riktning nyckeltalets värde ska förändras. (Catasús et al s. 44ff)
2.2.2.3. Extern rapportering
Organisationer är en del av en större omgivning. Ett syfte som nyckeltal har är att kommunicera och förmedla information till andra utanför organisationen. Catasús et al framhäver ”synliggöra”,
”beskriva samband” och ”dramatisera” som tre olika ambitioner med informationsspridande.
(Catasús et al s. 60)
- synliggöra – När ambitionen är att informera omgivningen om organisationen och dess verksamhet är målet att vara transparent, med andra ord att inte hemlighålla organisationens information utan istället visa den för omgivningen. Genom att synliggöra informationen via nyckeltal åskådliggörs organisationens funktioner samt att alla möjliga aspekter av verksamheten visas. (Catasús et al s. 60)
- beskriva samband – Att beskriva samband innebär att organisationen inte bara presenterar nyckeltal utan även påvisar samband dessa emellan. Genom att förklara och visa hur nyckeltalen relaterar till varandra åskådliggörs för de externa intressenterna hur värde skapas inom organisationen. (Catasús et al s. 60)
- dramatisera – Om målet är att dramatisera krävs inte bara att informationen synliggörs
och att sambanden beskrivs, utan den som rapporterar bör även veta vad
informationsmottagaren är intresserad av för information och vad denna anser vara
dramatiskt. För att dramatik eller dramatiska händelser ska kunna visas krävs ofta en
jämförelse med till exempel konkurrenter, branscher eller med sig själv över tiden.
(Catasús et al s. 60f)
Hur rapporteringen av nyckeltal ska se ut beror även på till vem rapporteringen sker. I vissa organisationer är det de anställda som nyttjar informationen som presenteras vilket medför att den externa informationen fungerar som ett verktyg för att informera internt inom organisationen. I dessa fall återfinns ett ledningsperspektiv, med beskrivningar av strategiska val och prioriteringar, i informationen. (Catasús et al s. 61)
Ur kapitalmarknadsperspektivet används rapporteringen i syfte att informera ägare och andra finansiärer. I detta fall ska informationen ge information till aktörer som befinner sig en bit ifrån själva verksamheten men ändå har ett intresse för organisationen, exempelvis politiker och bidragsgivare. Ur deras perspektiv handlar det om att redovisa hur resurserna inom organisationen har använts. (Catasús et al s. 61)
Organisationer är beroende av kompetent personal. Ur personalmarknadsperspektivet beskrivs organisationen i syfte att attrahera potentiella arbetstagare för att höja kompetensen inom organisationen. Nyckeltalen används därför för att belysa arbetsplatsens fördelar och möjligheter.
(Catasús et al s. 62)
I och med ett mer informerat och engagerat samhälle är organisationers verksamhet beroende av att samhället accepterar verksamheten som bedrivs. Rapporteringen ur ett samhällsperspektiv bygger på att visa att det finns en hållbarhet och långsiktighet i verksamheten som organisationen ägnar sig åt. (Catasús et al s. 62)
2.3. Analysmodell
Analysmodellen visar på relationen mellan förbund och intressent samt hur prestationsmätning
kan förmedlas via nyckeltal och dess ändamål. Nyckeltalen som utvecklas ska kunna användas
till att mäta hur idrottsförbunden uppfyller sina mål ur ett effektivitets- och
produktivitetsperspektiv. Vid utvecklandet av nyckeltalen utgår vi från vår modell och tar hänsyn
till vilket ändamål nyckeltalen ska ha samt för vem de är intressanta. En av de viktigaste
uppgifterna som nyckeltalen har är att de ska hjälpa förbunden att på ett enkelt och lättförståeligt
sätt kommunicera ut resursanvändandet till intressenterna. En annan viktig uppgift är att förbunden själva ska kunna använda nyckeltalen för att dels kontrollera sig själva men även för att ta lärdom och se samband mellan olika typer av nyckeltal.
Figur 1: Modell över prestationsmätning med nyckeltal
Källa: Egen figur
3. Metod
3.1. Inledning
Syftet med uppsatsen är att utveckla generella nyckeltal som är applicerbara i idrottsförbund.
Detta kommer att ske genom att vi utifrån vår analysmodell samt generella målsättningar, utlästa från de undersökta idrottsförbundens årsredovisningar, konstruerar mått som ur ett prestationsperspektiv avser att mäta effektivitet och produktivitet. Ändamålet med nyckeltalen är att de ska kunna användas av idrottsförbunden för att, till intressenterna, rapportera hur de erhållna bidragen använts. En annan funktion är att nyckeltalen kan hjälpa idrottsförbunden i deras egen verksamhet för att se hur de erhållna resurserna utnyttjats.
3.2. Val av metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att uppnå vårt syfte. Detta för att vi är intresserade av det säregna och unika i det vi undersöker. Valet av metod beror även på att vi studerar de olika idrottsförbundens årsredovisningar djupgående för att på så sätt hitta information och utifrån denna utveckla nyckeltal som är generella och applicerbara i förbund.
3.3. Insamling av material
Vi har använt oss av en teoretisk referensram som visar på hur nyckeltal kan användas för att mäta effektivitet och produktivitet. Litteraturen som ligger till grund för uppsatsen är ”Boken om nyckeltal” skriven av Catasús et al. samt boken ”Den nya ekonomistyrningen” skriven av Ax et al. Böckerna är utvalda då de anses utgöra erkänd litteratur inom området nyckeltal och verksamhetsstyrning.
Det finns forskningsartiklar inom området ideella organisationer och vid sökning i databasen
”Business Source Premier” med nyckelorden ”non profit organisations”, ”performance
measurement”, ”accounting”, ”efficiency”, framkom artiklarna som vi använt oss av i
utformningen av uppsatsen. Artiklarna har använts för att öka förståelsen för vad intressenter till
ideella organisationer vill ha redovisat i årsredovisningen samt hur prestationsmätningar ska utformas. RF:s hemsida har gett oss värdefull information, då främst med vilket samband det finns mellan statsbidrag och svensk idrott.
Uppsatsens empiriska material består av årsredovisningar från åtta av de 68 specialidrottsförbund som lyder under RF. Här har vi fokuserat läsningen till den tilläggsinformation som finns angiven i förvaltningsberättelsen då vi är intresserade av icke finansiell information. Den icke finansiella informationen avser att jämföras med ett finansiellt tal, exempelvis erhållna statsbidrag.
3.4. Urval
För att kunna bearbeta materialet har vi varit tvungna att begränsa oss till ett visst antal årsredovisningar. Vi bedömde att tiden avsatt för uppsatsskrivandet var den största begränsningen, för att hinna få fram relevant material ansåg vi därför att antalet årsredovisningar inte skulle överstiga åtta stycken. Urvalet har skett på följande sätt, från de 68 specialidrottsförbunden anslutna till RF har de åtta största, med hänseende till antalet medlemmar, valts ut. De åtta största förbunden är verksamma inom idrotterna fotboll, golf, friidrott, skolidrott, gymnastik, innebandy, ridsport och skidor. Anledningen till att vi valt att arbeta med de förbund som har flest medlemmar är att ett högt medlemsantal innebär en betydande förankring i samhället och därmed ett större intresse från gemene man på hur förbundet förvaltar de erhållna statsbidragen.
3.5. Operationalisering
Utifrån vår analysmodell och förbundens uppsatta målsättningar kommer vi i vår analys
operationalisera mätetal som har för avsikt att mäta hur förbunden presterar ur ett effektivitets-
och produktivitetsperspektiv. Det centrala vid konstruerandet är att information om
idrottsförbunden, via nyckeltal, ska kunna kommuniceras till dess intressenter. För att nyckeltalen
ska vara relevanta krävs det att de har ett ändamål. Vi använder vår analysmodell för att
konstruera nyckeltal som är lärande, kontrollerande och har en funktion av extern rapportering.
De nyckeltal som vi konstruerar utgör på så sätt mätetal som har för avsikt att mäta förbundens verksamhet.
3.6. Metodkritik
Basen i vårt arbete består av information från böcker, artiklar och årsredovisningar. Problemet vid användandet av dessa källor är att de är skrivna av andra personer vilket kan leda till tolkningsfel. För att öka tillförlitligheten och trovärdigheten har vi försökt använda oss av böcker och artiklar som andra forskare använt sig av i tidigare arbeten. Detta för att vi anser att litteraturen är mer accepterad ju fler som använder den.
Huvudsyftet är att utveckla nyckeltal som är användbara oavsett förbundens verksamhetsområde.
Ett problem ligger dock i att idrottsförbund är oberoende av varandra och sysslar med helt olika idrotter. Detta medför en utmaning att utveckla generella nyckeltal som är applicerbara i alla förbund.
Läsandet av en årsredovisning där målet inte är att hitta finansiella nyckeltal utan istället fokusera på tilläggsinformationen förbunden lämnar, ställer stora krav på oss som forskare. Detta beror på att det inte finns någon standardiserad mall på vilken information som redovisningen ska innefatta, vilket medför att informationen skiljer sig åt mellan förbunden. För att hantera detta har vi vid läsningen fokuserat på att urskilja förbundens verksamhetsmål och därigenom haft ett klart fokus vid informationsinsamlingen.
Vidare är vi medvetna om att vi bara använt oss utav sekundärkällor och inte några intervjuer.
Detta innebär att risken för tolkningsfel ökar då vi inte har möjlighet att fråga vad en viss information betyder och vilken grad av betydelse informationen har. Vi är därför medvetna om att en undersökning gjord av en annan forskare skulle kunna leda till andra typer av nyckeltal.
Dels på grund av tolkningsfel men även eftersom information som vi bedömer vara viktig kan
avfärdas av en annan forskare.
4. Presentation av idrottsförbund samt bidragsgivningen till idrottsrörelsen
Nedan kommer de idrottsförbund som valt att undersökas att presenteras. Presentationerna fokuserar på att åskådliggöra respektive förbunds målsättningar. Därefter presenteras en sammanställning av generella mål kategoriserade i grupperna medlemmar/rekrytering, utbildning, mångfald samt idrottslig framgång. Avslutningsvis redogörs för statens relation till idrottsrörelsen samt för hur bidragsgivningen, från stat till idrottsrörelse, fungerar.
4.1. Svenska Ridsportförbundet
Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har 957 föreningar fördelat på 19 distrikt vilket ger ett medlemsantal på cirka 190 000 medlemmar. Stommen i förbundet är unga medlemmar då cirka 65 % av medlemmarna är under 26 år. (Svenska Ridsportförbundet, 2009, s.26ff)
Svenska Ridsportförbundets främsta arbetsuppgifter är att främja ridsport som motion, folksport och tävlingsidrott samt att sprida kunskap om god hästhållning och säker hantering av hästar.
(Svenska Ridsportförbundet, 2009, s. 4)
Förbundet har en ständigt pågående process för att precisera mål och visioner för förbundet och ridsporten. Processen kallas Målprocessen och den syftar till att få en ”stabil, fokuserad och gemensam plattform för hela förbundet”. Förbundet har tagit fram fyra prioriterade mål som alla grupper och nivåer inom förbundet ska använda som diskussionsgrund. Det första målet är att ridsporten i hela landet ska fungera som ett förbund och arbeta tillsammans på alla nivåer. Vidare ska alla i organisationen verka för att öka antalet medlemmar samt att göra medlemmarna nöjdare. Det sista målet är till skillnad från de övriga av idrottslig karaktär och innebär att alla landslag inom ridsporten ska ta medaljer. (Svenska Ridsportförbundet, 2009, s. 6)
Ridsportförbundet är även engagerat i det statliga projektet Idrottslyftet och fördelar RF:s bidrag till föreningar som startar projekt som leder till att fler yngre börjar med ridsport samt att fler ryttare stannar kvar längre inom ridsporten. Ett av de populäraste projekten är ”Vuxen i stallet”
som innebär att föreningen använder det fördelade bidraget till att anställa en person som
förbättrar verksamheten, tar hand om elever och förhindrar mobbing. (Svenska Ridsportförbundet, 2009, s. 21)
4.2. Svenska Innebandyförbundet
Svenska Innebandyförbundet (SIBF) hade i april 2008 1 107 föreningar som i sin tur tillsammans innefattade 118 527 licensierade spelare (registrerade medlemmar i IDA)
1. (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.17) Innebandyförbundet har till uppgift att främja enkelheten i att spela innebandy. Definitionen av SIBF:s uppgift är: ”det skall vara enkelt att leka och spela innebandy”. (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.4)
En av Svenska Innebandyförbundets målsättningar är att innebandyn i Sverige ska bli mer jämlik och framför allt mer jämställd (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.14). Förbundet jobbar med att stärka innebandyn på damsidan och öka antalet licensierade damer, för närvarande är det endast 25 procent av de licensierade spelarna som är damer. En annan viktig målsättning är att öka intresset för innebandyn i stort, vilket förbundet försöker uppnå genom mer TV-tid för både herr- och damelitlagen. (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.4)
Innebandyförbundet jobbar även efter förutsättningen att svenska innebandylandslagen ska fortsätta att vara bäst i världen. Herrlandslaget, som fram till VM 2008 har tagit guld i alla tidigare världsmästerskap, förlorade 2008 oväntat guldet till konkurrenten Finland.
Damlandslaget tog däremot tillbaka titeln som världens bästa i och med segern i 2007 års världsmästerskap. (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.24)
SIBF är som många andra idrottsförbund med i RF:s projekt Idrottslyftet – ”mer och fler”.
Innebandyförbundet fördelar ut RF-bidraget till föreningar med följande projektinriktningar; fria projekt, knatteligan, tjejlag, ledarutbildningar samt föreningsdomarutbildningar. Gemensamt för innebandyns projekt är att de ska syfta till Idrottslyftets huvudmål som är ”att öppna dörrarna till
1
IDA, innebandyns system för att registrera spelare som spelat matcher. Spelare som ej spelat match räknas inte in i
statistiken.
idrotten för fler barn och ungdomar samt utveckla verksamheten så att fler väljer att idrotta längre upp i åldrarna”. (Svenska Innebandyförbundet, 2008, s.10)
4.3. Svenska Skolidrottsförbundet
Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) är en paraplyorganisation för Sveriges 1 676 skolidrottsföreningar, vilka i sin tur har 342 254 medlemmar. Skolidrottsförbundet verkar för att det i skolorna ska bli lika vanligt med en skolidrottsförening som det är att ha ett elevråd, samt att skolidrottsförbundet blir den naturliga vägen skolorna tar vid mötet med idrottsrörelsen. (Svenska Skolidrottsförbundet, 2008, s.30)
SSIF:s målsättning är att öka antalet medlemmar och antalet föreningar i organisationen, detta för att stärka förbundet och föreningarnas roll och verksamhet. Samtidigt som ett ökat antal föreningar är viktigt poängterar förbundet att kvaliteten i föreningarnas arbete inte får försämras på grund av ett högre medlemsantal. (Svenska Skolidrottsförbundet, 2008, s.30)
Skolidrottsförbundet är även de engagerade i Idrottslyftet och har under 2006 delat ut 1 760 000 kr till projekt som bland annat syftat till att i ett längre perspektiv utveckla skolidrottsverksamheten på ett hållbart sätt. Förbundet menar att detta leder till att projekten kommer att fortsätta i åratal även utan stöd, till glädje för skolungdomar runt om i landet.
(Svenska Skolidrottsförbundet, 2008, s.30)
4.4. Svenska Golfförbundet
Svenska Golfförbundet (SGF) har för närvarande drygt 600 000 medlemmar utspridda i 460 golfklubbar runt om i landet. SGF har under den senaste 10-årsperioden haft en positiv utveckling då medlemsantalet nästan fördubblats och antalet klubbar ökat med mer än 50 %. (Svenska Golfförbundet, 2004, s.9)
Svenska Golfförbundets huvuduppgift är att på medlemmarnas och RF:s uppdrag utveckla
golfidrotten i positiv riktning lokalt, regionalt samt även internationellt. En annan viktig uppgift
är att bistå medlemsorganisationerna med service samt att representera golfidrotten utanför Sveriges gränser. (Svenska Golfförbundet, 2004, s.4)
SGF skiljer sig åt i redovisningen gentemot de övriga förbunden vi studerat. Golfförbundet har ingen verksamhetsberättelse med årsredovisning. SGF har i stället en långsiktig verksamhetsplan som analyseras varje år och revideras vid behov. Planen kompletteras med en finansiell årsredovisning som utkommer varje år. I verksamhetsplanen ställer SGF upp mål och visioner som gäller för verksamheten. Golfförbundets vision är att ”alla som vill skall få möjlighet att spela golf efter sina förutsättningar”, vilket innebär att det ska finnas en bredd av anläggningar och att det ska finnas olika former av finansiering för golfspelandet. Vidare ska det ges möjlighet att oavsett ambitionsnivå, kön, ålder ekonomiska och fysiska förutsättningar utöva någon form av golf. (Svenska Golfförbundet 2004, s.3)
SGF har tagit fram effektmål för två gemensamma projekt. Projekten är att starta upp nya nybörjarutbildningar samt fortbildningsprogram för breddgolfaren. Första effektmålet är att nya golfspelare snabbare ska komma upp till handicap 36. Även det andra effektmålet har med golfarens handicap att göra då målsättningen är att sänka genomsnittshandicapet för svenska golfspelare men även att öka förståelsen för golf, öka speltempot samt förbättra etikett och regelkunskap hos svenska golfare. (Svenska Golfförbundet, 2004, s.7)
Golfförbundet har som idrottslig målsättning att få in fler golfspelare på två internationella tävlingar (tourer). Målet är att tre nya spelare ska kvalificera sig till LPGA-touren och totalt åtta nya på PGA touren. (Svenska Golfförbundet, 2004, s.10)
Eftersom golfförbundet har ökat sitt medlemsantal kraftig under det senaste decenniet är inte
huvudmålet att fortsätta denna ökning. SGF har därför istället fokuserat på mångfalden och vill
öka antalet juniorer i förhållande till ökningen av seniorer. Dessutom vill förbundet tillsätta fler
juniorer i styrelser och har därför satt upp ett mål om att föreningarnas styrelser bör innehålla
minst 10 % juniorer. (Svenska Golfförbundet, 2004, s.6)
4.5. Svenska Skidförbundet
Svenska Skidförbundet (SSF) består, under verksamhetsåret 2007-2008, av 185 705 stycken medlemmar fördelade över 1 562 stycken medlemsföreningar. SSF har till uppgift att administrera och hjälpa idrotterna inom området skidor och snowboard så att deras verksamhet överensstämmer med idrottsrörelsens verksamhetsplan, samt att representera idrotterna i utlandet.
(Svenska Skidförbundet, 2007-2008, s.26f)
SSF har som mål att få fler skidåkare att bli medlemmar i en förening anknuten till SSF.
Skidförbundet presenterar själva siffror på att ca 3,5 miljoner människor åker skidor varje år i Sverige, men att enbart ca 185 000 av dessa är anslutna till föreningarna i form av medlemmar.
Målet för SSF är att öka det totala antalet medlemmar och att erhålla tillväxt i föreningarna med både ledare och utövare. (Svenska Skidförbundet, 2007-2008, s.6)
Idrottslyftet har till uppgift att stimulera satsningen på utveckling så att medlemsföreningarna gör idrotten tillgänglig. I SSF har Idrottslyftet två huvudsyften, ledarrekrytering och utbildning, samt bidragsgivning till anläggningar i skidlekplatser. SSF har under det första året, 2007-2008, delat ut 4,6 miljoner kronor fördelat på 453 medlemsföreningar. (Svenska Skidförbundet, 2007-2008, s.6)
SSF har som mål att, trots en närmande lågkonjunktur, fortsättningsvis bedriva en såväl nationell som internationell verksamhet med fokus på kvalitet. Visionen för framtiden är, som SSF själv uttrycker det, att under de kommande åren ha landslag som är bäst i världen. (Svenska Skidförbundet, 2007-2008, s.4) Som ett led i att 2010 vara den ledande skidnationen i världen kommer de olika idrotternas världsmästerskap att vara centrala värdemätare. (Svenska Skidförbundet, 2007-2008, s.7)
4.6. Svenska Fotbollförbundet
Svenska Fotbollförbundet (SvFF) består, vid utgången av 2008, utav 3 375 medlemsföreningar
innehållandes 270 896 licensierade spelare och över en miljon medlemmar. SvFF har till uppgift
att administrera fotbollen både nationellt som internationellt. Medlemsföreningarna arbetar med att bedriva verksamhet inom både elit- och breddfotboll. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.31) SvFF har som mål att fotboll fortsättningsvis ska behålla positionen som den ledande och största idrotten i Sverige. Fler utövare ska lockas till fotbollen genom initiativ att öka intresset hos allmänheten samt genom skapandet av nya tävlingsformer. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.50)
Det övergripande framgångsmålet för fotbollsförbundet är att landslagen, både dam och herr, ska lyckas ta sig till de stora slutspelen EM, VM och OS. Damerna har dessutom brutit ner detta mål till att de i de fortsatta matcherna i sin kvalgrupp inte ska tappa poäng eller släppa in några baklängesmål. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.28)
Ett övergripande mål hos SvFF är att ha en ekonomi i balans, vilket tydliggörs genom målet för 2009 att resultatet ska uppgå till minst ett nollresultat. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.50) SvFF tydliggör att de inte har något krav på att gå med vinst, men att de strävar efter det för att på så sätt ha tillgång till kapital att återinvestera i fotbollen. Ett eventuellt överskott ska generera nya spelare samt fler ledare och domare, vilket i ett långsiktigt perspektiv med hänseende på framgång och ekonomiska resultat gynnar förbundet. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.4) Fotbollförbundet är liksom de flesta andra förbunden engagerade i Idrottslyftet. Förbundets vision i Idrottslyftet handlar om förenings- och ledarutveckling. Därför beviljar förbundet bidrag till fotbollsföreningar som satsar på; utbildade ledare, antal nya anläggningar samt antal ungdomar i åldern 12-14 år. (Svenska Fotbollförbundet, 2008, s.21)
4.7. Svenska Gymnastikförbundet
Svenska Gymnastikförbundet (SGyF) är baserat på 1 300 medlemsföreningar. Antalet
medlemmar i föreningarna uppgår till drygt 248 000, varav 24 000 utav dessa utgör licensierade
tävlingsgymnaster. (Svenska Gymnastikförbundet, 2006-2007, s.28)
Gymnastikförbundet har som mål att vara ledande inom gymnastiken, samt att genom utbildade ledare kvalitetssäkra gymnastiken. Syftet med detta är att erhålla en bredare barnverksamhet med ett ökat antal medlemmar och ledare. (Svenska Gymnastikförbundet, 2006-2007, s.5f)
Gymnastikförbundet har ett projekt för sin elitverksamhet som heter ”Guld i sikte”, projektet syftar till att definiera en kravprofil på vad som krävs för att nå medaljer i mästerskap samt hur gymnasterna ska träna rätt och säkert oavsett hur högt upp de vill nå på tävlingsstegen. (Svenska Gymnastikförbundet, 2006-2007, s.10)
SGyF har i och med Idrottslyftet som mål att främja ledarförsörjningen och föreningsutvecklingen. För att möjliggöra detta ges bidrag till de enskilda föreningarna samt genom centrala satsningar inom förbundet. (Svenska Gymnastikförbundet, 2006-2007, s.32)
4.8. Svenska Friidrottsförbundet
Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) har under verksamhetsåret 2008 haft 948 anslutna medlemsföreningar och cirka 350 000 medlemmar. (Svenska Friidrottsförbundet, 2008, s.46, 8) SFIF har som mål att friidrott ska vara en av landets mest attraktiva idrotter samtidigt som den har en bred förankring hos det svenska folket. Vidare ska friidrott representera en positiv livsstil med inspirationsgrund i både bredd- och elitverksamheten. Ett redan stort utbrett intresse för friidrott gör att aktiviteter inom föreningarna är efterfrågade. För att möta denna efterfrågan arbetar SFIF kontinuerligt och målinriktat med att utbilda ledare för alla nivåer. (Svenska Friidrottsförbundet, 2008, s.46f)
Friidrottsförbundet har, med Idrottslyftet som bakgrund, valt att fokusera på följande målsättningar. Att utveckla verksamheten för unga och ledare så att fler väljer att friidrotta längre upp i ålder, att utveckla ledarskapet inom föreningen samt att utbilda lärare i idrott inom området friidrott. (Svenska Friidrottsförbundet, 2008, s.41)
För 2008 har SFIF som specifikt mål för elit och landslagsutövare att 70 % av de deltagande
under mästerskap ska prestera bättre än sin ranking. SFIF:s mål för de yngre idrottsutövarna är att
friidrottsskolor för nybörjare ska arrangeras i minst 150 föreningar, samt ett ökat närvarounderlag för LOK-stödet
2. (Svenska Friidrottsförbundet, 2008, s.57)
4.9. Sammanställning av generella mål för idrottsförbunden
I detta avsnitt presenteras en sammanställning över de generella målsättningar som kunnat utläsas ur de undersökta förbundens årsredovisningar. De generella målen har kategoriserats i grupperna medlemmar/rekrytering, utbildning, mångfald samt idrottslig framgång.
4.9.1. Medlemmar och rekrytering
Alla förbund i undersökningen har som målsättning att öka sitt medlemsantal. Förbunden försöker på olika sätt nå detta mål och det som är gemensamt för alla förbund är att de deltar i det statliga projektet Idrottslyftet. Projektet har ”mer och fler” som slogan vilket syftar till att göra idrotten mer tillgänglig, främst för barn och ungdomar, samt att se till så att fler stannar kvar inom idrottsrörelsen.
4.9.2. Utbildning
Alla undersökta idrottsförbund satsar på ledarutbildningar då en förutsättning för rekrytering av nya medlemmar är att förbunden håller en hög utbildningsnivå och har utbildade ledare för att ta hand om nyrekryterade och lotsa in dem i organisationen. För att tillgodose detta fördelar förbunden ut statsbidraget till föreningar som efter egna förutsättningar startar projekt som leder till fler och bättre utbildade ledare.
4.9.3. Mångfald
I förbunden finns en målsättning att öka mångfalden. Det är enbart två av de undersökta förbunden som specifikt redovisar sin målsättning när det gäller ökning av mångfalden.
Innebandyförbundet vill öka andelen licensierade damspelare medan golfförbundet vill att antalet juniorer ska öka mer än seniorerna. De övriga förbunden som undersöktes specificerar inte några klara mål utan använder sig av målsättningen att bredda den egna verksamheten.
2
