Syftet med denna uppsats var att undersöka anledningarna till varför äldre löper större risk att hamna i digitalt utanförskap samt ta reda på vilka eventuella lösningar mot detta som går att ta fram. Efter resultatet av studien kan man se att många äldre (60%) har vittnat till att de upplever att de inte hängt med fullt ut i den digitala utvecklingen och de flesta (52%) har motiverat det med “inget intresse”. Dock är det svårt att veta om de inte har hängt med på grund av brist på intresse eller om de har brist på intresse på grund av att de inte har hängt med, de kan de ha tappat intresset på grund av att de inte hängt med i utvecklingen och därmed inte ser de fördelarna tekniken kan medföra.
Finns det då någon lösning som hjälper de äldre in i den digitala världen? Med tanke på att 48% av de äldre inte motiverade sitt digitala utanförskap med “inget intresse” betyder det att nästan hälften av alla äldre skulle potentiellt kunna vara intresserade av att använda IKT men har olika anledningar till att de inte gör det. De två vanligaste anledningarna till att de som inte saknar intresse inte använder internet är “krånglig teknik/kan inte” och “annat”. “Annat” som troligtvis består av “rädsla” och “språkliga problem” [12]. Dessa problem skulle
potentiellt kunna lösas med en applikation som med hjälp av ett lättförståeligt språk lär dem den mest väsentliga tekniken. När de sedan lär sig hur de använder olika IKT-produkter försvinner antagligen även en viss osäkerhet och oro kring teknik [12].
Designmässigt värnar de äldre om att hålla det enkelt, ingen plottrighet, tydliga ikoner och välstrukturerad information. Detta kan bero på att för de som inte använt så mycket IKT finns det inte självklara konventioner. När en van IKT-användare exempelvis besöker en hemsida finns vissa konventioner som är självklara för användaren, så som var menyn finns, vad olika symboler betyder och så vidare [6]. Om man inte använt mycket IKT ser man hemsidan som ett öppet blad och då krävs det enkelhet, tydliga ikoner och välstrukturerad information.
Baserat på slutsatserna som kunnat dras efter granskning av Internetstiftelsens dataset, resultaten från projektets kvalitativa studie, Customer Journey Mapping samt
sammanställningen av olika riktlinjer har en assisterande applikation utvecklats. Under utvecklingen har det varit ett stort fokus på att skapa ett senior-vänligt användargränssnitt och på äldres egna förfrågan innehåller den en instruerande manual. Manualen ger
framtiden innehålla fler saker som är populära eller potentiellt viktiga bland äldre användare, vare sig de är 65 eller 100 år gamla.
Vidare forskning hade dels kunnat bestå i fler Customer Journey Mappings med ännu mer utförliga personas och processer utförda på fler sorters mjukvara än bara hos Internetbanker, eftersom att applikationen rymmer instruktioner för mer än just detta. Ytterligare hade vidare forskning bestått av att testa produkten på en grupp äldre för att se om den kan vara hjälpsam när det kommer till att lära och motivera äldre till att använda mer IKT. Man hade även kunnat utveckla appen vidare genom att lägga till fler tjänster att ge instruktioner om, till exempel instruktioner om kollektivtrafik-applikationer som kom nummer två i popularitet av samhällstjänster online i Svenskarna och Internet 2019 [16]. Eventuellt skulle tidslinjen i applikationen kunna göras tydligare med kompletterande text till stegen användaren går igenom för extra tydlighet (se figur 6.5-6.10 i appendix). Det behövs även mer forskning kring hur användningen av IKT skiljer sig mellan olika grupper inom gruppen “svenskar över 65 år” som man i detta projekt har fokuserat på. Detta på grund av att användningen av IKT kan skilja sig mycket beroende på olika faktorer såsom ekonomiska tillgångar, sociala nätverk samt diskursiva resurser [14]. Även åldersmässigt kan det vara en stor skillnad mellan personer inom en heterogen grupp som “svenskar över 65 år”, vilket framtida forskning på detta ämne bör inkludera.
Referat
[1] Boverket. Allt fler 80+ i befolkningen [Internet]. Karlskrona: Boverkets webbredaktion; 2020 [citerad 2020-05-12]. Hämtad från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/
[2] Drugge K, The elderly's usage of digital payments in Sweden. I: S. Bensch, T. Hellström, redaktörer. Proceedings of Umeå's 18th student conference in computing science. USCCS 2014.1. Januari 2014; Umeå, Sverige. s. 11-23
[3] Swedbank. Girobetalningar [Internet]. Sundbyberg, Sverige: Swedbank AB; [citerad 2020-05-12] https://www.swedbank.se/privat/kort-och-betala/betalningar/betala-rakningar/girobetalning.html
[4] Danielsson, H. Äldre Oroliga När Automater Försvinner: “Allvarligt”. Svenska Dagbladet [Internet]. 14 jul 2019 [citerad 3 mar 2020]; Hämtad från: https://www.svd.se/aldre-oroliga-nar-automater-forsvinner-allvarligt
[5] Helsper EJ, Reisdorf BC. The emergence of a “digital underclass” in Great Britain and Sweden: Changing
reasons for digital exclusion. 2017; Volym: 19 issue: 8, sidor: 1253-1270
[6] Gomes da Silva V, Silva de Souza RM, Oliveira M, Lima Medeiros R. Web Accessibility for Elderly. I: Bertot J, Estevez E, Mellouli, redaktörer. Proceedings of the 9th International Conference on Theory and Practice of Electronic Governance 2016; Mars 2016; Montevideo, Uruguay. s.367-368
[7] Grandhi SA, Plotnick L, Hiltz SR. An Internet-Less World? Expected Impacts of a Complete Internet Outage
with Implications for Preparedness and Design. I: Lampe C, Nichols J, Karahalios K, Fitzpatrick G, Lee U,
Monroy-Hernandez A, Stuerzlinger W, redaktörer. Proceedings of the ACM on Human-Computer Interaction; Januari 2020; New York, USA. Artikel nr. 3
[8] Milne S, Dickinson A, Carmichael A, Sloan D, Eisma R, Gregor P. Are Guidelines Enough? An introduction to
designing Web sites accessible to older people. IBM Systems Journal. 2005; Volym(44): s. 557-571
[9] Andersson J. Svenskarna och internet 2019: undersökning om svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen; 2019.
[10] Fan M, Truong KN. Guidelines for creating senior-friendly product instructions. I Ludi SA, Guerreiro T, redaktörer. ACM Transactions on Accessible Computing; Juni 2018; Artikel nr. 9
[11] Blažič BJ, Blažič BJ. Overcoming the digital divide with a modern approach to learning digital skills for the
elderly adults. I: Tatnall A, redaktör. Education and Information Technologies. 2019; Volym(25): s. 259-279
[12] Holgersson J, Söderström E. Bridging the gap : Exploring elderly citizens’ perceptions of digital exclusion. I: Proceedings of the 27th European Conference on Information Systems (ECIS) [Internet]. Association for
Information Systems; 2019. Tillgänglig vid: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16908
[13] Yang X. The Color Scheme Applied to the Existing Third-party Mobile Payment Applications. I: ICEBA 2019: Proceedings of the 2019 5th International Conference on E-Business and Applications. Februari 2019; s. 25-28
[14] Olsson, T, Viscovi. Remaining divides : Access to and use of ICTs among elderly citizens. I: Researching and Teaching Communication Book Series. 2016; Volym(11):
s. 273-286
[15] Daftardar I. Do Fingerprints Ever Change? [Internet]. Science ABC; 2016 [uppdaterad 21 okt 2019, citerad 22 mars 2020]. Hämtad från:
https://www.scienceabc.com/humans/fingerprints-unique-change-age-alter-crime-diseases-identification-biometrics .html
[16] Internetstiftelsen. Svenskarna och Internet 2019 [Internet]. Stockholm, Sverige: Internetstiftelsen; 2019. [uppdaterad 15 okt 2019; citerad 17 mar 2020]. Hämtad från:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/tabellbilaga-soi2019.xlsx
[17] Gibbons S. Journey Mapping 101 [Internet]. Haag, Nederländerna: Nielsen Norman Group; 2018 [citerad 3 mar 2020], Hämtad från: https://www.nngroup.com/articles/journey-mapping-101/
[18] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Distinguishable [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#distinguishable
[19] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Time Based Media [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#time-based-media
[20] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Text Alternatives [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#text-alternatives
[21] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Adaptable [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#adaptable
[22] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Navigable [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#navigable
[23] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Input Assistance [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#input-assistance
[24] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G.Keyboard Accessible [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#keyboard-accessible
[25] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Enough Time [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#enough-time
[26] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Readable [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#readable
[27] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Predictable [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#predictable
[28] Eggert E, Abou-Zahra S, Vanderheiden G, Guarino Reid L, Caldwell B, Lawton Henry S, Lemon G. Compatible [Internet]. W3C; [uppdaterad 4 okt 2019, citerad 15 apr 2020]. Hämtad från:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?versions=2.0#compatible
[29] UX Planet. Accessible Design: Designing for the Elderly [Internet]. UX Planet; [uppdaterad 28 feb 2019; citerad 21 mar 2020]. Hämtad från:
https://uxplanet.org/accessible-design-designing-for-the-elderly-41704a375b5d
[30] Rubensson J. 400 000 äldre lever i digitalt utanförskap [Internet]. Expressen; [uppdaterad 12 dec 2017; citerad 18 mar 2020]. Hämtad från:
https://www.expressen.se/debatt/400-000-aldre-lever-i-digitalt-utanforskap/
[31] Helsper E. The Aging Internet: Digital choice and exclusion amongst the elderly. I: Working With Older People. 2009; Volym(4): s. 28-33
[32] Lynch C. Digital teknik kan minska ensamhet bland äldre [Internet]. Folkhälsomyndigheten; [uppdaterad 3 okt 2018; citerad 9 jun 2020]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/oktober/digital-teknik-kan-minska-ens amhet-bland-aldre/
Appendix
Figur 1.1
Figur 1.2
Figur 1.3
Figur 2.1
Hur gammal är du?
Under 65 år 65-75 år 76+ år
Upplever du att du har hängt med i den digitala övergången bland samhälleliga tjänster?
Ja Nej Till viss del
Om inte, vad är anledningen till detta? Svar:__________________________________________________________
Har du en touchscreen (smartphone/surfplatta)?
Ja Nej
Har du en dator?
Ja Nej
Vilka utseendemässiga brister upplever du är de mest vanligt förekommande hos webbsidor/applikationer?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Vilka utseendemässiga egenskaper uppskattar du hos webbsidor/applikationer?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Vilka funktionella brister upplever du är de mest vanligt förekommande hos webbsidor/applikationer?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Vilka funktionella egenskaper uppskattar du hos webbsidor/applikationer?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Brukar du använda internet mer än en gång i veckan?
Ja Nej
Om du svarade “Ja”:
Vilken är den applikation/webbsida som du tycker är viktigast att man optimerar?
Svar:________________________________________________________________________________ 1 Varför? Svar:_________________________________________________________________________ Hur? Svar:___________________________________________________________________________
Har du ett exempel på en webbsida/applikation som du anser är "perfekt"?
Svar:________________________________________________________________________________
Om du svarade “Nej”:
Varför använder du inte internet mer?
Svar:________________________________________________________________________________
Vad upplever du hade motiverat dig till att använda internet mer?
Svar:________________________________________________________________________________
Vilka bankärenden utför du fortfarande analogt och i så fall varför?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Hur loggar du in hos digitala tjänster?
BankID-dosa Mobilt BankID Personlig kod Biometrics Använder inte digitala tjänster Annat
Vissa lägger dem på minnet, andra skriver ner dem på en lapp - hur hanterar du inloggningskoder?
Svar:___________________________________________________________________________________________ Använder du swish? Ja Nej Om du svarade “Nej”:
Varför använder du inte Swish? Svar:_____________________________________________________
Upplever du att det finns någon särskild kunskap som du saknar och som hade hjälpt för att använda internet?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Om en utbildande applikation skulle utvecklas, vilka instruktioner vore viktigast att inkludera i den?
Svar:___________________________________________________________________________________________
Figur 2.2
Figur 3.1
Författare År Titel Mål Metod Urval Slutsats
Fan, Truong 201 8 Guidelines for creating senior-friendly product instructions Att ta fram instruktions- riktlinjer, anpassade för äldre Observation och frågeformulär
12 En rad riktlinjer om hur man bäst framställer instruktioner för äldre. Drugge, Karin 201 4 The elderly's usage of digital payments in Sweden En översikt över hur äldres uppkopplade vanor ser ut för att ge en bild av hur väl de anpassat sig i digitaliseringen. .
Frågeformulär 80 Äldre använder internetbanker i lägre utsträckning än yngre. Äldre använder dock internet mer än 2010. Vidare forskning behövs och uppmuntras. Blažič, Borka Jerman & Blažič, Andrej Jerman 201 9 Overcoming the digital divide with a modern approach to learning digital skills for the elderly adults Att undersöka om äldre med hjälp av spel på surfplattor kan skapa en generell kunskap om surfplattor. Observation genom film samt frågeformulär
100 Att låta äldre spela spela på surfplatta är ett effektivt och motiverande sätt att lära dem hantera surfplattor. Holgersson, Jesper & Söderström, Eva 201 9 Bridging the gap: Exploring elderly citizens' perceptions of digital exclusion Att ta reda på de främsta anledningarna till att äldre löper större risk att hamna i digitalt utanförskap.
Workshop och frågeformulär
420 De fem främsta anledningarna till att äldre löper större risk för att hamna i digitalt utanförskap samt relationer mella anledningarna. Yang, Xing 201 9 The Color Scheme Applied to the Existing Third-party Mobile Payment Applications Att ge kunskap för hur de främsta tredje parts betalnings- applikationer organiserat sina färgscheman. Analysera färgscheman för startskärmar 52 De flesta applikationer använder endast en huvudfärg, vanligast är blå. De ger även slutsatser kring relationer mellan huvudfärger. Olsson, Tobias & Viscovi, Dino 201 6 Remaining divides : Access to and use of ICTs among elderly citizens Översikt av hur olika sorters resurser korrelerar med icke- användning av internet.
Frågeformulär 210 Ju mer materiella, sociala och diskursiva resurser man har, desto mer sannolikt är det att man använder internet- och kommunikations- teknik.
Figur 4.1
Figur 4.2
Figur 4.3
Figur 4.4
Figur 4.5
Figur 4.6
Figur 4.7
Figur 4.8
Figur 4.9
Figur 4.10
Figur 5.1 - W3C
TextVad gäller utformningen av text på internet rekommenderas det att text ska vara möjlig att förstora (eller förminska) med upp till 200% utan att det blir på innehållets eller funktionalitetens bekostnad. Överlag är det en bra tumregel att stora typsnitt är
standard. Vid utvecklingen kan det vara bra att ange teckensnitt med relativa enheter, såsom % eller “em”. [18]
Visuell presentation
Bakgrundens och förgrundens färger ska gärna vara upp till användaren att
bestämma. Bredden på en paragraf bör inte vara bredare än att det ska kunna innehålla 80 tecken.
Text bör inte vara justified, det vill säga att text ska anges vara vänsterjusterad eller högerjusterad och inte både och. Mellan paragrafer bör det vara minst 150% större radavstånd än innanför paragraferna, där radavståndet aldrig bör understiga 1,5. Vidare bör texten vid förstoring av text inte tvinga användaren att skrolla horisontellt för att kunna ta del av hela texten. [18]
Textstil och -layout
Löpande text bör aldrig vara centrerad, utan ska alltid vara vänsterjusterad (eller
högerjusterad, om situationen kräver det). Det finns en rad lättläsliga typsnitt som rekommenderas i det här avseendet, dessa rekommenderas av UX-Planet [29] i följande avsnitt. Det är rekommenderas också att använda versaler och gemener på rätt sätt i utvecklingen för äldre. Att använda kursiv text kan vara användbart och
användarvänligt, men ska undvikas att göras i större stycken. Det vill säga, använd enbart kursiv text hos de enstaka ord som kräver det. På samma tema som tidigare vill äldre att kolumner och paragrafer ska vara tydligt separerade från varandra. Den sista
riktlinjen på det här temat är att man inte ska variera utseendet på hemsidan beroende på var man befinner sig, använd alltid ett konsekvent utseende för att undvika förvirring. [18]
Färger och kontraster
När det kommer till färger uppmanas man att undvika att använda enbart färger som indikatorer. Ett exempel på detta kan vara att en röd knapp är mycket mindre tydlig än en röd knapp där det står “Radera”.
Kontrast bör därefter ligga på absolut minst 4,5:1, men helst minst 7:1 [18].
Länkar
Det är viktigt att länkar namnges ordentligt efter vad det är de länkar användaren till. Detta för att tillsammans med länkens kringliggande kontext klargöra vart den leder. Förutom det så säger W3C att länkar ska vara tydligt markerade när man svävar över dem, samt när man klickar på dem. [22]
Från text till tal
Det förklaras att det mesta som är visuellt eller på något sätt tillgängligt för användare tjänar på att medföljas av förklarande text. På samma sätt tjänar man ofta på att namnge de olika elementen i HTML-kod ordentligt, förutsatt att det är HTML man skriver i. [20, 21]
Multimedia
Om du inkluderar videoinnehåll som inte innefattar ljud så bör ett ljudalternativ också inkluderas, samt vice versa. Detta är dock rätt ovanligt, eftersom att man oftast erbjuds både ljud och video i samma media. För den yttersta tydlighetens skull bör allt som sägs i videofiler dessutom textas, förutom när dessa videofiler är tydliga substitut för just text. Videofiler som har ljud som inte tillåter förklarande voiceovers bör erbjuda ett alternativ där voicer-ljuden är de enda ljuden som hörs. Följaktligen rekommenderas det att alla videofiler (vare sig de har ljud eller ej) bör ha ett alternativ och det alternativet skall vara tydligt. Om förgrundsljudet i en fil råkar bestå i språk, sång eller rap så föreslås det att man inte låter bakgrundsljudet överstiga en ljudstyrka på 20dB. [18, 19]
Navigation and location
På detta ämne anges flera olika sätt att nå en av flera webbsidor. De främsta förslagen på dessa är:
● Länkar
● Innehållsförteckning, eller Table of
contents
● Översikt, eller Sitemap ● En sökfunktion
Dessutom förordas det att man ska tydliggöra var i hierarkin användaren
befinner sig, exempelvis i konkreta processer men även i stort. Ett exempel på hur man kan göra detta är att implementera brödsmulor, mer kända som breadcrumbs, det vill säga en översikt över de steg som processen består av, samt vilka av stegen
som är avklarade och i vilket steg man för närvarande befinner sig.
Tydlig etikettering eller labelling är alltid viktigt men desto mer viktigt i avseendet att utveckla för äldre. Etikettering utförs rimligen med hjälp av implementation av rubriker/headers men också knappar m.m. Namnge även headers med samma tydlighet som hos länkar bl.a. för att underlätta sökresultat. [22]
Vid eventuell musanvändning
Återigen refereras tydligheten som bör tas i beaktande i framställningen av länkar, denna gång för att förklara hur det prononcerat ska framgå vad musen klickar och har klickat/markerat. Vid behov av inmatning får man gärna erbjuda tydliga labels som säger vad som ska matas in i fältet. För formulärkontroller, där information ska matas in, används gärna förklarande text - exv. “Felaktigt personnummer”. [22, 20]
Tangentbordsanvändning och flikar
Musanvändning ska inte vara ett måste, tangentbordet ska vara tillräckligt för att i full skala kunna använda programvaran eller hemsidan. Dock är det alltid bäst att kunna använda mus/touchpad (detta gäller
naturligtvis inte för touchscreens). Man ska också kunna röra sig runt på hemsidan med hjälp av att använda TAB-knappen och piltangenterna.
Ibland vill användaren eventuellt bara hoppa över vissa steg, för de situationerna ska “Hoppa över”-länkar erbjudas. Man ska också alltid ha en väg tillbaka till startsidan tillgänglig. Startsidan ska inte vara mer än en knapptryckning bort.
I processer av navigationssekvenser så ska man alltid få veta var i processen man befinner sig, återigen ett lämpligt område för implementation av breadcrumbs. För
tydlighetens skull man kan klargöra steglistan med siffror och markera vilket steg man är på.
Om man rör sig på en hemsida med hjälp av tabbning eller pilpekning på tangentbordet ska alltid det objekt man befinner sig markeras på något sätt. [24, 22]
Distraktioner
Vid utveckling för äldre bör man
tillgängliggöra möjligheten att pausa, stoppa eller dölja rörande eller blinkande innehåll. Enligt samma mönster ska ljud vara möjliga att pausa eller stoppa. Avbrott får i samma veva rimligen vara möjliga att skjuta fram. Att “Uppdatera senare”, för att exemplifiera med en analogi. [25, 18]
Tillräcklig tid
Tidsbegränsningar bör kunna skjutas upp, pausas eller stängas av när de eventuellt förekommer. Tidsbegränsningar får helst inte finnas alls, om inte absolut nödvändigt. [25]
Begripligt språk
I detta avsnitt tas det upp att man ska använda ett lättförståeligt språk, framförallt hos innehållet. Om ett svårare ord eller en svårare fras används, exv. facklig jargong, så ska man erbjuda möjligheten att få ordet eller frasen förklarad. Detta kan göras med en fotnot eller ett tooltip när man svävar över ordet. Samma sak gäller för
förkortningar av längre ord och akronymer. Språkets svårighetsnivå bör inte överstiga läskunnighet som är mer avancerad än högstadienivå. [26]
Konsekvent navigation och etikettering
Man ska enligt W3C’s föreskrifter navigera sig likadant på hela webbsidan, exv. ska menyn alltid se likadan ut och sitta på samma ställe. Gränssnittet ska med andra ord inte vara föränderligt för att du byter sida. Liknande eller återkommande funktionaliteter identifieras också konsekvent. [27]
Pop-ups och nya rutor
Innehåll ska kunna förändras utan att själva kontexten gör det. När man rör sig inom en