Sammantaget kan det sägas att orsakerna till elevernas problematiska frånvaro som de framträder i de pedagogiska utredningarna är komplex. Förklaringarna till frånvaro beskrivs på olika sätt av elev, vårdnadshavare och skola. De bidragande orsakerna till elevernas problematiska frånvaro läggs främst på skolrelaterade och individuella faktorer. De mest framträdande perspektiven i de pedagogiska utredningarna kan sägas vara det traditionellt/kompensatoriska och dilemmaperspektivet. Det innebär att skolan lägger delar av problemförklaringen hos individen istället för att se till problemets natur och
problematisera bredare. Det som jag ändå tar fasta på från denna studie är att eleverna ser sina hinder i stor utsträckning kopplade till skola vilket ändå kan ses som i viss mån positivt. Det innebär att det finns delar att utveckla inom skolverksamheten och den delen har vi som är verksamma i skolan möjlighet att påverka på olika sätt. Det hade varit mycket svårare för oss i skolverksamheten att påverka elevernas problematiska frånvaro om
orsakerna endast låg någon annanstans.
Denna studie har mest rört sig kring orsaker samt hinder och möjligheter för eleverna med problematisk frånvaro ur olika perspektiv. Studiens resultat ger tankar om hur skolor skulle kunna arbeta för att förebygga elevernas frånvaro. Sådana förebyggande insatser kan vara att ge eleverna tät återkoppling på hur det går för dem i skolan, satsa på rastaktiviteter för att motverka ensamhet, aktiviteter som förebygger mobbing, att skolor arbetar med att stärka och utveckla sina elev-lärarrelationer för att nämna några. Framåt behövs det fler studier för att förstå elevernas problematiska frånvaro men också studier om vad som är framgångsrika insatser för skolor för att främja närvaro generellt. Problemet är stort och komplext och de studier som genomförts i en svensk kontext är få och inte särskilt
omfattande. Det saknas också longitudinella studier och studier som genomförts med olika kontrollgrupper. Forskning behövs för att skolor ska kunna göra ett förebyggande arbete på vetenskaplig grund för att motverka elevers problematiska frånvaro.
Referenser
Adelman, Melissa A. & Székely, Miguel (2017). An overview of school dropout in Central America: unresolved issues and new challenges for education progress. European
Journal Of Educational Research, 6(3), 235–259.
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber
Baker, Matt & Bishop, Felicity L. (2015). Out of school: A phenomenological exploration of extended non-attendance. Educational Psychology In Practice, 31(4), 354–368.
Balfanz, Robert; Herzog, Liza, & Douglas. Mac Iver (2007). Preventing student
disengagement and keeping students on the graduation path in urban middle-grades schools: early identification and effective interventions. Educational Psychologist,
42(4), 223–235.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Cervin, Elisabeth (2015). Regeringen utreder skolfrånvaro. Specialpedagogik. Hämtad 8 maj 2018, från https://specialpedagogik.se/regeringen-utreder-skolfranvaro/
Cole, Jill Friedman (2011). Interventions to combat the many facets of absenteeism: action research. Georgia School Counselors Association Journal, 18(1), 62–70.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken, för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ekstrand, Britten (2015). What it takes to keep children in school: A Research Review.
Educational Review, 67(4), 459–482.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Frostad, Per; Pijl, Sip Jan & Mjaavatn, Per Egil (2015). Losing all interest in school: social participation as a predictor of the intention to leave upper secondary school early.
Scandinavian Journal Of Educational Research, 59(1), 110–122.
Gren-Landell, Malin (2018). Skolfrånvaro-agera och samverka på kända risk- och
https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/skolfranvaro---agera-och- samverka-pa-kanda-risk--och-framgangsfaktorer-gren-landell.pdf
Gren-Landell, Malin; Ekerfelt Allvin, Cornelia; Bradley, Maria; Andersson, Maria, & Andersson, Gerhard (2015). Teachers' views on risk factors for problematic school absenteeism in Swedish primary school students. Educational Psychology In
Practice, 31(4), 412–423.
Gustafsson, Jan-Erik; Allodi Westling; Mara, Alin Åkerman; Britta, Eriksson; Charli, Eriksson; Lilly, Fischbein; Siv, Granlund; Mats, Gustafsson; Per, Ljungdahl; Sofia, Ogden; Terje & Persson, Roland S. (2010). School, Learning and Mental Health
A systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. Hämtad 5 mars,
2018, från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:317965/FULLTEXT01.pdf
Hendron, Marisa, & Kearney, Christopher A. (2016). School climate and student absenteeism and internalizing and externalizing behavioral problems. Children &
Schools, 38(2), 109–116.
Karlberg, Martin & Sundell, Knut (2004). Skolk – Sund protest eller riskbeteende? (FOU- rapport 2004:1). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten.
Kearney, Christopher A.; Chapman, Gillian & Cook, L. Caitlin (2005). School refusal behavior in young children. International Journal Of Behavioral Consultation And
Therapy, 1(3), 216–222.
Kearney, Christopher A.; Lemos, Amie, & Silverman, Jenna (2004). The functional assessment of school refusal behavior. Behavior Analyst Today, 5(3), 275–283.
Lefcourt, Herbert M. (1991). Locus of control. In J. P. Robinson, P. R. Shaver, & L. S. Wrightsman (Eds.), Measures of social psychological attitudes, Vol. 1. Measures of
personality and social psychological attitudes (pp. 413–499). San Diego, CA, US: Academic Press.
McKee, M. Todd & Caldarella, Paul (2016). Middle school predictors of high school performance: a case study of dropout risk indicators. Education, 136(4), 515–529.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?.
Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2): 124–138.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Pellegrini, Dario W. (2007). School non-attendance: definitions, meanings, responses, interventions. Educational Psychology In Practice, 23(1), 63–77.
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motiveringar,
genomförande och konsekvenser. Göteborg: Specialpedagogiska rapporter, Nr 11.
Reid, Ken (2012). The strategic management of truancy and school absenteeism: finding solutions from a national perspective. Educational Review, 64(2), 211–222.
Sahin, Seyma; Arseven, Zeynep & Kiliç, Abdurrahaman (2016). Causes of student absenteeism and school dropouts. International Journal Of Instruction, 9(1), 195– 210.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 7 januari, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka (Rapport 341). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2018) Siris – kvalitet och resultat i skolan. Hämtad 2 februari, 2018, från https://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:9:0::NO:::
Skolverket och socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 2 februari, 2018, från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11- 4.pdf
SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera: Betänkande av att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro. Hämtad 7 mars, 2018, från
http://www.regeringen.se/48d4f6/contentassets/77af60bb1e264076b19e879d53d5b58 a/saknad-uppmarksamma-elevers-franvaro-och-agera-sou-201694.pdf
Strand, Anne-Sofie M. (2014) ’School – no thanks – it ain’t my thing’: accounts for truancy. Students’ perspective on their truancy and school lives. International
Journal of Adolescence and Youth, 19(2), 262–277.
Strand, Anne-Sofie. M. & Granlund, Mats (2014). The school situation for students with a high level of absenteeism in compulsory school: is there a pattern in documented support?. Scandinavian Journal Of Educational Research, 58(5), 551–569.
Tanner, Marie. (2009) Från en skola för alla till en skola för varje? KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 5, nr 1, 2009.
Teasley, Martell L. (2004). Absenteeism and truancy: risk, protection, and best practice implications for school social workers. Children & Schools, 26(2), 117–128.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weybright, Elizabeth H.; Caldwell, Linda L.; Xie, Hui; Wegner, Lisa & Smith, Edward A. (2017). Predicting secondary school dropout among South African adolescents: a survival analysis approach. South African Journal Of Education, 37(2), 1–11.
Whannell, Robert & Allen, William (2011). High school dropouts returning to study: the influence of the teacher and family during secondary school. Australian Journal Of