Elever med problematisk frånvaro : - En innehållsanalys av pedagogiska utredningar

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

______________________________________________________________________

Elever med problematisk frånvaro

Annica Löf

Pedagogik på avancerad nivå/Specialpedagogik som forskningsområde

Uppsats, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Sammanfattning

Denna studie kretsar kring elever med problematisk frånvaro. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om elever med problematisk frånvaro genom att granska och analysera pedagogiska utredningar. Studiens empiri består av 12 pedagogiska utredningar gjorda på elever med problematisk frånvaro i grundskolan. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar berör hinder och möjligheter i de pedagogiska utredningarna, orsakerna till problematisk frånvaro, samt specialpedagogiska perspektiv som urskiljs i de pedagogiska utredningarna. Resultatet visar att orsakerna till elevers problematiska frånvaro är komplexa och beror i hög grad på skolrelaterade faktorer. Orsakerna beskrivs på olika sätt av elever, vårdnadshavare och skola. Resultatet visar också att de pedagogiska utredningarna kartlägger elevers situation brett vilket visar på ett dilemmaperspektiv men föreslår insatser på individnivå vilket visar på ett kategoriskt perspektiv. I diskussionen lyfts resultatet och problematiseras ytterligare.

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och talar för att framgångsrika insatser för elever med problematisk frånvaro är goda relationer, motverka mobbing, mentorskap, anpassningar i lärmiljön.

Nyckelord

Elever med problematisk frånvaro, särskilt stöd, pedagogisk utredning, specialpedagogiska perspektiv, innehållsanalys

1. Inledning ____________________________________________________________ 1 2. Syfte och frågeställning ________________________________________________ 3 Disposition ____________________________________________________________ 3 3. Bakgrund ____________________________________________________________ 4 Pedagogisk utredning ____________________________________________________ 4 Elever med problematisk frånvaro __________________________________________ 5 4. Tidigare forskning _____________________________________________________ 7 Sökord ________________________________________________________________ 7 Olika begrepp om frånvaro ________________________________________________ 7 Forskning om anledningar till elevers frånvaro ________________________________ 8 Riskfaktorer och riskbeteenden ____________________________________________ 9 Forskning om framgångsrika insatser mot skolfrånvaro ________________________ 10 Sammanfattning av forskning _____________________________________________ 11 5. Teori ______________________________________________________________ 13 Specialpedagogiska perspektiv ____________________________________________ 13 6. Metod _____________________________________________________________ 16 Innehållsanalys ________________________________________________________ 17 Urval ________________________________________________________________ 18 Beskrivning av de pedagogiska utredningarna ________________________________ 19 Genomförande ________________________________________________________ 19 Tillförlitlighet __________________________________________________________ 21 Forskningsetiska överväganden ___________________________________________ 23 7. Resultat ____________________________________________________________ 24 Elevernas hinder och möjligheter __________________________________________ 24 Orsakerna till elevernas problematiska frånvaro i utredningarna _________________ 28 Rådande perspektiv i utredningarna _______________________________________ 31 Resultatsammanfattning ________________________________________________ 32 8. Diskussion __________________________________________________________ 33 Metoddiskussion _______________________________________________________ 33 Resultatdiskussion _____________________________________________________ 34 Rekommendationer ____________________________________________________ 38 9. Slutsats och vidare forskning ___________________________________________ 41 Referenser _____________________________________________________________ 42 Bilaga 1 Bilaga 2

1. Inledning

Det är skolans uppdrag att främja alla elevers lärande och utveckling och lusten till ett livslångt lärande (SFS 2010:800. Skollagen 1 Kap 4§). Skolan lyckas dock inte med sin intention att nå alla elever och behålla dem i ett lärande. För vissa elever är skolan en sådan ångestfylld plats att eleverna inte förmår att ta sig dit och fullföljer därmed inte sina studier.

Studier som inte fullföljs under grundskolans nio år i Sverige är ett utbrett fenomen. Enligt Skolverkets statistikdatabas Siris var det endast 74,1 % av eleverna som uppnådde

kunskapskraven i samtliga ämnen vid läsårets 2016/17 års slut i årskurs nio. Något mer positiva är siffrorna som visar att 82,5 % av samtliga elever i årskurs nio blev behöriga till yrkesprogram. Omsatt i siffror så är det runt 18 778 elever som inte blir behöriga till gymnasiet varje år, det är i genomsnitt 65 elever per kommun. Trenden och utvecklingen i riket de senaste tre läsåren är negativ (Skolverket, 2018-01-29).

Specialpedagoger är den yrkesgrupp i skolan som vanligtvis arbetar med och runt de elever som inte klarar målen i grundskolan enligt Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016). Pedagogiska utredningar används som ett verktyg av specialpedagoger för att utveckla kunskap om elevers behov och förutsättningar för att nå målen.

Utredningarna finns beskrivna i Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2014).

Det finns ingen statistik från skolverket som presenterar elevers närvaro alternativt frånvaro i grundskolan eller hur stor den gruppen elever är i förhållande till elever som inte blir behöriga till gymnasiet. Detta beror på att skolhuvudmän i dagsläget inte är skyldiga att rapportera in elevers skolfrånvaro till myndigheter (Skolverket, 2010). Det finns ett samband mellan avklarad skolgång och ungas psykiska hälsa som talar för att skolan är en viktig skyddsfaktor i livet (Gustafsson et al., 2010). Det är därför angeläget att ta reda på mer om den här gruppen elever. Det kommer jag också att göra genom att ta del av specialpedagogers pedagogiska utredningar med fokus på elever med problematisk skolfrånvaro. Min ambition är att bidra med kunskaper om hinder och möjligheter med elevers problematiska frånvaro genom att analysera innehållet i de pedagogiska

utredningarna kvantitativt och kvalitativt och med utgångspunkt i dessa kartlägga vilka specialpedagogiska perspektiv som framkommer i dessa dokument.

Denna studie syftar till att granska pedagogiska utredningars innehåll men även ta del av den kunskap dessa bidrar med. Den har fokus på 12 pedagogiska utredningar gjorda på elever med problematisk frånvaro i grundskolan. Eleverna som förekommer i studien kommer från ett sex olika skolverksamheter i södra Sverige.

Min förhoppning är att denna studie ska bli ett bidrag till det specialpedagogiska området då det behövs mer kunskap om barn med problematisk frånvaro och hur detta kan

förebyggas. Jag vill också med denna studie synliggöra de perspektiv som råder i de

pedagogiska utredningarna. Forskningen kring elevers problematiska frånvaro är begränsad i Sverige och det är mot denna bakgrund angeläget att undersöka detta område mera. Det finns en kunskapslucka kring dessa elever vilket motiverar att denna studie genomförs. Den forskning som genomförts i en svensk kontext är inte särskilt omfattande utan består av bland annat mindre intervjustudier med elever och enkätstudier med lärare (Strand, 2014; Gren-Landell et al., 2015).

Jag har valt att studera elever med problematisk frånvaro genom att granska pedagogiska utredningar. Då pedagogiska utredningar är ett av specialpedagogens vanligaste verktyg för att utreda elevers behov av särskilt stöd är det en tydlig avgränsning att endast undersöka dessa dokument. Detta arbete gör inte anspråk på att grundläggande förklara vad

specialpedagogik är eller presentera all forskning som fältet vilar på. Min ambition är ändå att sätta granskningen av pedagogiska utredningar i en specialpedagogisk kontext samt problematisera utredningarna och koppla dessa till elever med problematisk frånvaro.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om elever med problematisk frånvaro, deras hinder och möjligheter till att närvara i skolan. Studiens frågeställningar kommer att ges svar på genom att granska och analysera 12 pedagogiska utredningar gjorda på elever med problematisk frånvaro i grundskolan.

Följande frågeställningar kommer att besvaras i denna studie:

• Hur fördelar sig skrivningar om elevernas hinder och möjligheter till att delta i skolans verksamhet i de pedagogiska utredningarna?

• På vilka sätt beskrivs orsakerna till elevernas problematiska frånvaro i de pedagogiska utredningarna?

• Vilka specialpedagogiska perspektiv kan urskiljas i de pedagogiska utredningarna? Svaret på dessa frågor kommer att ha betydelse för hur skolor och verksamma

specialpedagoger förstår hur de kan agera runt elever med problematisk frånvaro. Det kommer också vara av betydelse för hur specialpedagoger föreslår och problematiserar sina bedömningar i pedagogiska utredningar.

Disposition

Denna studie innehåller nio kapitel och börjar med en inledning. Kapitel två beskriver studiens syfte och forskningsfrågor och följs av en bakgrundsbeskrivning till vad som menas med pedagogiska utredningar och elever med problematisk frånvaro. I studiens fjärde kapitel presenteras tidigare forskning, det som är känt kring elever med problematisk frånvaro. Studiens teoridel om specialpedagogiska perspektiv behandlas i kapitel fem. Studiens metod består av innehållsanalys, både kvantitativ och kvalitativ, vilka beskrivs i det sjätte kapitlet. I kapitel sex beskrivs också urval, genomförande och analysförfarande. I det sjunde kapitlet presenteras studiens resultat kopplat till studiens frågeställningar. Efter resultatet följer studiens diskussionsdel i kapitel åtta, där diskuteras studiens metod och resultat. Avslutningsvis i kapitel nio följer studiens slutsats och förslag till vidare forskning.

3. Bakgrund

I detta avsnitt vill jag presentera utgångspunkterna för denna studie. Bakgrunden har som syfte att beskriva vad som menas med en pedagogisk utredning samt förklara vad som anses vara problematisk frånvaro.

Pedagogisk utredning

Det är tydligt framskrivet i skollagen att när en elev av olika anledningar inte når

grundskolans mål så ska detta utredas (SFS 2010:800). En pedagogisk utredning används för att allsidigt beskriva en elevs lärmiljö (Skolverket, 2014). I skollagen (SFS 2010:800) står det vidare att när en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås ska rektor skyndsamt utreda varför. Detta kan exempelvis ske genom att rektor ger någon med specialpedagogisk kompetens i uppdrag att göra en pedagogisk utredning.Skolverket har utformat stödmaterial där det finns exempel på vad utredningar kan innehålla (Skolverket, 2014).

Elever med en problematisk frånvaro är oftast elever i behov av särskilt stöd då de inte når målen i grundskolan på grund av sin höga frånvaro. De bakomliggande orsakerna till deras frånvaro ska enligt skollagen (SFS 2010:800) därför utredas. Skollagen skriver följande om särskilt stöd och om elever som riskerar att inte nå kunskapskraven:

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (SFS 2010:800. Skollagen 3 Kap 8 §).

En pedagogisk utredning görs i syfte att beskriva vilka hinder och möjligheter som finns för en elev i lärmiljön på individ-, grupp- och organisationsnivå (Skolverket, 2014). Utredningen är ett sätt att bygga kunskap om den enskilde elevens förutsättningar och behov för att kunna föreslå rätt stödinsatser. Pedagogiska utredningar som arbetsredskap syftar till att främja elevers möjligheter att lyckas i skolan. Det är vanligt förekommande att

det är specialpedagoger som gör den pedagogiska utredningen (Skolverket och Socialstyrelsen, 2016).

En pedagogisk utredning består utav två delar; en pedagogisk kartläggning och en

pedagogisk bedömning. Den pedagogiska utredningen ligger till grund för en handlingsplan för att nå målen som kallas åtgärdsprogram, där beskrivs det särskilda stöd som en elev behöver i formulerade åtgärder (Skolverket, 2014).

Elever med problematisk frånvaro

Det finns ingen gemensam benämning på elever som av olika anledningar slutar att gå till skolan. Skolverket använder i en rapport (Skolverket, 2010) benämningen elever med en lång ogiltig frånvaro. I en undersökning presenterad i samma rapport varierar

anledningarna till skolfrånvaron mellan pedagogiska, sociala och organisatoriska faktorer. Psykologen Malin Gren Landell fick år 2015 i uppdrag av den svenska regeringen att utreda svenska ungdomars skolfrånvaro (Cervin, 2015). Gren Landell föredrar att använda termen elever med problematisk frånvaro och det är också den term jag hädanefter kommer att använda i denna text. Begreppet elever med problematisk frånvaro inrymmer den komplexa väv av anledningar till varför elever inte går till skolan och som blir problematisk för eleven.

Karlberg och Sundell (2004) gjorde en enkätstudie på drygt 13 000 elever i åk 9 och andra året på gymnasiet i Stockholm. I enkäten fick eleverna svara på frågor om skolnärvaro, förekomsten av skolk, bruk av alkohol och droger, familjesituation m.m. Analysen av elevernas svar presenterade i en FOU-rapport. Karlberg och Sundell (2004) kom fram till att förekomsten av skolk är lika vanlig hos killar som hos tjejer. Den som regelbundet skolkar har enligt studien sämre social anpassning både i skolan och på fritiden, är i högre grad någon som brukar droger, alkohol och begår kriminella handlingar (Karlberg & Sundell, 2004).

Vad som anses som problematisk frånvaro varierar från kommun till kommun då skolhuvudmän har olika gränsvärden för detta. En kommun kan ha gränsen på 10 % frånvaro per månad medan en annan kan ha gränsvärden per vecka eller per

Malin Gren Landell, psykolog, menar att varje skolfrånvaro ska ses som ett potentiellt akut problem. Det handlar om att för skolans del att ha ett förhållningssätt och reagera snabbt för att skolfrånvaro inte ska bli permanent. Ströfrånvaro kan exempelvis vara inkörsporten till problematisk frånvaro.

Rutiner och stöd till lärare är något som skolor kan göra för att förebygga problematisk frånvaro. För att kunna åtgärda denna problematik behöver elevens situation kartläggas. Gren Landell (2018) menar att generella insatser som kan göras för att motverka frånvaro är att utgå från det som kommit fram i kartläggningen, ge eleven möjlighet att lyckas med skolarbetet, skapa goda relationer, se till att information följer med vid övergångar mellan skolverksamheter, samverka med BUP, öppenvård och socialtjänst (Gren Landell, 2018).

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt följer studiens sökord, olika begrepp om frånvaro samt en

forskningsgenomgång kring elever med problematisk frånvaro. Den forskning som finns gjord i en svensk kontext är begränsad men det finns gott om internationella studier att ta del av. Jag har valt att redovisa forskningsgenomgången med utgångspunkt i olika teman som jag sammanställt från den forskning som jag tagit del av. Dessa redovisas under rubriker relaterade till mina frågeställningar.

Sökord

I detta arbete har jag använt mig av internationella vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sökts fram via Örebro Universitets biblioteks databaser. Databaser som använts är främst ERIC (Ebsco), DIVA och SwePub. Mina sökord har varit elever med problematisk

frånvaro, school absenteeism, school refusal, school fobia, truancy, extended school non-attendence, lång olovlig frånvaro.

Olika begrepp om frånvaro

Elever med problematisk frånvaro är en global företeelse, dock varierar benämningarna och terminologin inom forskningen om detta fenomen. Termen truancy (skolk) är vanligt förekommande i litteraturen (Kearney et al., 2004; Reid, 2012; Strand, 2014; Strand & Granlund, 2014; Teasley, 2004). Likaså används begreppet school absenteeism

(skolfrånvaro) i flera studier (Cole, 2011; Gren-Landell et al., 2015; Hendron & Kearney, 2016; Reid, 2012; Sahin et al., 2016; Strand & Granlund, 2014). Andra begrepp som används i forskning är School refusal (skolvägran) och School phobia (skolfobi) (Baker & Bishop, 2015; Kearney et al., 2004; Kearney et al., 2005). Dario Pelligrini (2007) har studerat de olika begrepp som används i forskningsstudier kring frånvarande elever och argumenterar för att begreppet extended school non-attendence (långvarig skolfrånvaro) ska användas istället för ovan nämnda begrepp. Genom att enas om en gemensam definition menar Pelligrini (2007) att det skulle öka förståelsen för fenomenet samt bidra till mer kvalitativ forskning, han menar också att begreppet är mer neutralt. Personer som valt att hoppa av skolan helt kallas i studier för dropouts (Adelman & Székely, 2017; Frostad et al., 2015; McKee & Caldrella, 2016; Sahin et al., 2016; Weybright et al., 2017; Whanell & Allen, 2011).

Forskning om anledningar till elevers frånvaro

Anledningar till varför elever väljer att inte gå till skolan är flera och komplexa (Ekstrand, 2015). Studier som kommer att redovisas nedan visar att anledningarna som påverkar elevers skolfrånvaro kan kategoriseras i några huvudteman:

• individuella faktorer • skolrelaterade faktorer • psykosociala faktorer

(Reid, 2008; Strand & Granlund, 2014)

I texten som följer ger jag ett antal exempel på studier som lyfter fram dessa teman.

Individuella faktorer

Ett flertal studier lyfter fram individuella faktorer som kännetecknar elever med

problematisk skolnärvaro och minskat skolengagemang. De individuella faktorer som är vanligt förekommande i forskningen är inlärningssvårigheter såsom läs- och

skrivsvårigheter, att inte lyckas med de nationella proven i årskurs 5, relations- och uppmärksamhetsproblem i skolmiljön, ADHD och relaterade syndrom, låg självbild, depression och ångest. Detta gäller såväl svensk som internationell forskning (Gustafsson et al., 2010; Kearney et al., 2004; Reid, 2008; Strand & Granlund, 2014; Whanell & Allen, 2011).

Skolrelaterade faktorer

En svensk studie som granskat elevers frånvaro utfördes av Ann-Sofie Strand vid

Jönköpings Universitet. Strand (2014) valde att undersöka elevers frånvaro och skolk i en kvalitativ intervjustudie med 15 ungdomar i åldrarna 16 - 20 år. Hon fann bland annat att de flesta av elevernas anledningar till frånvaro kunde härledas till den rådande

skolatmosfären på elevernas skolor. De flesta av eleverna i studien vittnade gemensamt om bristen på en god relation till lärare eller till kamrater i skolan som en bidragande

frånvaroorsak (Strand, 2014).

En australisk enkätstudie med 144 elever i åldrarna 18 - 22 år visade på liknande resultat som den svenska studien. En starkt bidragande orsak till att de australiensiska eleverna valde att hoppa av skolan var bristande kvalitet på lärar-elevrelationen och bristande kvalitet på undervisningen samt klassrumsupplevelsen (Whanell & Allen, 2011).

I en turkisk genomförd fallstudie nyanseras lärar-elevrelationen ytterligare (Sahin et al., 2016). 64 rektorer från motsvarande grund- och gymnasieskolor intervjuades om elevers orsaker till frånvaro. I de skolrelaterade faktorerna såg forskarna flera anledningar till skolfrånvaro framträda i lärar-elevrelationen: såsom lärares brist på att motivera elever; negativ attityd till elever; lärare som inte tycker om elever; lärare som är för hårda mot elever; lärare som inte känner igen elever; elever som inte får lärares uppmärksamhet; elever som är rädda för lärare (Sahin et al., 2016).

Andra påverkansfaktorer relaterade till klassrummet och lärare som påverkade elevers närvaro negativt var pressen av läxor, straff, liten möjlighet till att vara delaktig på lektioner, oorganiserad lärmiljö, elever som känner sig ensamma eller utanför (Baker & Bishop, 2015; Frostad et al., 2015). Dessa faktorer kan även kategoriseras under temat psykosociala faktorer.

Psykosociala faktorer

Med psykosociala faktorer menas faktorer såsom elevens upplevelse av sociala

sammanhang i hemmet och skolan. Mobbing i skolan och en instabil familjesituation är starkt bidragande orsaker till elevers problematiska frånvaro (Reid, 2008; Whanell & Allen, 2011). Reid (2008) fann i en undersökning gjord med 281 engelska lärare att brist på stöd hemifrån såsom stöd med läxor, bristande föräldraförmåga, ledighet under terminstiden då det inte är lov, fattigdom, bristande kommunikation mellan skola och hem som negativt bidragande psykosociala faktorer till elevers skolfrånvaro.

Riskfaktorer och riskbeteenden

I Norge genomfördes en enkätstudie med 2045 deltagande 16-åriga elever där forskare fann i huvudsak två riskfaktorer till elevers frånvaro. Den ena handlade om elevers upplevelser av ensamhet och den andra om en bristande lärar-elevrelation. Möjligheten att träffa skolkamrater och vara inkluderad i ett socialt sammanhang spelar stor roll för elevernas närvaro (Frostad et al., 2015).

När lärare tillfrågas om vilka riskfaktorer som finns till elevers frånvaro är svaren

annorlunda i jämförelse med elevernas. 158 lärare och personal inom elevhälsa för årskurs 6 till 9 tillfrågades i en svensk enkätstudie. Deras tre huvudsakliga riskfaktorer till frånvaro var: ansträngd hemsituation vid exempelvis skilsmässa, våld eller konflikter, depression och svagt föräldraskap (Gren-Landell et al., 2015). Eleverna förklarar alltså sin frånvaro

med individuella faktorer och skolrelaterade faktorer medan lärare i hög utsträckning förklarar frånvaron på faktorer kopplade till hem- och familjesituation (Frostad et al., 2015; Gren-Landell et al., 2015).

Andra studier visar att skolfrånvaro runt 10 % eller mer handlar om elever med

återkommande frånvaro, låga betyg i grundskolan, och inte klara kurser samt icke godkänt betyg på motsvarande nationellt prov i matematik. Dessa faktorer utgör tydliga riskfaktorer för att elever så småningom på gymnasienivå hoppar av sina studier helt och inte fullföljer sina studier (Balfanz et al., 2007; McKee & Caldrella, 2016; Teasley, 2004).

Studier visar att skolavhopp snarare är en process än en direkt händelse, det sker gradvis och över tid genom skolsystemet (Adelman & Székely, 2017). För elever som så

småningom hoppar av skolan stämmer oftast något av följande: bor oftast kanske endast med en förälder, har brukat tobak och alkohol den senaste månaden, går i årskurs nio, upplever skolsvårigheter, känner sig mindre motiverade, har ångest, har en depression, och kommer från ekonomiskt svaga hem (Adelman & Székely, 2017; Weybright et al., 2017).

Forskning om framgångsrika insatser mot skolfrånvaro Britten Ekstrand vid Kristianstad Universitet har gjort en översikt av 155

forskningsrapporter som fokuserar på insatser för att förebygga skolfrånvaro. Hon presenterar forskning som visar att elevers skolk handlar om ett motstånd och är en demonstration mot traditionell skolkultur, dåligt bemötande och där eleverna ifrågasätter legitimiteten i skolsystemet. Ekstrand (2015) beskriver att det historiskt skett ett skifte i forskning om att förebygga skolfrånvaro, från att handla om att arbeta med insatser som endast fokuserar på individen till att fokusera på skolans och samhällets ansvar att få eleven till skolan. Forskning visar att krafter som hjälper eleven tillbaka till skolan är att stärka elevens grundläggande färdigheter som i sin tur bidrar till känslan av att lyckas i skolan och ett skolklimat som eleven upplever positivt samt en god relation till vuxna (Ekstrand, 2015).

Enligt Ekstrand (2015) är det mer framgångsrikt att arbeta med hela skolas strukturer, skolans kultur och inte enbart med individuella insatser när elever inte längre visar engagemang för skolarbete. Sådana strukturer handlar om att det finns arbete, rutiner och modeller som främjar närvaro, rutiner för att tidigt upptäcka och identifiera frånvaro hos

elever och att tidigt kunna sätta in insatser där det behövs. Det behöver också bli en snabb respons från skolan så fort en elev är frånvarande (Balfanz et al., 2007). Effektiva insatser handlar om att lärare ger elever tät återkoppling på hur det går för eleverna i skolan, deras närvaro följs upp noga och de har vuxna som knyter goda kontakter med eleverna (Cole, 2011; Whanell & Allen, 2011).

Ken Reid (2012) menar i en forskningsöversikt att insatser mot elevers skolfrånvaro sätts in försent i en elevs skolgång. Han anser att det behöver ske ett strategiskt arbete mot elevers skolfrånvaro på nationell nivå. Arbetet kan dock inte vänta på politikers arbete och

beslutsfattande, enligt Reid (2012). Det mest effektiva som kan göras mot skolfrånvaro är att satsa på alla elevers behov av stöd i lärsituationen särskilt de elever som kommer från en svag bakgrund. Elever behöver stöd tidigt i skolåren med att räkna och läsa. Det är också viktigt att ge stöd åt elever med låg självkänsla, elever som har det svårt i sin familj samt svårt med sociala relationer och andra bekymmer i skolan. Ju tidigare som dessa problem åtgärdas desto mer troligt är det att insatser för att motverka skolfrånvaro fungerar (Reid, 2012).

Andra insatser som visats sig vara effektiva mot skolfrånvaro är: skolors arbete mot mobbing och mobbing via Internet; meningsfulla rastaktiviteter för elever; elevers möjligheter att lyckas i skolarbetet; noga uppföljning av elevers närvaro; analyser av elevers närvaro; stöd till föräldrar i föräldraskapet; anpassade studiegångar med fokus på kärnämnen och/eller praktik; trygghet och studiero i klassrummet; socialarbetare i skolan; skolklimat; samverkan mellan olika aktörer i samhället runt barnet såsom skola; sociala myndigheter och vårdinrättningar; mentorskap för elever (Hendron & Kearney, 2016; Reid, 2012; Teasley, 2004; Whanell & Allen, 2011).

Sammanfattning av forskning

Forskning visar att det finns en mängd olika begrepp för att beskriva elevers frånvaro (Pelligrini, 2007). Studier visar att anledningar till elevers frånvaro varierar mellan individuella, skolrelaterade och psykosociala faktorer. Vidare framkommer att elever upplever hinder i skolmiljön medan skolan anser att anledningarna till elevernas frånvaro beror på hemsituation och svagt föräldraskap. Framgångsrika insatser mot frånvaro är dels att stötta eleven i deras grundläggande färdigheter men framför allt att arbeta med insatser som involverar ett kollegium att utveckla hela skolan. Tät återkoppling till elever och

vuxnas goda relationer till elever ses som framgångsfaktorer för att motverka frånvaro (Ekstrand, 2015; Whanell & Allen, 2011).

Forskningen som jag har lyft fram är kopplad till två av mina forskningsfrågor nämligen orsaker till problematisk frånvaro samt hinder och möjligheter med denna problematik. I min sökning efter tidigare forskning har jag inte hittat någon studie som granskat

pedagogiska utredningar med fokus på problematisk frånvaro. Det är av den anledningen betydelsefullt att denna studie görs och bidrar med mer kunskap i ämnet.

5. Teori

I detta avsnitt presenteras några perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att förstå komplexiteten kring elever med problematisk frånvaro och analysera de pedagogiska utredningarna behövs enligt min mening teoretiska utgångspunkter från det

specialpedagogiska fältet. Dessa teorier och perspektiv kommer att bli den utgångspunkt som jag använder för att analysera mina data och mina resonemang (Fejes & Thornberg, 2015). Då pedagogiska utredningar är ett av specialpedagogens vanligaste verktyg för att utreda elevers behov av särskilt stöd är det också motivet till att specialpedagogiska perspektiv används som teoretisk utgångspunkt i denna studie. Valet av teori gör det

möjligt att synliggöra vilka perspektiv som råder i de pedagogiska utredningarna kring barn med problematisk frånvaro.

Specialpedagogiska perspektiv

Forskning om specialpedagogik är inget eget forskningsfält men kan delas in i olika föreställningar eller perspektiv (Nilholm, 2005). Nilholm (2005) har analyserat den

forskning som finns inom fältet och framhåller att det dels finns ett traditionellt perspektiv, som också kallas kompensatoriskt samt ett alternativt perspektiv inom det

specialpedagogiska fältet. I ett traditionellt perspektiv förläggs mycket av det antagna problemet i skolan hos individen (Nilholm, 2005). Det traditionella perspektivet har sina rötter inom medicin och psykologi (Tanner, 2009). Eleven i svårigheter karaktäriseras som problemet för att hen har vissa egenskaper eller har en viss bakgrund. Det medför att elever utreds för att se vilka brister hen har för att därigenom utröna orsaken till problemet. Detta, för att skolan sedan ska kunna kompensera bristerna. Detta sker oftast genom att skolan tillsätter åtgärder vid sidan av ordinarie undervisning för att hjälpa elever att komma ifatt övriga elever. Eleven får extra undervisning för att kunna komma upp i fatt de andra klasskamraternas nivå (Nilholm, 2007). Det medför att specialpedagoger gör

kartläggningar, tester och utredningar för att förstå problematiken hos individen. Eleven kan också bli utredd hos olika typer av specialister som logoped, läkare och psykolog som kan diagnostisera problemet och skolan kan sedan förse eleven med rätt stöd (Nilholm, 2005; Nilholm, 2007). Sammantaget handlar ett traditionellt perspektiv om att det är individen som ska passas in i skolsystemet och de lösningar som föreslås är segregerande

och kompensatoriska. Eleven ses som en elev med svårigheter (Nilholm, 2005; Tanner, 2009).

Ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, som också kallas för ett kritiskt perspektiv, innebär ett synsätt där problematiken inte ligger hos individen utan hos kringliggande faktorer såsom sociala orättvisor, skolor som har problem eller skapar problemet för individen eller andra omkringliggande omständigheter (Nilholm, 2007).

Specialpedagogiska behov ses som sociala konstruktioner (Nilholm, 2005). I det alternativa synsättet diskuteras elevens rätt till utbildning utifrån ett demokratiskt

deltagarperspektiv. Individens rätt att vara delaktig i skolan är överordnad skolans sätt att organisera sig. Alla barn har samma rätt att vara med i skolan och vara delaktiga. Eleven ses som en elev i svårigheter och där insatserna sker både hos lärare, i lärmiljön och hos individen. Ansvaret för insatserna som görs ligger hos lärarna i arbetslaget och de får stöd av rektor samt specialpedagog i det arbetet (Tanner, 2009). Bengt Persson (1998) menar att det är ett relationellt synsätt att se på svårigheter där det är skolan som kan behöva ändra på sig snarare än individen.

Nilholm (2005) argumenterar också för ett tredje perspektiv som han kallar för

dilemmaperspektiv; som ligger mellan det kompensatoriska och det kritiska perspektivet och som handlar om valsituationer eller målkonflikter mellan dessa båda perspektiv

(Nilholm, 2005). Dilemmaperspektivet har inga fasta föreställningar om hur något ska vara utan forskaren utgår ifrån problemets komplexitet. Det finns här inga enkla lösningar på problemen utan olika aktörer kommer med olika perspektiv på vad som är problemet och hur det ska lösas.

Ett dilemma som skolor oftast hamnar i är huruvida individen ska stöttas i sina brister eller om lärmiljön ska förändras för att passa eleven, det vill säga dilemma som handlar om individuell kompensation kontra förändring av lärmiljön. Demokratibegreppet finns också tydligt inom dilemmaperspektivet, där barnets rätt till utbildning finns med och personers uppfattningar om människors lika värde diskuteras (Nilholm, 2007). Vidare poängteras frågor som handlar om demokratiska värden och hur skolan tar sig an dessa värden i

verksamheten. Frågor om hur värdegrunden genomsyrar det vardagliga pedagogiska arbetet och hur de syns i arbetsformer som erbjuds eleverna. Påverkar elevernas bakgrund hur undervisningen läggs upp? Vilket arbetsklimat i fråga om attityder och värderingar råder?

Ges eleverna möjlighet till att vara delaktiga under lektionerna och i skolans organisering? Tillåter skolmiljön olikheter och mångfald? (Ahlberg, 2013, s.78).

Nilholm (2005) skriver vidare om dilemmaperspektivet:

Dilemmaperspektivet är socialkonstruktivistiskt i den mening att det inte tillskriver individen essentiella egenskaper. Perspektivet inrymmer dock ett antagande om att utbildningssystemet ställs inför elevers olikheter, vars innebörd förhandlas i sociala processer. Härvidlag skiljer det sig från de kompromisser mellan kompensatoriska och kritiska perspektiv som diskuterades ovan, vilket placerar åtminstone en del av problematiken i form av mer eller mindre fastlagda egenskaper hos individen (s.135).

Tabell 1. Sammanfattning av de specialpedagogiska perspektiv som presenterats (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2007; Nilholm 2005; Persson, 1998; Tanner, 2009) Specialpedagogiskt perspektiv Kännetecken Insatser/Åtgärder

Traditionellt/kompensatoriskt perspektiv

Problemet ligger hos individen. Elever med svårigheter.

Segregerande lösningar görs på individnivå för att kompensera för individens brister

Alternativt/kritiskt perspektiv Problemet ligger i skolan, inte på individen.

Elever i svårigheter. Relationellt

Lärare får stöd i sitt arbete, lärmiljön och skolan ska kompenseras

Dilemmaperspektivet Tar sin utgångspunkt i problemets natur.

Flera perspektiv beskrivs Elever beskrivs i termer av olikheter snarare än brister Koppling till demokrati

Det finns inga enkla lösningar på problemet. Viktigt blir att studera de sammanhang där problemet finns och se helheter.

Med utgångspunkt i de tre presenterade perspektiven är min ambition att använda dessa i min analys av mitt material.

6. Metod

Under detta avsnitt kommer valet av metod att presenteras samt urval, beskrivning av de pedagogiska utredningarna, genomförande och analysförfarande, tillförlitlighet och forskningsetiska överväganden.

Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad kunskap om elever med problematisk frånvaro genom att analysera pedagogiska utredningar. Den första frågeställningen i arbetet har fokus på att kvantitativt se hur skrivningar om elevernas hinder och möjligheter till att delta i skolans verksamhet fördelar sig. Den andra frågeställningen undersöker hur

orsakerna till elevernas problematiska frånvaro beskrivs och är en kvalitativ kategorisering utifrån studiens kvantitativa innehållsanalys. Den tredje frågeställningen har ett kvalitativt fokus på vilka specialpedagogiska perspektiv som kan urskiljas i de pedagogiska

utredningarna både vad gäller orsaker, hinder och möjligheter samt de åtgärder som föreslås för elever med problematisk frånvaro. Studiens empiri består av 12 stycken pedagogiska utredningar kring elever med problematisk frånvaro. Skolverket (2014) är de enda som har någon form av riktlinjer och rubriker utformade för hur en pedagogisk utredning kan se ut. Därför kommer också Skolverkets rubriker i huvudsak vara det som ligger till grund för hur jag tagit mig an och lagt upp delar av innehållsanalysen. Empirin består av dokument vilket gjorde att valet föll på innehållsanalys som metod.

Innehållsanalys kan enligt Denscombe (2016) användas på vilka texter som helst. Valet av metod diskuteras ytterligare i avsnittet Diskussion.

Metoden jag har använt mig av för att svara på studiens frågor bygger både på kvantitativa data i form av en kvantitativ innehållsanalys kompletterat med en kvalitativ

innehållsanalys. Valet av dubbla analysmetoder är ett sätt att närma sig det som inom samhällsvetenskaplig forskning kallas för triangulering (Bryman, 2011). Triangulering innebär att forskaren använder sig av mer än en metod eller datakälla vid studiet av något. Motiveringen till att använda sig av flera metoder är att öka tillförlitligheten i studiens resultat (Bryman, 2011). Fortsatt följer en genomgång av vad metoden innehållsanalys innebär och sedan presenteras metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.

Innehållsanalys

Innehållsanalys är enligt Bryman (2011) en flexibel metod eller ett angreppssätt för att analysera olika dokument och texters innehåll. Metoden innebär att forskaren systematiskt kan kvantifiera innehållet utifrån förutbestämda kategorier och räkna förekomsten av något. Det är också relativt enkelt för andra forskare att upprepa en innehållsanalys då den följer ett logiskt och enkelt tillvägagångssätt (Bryman, 2011; Denscombe 2016). Objektiviteten ligger också i metodens procedur så tillvida att det är tydligt hur man ska göra för att kategorisera datan för att forskaren så lite som möjligt ska påverka processen (Bryman, 2011). Innehållsanalysens starka sidor är enligt Bryman (2011) att det är en öppen forskningsmetod med sin objektivitet och det är lätt att göra longitudinella analyser. Tillvägagångssättet kan användas flexibelt på en mängd olika typer av text även

ostrukturerad text. De svaga sidorna är att innehållsanalysen bara blir bra om den bygger på ett relevant dokument. Det är omöjligt att bygga den perfekta kodningsmanualen utan att som forskare i viss grad påverka den själv. Det är svårt att få svar på varför-frågor i en innehållsanalys. Den uppfattas ibland som för klent förankrade i teoretiska begrepp (Bryman, 2011).

Kvantitativ innehållsanalys

Innehållsanalysen används främst när man vill mäta eller räkna förekomsten av vissa företeelser i en text (Bergström & Boréus, 2012). Karaktäristiskt för denna metod är dess systematik och objektivitet där forskaren förhåller sig relativt neutral genom att inte addera egna värderingar i analysförfarandet (Bryman, 2011). I denna studie används i huvudsak Skolverkets (2014) rubriker för hur en pedagogisk utredning ska se ut som

”sorteringskategorier” i innehållsanalysen. Ytterligare sorteringskategorier har lagts till och dessa kommer från tidigare forskning (Reid, 2008; Strand & Granlund, 2014) om

anledningar till elevers problematiska frånvaro och att dessa vanligtvis kan delas in i huvudteman:

• individuella faktorer, • skolrelaterade faktorer och • psykosociala faktorer

Det motiverar till att dessa teman ska finnas med som ett raster att sortera förekomster i texten efter.

Innehållsanalysen kan också användas för att undersöka hur saker värderas i en text, till exempel om något är positivt eller negativt (Bergström & Boréus, 2012). I denna studie kommer värderingen bestå i att söka efter det som uppfattas som hinder eller möjligheter för eleven i utredningarna. Vidare kan denna studie sägas ha ett deduktivt angreppssätt då den utgår ifrån det som redan är känt om elevers problematiska frånvaro i teoretiska begrepp och färdiga kategorier (Bryman, 2011). När den kvantitativa analysen gjorts kommer det resultatet att analyseras i en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysens kvantitativa och kvalitativa kategorier kommer att presenteras mer utförligt i avsnittet

Resultat.

Kvalitativ innehållsanalys

Det samlade resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen måste tolkas och diskuteras i relation till studiens i förväg uppställda frågor och teoretiska utgångspunkter (Bergström & Boréus, 2012). Den kvalitativa delen i studien handlar om att påvisa vilka

specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2005) som kan urskiljas i de pedagogiska utredningarna för elever med problematisk frånvaro. Det kommer också att handla om dessa elevers hinder och möjligheter utifrån sin skolsituation. När samplingen av data görs målinriktat, som i detta fall innebär att endast titta på data från gruppen elever med

problematisk frånvaro, kallas det inom kvalitativ forskning för målinriktat urval (Bryman, 2011). Den kvalitativa analysen som sedan görs är upprepande eller iterativ vilket innebär att forskaren går fram och tillbaka mellan data och teori när tolkningen görs (Bryman, 2011).

Urval

Urvalet i denna studie ska ses som ett bekvämlighetsurval då jag valde att kontakta skolor i min geografiska närhet. Jag valde att göra så för att själv ha möjligheten att besöka skolor för att inhämta dokumenten i fråga. Då dokumenten kan vara integritetskänsliga kändes det bra att kunna ta emot dessa direkt i handen. Genom mejl och via Messenger kontaktades ett tiotal skolor och specialpedagoger i den omgivande regionens grundskolor. Det var en medveten avgränsning att inte vända mig även till gymnasieskolor på grund av studiens ringa omfattning. Sex specialpedagoger och en rektor återkom med svar och bidrog sammantaget med 14 stycken pedagogiska utredningar varav 12 valdes ut. Två dokument valdes bort då de saknade delen pedagogisk bedömning, dessa var med andra ord inte att anses som kompletta pedagogiska utredningar.

Studien fokuserar på dokument skrivna kring elever med problematisk frånvaro, 7 pojkar och 5 flickor, mellan åk 4 och åk 8. Då det inte finns någon nationell definition på när frånvaro räknas som problematisk för elever, utan det varierar från kommun till kommun, har specialpedagoger fått göra den bedömningen själva. Dokumenten har lämnats över som avidentifierade dokument där endast kön och klass har gått att läsa ut.

Beskrivning av de pedagogiska utredningarna

Denna studie är inriktad mot grundskola. Det insamlade materialet består utav 12 dokument, alla i pappersform. Längden på dokumenten varierar mellan 2 till 8 sidor. Gemensamt för dokumenten är att de alla söker att beskriva eller kartlägga elevens situation utifrån dess nuläge i skolan. Då det inte finns någon styrning för hur en

pedagogisk utredning ska utformas innebär det att dokumenten som utgör studiens empiri är olika varandra i val av rubriker, presentation av innehåll och sammanställning. Texten i dokumenten är skrivna i fritt löpande text med förtydligande rubriker. Utredningarna är alla utförda av verksamma specialpedagoger.

Genomförande

Vid den inledande kontakten med specialpedagogerna och rektorerna berättade jag om mitt examensarbete, dess syfte och frågeställningar. Kontakten togs via mejl och Messenger och i något fall följdes kontakten upp med ett personligt möte. Jag berättade vidare om vilken metod som används i studien. Flera av de specialpedagoger och rektorer jag kontaktade tycker att frågan kring elever med problematisk frånvaro är viktig och ligger i tiden och de ville gärna bidra med material. Vi hade också en diskussion kring etiska aspekter och vikten av att de pedagogiska utredningarna är avidentifierade när jag får tillgång till dessa (Vetenskapsrådet, 2011). Utredningarna lämnades sedan över till mig, några vid ett personligt bestämt möte och några skickades per post.

De 12 insamlade pedagogiska utredningarna har sedan analyserats kvantitativt och kvalitativt. Inledningsvis läste jag igenom alla dokumenten ett flertal gånger för att få en övergripande bild och förståelse av dess innehåll. Efter en första genomläsning av de pedagogiska utredningarna satte jag ihop en kodningsmanual (se bilaga 1). En kodningsmanual är en lista över alla kategorier som ska undersökas kvantitativt i

dokumenten. Syftet med kodningsmanualen är att kategorisera företeelser i texten som är av intresse. Företeelserna kan sedan kategoriseras eller sättas i teman. Kodningsmanualen relaterar till Skolverkets (2014) kategorier om vad som ska finnas med i en pedagogisk

utredning samt de huvudkategorier som förklarar problematisk frånvaro i forskning (Reid, 2008; Strand & Granlund, 2014).

När kodningsmanualen var klar utformade jag ett kodningsschema (se bilaga 2). Kodningsschemats funktion är att registrera förekomsten av valda kategorier som jag tidigare listat i kodningsmanualen. Kodningsschemat är också styrt av studiens frågeställning att se hur skrivningar om hinder och möjligheter för eleverna att delta i skolans verksamhet fördelar sig i dokumenten. För att säkerställa kodningsschemats kvalitet testade jag schemat på ett par av de pedagogiska utredningarna. Vid det tillfället såg jag att det fanns skrivningar som inte passade in i några av de valda kategorierna, därför valde jag att sätta in ytterligare en kategori som jag kallar Annat.

Nästa steg i processen blev att analysera alla dokumenten kvantitativt genom att använda mig av kodningsschemat. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen samlades i kodningsschemats lodräta kolumner intill varandra. Varje dokument analyserades utifrån sammantaget 55 kategorier eller variabler. Variablerna kan ses som begrepp som de pedagogiska utredningarna kan innehålla, exempel på variabler är kognitiva förmågor,

exekutiva förmågor och kunskapskrav. Bokstäverna M (möjligheter) och H (hinder)

användes i kodningsschemat för att påvisa förekomsten av värderingar och formuleringar om hinder och möjligheter i dokumenten. Ett kryss användes i kodningsschemat för att markera förekomsten av något i bedömningsdelen på de pedagogiska utredningar, där användes inte M eller H. När varje dokument analyserats gav det också en vertikal bild över samtliga dokuments innehåll. Kodningsschemat utgör tre A4-sidor i tabellformat. Det kvantitativa analysmomentet gjordes manuellt med penna och papper. Jag kommer att redovisa förekomsten av valda variabler i procentform i Resultatet.

Efter den kvantitativa kodningen gjorde jag en kvalitativ analys genom att kategorisera kodningsschemats innehåll. Innehållet kategoriserades i teman som handlar om orsaker till elevernas problematiska frånvaro utifrån mönster som framträtt i den kvantitativa

innehållsanalysen. Två innehållskategorier eller teman blev mest framträdande:

individuella orsaker och skolrelaterade orsaker som bidragande till elevers problematiska

frånvaro. Den kvalitativa innehållsanalysen har sedan vuxit fram genom att sätta dessa teman i relation till Nilhoms (2005) perspektiv. Resultatet av den kvalitativa

innehållsanalysen presenteras i löpande text i avsnittet Resultat och diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning i Resultatdiskussionen.

Förutom Nilholms (2005) perspektiv kommer jag även att diskutera ytterligare ett begrepp kallat Locus of Control i avsnittet Diskussion. Detta begrepp har en psykolog vid namn Julian B Rotter utvecklat och var något som jag såg skulle passa bra i sammanhanget. Då jag läste igenom utredningarna såg jag att parterna i min studie: elever, vårdnadshavare och skola, alla hade en tendens till att lägga förklaringarna utanför sig själva. Begreppet inom psykologin kallat Locus of control förklarar detta fenomen med att lägga förklaringen på det som skett någon annanstans. Rotter myntade detta på 50-talet och enligt hans teori så handlar det om var människor placerar ansvaret för beteenden och händelser. Vid internal

locus of control placeras ansvaret hos individen själv med konsekvensen att man klandrar

sig själv över saker som hänt. Vid external locus of control läggs förklaringen av saker och ting utanför jaget hos någon annan. Upplevelsen är då att någon annan bär ansvaret

(Lefcourt, 1991).

Fortsatt följer skrivningar om hur denna studie förhåller sig till tillförlitlighet och forskningsetiska överväganden.

Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i en kvalitativ och kvantitativ studie består enligt Bryman (2011) i fyra delkriterier:

• Trovärdighet eller validitet • Överförbarhet

• Pålitlighet

• Möjlighet att styrka och konfirmera

Ett kvalitetsmått på en studie är dess trovärdighet eller validitet som det kallas för i kvantitativa studier, det vill säga om den mäter det den avsett att mäta (Bergström &

Boréus, 2012). Denna studie är intresserad av hur elevers problematiska frånvaro framställs i pedagogiska utredningar och vilka perspektiv som framträder och det är också det jag avsett att mäta genom innehållsanalys. Genom att jag använt mig av både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys stärker detta studiens trovärdighet.

Överförbarhet handlar om att generalisera en studies resultat och se i vilken mån den går

att överföra till andra miljöer. En kritik som brukar framkomma om kvalitativa studier är att de oftast görs på en så liten grupp eller population att det inte går att dra några generella slutsatser från dem. Det är därför viktigt för forskaren att ha ett så varierat urval som möjligt men även att göra fylliga beskrivningar av sitt resultat (Bryman, 2011). Denna studie avser att säga något om elever med problematisk frånvaro men även något om framträdande perspektiv i pedagogiska utredningar. Det är min strävan att göra fylliga beskrivningar av mitt resultat då de pedagogiska utredningarna kan ses som ett litet textunderlag. Då denna studie ligger i linje med tidigare forskning kan det också sägas stärka studiens möjlighet till överförbarhet.

Pålitlighet handlar om att kunna skapa en fullständig bild av hur forskningsprocessen gått

till. Studien innehåller både kvantitativa och kvalitativa analysdelar varför det är viktigt att framhålla hur data har analyserats när studien innehåller både kvantitativa och kvalitativa metoder (Bryman, 2011). Fördelen med kvantitativ innehållsanalys är att det är lätt att kvantifiera och mäta innehållet i en text. Det blir relativt enkelt för andra forskare att upprepa. Nackdelen kan vara att det är svårt att med en kvantitativ innehållsanalys mäta exempelvis underliggande eller underförstådda meningar (Denscombe, 2016).

Objektivitet eller möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att forskaren agerat i god tro och inte försökt att påverka resultatet med egna värderingar eller utgångspunkter (Bryman, 2011). Denna studie har i sina analysverktyg utgått från Skolverkets (2014) teman och kategorier samt teman från tidigare forskning (Reid, 2008; Strand & Granlund, 2014).

Förutom dessa fyra tillförlitlighetskriterier finns det ytterligare kvalitetskriterier som rör en studies äkthet eller autencitet. Ett sådant äkthetskriterie är huruvida en studie ger en rättvis bild av de olika uppfattningar och åsikter om den gruppen av människor som studerats (Bryman, 2011). Det är denna studies ambition att ge en rättvis bild av det som

framkommer i de pedagogiska utredningarna för eleverna med problematisk frånvaro. Detta görs bland annat genom att använda mer än en metod i innehållsanalysen av utredningarna.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik handlar om relationen mellan att bedriva forskning och de etiska frågor som forskaren ställs inför. Vetenskapsrådet (2011) går igenom de allmänna etiska kvalitetskrav som gäller för god forskning och som är till för att skydda personers integritet. Denna studie har tagit hänsyn till forskningsetiska principer genom att jag muntligt och skriftligt informerat rektorer och specialpedagoger vad studien går ut på. Flertalet som tillfrågades gav sitt samtycke till att delta. Alla berörda rektorer för de pedagogiska utredningarna har gett sitt samtycke till att dessa används i forskningssyfte.

Vidare har individer skyddats genom att de pedagogiska utredningar som utgör den insamlade datan avidentifierats innan de lämnades över till mig för analys. Det finns därmed ingen koppling mellan individerna i studien och de insamlade dokumenten. Efter avslutat arbete kommer dokumenten att förstöras.

Sammanfattningsvis uppfyller denna studie kravet på information, konfidentialitet, informerat samtycket samt nyttjandekravet. Studien har endast ett vetenskapligt syfte och den kommer att finnas tillgänglig via Internet genom databasen DIVA.

7. Resultat

I följande avsnitt presenteras resultatet av analysen av de pedagogiska utredningarna som gjorts på eleverna med en problematisk frånvaro. Resultatet presenteras utifrån följande rubriker:

• Elevernas hinder och möjligheter

• Orsakerna till elevernas problematiska frånvaro i utredningarna • Rådande perspektiv i utredningarna

Utredningarna analyseras kvalitativt utifrån Nilholms (2005) perspektiv: traditionellt/kompensatoriskt perspektiv, alternativt/kritiskt perspektiv samt dilemmaperspektivet.

Elevernas hinder och möjligheter

Här följer en presentation över hur skrivningar om elevernas hinder och möjligheter till att delta i skolans verksamhet och hur dessa fördelar sig i de pedagogiska utredningarna. Denna del av resultatet bygger på den kvantitativa innehållsanalysen och presenteras i procent. Hinder och möjligheter ska läsas som var för sig förekommande faktorer i

utredningarna. Procentsatsen ska läsas som att hinder och/eller möjligheter förekommer i x antal % av de pedagogiska utredningarna. Hinder och möjligheter ska därför inte adderas i sitt värde till att bli en helhet om 100%. Ett streck (-) indikerar avsaknaden av något i utredningarna. Härefter följer ett urval av resultatet från den delen av innehållsanalysen som beskrivs som hinder och möjligheter för eleverna med problematisk frånvaro. Hinder och möjligheter presenteras utifrån elevernas, vårdnadshavares och skolors beskrivningar.

Elevernas beskrivningar

Utredningarna nämner i hög grad (72%) skolrelaterade faktorer såsom exempelvis ensamhet i skolan och brist på tillit till lärare som hinder till att eleverna ska kunna vara närvarande i skolan när eleverna beskriver sin problematiska frånvaro. Det är också förenat med starka känslor. En elevs beskrivning låter så här:

Att jag inte kommer iväg till skolan gör mig både ledsen och arg. Då gråter jag, skriker svärord för mig själv…

Eleverna ser också möjligheter i skolan och ger exempel på skolämnen och situationer som fungerar väl för dem och detta omnämns i 48 % av utredningarna. Här följer ett exempel där en specialpedagog i skrift återger vad eleven säger:

X trivs för det mesta i skolan. Hon tycker att skolan är rolig och hon har kompisar som hon är tillsammans med. X tycker att bild är det roligaste ämnet.

Det kan förstås som att skolan inte enbart är plats där det mesta inte fungerar utan eleverna ser också skolan som en plats med möjligheter. Intressant att notera är att det inte omnämns några möjligheter kopplat till individnivå i elevers beskrivning. I elevernas beskrivningar framkommer det sådant som eleverna ser som möjligheter men som inte är direkt kopplade till skolan (56%). I en av utredningarna beskriver en elev det så här:

Det jag skulle vilja göra mer av i livet är att ta hand om djur, vara utomhus, hålla på med musik, idrotta och rida.

Ytterligare en elevs beskrivning:

När jag frågar X om framtiden så berättar han att han vill hålla på mer med datorer och bli en ”gamer” och en ”youtuber”.

Tabell 2. Kvantitativ sammanställning av elevernas beskrivningar

Elevernas beskrivningar Hinder Möjligheter

• Individuella faktorer 48% -

• Skolrelaterade faktorer 72% 48%

• Psykosociala faktorer 8% -

• Annat - 56%

Kommentar: I Tabell 2 framstår skolrelaterade faktorer som det vanligaste hindret enligt eleverna men också den faktor som eleverna ser som möjligt att åtgärda. Noterbart är att psykosociala faktorer har en mindre roll. Det vill säga mobbing och utanförskap tycks inte vara förklaringar till hög frånvaro. Tabell 2 visar också en bristande tilltro till individuella möjligheter vilket kan betyda att eleverna inte ser sin egen roll och sina egna möjligheter att komma tillrätta med problematiken.

Vårdnadshavares beskrivningar

Intressant att notera är att vårdnadshavares beskrivning av hinder kopplat till skolan förekommer i mindre utsträckning än den av elevers beskrivning. Att vårdnadshavare i lägre utsträckning än elever anger skolrelaterade faktorer som orsaker till frånvaro kan kanske bero på vårdnadshavares naturliga distans till skolan. De får förlita sig till

skett under en skoldag. Här kommer ett exempel på beskrivna hinder från en vårdnadshavare:

Y berättar att idrotten kan vara energikrävande och stressande för X när det kommer till att duscha. Hon tycker att skolan skulle ta och sätta in duschdörrar för att underlätta i den situationen. X duschar aldrig.

Förekomsten av möjligheter kopplat till individen i utredningarna är låg (16%) i

vårdnadshavares beskrivning. Det kan bero på hur den som genomfört utredningen valt att ställa sina frågor till elever och vårdnadshavare. Det kan också indikera att både

vårdnadshavare och elev har en låg tilltro till elevernas förmågor. En vårdnadshavare beskriver det så här runt sitt barn:

Hon upplever X som beroende. Ifall att det kommer en ny diagnos så vill hon ta all hjälp som finns att få för att leda honom framåt. Han behöver hjälp med att komma till skolan, komma ur sängen för det första, passa busstider, ta sin medicin etcetera.

Tabell 3. Kvantitativ sammanställning av vårdnadshavares beskrivningar

Vårdnadshavares beskrivningar Hinder Möjligheter

• Individuella faktorer 64% 16%

• Skolrelaterade faktorer 40% 16%

• Psykosociala faktorer 40% -

Kommentar: Tabell 3 visar en relativt liten tilltro till skolan och elevers möjligheter. Den kan läsas som att vårdnadshavare ser betydligt mera av hinder än möjligheter och att skolrelaterade faktorer inte är så framträdande som för övriga grupper.

Skolans beskrivningar

När skolan, det vill säga skolpersonal som finns runt eleverna, beskriver elevernas situation på individnivå i utredningarna ser de stora möjligheter i elevers kognitiva förmågor, 80 % av utredningarna nämner detta. 72 % procent av utredningarna tar upp elevers exekutiva förmågor som hinder, förmågor som att planera och exempelvis organisera sitt skolarbete. De flesta utredningar nämner elevernas förmågor som möjligheter, dvs att eleverna har tillräckliga kognitiva förmågor för att lära sig saker. Det som däremot sticker ut är att så många som 72% av utredningarna nämner att elever inte till fullo klarar att planera och organisera sitt skolarbete. Det skulle kunna indikera att de flesta av eleverna i

utredningarna har nedsatta exekutiva förmågor eller att skolan brottas med att pedagogiskt möta och anpassa för dessa eleverna.

Tabell 4. Kvantitativ sammanställning av skolans beskrivning på individnivå

Skolans beskrivning på individnivå Hinder Möjligheter

• Kognitiva förmågor 24% 80%

• Exekutiva förmågor 72% 8%

• Kunskapskrav 80% -

• Lärsituationer 80% 16%

Skolans kunskapskrav och lärmiljöer beskrivs i negativa termer och det framkommer i 80 % av de pedagogiska utredningarna att de ses som ett hinder för eleverna. Det kan innebära att skolan anser att kunskapskraven är för svåra, eller att undervisningen inte anpassats till en lagom kravnivå eller varit tillräckligt flexibel i lärmiljön. Hinder i utredningarna beskrivs till exempel så här:

Hinder: Ett otydligt ledarskap, långa genomgångar kan bli ett hinder. Otydliga uppgifter, stora omfattande uppgifter. Ibland blir den stora gruppen ett hinder, där känner han sig otrygg, han vet inte vad som förväntas.

I de pedagogiska utredningarna beskrivs möjligheter för eleverna med problematisk frånvaro i högre utsträckning av skolan på grupp- och skolnivå än på individnivå. På gruppnivå i utredningarna ser skolan störst möjligheter i klimat och bemötande samt studiero. Grupperna som eleverna tillhör i utredningarna beskrivs mestadels som lugna och harmoniska. Det kan generellt förstås som att skolan i hög grad förlägger problematiken med problematisk frånvaro hos individen.

Tabell 5. Kvantitativ sammanställning av skolans beskrivning på grupp- och skolnivå

Skolans beskrivning på gruppnivå Hinder Möjligheter

• Klimat och bemötande - 72%

• Gruppens sammansättning 24% 32%

• Studiero - 72%

Skolans beskrivning på skolnivå Hinder Möjligheter

• Resursfördelning - 64%

• Tillgång till elevhälsa - 56%

• Lokalmässiga förutsättningar - 56%

Kommentar: Tabell 4 och 5 visar att skolan ser betydligt större möjligheter om vi jämför med elevernas och vårdnadshavares beskrivningar av hinder och möjligheter. Tabell 5 visar också mindre av hinder på grupp och skolnivå jämfört med skolans beskrivningar på

individnivå i Tabell 4. Enligt skolans beskrivningar med utgångspunkt från de olika nivåerna så dominerar de individuella hindren enligt lärarnas syn på problematiken.

Sammanfattning av hinder och möjligheter

När det gäller skrivningar om elevers hinder och möjligheter i skolan så fördelar de sig olika. Eleverna i de pedagogiska utredningarna har tyngden på skolrelaterade faktorer som hinder för dem att komma till skolan. Eleverna ser också mer av sina möjligheter i skolan i exempelvis kamrater och skolämnen. Vårdnadshavare ser både hinder och möjligheter hos individen, men även till viss del i skolan. Skolan ser mer möjligheter hos individen som till exempel kognitiva förmågor men ser både hinder i skolan och hos individen. Skolan anger bland annat kunskapskrav och lärmiljöer som hinder.

De pedagogiska bedömningarna

I de pedagogiska bedömningarna (som avslutningsvis görs i de pedagogiska utredningarna) föreslås insatser på individnivå, i 80 % av utredningarna. Det kan då handla om insatser i lärmiljön som nämns i 72 % av utredningarna. Exempel som ges på insatser i lärmiljön i utredningarna är att eleverna ska få egna instruktioner av läraren, tillgång till

minnesanteckningar efter lektionen, avgränsade uppgifter för att nämna några. Inga insatser förslås på grupp- och skolnivå. Andra insatser som förslagits inom kategorin Annat handlar om exempelvis praktik på annan plats än skola. Alla elever som utretts i de pedagogiska utredningarna anses vara i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram bör upprättas.

Orsakerna till elevernas problematiska frånvaro i utredningarna

Här presenteras en kvalitativ tolkning av orsakerna till elevernas problematiska frånvaro i de pedagogiska utredningarna utifrån den kvantitativa innehållsanalysen. Anledningarna till varför eleverna har en problematisk frånvaro är flera och komplexa. I de pedagogiska utredningarna beskriver eleven, vårdnadshavare och skolan anledningarna till den

förekommande utifrån den kvantitativa analysen kring elevernas hinder i de pedagogiska utredningarna. Det är också dessa teman som kan tolkas som bidragande orsaker till elevernas problematiska frånvaro:

• Skolrelaterade faktorer som bidragande orsaker till frånvaro och • Individuella faktorer som bidragande orsaker till frånvaro

Här följer en beskrivning av orsakerna till elevernas problematiska frånvaro utifrån dessa teman med några exempel.

Skolrelaterade faktorer

I utredningarna uppger eleverna att det till största del är skolrelaterade faktorer som hindrar dem från att vara närvarande i skolan. Några av orsakerna som de anser hindrar dem i skolan:

• avsaknaden av relationer till vuxna i skolan • ljudmiljön i klassrummet

• placeringen i klassrummet

Det kan också ses som att skolans miljö inte är tillräckligt anpassad för att möta just de här elevernas behov. En elev beskriver det så här:

X säger om sin skolsituation att den är tråkig. Hon gillade den förut men inte längre för att den blir ångest. Hon gillade alla ämnen och hon var en plugghäst. Nu får hon ont i magen. Hon vill inte till skolan, det är det enda hon kan tänka. … Det mest jobbiga är att ta sig till skolan. När hon varit borta länge vill hon inte vara i klassen direkt. Det är bara jobbigt, en känsla, X vet inte varför och hon vet inte hur. Hon vet att det inte kommer att bli så bra betyg. X kan inte förklara varför hon inte vill gå in i klassen.

Skolan beskriver olika lärsituationer som problematiska för eleverna. Exempel på sådana lärsituationer är idrottslektioner, situationer i omklädningsrum och hur uppgifter

introduceras i skolan. Skolan anger också att resan till och från skolan kan bli problematisk för eleverna, bussresor kan vara eller upplevs stökiga.

Skolans kunskapskrav ses som ett stort hinder för eleverna när skolan beskriver elevernas situation i de pedagogiska utredningarna som bidragande till frånvaron. Kravnivån upplevs för hög för några elever och det är svårt att nå godkänt i de olika ämnena.

Individuella faktorer

I de pedagogiska utredningarna ser eleverna även hinder kopplade till dem själva. Individuella faktorer som eleverna gett exempel på är:

• svårt med att minnas • kompisrelationer

Elevernas beskrivning kan förstås som att eleverna i utredningarna är känsliga, ger uttryck för ängslighet och ensamhet. De upplever att lärmiljön i skolan är aggressiv med många intryck:

Det är svårt att koncentrera sig när det är stökigt i klassrummet, när andra pratar och kastar grejer eller när han själv är hungrig. … Situationer som kan göra X arg, ledsen eller stressad är när det är mycket ljud. Han säger att han då får ont för att han har jättekänsliga öron. Det som brukar hjälpa då är att gå undan där det är tyst.

I utredningarna skiljer sig vårdnadshavares uppfattning från elevernas av frånvaro genom att vårdnadshavare i högre utsträckning anger individuella faktorer i sina beskrivningar. Vårdnadshavare ser i mindre utsträckning än eleverna att det är skolrelaterade orsaker som påverkar frånvaro. Här är två beskrivningar från vårdnadshavare som återberättats av specialpedagogen i de pedagogiska utredningarna:

De har svårt att få iväg henne till skolan och X låser sig helt. Oftast skyller hon på att sminkningen blev fel. Hon fastnar mycket i låsningar kring sminkningen.

Vårdnadshavare har svårt att veta vad som skulle kunna göra skolsituationen bättre i nuläget då de inte kommit tillrätta med sömnproblemen. … I hemmet jobbar de med sömnen och uttrycker att de behöver hjälp med att få X att komma iväg till skolan.

Ovanstående citat pekar mot individuella förklaringar.

Skolan beskriver också brister i elevernas förmåga att planera och organisera sitt arbete som bidragande till elevernas frånvaro:

Det kan vara svårt för X med att planera och organisera sitt arbete om han inte känner sig trygg. Då kommer han inte igång och kan inte slutföra det som ska göras.

Det kan vara svårt att vara koncentrerad, komma igång och bli klar med uppgifter. Hon behöver mycket förberedelse inför nya moment, platser och situationer.

Tabell 6. Sammanfattning av bidragande orsaker till elevernas problematiska frånvaro Skolrelaterade faktorer Individuella faktorer

- avsaknaden av relationer till vuxna i skolan - ljudmiljön i klassrummet

- placeringen i klassrummet - problematiska lärsituationer - omklädningssituationer - hur uppgifter introduceras - Resor till och från skolan - Kunskapskrav

- svårigheter till koncentration - svårt med att minnas

- kompisrelationer - ängslighet - ensamhet

- Individuella svårigheter i hemmet - Sömnproblem

- Brister i förmåga att planera och organisera skolarbetet

Ytterligare faktorer som påverkar eleven med problematisk frånvaro

I de pedagogiska utredningarna finns det beskrivet att det gjorts andra utredningar på individnivå runt eleverna. I de pedagogiska utredningarna förekommer skrivningar om läs- och skrivsvårigheter, ADHD, autismspektrumdiagnoser, ångest och annat som exempelvis att elever varit med om traumatisk händelse. Dessa faktorer har funnits med i de

pedagogiska utredningarna som bakgrundsinformation om eleven men har inte direkt omnämnts som hinder.

Rådande perspektiv i utredningarna

Det är en spretig bild som framträder när innehållsanalysen analyseras kvalitativt utifrån Nilholms (2005) perspektiv: traditionellt/kompensatoriskt perspektiv, alternativt/kritiskt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Denna studie söker dels svara på frågan: Vilka specialpedagogiska perspektiv kan urskiljas i de pedagogiska utredningarna för elever med problematisk frånvaro?

Hur elevernas beskrivningar fördelar sig i utredningarna speglar en kombination av ett kompensatorisk och kritiskt perspektiv med tyngden på det kritiska. Eleverna ser dels bekymmer hos sig själva men lägger i högre grad hindren i skolan än på sig själva. En utredning beskriver exempelvis detta hos en flicka som berättar att hon saknar tilltro och tillit till de vuxna i skolan, det finns ingen som hon kan prata med. Eleverna lägger inte problematiken hos sig själva direkt utan på kringliggande faktorer som blir

problemskapande för eleven vilket pekar mot ett kritiskt perspektiv.

Vårdnadshavares berättelse i de pedagogiska utredningarna ser hinder mer hos eleverna än eleverna själva gör och lägger i mindre utsträckning hindren i skolan. Exempel på detta är när vårdnadshavare gör långa beskrivningar över elevernas svårigheter i skolan och hur eleven själv förväntas vara den som ska ändra på sig genom medicinering eller

vårdinsatser. Eleven ses som en elev med svårigheter vilket kan kopplas till ett kompensatoriskt perspektiv. Vårdnadshavare skulle också kunna sägas förespråka en kombination av kompensatoriskt och kritiskt perspektiv men med tyngden på det kompensatoriska.