Slutsats och vidare forskning

Resultatet av undersökningen visade att alla lärare använde sig av någon av de metoder som angavs i bakgrunden. Det mest förvånande var att ingen av dem nämnde metoderna som användes vid namn, även om det inte rådde minsta tvekan om att de använde sig av dessa. Alla lärare förlitade sig på metoden de använde och upplevde att den fungerade mycket väl. De lärare som ingick i studien använde sig framför allt av en metod men de tog till andra metoder i de fall den inte fungerade, det vill säga de anpassade metoderna efter elevgruppens sammansättning och förutsättningar. Det hade varit av intresse att följa klasser som undervisas i läsförståelse under en längre tid med olika metoder, för att kunna utröna dess effektivitet. Då det inte var möjligt att undersöka könsaspekten på lärarna i denna studie då fördelningen av manliga och kvinnliga lärare inte var i jämvikt, skulle det varit av intresse att se närmare på denna aspekt. Inte heller var det möjligt att beakta lärarnas etniska bakgrund, då inte heller denna fördelning var jämn. Detta skulle kunna varit en tänkbar vidare forskningsfråga, speciellt med tanke på förförståelsen. Spelar den egna förförståelsen roll i hur man undervisar om den och hur mycket vikt som läggs på den?

Vad gäller förförståelsen och vikten av den för läsförståelsen var alla lärare överens om att den spelade roll, men de var oeniga om hur stor roll den spelade. Detta inverkade på hur förförståelsen införlivades i undervisningen och vilken tyngd den fick. Vissa lärare lade ner mycket mer tid på att utveckla en förförståelse för att underlätta läsförståelsen innan eleverna kom i kontakt med texterna, medan andra tog det under läsningens gång. Beroende på vilket

29

ämne det undervisades i utgick lärarna från olika metoder som är präglade av den hermeneutiska spiralen. Det som tydligt visades var att de lärare som hade både SO och NO gärna använde sig av metoder som är mer förknippade med dessa ämnen för att uppnå en förförståelse, som till exempel begreppsförståelse. En vidare studie gällande förförståelse skulle kunna ta i beaktande både elevers och lärares syn på förförståelse. Dessutom vore det av intresse att se vad eleverna upplever som förförståelse, hur viktigt detta är och hur det ska arbetas med och om det ska arbetas med.

30

Referenslista

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (4. uppl.). Liber.

Bråten, I. (2007). Läsförståelse - komponenter, svårigheter och åtgärder. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s.47–84). Studentlitteratur.

Bråten, I., & Strømsø, H.I. (2007). Förståelse av olika slags texter. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s.145–172). Studentlitteratur.

Butterfuss, R., Kim, J., & Kendeou, P. (2020). Reading comprehension. Oxford Reading Encyclopedia. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190264093.013.865

Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.

Eckerholm, L. (2018). Lärarperspektiv på läsförståelse. En intervjustudie om undervisning i åk 4–6, [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet. GUPEA.

http://hdl.handle.net/2077/55589

Elbro, C. (2004). Läsundervisning. Liber.

Florin Sädbom, R (2015). I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola, [Doktorsavhandling]. Högskolan i Jönköping/Jönköping University. DiVA. http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:812919/FULLTEXT02.pdf

Fridolfsson, I. (2017). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

From, J. & Holmgren, C. (2000). Hermeneutik och pedagogik. Nordisk pedagogik, 4(20), 219–229.

Gadamer, H.G. (1997). Sanning och metod. Daidalos.

Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. I J. Dimenäs (Red.), Att lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s.47–63). Liber. Kristensson Uggla, B. (2004). Tolkningens metamorfoser i hermeneutikens tidsålder. I S. Selander & P.J. Ödman (Red.), Text och existens – Hermeneutik möter samhällsvetenskap (s.23–42). Daidalos.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lundgren, B. (2013). Exploring critical literacy in Swedish education- introductory notes. Education inquiry, 4(2), 215–223.

Lundgren, U.P., & Säljö, R. (2017). Skolans tidiga historia och utveckling. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning- grundbok för lärare (s.29–64). Natur & Kultur.

Lundgren, U.P. (2017a). Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning- grundbok för lärare (s.65–90). Natur & Kultur.

31

Lundgren, U.P. (2017b). Det livslånga lärandet. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning- grundbok för lärare (s.115–158). Natur & Kultur.

Lundgren, U.P. (2017c). En utbildning för alla – skolan expanderar. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning- grundbok för lärare (s.91–114). Natur & Kultur. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2013). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220–236). Liber.

Segolsson, M. (2018). Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt, [Doktorsavhandling]. Högskolan i Jönköping/Jönköping University. DiVA. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:393405/fulltext01.pdf

Skolforskningsinstitutet. (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Hämtad 10 mars, 2021, från https://www.skolfi.se/.

Skolverket. (2018). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Hämtad 3 mars, 2021, från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars- kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet. En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter, [Akademisk avhandling]. Stockholms universitet. DiVA. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1079457/fulltext01.pdf

Strømsø, H. I. (2007). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse - om läsning och forskning om läsförståelse. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s.23–46).

Studentlitteratur.

Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare (3. uppl.). Liber. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 4 april, 2021, från www.vr.se

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket. Hämtad 26 februari, 2021, från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c5bd/1553967057896/pdf3694 .pdf

32

Bilaga 1 Intervjufrågor

Allmänna frågor:

Hur länge har du arbetat som lärare? Vilka ämnen undervisar du i?

Vilket stadie arbetar du på?

Specifika frågor:

Vad innebär läsförståelse för dig?

Vilka metoder använder du vid undervisning i läsförståelse och hur väljer du dem? På vilket sätt förmedlar du den valda metoden till eleverna?

Hur mycket tid lägger du på metoden och hur undervisar du i läsförståelsen? Vad innebär förförståelse för dig?

Vilken roll anser du att förförståelse för läsförståelse?

Om någon lärare har arbetat på både hög- och mellanstadiet: Hur anpassar du undervisningen till de olika stadierna?