Studien syftade till att undersöka hur olika fritidslärare arbetar med skogen som lärmiljö vilket, efter genomförd studie, anses vara uppfyllt. Efter att ha genomfört intervjuer och analyserat materialet märktes det att informanterna i studien arbetar på liknande sätt och har liknande erfarenheter och synsätt kring skogen som lärmiljö. I skogen har de arbetat på olika sätt men alla har haft en medvetenhet kring styrdokumenten och hur dessa kan vara en del av det fritidshemmen gör i skogen. Framstående delar har varit socialt samspel genom lek, lärande genom upplevelser samt rekreation. Det egna intresset hos fritidslärarna har genomgående varit viktigt för att deras arbete med skogen. Även närhet till skogen och stöttande kollegor har varit stora bidragande faktorer. Endast mindre hinder har uppmärksammats men inget som gjorde att arbetet med skogen som lärmiljö inte kunde fortgå.
Vår förhoppning är att denna studie har visat fördelarna med att använda skogen som en lärmiljö i fritidshemmets verksamhet, har givit inspiration till vad fritidslärare kan göra i skogen tillsammans med sina elever och hur de kan använda skogen för att gynna elevernas kunskaps- och personliga utveckling.
Som vidare forskning hade det varit intressant med en jämförande studie mellan fritidshem som har ett sådant arbete som syns i denna studie och fritidshem som inte har det. Detta för att kunna se skillnader i vad som gör att vissa fritidshem arbetar mycket med skogen och att andra inte gör det. Det hade även varit spännande att utgå ifrån elevernas
perspektiv istället för fritidslärarnas, för att undersöka vad elever upplever att de lär sig när de vistas i skogsmiljöer tillsammans med fritidshemmet. Ytterligare en inriktning som hade varit intressant, utifrån den forskning som bearbetats om hur elever lär sig utomhus i naturen, är att undersöka om skogsvistelse tillsammans med fritidshemmet har någon inverkan på elevers kunskapsutveckling i skolan.
REFERENSLISTA
Askerlund, P., & Almers, E. (2016). Forest gardens – new opportunities for urban children to understand and develop relationships with other organisms. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 187-197.
https://doi.org/10.1016/j.ufug.2016.08.007
Barthel, S., Belton, S., Raymond, C. M., & Giusti, M. (2018). Fostering Children’s Connection to Nature Through Authentic Situations: The Case of Saving Salamanders at School. Frontiers in Psychology, 9(928), 1-15.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00928
Bjørndal, C. R. P. (2018). Det värderande ögat – observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerup
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, I., Grahn, P., & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare (Malmö), 2009(1), 81-101.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8425/Narmiljons%20betydelse.pdf?seq uence=1&isAllowed=y
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Fjørtoft, I. (2001). The Natural Environment as a Playground for Children: The Impact of Outdoor Play Activities in Pre-Primary School Children. Early Childhood
Education Journal, 29(2). 111 – 117. https://link-springer-
com.proxy.library.ju.se/content/pdf/10.1023/A%20:1012576913074.pdf
Fägerstam, E. (2012). Space and place - Perspectives of outdoor teaching and learning. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. DiVA. http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:551531/FULLTEXT01.pdf
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P., & Ekman, A. (1997). Ute på dagis – hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.
Häggström M. (2020). Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. GUEPA. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/62583
Johannessen, A., Tufte, P. A., & Christoffersen, L. (2019). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Stockholm: Liber
Jørgensen, K-A. (2014). What is going on out there? What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature-landscapes and its places? [Doktorsavhandling, Göteborg Universitet]. GUEPA.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37251/1/gupea_2077_37251_1.pdf Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: Att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur
Moshtat, Y. (2008). Med andra ögon - Naturmöten med invandrare. Hämtad från
Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620- 5808-1.pdf?pid=3412
Mårtensson, F., Jensen, E. L., Söderström, M., & Öhman, J. (2011). Den nyttiga
utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Hämtad från Naturvårdsverket:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407- 5.pdf?pid=3715
Nationellt centrum för utomhuspedagogik (2017). Välkommen till Nationellt centrum för utomhuspedagogik!. Hämtad 11 maj 2020 från https://liu.se/ikk/ncu?l=sv
Sandberg, M. (2012). De är inte ute så mycket - Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet] GUEPA.
SFS 2019:947. Skollag (2010:800). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17–31). Stockholm: Liber.
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordina, 9(1), 3-14. Linköpings universitet: Institutionen för kultur och kommunikation.
Szczepanski, A. (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. I De Laval, S. (Red.), Skolans och förskolans utemiljöer: Kunskaper och inspiration till stöd vid
planering av barns utemiljö. (s. 25-31). https://old.liu.se/ikk/ncu/pres- hoger/1.577223/skolans-och-forskolans-utemiljoer.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.