"Nu gör vi skogsbad" : En kvalitativ studie över hur sju fritidshem använder skogen som lärmiljö

”Nu gör vi skogsbad”

En kvalitativ studie över hur sju fritidshem

använder skogen som lärmiljö.

KURS: Examensarbete för Grundlärare fritidshem 1-15 hp. PROGRAM: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. FÖRFATTARE: Annica Claesson och Elina Friedenthal

HANDLEDARE: Ingrid Bardon EXAMINATOR: Mikael Gustafsson TERMIN: VT. 2020

Annica Claesson, Elina Friedenthal

”Nu gör vi skogsbad” – En kvalitativ studie över hur sju fritidshem använder skogen som lärmiljö.

“Let’s go forest bathing” – A qualitative study about how seven educare centers use the forest as a learning environment.

Antal sidor: 33

SAMMANFATTNING

Syftet var att undersöka hur fritidslärare använder skogsmiljöer som en pedagogisk resurs för att uppnå det innehåll i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som rör fritidshemmens verksamhet.

Frågeställningarna blev följande:

- Hur uttrycker fritidslärare att skogen kan användas som lärmiljö?

- Vilka olika ramfaktorer upplever fritidslärare påverkar deras skogsvistelse? Studien har haft en kvalitativ ansats och metoden för insamling av empiri har varit semistrukturerade intervjuer där åtta fritidslärare från sju olika fritidshem har deltagit som informanter. Urvalet har bestått av fritidslärare som medvetet arbetar med skogen som lärmiljö.

Resultatet från studien visar att fritidslärarna arbetar på olika sätt i skogen men har liknande genomgående teman såsom upplevelsebaserat lärande, socialt samspel och rekreation.

De ramfaktorer som bidragit till fritidslärarnas arbete är främst deras positiva inställning till att använda skogen som lärmiljö. Även närhet till skogsmiljöer och stöttande kollegor har varit framstående faktorer. Några små hinder uppmärksammades men inget som skulle göra att arbetet med skogen som lärmiljö inte kunde fortgå.

Sökord: Fritidshem, Fritidslärare, Hinder, Möjligheter, Skogen som lärmiljö, Skogsmiljöer.

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för Lärande och Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 Kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Kurs: Examensarbete för Grundlärare fritidshem, 15 hp.

Program: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 2 BEGREPP ... 2 STYRDOKUMENT ... 2 TIDIGARE FORSKNING ... 3 Lärande ... 3 Motorik ... 4

Hälsa och välmående ... 5

Miljö- och samhällsengagemang ... 6

Hinder ... 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

METOD ... 10 VAL AV METOD ... 10 URVAL ... 10 GENOMFÖRANDE ... 12 TILLFÖRLITLIGHET ... 13 ETISKA ASPEKTER ... 13

DATABEARBETNING, ANALYSMETOD OCH REDOVISNING AV RESULTAT ... 14

RESULTAT OCH ANALYS ... 16

SKOGEN SOM LÄRMILJÖ ... 16

Upplevelsebaserat lärande ... 17

Lek och rekreation ... 18

RAMFAKTORER ... 20 Möjligheter ... 20 Hinder ... 21 SAMMANFATTNING AV RESULTATET ... 23 DISKUSSION ... 24 RESULTATDISKUSSION... 24

Skogen som lärmiljö ... 24

Ramfaktorer... 26

METODDISKUSSION ... 27

SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING ... 29

REFERENSLISTA ... 31 Bilaga I – Missivbrev

INLEDNING

Det var en höstdag i mitten av september, luften var frisk men fortfarande något varm. Björkarnas löv hade blivit gula och föll sakta ner mot marken, likt ett lapptäcke som skyddade växterna mot den kyla som skulle komma. Vägen till skogen kändes lång för mina små ben, men var fylld av utmaningar, fantasi och lekfullhet. Marken var ojämn med mängder av grästuvor som var lätta att snubbla över. Här fanns vattenfyllda diken som tvunget skulle hoppas över och dungar med enar att ta en omväg igenom eller gömma sig i för att skrämma en kompis. Enarna var också fyllda med enbär för dem som vågade smaka. Efter att gått runt en stor vattenpöl, som var för djup för att vada igenom, kom vi fram till vår skog. En skog som var fylld av höga träd men som ändå släppte igenom ljus från himlen. Marken var fuktig och full med mjuk mossa och material som kunde bli mat, telefoner eller väggar i lekens värld. Här kunde vi göra nästan allt vi ville och framförallt leka fritt på ett stort område. Att vi lärde oss samtidigt som vi byggde kojor, fick koll på allemansrätten eller vad vi skulle göra om vi gick vilse, var inget vi tänkte på då, men är kunskaper som sitter i än idag.

Detta är ett av de minnen som dök upp när vi pratade om våra egna erfarenheter av att vistas i skogen med fritidshemmet. Att vi tidigt fick upp ögonen för vad skogen har att erbjuda gav oss en fortsatt längtan efter att vistas där och är något som vi vill ge till de elever vi kommer arbeta med i framtiden. Detta gjorde att vi blev nyfikna på hur fritidshem använder skogen som en lärmiljö och vilka ramfaktorer det är som gör det möjligt för dem att arbeta på det sättet. De tankar och funderingar som dök upp genom detta, lade grunden till studiens syfte och frågeställningar.

BAKGRUND

I detta kapitel presenteras begrepp som varit centrala i studien, skrivningar i styrdokument samt tidigare forskning som har varit relevant för studien.

BEGREPP

Barn – Används när texten inte enbart handlar om fritidshem eller skola, utan om barns utveckling och vardag i allmänhet samt när tidigare forskning eller studiens informanter använder begreppet barn istället för elev.

Elev – Används om barn när texten syftar till sådant som är kopplat till fritidshem eller skola.

Fritidslärare – All personal som bedriver fritidshemsverksamhet och har en högskoleutbildning inom något läraryrke.

Informant – Person som deltar i en studie som informationsgivare.

Korrespondent – Person som genomför en studie.

Naturmiljöer – I andra studier skrivs det ofta om naturmiljöer och det syftar då till utomhusmiljöer med naturelement såsom träd, buskage, ängar och vattendrag med mera. Därav finns begreppet med i texten.

Ramfaktorer – Omständigheter som påverkar undervisning. Exempelvis tid och plats.

Skogsmiljöer – Områden med mycket vegetation i form av träd och buskar samt en varierande terräng.

Utomhuspedagogik – Innebär att lärandet flyttas från klassrummet ut i natur- och kulturlandskap och till samhällslivet. Platsen pekas ut som en viktig del av lärandet. Pedagogiken grundar sig i konkreta erfarenheter, upplevelser, lärande med flera sinnen, reflektion och vikten av ett samspel mellan detta och teoretisk bildning (Nationellt centrum för utomhuspedagogik, 2017).

STYRDOKUMENT

Fritidshemmets verksamhet beskrivs enligt skollagen:

”Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och

elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap” (SFS 2019:947, kapitel 14§2)

I fritidshemmet sker undervisningen på ett annat sätt än den gör i den obligatoriska skolan. Den är mer grupporienterad vilket resulterar i att eleverna lär sig tillsammans med varandra vilket skapar trygghet. Undervisningen ska utgå från elevernas intressen och behov. Dessutom ska den anpassas efter elevernas ålder och mognad för att bidra till deras utveckling. Genom att utgå från dessa kriterier kan fritidslärarna utmana eleverna till sådant som de inte testat eller varit med om innan. Vidare består fritidshemmets verksamhet till stor del av lek. Genom lek tränar eleverna en rad olika förmågor exempelvis fantasi, turtagning och kommunikation och det är därför en viktig del i det lärande som fritidshemmet ska bidra med. Speciellt hos de yngre eleverna är lek av stor vikt (Skolverket, 2014; Skolverket, 2019).

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr11] (Skolverket, 2019) och de kapitel som rör fritidshemmens verksamhet, finns mycket som kopplar an till de fördelar med naturvistelse som förklarats senare i bakgrunden. I Lgr11s två första kapitel, vilka är övergripande för all verksamhet i grundskolan, sägs bland annat att undervisningen ska stimulera elevernas kreativitet, ska visa omsorg för individens välbefinnande, ska bidra till och främja elevers utveckling och lärande samt främja respekt för både närmiljön och miljön i ett större perspektiv. I Lgr11s fjärde kapitel, vilket styr fritidshemmets undervisning, står det att fritidshemmen har i uppdrag att låta eleverna uppleva naturen under hela året och på olika platser för att lära sig om bland annat närmiljön och hur man beter sig i naturen. Fritidshemmen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla sin allsidiga rörelseförmåga genom att vistas i olika miljöer i naturen samt få förståelse för hur utevistelse gynnar deras välbefinnande och hälsa. Vidare ska fritidshemmet ge eleverna möjligheter till vila och rekreation utifrån deras egna behov (Skolverket, 2019).

TIDIGARE FORSKNING Lärande

Lärande sker i större utsträckning vid direkt fysisk kontakt och när alla sinnen samspelar, än när bara ett sinne används. I utomhusmiljöer och på skolgårdar med mycket natur kan undervisning och lek maximeras, då eleverna får använda flera sinnen och kroppsligt får ta till sig kunskaper. Utomhuspedagogik ger möjlighet att se sambanden i det som lärs ut

då eleven ser och upplever det som sker framför sig i undervisningen. Det bidrar också till ett variationsrikt lärande när fler miljöer och metoder används för att eleven ska tillägna sig kunskaper (Szczepanski, 2014). Gentemot att enbart läsa sig till kunskap får undervisningen ytterligare djup när den också innefattar att se, känna och att få göra. Det ger en koppling till hur det teoretiska kan vara användbart i verkligheten. Vidare finns även fördelar för lärande genom att intresse, koncentration och engagemang har visat sig bli större när undervisningen bedrivs utomhus gentemot inomhus (Fägerstam, 2012).

I Szczepanskis (2013) artikel beskrivs en undersökning där han undersökt och analyserat hur lärare uppfattar platsen utomhus som en lärmiljö. I resultatet framkommer att utomhusundervisning erbjuder ett annat sätt att lära sig än vad som brukar ske inne i klassrummet. Utomhus uppstår ofta en kombination av praktik och teori och eleverna får lära sig med hela kroppen och genom sina sinnen. Att använda platser utomhus som ett läromedel i undervisning kan gynna elevens lärande och förståelse, där får de möjligheter att konkret se och lära sig kunskaper. Genom både praktik och teori får de lättare att se helheten och kunskapernas sammanhang.

Häggström (2020) har gjort en studie om människors möten med naturen, där resultatet visar att skogen ger förkroppsligande lärprocesser och estetiska erfarenheter hos människor. Eleverna som deltog i studien fick förståelse för naturen och de levande organismer som fanns där, detta skapade empati, samhörighet och starka band till naturen. Studien pekar även på att det är viktigt att läraren följer upp och får elever att diskutera och reflektera för att fördjupa sin förståelse för naturen. Det räcker alltså inte med naturmiljöer för att elevernas medkänsla och delaktighet ska öka, utan elevers engagemang och förståelse måste tas tillvara och följas upp av lärare för att ge ett djupare lärande.

Motorik

Barn behöver röra sig för att utvecklas motoriskt, socialt och kognitivt. Att få balansera, klättra, springa, krypa, hoppa och rulla på skolgården ger goda möjligheter för elevers utveckling och lärande. Det kan även påverka deras möjligheter till att vara delaktiga i lekar eftersom dessa förmågor kan vara ett krav för deltagande. Barn behöver många tillfällen för att träna upp grovmotoriska färdigheter och skolans idrottslektioner anses inte tillräckliga, därför är det viktigt att de får vara aktiva i sin närmiljö. Exempelvis tränas balansen för varje steg som tas och ju mer ojämnt underlaget är desto bättre blir balansen (Eriksson, Grahn & Skärbäck, 2009). I en studie gjord av Fjørtoft (2001) på en förskola i

Norge fick en barngrupp under nio månaders tid gå till skogen i en till två timmar per dag för att leka. Syftet var att undersöka hur mycket deras motorik utvecklades i jämförelse med en referensgrupp på en förskola som fick leka utomhus på sin gård i en till två timmar per dag. Resultatet visade att hos de barn som gått till skogen och lekt var den motoriska utvecklingen större än hos referensgruppen när de testades i slutet på studien.

Hur barns förskolegårdar är utformade har också visat sig vara av betydelse för hur barns motoriska utveckling fortlöper. I en studie gjord av Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman (1997) undersöktes barns grovmotoriska utveckling beroende på hur deras vardagliga utomhusmiljö var utformad. Studien utfördes på en stadsförskola och en landsbygdsförskola. Stadsförskolans vardagliga utevistelse bestod av en innegård med begränsad tillgång till naturliga miljöer. Landsbygdsförskolan hade tillgång till en större mängd naturlig miljö på sin gård, exempelvis träd, stenar, täta buskage och kuperad terräng. Landsbygdsförskolan använde naturen som gymnastiksal medan stadsförskolan nyttjade en gymnastiksal inomhus någon gång varje vecka. Under tre tillfällen inom loppet av ett år genomfördes ett flertal grovmotoriska test på barnen på de två förskolorna. Studiens resultat visar att de barn som hade tillgång till en större mängd varierad och naturlig miljö på sin gård hade bättre värden och större utveckling i de motoriska testen än de barn som hade en liten stadsinnegård. Barnen med naturmiljö på sin gård visade, i likhet med den norska studien av Fjørtoft (2001), bättre resultat främst i balans, vighet, explosionsartade kraftprov och mer styrka i bål, armar och händer. Detta tros bero på att när barnen kan leka och utvecklas utifrån sina egna behov i de naturliga miljöerna utvecklar de sin motoriska förmåga bättre än barnen i stadsförskolan.

Hälsa och välmående

Genom att vistas i naturen utsätts barn för utmaningar som de inte stöter på vid andra tillfällen. Kroppen och sinnet blir utmanade på sätt som är naturliga och som ingen organiserat för att minska eventuella risker (Mårtensson, Jensen, Söderström & Öhman, 2011).

Forskning visar att utemiljöer minskar sjukdomsfall och stressnivån hos människor, det tros även ha positiv påverkan på immunförsvaret. Att vistas i utemiljöer kan bidra till en sundare livsstil längre fram i livet och om barn får vara fysiskt aktiva i sin närmiljö kan det förebygga framtida sjukdomar (Mårtensson, et al., 2011, Eriksson et al., 2009). Resultat från Grahn et al. (1997) studie visar att de barn som vistas på en förskolegård fylld av mer

naturlig variation så som stenar, buskar, träd och ojämnheter i marken var friskare och hade mindre sjukfrånvaro än de barn som på sin förskola vistades på en innegård i stadsmiljö.

Det är viktigt att det finns platser för både lek och vila i utomhusmiljön, för att barnen ska ha möjlighet till att både vara tillsammans med andra eller ensamma om de så vill. Detta tros skapa mer lust och kraft för barnen till att samarbeta och leka tillsammans med andra (Grahn, et al., 1997). En studie gjord av Jørgensen (2014) visar att förskolebarn som får leka i naturmiljöer får bra möjligheter till att träna sina sociala kunskaper, bland annat genom att kommunicera och förhandla med varandra. Fägerstam (2012) skriver att även för äldre elever har utomhusundervisning sociala fördelar då det kan bidra till en bättre klassammanhållning, då undervisningen i högre grad blir grupporienterad när den sker utomhus.

I studien gjord av Grahn et al. (1997) utfördes även tester där personalen på de två förskolorna fick fylla i hur koncentrerade barnen var. Resultaten visade att de barn som hade mycket naturmiljö på gården var mer koncentrerade, lyhörda och hänsynsfulla samt mindre rastlösa än de barn som hade lite naturmiljö på sin gård. Att barnen med mindre naturmiljö på sin gård hade sämre koncentrationsförmåga troddes bero på att dessa barn redan hade fått för mycket krav och budskap på förskolan. Lärarna i Szczepanskis (2013) studie upplevde att eleverna lättare koncentrerade sig och fokuserade på undervisningen när den skedde utomhus gentemot inomhus. Detta för att eleverna inte är lika stressande i naturen och har mer tålamod att lära där än vad de har inne i klassrummet. Dessutom blir tiden inte lika påtaglig utomhus som inomhus vilket gör att undervisningen blir mer avstressad.

Miljö- och samhällsengagemang

Genom att låta naturområden finnas kvar i barns närhet kan det bidra till att de knyter an till den lokala miljön och sitt kulturarv. När barn får vistas i och ha kontakt med naturen kan det stimulera deras miljömedvetenhet vilket i sin tur leder till att de, i framtiden, kan förvalta planeten på ett hållbart sätt (Mårtensson, et al., 2011). Även Szczepanski (2013) menar att om en del av undervisningen bedrivs utomhus, kan det öka elevernas

miljömedvetenhet och miljöengagemang. I utomhusmiljön får eleverna direkta erfarenheter och upplevelsen av miljön och hur den påverkas, vilket skapar en bra ingångsport till miljöfrågor och miljöpåverkan. I Häggströms (2020) studie om elevers möten med naturen framkom det att elever som regelbundet vistades i natur- och

skogsmiljöer i undervisningen skapade engagemang, relationer och empati för levande organismer. Elevernas erfarenheter med miljön fördjupades och skapade ett

miljömedvetet förhållningssätt. Det framkom av resultatet att direkta naturmöten skapade engagemang för miljön, och ledde till ställningstagande och agerande ur miljösynpunkt. Även resultatet från en studie gjord av Askerlund och Almers (2016), om lärande i skogsträdgårdar, visar att de barn som var delaktiga i studien skapade relationer med de växter och organismer som fanns i skogsträdgården. De ville bland annat städa och göra det fint hos fjärilarna.

I en studie gjord av Barthel, Belton, Raymond och Giusti (2018) utanför Stockholm, undersöktes ett projekt där elever från fjärde klass i en skola, under en tremånadersperiod räddade utrotningshotade salamandrar som fallit ner i en betongdamm. Studien

undersökte vad eleverna kände i relation till salamandrarna direkt efter projektet gentemot hur de känt för dem innan. De flesta av eleverna som deltog i studien brydde sig mer om djuren efter att ha deltagit i projektet och var mer engagerade över hur det gick för dem. Två år efter deras deltagande i projektet gjordes ytterligare undersökningar på hur de då kände för dessa salamandrar, även då fanns känslan av engagemang och omtanke kvar hos de flesta av deltagarna. Förutom ökad medvetenhet om och omtanke för salamandrarna visar studien även på att elevernas medvetenhet kring övriga samhället och miljön ökat.

Hinder

I och omkring skola, förskola och fritidshem finns de miljöer där barn spenderar den största delen av sin tid. Det är också där chansen till naturkontakt är störst för många barn. Genom att satsa på att utveckla skolgårdar med naturelement i utemiljön kan det säkerställas en lägstanivå av naturkontakt i barnens vardag. Genom att ha tillgång till naturmiljöer ökar chansen att undervisning förflyttas ut och satsningar på utomhuspedagogik underlättas när det blir mer tillgängligt (Mårtensson et al., 2011). I urbana miljöer har mängden naturkontakt ofta med tillgängligheten att göra. På vissa platser har naturmiljöer byggts bort helt och då behöver människor transportera sig till andra platser för att hitta naturmiljöer. Finns då inte viljan eller medlen från vårdnadshavares håll att ta sig till dessa platser så går barnen miste om dessa möten med naturen. Att i skolan kunna vistas utomhus i naturmiljöer är för vissa barn därför ännu viktigare än för andra barn. De barn som inte vistas utomhus med sin familj behöver få möjlighet till de mötena i skolan och då är det än

viktigare att skolan har en lättillgänglig naturmiljö att vistas i så att naturmötena verkligen sker (Sandberg, 2012).

Moshtat (2008) skriver, i sin rapport för Naturvårdsverket, att många som kommer till Sverige från andra länder upplever oro kring att vistas i skogen då den, utifrån deras erfarenhet, kan innebära risk för giftiga växter eller överfall från människor och farliga djur. Studien beskriver olika arbeten, som utförts av olika föreningar, med syfte att låta nysvenskar upptäcka naturen så som den nyttjas i den svenska kulturen. I ett av dessa arbeten märkte de att den rädslan som funnits hos nysvenskarna avtog ju längre tid de spenderade i naturen och de beskriver att tryggheten som finns i att vara i grupp bidrog till att rädslan avtog.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet är att undersöka hur fritidslärare använder skogsmiljöer som en pedagogisk resurs för att uppnå det innehåll i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som rör fritidshemmens verksamhet.

- Hur uttrycker fritidslärare att skogen kan användas som lärmiljö?

METOD

Under detta kapitel beskrivs studiens metod för insamling av empiri, urvalet som tillämpats för att finna informanter, en beskrivning av genomförandet, studiens tillförlitlighet och de etiska aspekter som tagits i beaktning samt hur databearbetning, analys och redovisning av resultat har gjorts.

VAL AV METOD

För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning begränsas ofta till en specifik miljö och de människor som finns i den eller arbetar med den för att få större förståelse för miljön (Svensson & Ahrne, 2015; Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015). I den här studiens fall var miljön skogen och den fritidspedagogiska undervisningen som bedrivs däri.

För att samla in empiri till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fritidslärare som medvetet använder skogen som en lärmiljö. Att använda intervju är tidseffektivt, då korrespondenten under kort tid får höra informantens uppfattning inom undersökningsområdet (Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015). Semistrukturerad intervju valdes som intervjuform eftersom korrespondenten då kan anpassa sig efter situationen. Korrespondenten kan exempelvis ställa frågorna i den ordning som passar bäst för den enskilda intervjun eller fylla i med följdfrågor för att ytterligare förtydliga eller fördjupa svaren. Detta ger ofta bredare och mer nyanserade svar och kunskaper inom området (Larsen, 2009).

URVAL

Urvalet bestod av fritidslärare, som på sitt fritidshem hade ett aktivt och medvetet arbete med att använda skogen som en lärmiljö för att uppnå det innehåll i Lgr11 (Skolverket, 2019) som rör fritidshemmets verksamhet. Det var dessa personer som kunde bidra med kunskaper och information som gjorde att studiens syfte och frågeställningar blev besvarade.

På grund av att ett specifikt arbetssätt eftersöktes blev urvalet förhållandevis begränsat. Utgångspunkten för att hitta informanter var ett kriteriebaserat urval. Ett kriteriebaserat urval innebär att informanterna ska uppfylla vissa kriterier för att vara relevanta för studien. Det är viktigare att ha få men relevanta informanter för studien än att ha många, men inte

så relevanta informanter (Johannessen, Tufte & Christoffersen, 2019). Kriterierna för denna studie var att informanten arbetade som fritidslärare och hade ett medvetet arbete med skogen som lärmiljö.

För att hitta informanter behövdes ett stort upptagningsområde, därför kontaktades rektorer istället för fritidslärare. Mejl skickades ut till rektorer vars mejladress hittades på internet. Detta resulterade i mejl till cirka 110 rektorer i 14 kommuner med förfrågan om deltagande och bifogat missivbrev (Bilaga I). De kunde i sin tur vidarebefordra mejlet till sina fritidshem om de passade in på studiens kriterier. Vid begränsad tid eller vetskap om olika aktörers arbetssätt är det bra att samarbeta med någon ansvarig, för att komma åt de som uppfyller kriterierna (Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015).

I några fall söktes informanter genom att först kontakta personer från Skogsstyrelsen som arbetar med Skogen i Skolan för att be dem om förslag på skolor som arbetar med skogen i sin verksamhet. Genom dessa kontakter nåddes några skolor som annars hade legat utanför sökområdet.

Utav de som kontaktades svarade sju fritidshem från fem olika kommuner att de ville vara delaktiga i studien. Från ett av fritidshemmen deltog två informanter under samma intervju vilket resulterade i sju intervjuer och åtta informanter.

Alla informanter fick fingerade namn där personer med samma befattning fick namn som började på samma bokstav. Fritidspedagoger fick namn som började på bokstaven S, Lärare mot fritidshem fick namn på bokstaven T, Förskollärare fick namn på bokstaven B och Grundlärare mot fritidshem fick namn på bokstaven N. I tabellen nedan finns en översikt av informanterna som deltog i studien.

Namn: Utbildning: Verksamma år inom fritidshem: Avstånd till skogsmiljö:

Stina Fritidspedagog 39 Ca. 10 min. promenad

Solveig Fritidspedagog 40 2 olika, 10 min. promenad till båda Siv Fritidspedagog 25 Ca. 150 m.

Sandra Fritidspedagog 25 Ca. 5 min. promenad Thea Lärare mot fritidshem 13 Ca. 5 min. promenad Berit Förskollärare 12 Ca. 15 min. promenad

Nanna Grundlärare mot fritidshem 1 Ca. 2-3 min. promenad, 2 olika miljöer Natalie Grundlärare mot fritidshem 1 Ca. 15 min. promenad,

GENOMFÖRANDE

Inför intervjuerna säkerställdes det att de tilltänkta informanterna hade högskoleutbildning inom något läraryrke och medvetet använde skogen som lärmiljö. Därefter bokades tid för intervju där fem informanter ville träffas personligen och av dessa skulle två informanter delta i samma intervju. Två intervjuer genomfördes i skolans lokaler, en i skolans skogsmiljö och den fjärde intervjun i informantens egen trädgård. Tre informanter valde att genomföra sina intervjuer via Zoom på grund av den rådande situationen med pandemin Covid-19. Två av dessa informanter satt på sin arbetsplats och en satt hemma.

Några dagar innan intervju skickades huvudfrågorna ut till informanterna. Det var valfritt att läsa dem, men då gavs möjligheten att hinna förbereda sig och tänka igenom frågorna. Vissa informanter valde att läsa och fundera igenom frågorna själva, andra hade diskuterat frågorna med sina kollegor och någon hade inte läst dem alls.

Alla intervjuer genomfördes med en korrespondent eftersom flera intervjuer ägde rum vid samma tidpunkt. Under intervjun användes en intervjuguide (Bilaga II) som innehöll övergripande frågor vilka ställdes i intervjun. Genom att använda övergripande frågor som inte är för specifika öppnar det upp för mer ingående svar, det ger också möjlighet att ställa följdfrågor kopplade till det som informanten berättar om, vilket i sin tur kan leda till ytterligare kunskaper (Johannessen et al., 2019). De frågor som formulerades till intervjun skrevs på ett sådant sätt att de svarade mot studiens syfte samt att de inte skulle vara ledande, utan snarare uppmuntra informanten att dela med sig av sina erfarenheter. Intervjuguiden innehöll även påminnelser om sådant som behövde tas upp innan intervjun, såsom att informera om de etiska ställningstaganden som studien grundar sig på.

Intervjuerna spelades in för att korrespondenten skulle få möjlighet att fokusera på intervjun och informanten istället för att behöva anteckna (Bjørndal, 2018). De intervjuer som genomfördes via Zoom spelades in både med röstinspelning på telefon och med inspelningsverktyget i Zoom. Resterande intervjuer spelades in enbart med telefon.

Intervjuerna inleddes med en presentation av korrespondenten och tack för deltagande i studien. Därefter informerades informanten om studiens syfte, vad den skulle handla om och om de etiska aspekter som gällde för deras deltagande. Informanterna fick möjlighet att ställa eventuella frågor innan intervjun startade. Som avslut på intervjun tackades

informanten för deltagande och ljudinspelningen stängdes av när det upplevdes att informanten inte hade något mer att tillägga.

TILLFÖRLITLIGHET

För att studien ska vara tillförlitlig behövs transparens i den skrivna texten. I texten finns studiens process tydligt beskriven för att läsaren själv ska kunna genomföra studien om hen så skulle vilja. Läsaren kan också ta del av författarnas val och resonemang genom processen (Svensson & Ahrne, 2015). För att studien ska hålla en hög kvalitet skall det finnas en validitet och reliabilitet i den. Validitet innebär att det inte ska finnas några systematiska fel i studien. Sådana fel kan vara att fel metod har valts eller att man tillämpar metoden felaktigt. Reliabilitet handlar om slumpmässiga fel som kan uppstå, sådant som inte går att påverka. Om det uppstår sådana fel skall dessa redovisas i diskussionen så studien behåller sin reliabilitet (Lindstedt, 2017).

Studiens resultat byggdes av empirisk data från genomförda intervjuer. Intervjuerna i studien spelades in med olika inspelningsverktyg. Genom att spela in intervjuer dokumenteras det som sagts, vilket gör att allt material som samlats in kan analyseras efter det transkriberats (Johannessen et al., 2019).

I resultatdelen har citat infogats i den löpande texten. I intervjustudier ger informanternas citat en fyllighet i texten och det är citaten som utgör den faktiska empirin. Genom att infoga dessa i resultatet får läsaren en bra inblick i vad stycket handlat om (Dalen, 2007).

ETISKA ASPEKTER

Vetenskapsrådet (2002) redogör för fyra etiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Genom missivbrevet och som start på varje intervju fick alla informanter information om studien, dess syfte och nyttjande, sina rättigheter samt att det insamlade materialet var skyddat under hela processen. Informationen som gavs var tydlig och lättförstådd för att informanterna skulle förstå och kunna fatta beslut om deltagande i studien. Beslutet att medverka var frivilligt och utan påverkan av korrespondenterna.

Denscombe (2016) skriver att intervjuer som har låg risk för fysisk eller psykisk skada på informanten inte kräver ett skriftligt samtycke. Därav ansågs det tillräckligt med

muntligt samtycke för deltagande i denna studie då den är av lågriskkaraktär. Informanterna kunde när som under studiens gång välja att dra tillbaka sitt samtycke utan

förklarning, detta för att studien var frivillig genom hela processen.

All information som framkom i intervjuerna hanterades på ett konfidentiellt sätt. Vid transkriberingen fingerades informanternas namn samt skolor, platser och orter eller liknande för att undvika att informationen kunde härledas till en viss informant. Allt insamlat material förvarades på ett säkert ställe så ingen utomstående kunde ta del av det. Informanterna blev informerade om att det insamlade materialet endast användes till denna studie och förstördes tre månader efter att arbetet blev godkänt, att allt material förvarades på ett säkert ställe och endast de som utförde studien, dess handledare och examinator hade tillgång till det.

Förhoppningen var även att studien skulle ge något tillbaka till deltagarna i form av nya tankar eller synsätt på skogen som lärmiljö, därför fick de informanterna som var intresserade ta del av studien när den sammanställts. Får informanterna reda på vilka slutsatser som framkom i studien kan deras medverkan kännas mer meningsfull (Vetenskapsrådet, 2002).

DATABEARBETNING, ANALYSMETOD OCH REDOVISNING AV RESULTAT Efter intervjuerna genomförts transkriberades de. I transkriberingarna behölls alla utfyllnadsljud och bekräftelseord så som ehh, öum, precis och exakt. Avhuggna ord och skratt skrevs också med. Dessa är dock borttagna från citat i resultatdelen för att skapa ett mer lättläst material. I transkriberingarna har informanternas namn fingerats. Även ortsnamn, företag, skolor och liknande har fingerats genom att skriva förklarande termer så som skola, ort och företag med versaler för att säkerställa att det inte ska gå att härleda materialet till någon informant.

Den metod för analys som togs avstamp i var innehållsanalys. Syftet med en innehållsanalys är att hitta samband, mönster och gemensamma drag i den insamlade empirin. Genom att flera gånger läsa igenom den data som samlats in skapas en uppfattning om innehållet vilket sedan sorteras in i kategorier för att kunna jämföras och ge möjlighet för att dra slutsatser. Genom att bryta ner och kategorisera materialet blir resultatet av datainsamlingarna tydligare, vilket kan behövas för att göra informationen tolkningsbar (Larsen, 2009).

Analysarbetet påbörjades genom att läsa igenom alla transkriberingar och färgkoda materialet utifrån kategorierna; vad gör de i skogen och hur de använder den som en lärmiljö [gul], planering och utvärdering av skogsvistelse [grön], förutsättningar för skogsvistelse [blå], svårigheter med och för skogsvistelse [grå], övrigt som var intressant men inte passade in i någon annan kategori [petrolblå]. Därefter flyttades markerade stycken över till ett annat dokument där de sorterades i de olika kategorierna. Efter detta lästes det sorterade materialet igenom och framstående begrepp och påståenden sorterades ut till ett annat dokument. Dessa begrepp sorterades sedan in i kategorier med liknande begrepp, vilket resulterade i underkategorier till de olika färgerna. Gul kategori fick underrubrikerna; Naturen, Läroplanen, Lek, Personlig utveckling. Grön kategori fick underrubrikerna; Övergripande om planering, Fina citat, Lätt att få med, Svårt att få med. Blå kategori fick underrubrikerna; Fysisk miljö, Sig själv, Arbetslag, Övrigt. Grå kategori fick underrubrikerna; Yttre faktorer, Enskilda elever, Elevgruppen. Den petrolblåa kategorin fick inga underkategorier då det inte var så mycket som hamnade i den. Därefter påbörjades arbetet med att skriva ut materialet till text där citat från informanterna lades in för att styrka resultatet. Då mycket av empirin gick in i många kategorier valdes det att dela in resultatet i två överrubriker med två underrubriker i varje. Den första överrubriken blev Skogen som lärmiljö med underrubrikerna Upplevelsebaserat lärande samt Lek och rekreation. Den andra överrubriken blev Ramfaktorer med underrubrikerna Möjligheter samt Hinder.

RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas i löpande text med styrkande citat från informanterna. Kapitlet är uppdelat i två styckesrubriker med tillhörande

underkategorier. Dessa två stycken är Skogen som lärmiljö samt Ramfaktorer.

SKOGEN SOM LÄRMILJÖ

I detta stycke presenteras det som informanterna pratat om kring fritidshemmets uppdrag kopplat till vad de gör i skogen med sitt fritidshem. Under Upplevelsebaserat lärande redogörs för hur fritidshemmen använder skogen för att bidra till elevernas kunskapsutveckling. Under Lek och rekreation behandlas det som informanterna nämner att de gör och ser hos eleverna i skogen, kopplat till bland annat social samvaro, lek, fantasi och rekreation.

I intervjuerna berättar informanterna om sitt fritidshems arbete i skogen och hur de använder skogen som en lärmiljö. Fyra av de sju fritidshemmen som deltar i studien har styrda aktiviteter nästan varje gång de går till skogen. De styrda aktiviteterna upptar ungefär halva tiden av deras skogsvistelse, därefter finns tid för fri lek för eleverna. Resterade tre fritidshem har fri lek under hela sin skogsvistelse. Under loven har dock alla fritidshem moment i skogen som är mer styrda.

Bland de fyra fritidshem som har styrda aktiviteter är metoderna för planering varierande. Ett av fritidshemmen har en långsiktig planering för sin skogsvistelse där de har skapat ett årshjul med olika fokusområden och teman för varje månad och årstid. De andra fritidshemmen planerar mer veckovis, där två av fritidshemmen ofta kopplar aktiviteterna i skogen till vad som sker på deras fritidshem över lag, temaarbeten och liknande. En informant berättar att de har sagotema på fritids och att de ska dramatisera Bockarna Bruse när de är i skogen nästa gång.

De tre fritidshem som inte har planerade aktiviteter under sina vistelser i skogen säger att de, även om de inte planerar vad de ska göra, har med sig Lgr11 och fritidshemmets uppdrag i bakhuvudet. De väljer att hellre utgå från vad eleverna vill göra varje gång och ta vara på det lärande som sker i stunden, på elevernas egna initiativ.

Något som alla fritidshem gör är att på något vis prata med eleverna om skeenden i skogen så som årstidsskiftningar, myrstackar och svampar med mera.

Upplevelsebaserat lärande

Det som väger tyngst under den här delen är det egna utforskandet och upptäckandet som skogen bjuder in eleverna till. Där får de vara nyfikna och undersöka vad som finns och sker där, vilket lägger en bra grund för situationsbaserat lärande. En informant berättar att det ofta kommer fram elever till henne i skogen med något som de hittat och frågar vad det är. Hon säger att skogen väcker deras nyfikenhet och genom att de själva vill få reda på mer om någonting kan hon ta till vara på de situationerna och hjälpa eleven att lära sig mer om ämnet. En annan informant säger att, genom att vara delaktig i elevernas utforskande kan lärare ställa ”de rätta frågorna” så att eleverna lär sig ännu mer och vill fortsätta upptäcka och undersöka.

Ah, va hittar ni där, vad kan det ha vart, så, när man pratar med barnen då, va kommer den ifrån, hur gammal är den tror ni, ah, vem har bajsat här och så lite. Man får ha de glasögonen på sig. (Siv)

Något annat som flera informanter pratar kring är att lärandet som sker i skogen ofta kopplar ihop många olika sinnen. En informant pratar om ekar och aspar och att eleverna får se skillnaderna på hur barken ser ut, men också känna på träden att eken har en skrovlig bark och aspen har en slät bark. En annan informant pratar om hur elever, genom att använda olika sinnen kan upptäcka och lära sig saker de inte gjort annars.

[…] skogen är så upplevelseladdad. Du kan inte gå in i en skog utan att du liksom sköljs över av intryck […] och du kan liksom inte riktigt låta bli och ryckas med av det. […] det blir väldigt upplevelsebaserat och eleverna ställer jättemycket frågor […]. Det blir väldigt organiskt, det kommer väldigt naturligt, […] och det är baserat på, vad ser jag framför mig och vad upplever jag […] det finns ett väldigt lekfullt lärande som vi vill åt. (Natalie) Nästan samtliga av studiens informanter pratar om att de tycker det är viktigt att de förmedlar allemansrätten till eleverna när de är i skogen. Inte bara för att det står i Lgr11, utan för att det är en viktig del i den svenska kulturen att alla har rätt att vistas i skogen. Det är viktigt att eleverna får lära sig hur man ska vistas i skogen utan att påverka den negativt. Flera informanter pratar också om att utveckla ett miljö- och hållbarhetstänk hos eleverna. En informant nämner naturens kretslopp som en del av detta arbete. Flera informanter berättar också om hur de arbetar kring skräp och källsortering.

Jag håller ju på mycket med miljö då att, å tycker ju inte om att det ligger plast å skräp ute i naturen å ser vi det så plockar vi alltid med oss det när vi e ute […] men det här med skräpplockardagar, å jag har varit skräptant ute i skogen, å jag har legat i ett berg bland skräp å barnen har fått sortera å såhär. (Solveig)

Några informanter berör fritidshemmets kompletterande uppdrag gentemot den obligatoriska skolan och hemmet. Två informanter pratar om det uppdraget fritidshem har gentemot skolan, att bidra med en annan sorts lärande som är mer upplevelsebaserat än det

som sker i den obligatoriska skolan. En annan informant pratar om uppdraget fritidshemmet har gentemot hemmen och att elever som inte får ta del av skogen och naturen tillsammans med sina föräldrar, av olika orsaker, ska få möjlighet till det genom fritidshemmet.

De flesta informanterna tycker att det mesta ur Lgr11 (Skolverket, 2019) går att få med på ett eller annat sätt i skogen. På frågan om vad de då gör kopplat till olika områden i kapitel 4 så ges flertalet exempel på aktiviteter under de olika kategorierna i kapitlet. Några av dessa exempel är att bygga kojor [byggande och konstruktion], trafikvett och att hitta i närmiljön [natur och samhälle], spontana samtal om diverse olika ämnen [språk och kommunikation] och skapande med naturmaterial [estetiska uttrycksformer].

Flera informanter påpekar även att lärandet som är kopplat till skogsvistelsen inte behöver begränsas till att ske endast i skogen. Genom att ta med sig saker eller att fotografera när de är i skogen kan de ”ta med sig” skogen och fortsätta lärandet även inomhus på fritidshemmet, bland annat genom skapande eller djupare samtal.

[…] lärandet i skogen behöver inte sluta i skogen. Utan det lärandet fortsätter ju sedan kanske på en annan plats, asså kanske mer inne på fritids […] att man kopplar skogstiden till ett utökat lärande. (Siv)

Lek och rekreation

Flera informanter pratar om att de tycker det är viktigt att skogsvistelsen ska vara lustfylld för eleverna. De vill hjälpa eleverna att utveckla en livslång glädje till att vistas i skogen eftersom informanterna själva upplever skogen som en lustfylld plats.

[…] mitt syfte med att vara ute i naturen, det är att barnen ska hitta, det är som ett rekreationsområde, att man ska känna glädjen i att vara ute. (Stina)

Några informanter klargör att de inte alltid går till skogen som planerat om det exempelvis är för dåligt väder, just för att de vill att det ska vara roligt att gå till skogen.

Flera informanter berättar om hur de upplever att eleverna leker när de är i skogen. De nämner bland annat saker som; mer fantasifullt, nya lekkonstellationer och att eleverna erövrar skogen. De flesta av informanterna har inte med sig något extra lekmaterial till skogen utan de låter eleverna använda sin fantasi för att skapa sina egna lekmaterial från sådant de hittar i skogen.

[…] barnen e fantastiska på att leka utan leksaker. Dom leker affär, dom samlar på sig olika grejer, dom bygger kojor, så att jag kan nog tycka att, det e rätt roligt att inte använda några, nått material. (Solveig)

Det är sällan som det är barn som inte vet vad de ska göra här uppe. För antingen dras de med utav de andra eller så kommer de på något eller så får vi komma på nått ihop med dem. (Thea) En informant tycker förvisso att skogen bidrar med mycket lekmaterial men väljer ändå att ha med sig mycket material till skogen för att se till att alla elever blir sysselsatta.

[…] jag tycker att man kan ha med sig mycket material, sen behöver inte barnen använda det i skogen, men då finns det tillgängligt, om man känner att, jag kommer inte igång, jag har inget att göra. Fast det finns det ju att göra hela tiden i skogen, men en del är lite trögstartade och då finns det materialet där. Eh, så jag tycker det är viktigt att man har med sig mycket material. (Sandra)

Några informanter nämner att de har det ganska trångt på sina fritidshem och skolgårdar och att de gärna går till skogen för att eleverna ska få möjlighet att leka på större ytor. En informant menar att skogen blir en annan lek-arena som eleverna inte har tillgång till på skolgården. På skolgården leker eleverna ofta på samma platser, skogen blir då både en omväxling och utmaning för eleverna genom den variationsrika terrängen. Flera informanter menar att eleverna kan utmanas på olika sätt i skogen och på sin egen nivå allt eftersom deras utveckling sker. En annan informant pratar om att första gången eleverna kommer till skogsmiljön så kan vissa elever vara rädda och/eller ha svårt att genomföra vissa fysiska moment. Ett exempel som uppkommer är när elever kan klättra upp i träd men sedan inte vågar klättra ner. Ju mer eleverna vistas i skogen desto mer utvecklas och utmanas deras förmågor. Utmaningarna är både fysiska och psykiska, där det i många fall handlar om att våga men också att klara grovmotoriska prövningar. En informant påpekar att eleverna får träna mycket på detta när de vistas i skogen och till sist både kan och vågar eleven klättra upp och ner i trädet.

Flera informanter beskriver även att gemensamma lekar i skogsmiljöer är ett bra sätt att träna sociala förmågor. En informant beskriver att den sociala samvaron tränas på ett mer fysiskt sätt än vad som sker genom de digitala arenor som är vanligt bland dagens barn och ungdomar. På grund av att ytorna i skogen är större än på fritidshemmet ger det möjligheter för elever att samverka både i gemensamma lekar men även i enskilda lekar utan att behöva bråka om plats.

[…] det här fritids uppdrag att man ska jobba mycket med den sociala träningen och så det är ju perfekt när man är ute, att man leker gemensamma lekar, det är ju jättebra träning ute får jag säga. (Solveig)

Två informanter menar att det ofta blir nya gruppkonstellationer när de är i skogen, eftersom det uppstår möten mellan elever som vanligtvis inte umgås. Vägen till och från skogen kan bidra med ett sådant nytt möte påstår en informant, då eleverna går ihop och samtalar med varandra.

Flera av informanterna i studien pratar om hur viktig skogen är för rekreation. En nämner att i skogen får man förvisso en mängd intryck till alla kroppens sinnen, men på grund av att det är en annan sorts intryck än man få annars, till exempel genom skärmar, så påverkar inte dessa intryck kroppen negativt. En informant berättar att de låter eleverna bara gå omkring när de inte känner för att vara med i en lek, det är okej att inte vara aktiv hela tiden utan det är tillåtet att bara strosa runt och ta in omgivningen. Flera informanter pratar om att bara sätta eller lägga sig ner på marken och ta in det som sker omkring en.

Men sen är de väl hälsa och det här välmåendet. Nu på påsklovet så gick vi en promenad i skogen, så la vi oss i mossan när solen sken och så tittade vi upp i träden och sa, nu gör vi skogsbad. (Siv)

RAMFAKTORER

I detta stycke presenteras de ramfaktorer som informanterna tagit upp. Under Möjligheter presenteras sådant som informanterna beskriver som möjliggörande faktorer till deras arbete med skogen som lärmiljö. Under Hinder presenteras sådant som de uppger kan bidra med svårigheter till detta arbete.

Möjligheter

De främjande faktorer som är mest framträdande genom alla intervjuer är; närhet till skogsmiljön, eget intresse hos läraren och ett arbetslag som ser skogen som en resurs.

Alla informanterna har gångavstånd till sina skogsmiljöer, den som har längst till sin skogsmiljö har den på ett avstånd av 15 minuters promenad. Nästan alla påpekar att närheten är en fördel för att kunna arbeta på ett aktivt sätt med skogen.

Men visst är det lättare när man har närheten, och vi har närheten till sjön, vi har närheten till våran skolskog och vi har en.. tre grillplatser i närheten som vi kan gå till också, så att, vi har det ju väldigt bra här. (Stina)

Fritidslärarnas eget intresse av att vistas i naturen bidrar till att de regelbundet tar elevgrupperna till skogen. Många säger att de, genom sitt eget naturintresse, ser de fördelar som skogsvistelse för med sig. På ett av fritidshemmen är detta den mest framstående faktorn till att de går till skogen en gång i veckan, då det är informantens eget intresse och tidigare erfarenheter från ett liknande arbete som gjort att de startat upp arbetet med skogsvistelse.

En annan framstående faktor, som flera informanter pekar på, är att kollegorna på deras fritidshem också ser fördelarna och har en vilja att arbeta med skogen. Flera informanter nämner att kollegorna hjälper varandra att utvecklas, delger idéer, peppar varandra och hjälps åt för att göra skogsvistelserna bra för eleverna. Flera pratar också om att det finns en trygghet i arbetslaget som gör att det inte känns svårt att gå till skogen

[…] vi känner oss trygga i detta oavsett om jag är borta, skulle vi få in en vikarie så finns det ju andra som kan detta och lätt kan ta över. (Berit)

Många av informanterna berättar också att det, i arbetslaget, finns ett gemensamt synsätt att lärande går lika bra utomhus som inomhus.

[…] vad intresset finns hos personalen också då.. om det finns ett naturintresse å man ser det här lärandet att man kan använda sig utav naturen.. att detta lärandet går lika bra ute som inne. (Solveig)

[…] mycket som man gör inomhus kan man även ta med liksom till skogen. Så det handlar mer om att man ska våga testa, brukar jag tänka, att mycket funkar ju där också. (Nanna) Utöver dessa finns det några andra faktorer som nämnts i intervjuerna. Fortbildning pratar flera informanter om som en fördel för att vidareutveckla sitt arbete. De nämner bland annat konferenser som handlar om utomhuspedagogik och kurser från olika aktörer så som Skogsstyrelsen, Sportfiskarna och Friluftsfrämjandet med flera. En av informanterna påpekar också att en ledning som är öppen för olika arbetssätt och tror på lärarnas kompetens, bidrar till att de kan arbeta med skogen på det sättet som de gör. En informant säger att, om inte allemansrätten fanns hade de inte kunnat vistas i skogen i samma utsträckning eller på samma sätt som de gör nu.

Hinder

Alla informanterna har haft svårt att se hinder med att arbeta med skogen som lärmiljö, där de förklarat detta med hur de är som person.

[…] det finns ju säkert massa svårigheter, men jag ser inte dom. Eller, det kanske är jag som person, jag försöker inte att se problemet så mycket, utan för jag tänker att när det dyker upp ett problem så löser vi det. (Berit)

Efter en stunds betänketid har ändå vissa svårigheter med arbetet uppkommit. Det finns inget speciellt hinder som många informanter nämnt utan det är olika, mindre svårigheter som tagits upp.

Några informanter påtalar att en svårighet är när eleverna inte har kläder som är passande för vistelse i skogsmiljöer. Det kan finnas elever som kommer till skolan i

foppatofflor eller finkläder och inte har något annat med sig. Ibland är också elevernas kläder blöta sen de varit på rast på skoltid och då blir det ett hinder när det inte finns torra kläder att ha på sig till skogen.

En informant pratar även om att det kan vara svårt att just komma iväg från skolans lokaler och ge eleverna lust och vilja ta sig till skogen. När eleverna kommer till fritids har de varit en hel dag i skolan och är både trötta och hungriga. Hon upplever att eleverna redan blivit styrda så mycket under dagen att de sätter sig på tvären när de ska bli styrda även efter skoldagen tagit slut.

Ja, jo men jag tänkte på det, första pushen ut […] innan vi kommer iväg för att du har suttit i skolbänken i fem timmar, […] och då kommer vi klampande och säger att du ska följa med till skogen nu, och då är de det där, ’ska jag gå i tolv minuter nu när jag är jättetrött’. Då kan det bli helt på tvären och nej jag vägrar följa med […] Och så fort vi sätter oss ner och äter mellanmål så är det borta, […] Men ah, det är första pushen, första tröskeln, det är vårt största [hinder]. (Natalie)

En svårighet som några av informanterna tar upp är att de har stort åldersspann på sitt fritidshem. Detta resulterar dels i att eleverna har olika ankomsttid till fritids, dels att det blir svårt att anpassa aktiviteter så att de passar både till de yngre och de äldre eleverna.

[…] och sen så har vi ju de som slutar i, alla slutar inte samtidigt. Så det är väl det som skulle kunna va våra svårigheter i så fall, att liksom det här, när ska vi komma iväg så alla har fått i sig mellanmålet. (Nanna)

Vidare berättar några informanter att tider för hemgång i vissa fall kan vara ett problem när de är i skogen, men i de flesta fall finns möjlighet för vårdnadshavare att hämta eleven även i skogen. I något fall, där det handlar om elever som går hem själva, erbjuds det att eleverna får förlänga sin fritidsdag för att de ska kunna vara med i skogen.

En informant pratar om att det är svårt att ha för stora barngrupper med sig till skogen för det blir svårt att hålla koll på alla. Vidare nämner några informanter att de, i sina elevgrupper, har rymningsbenägna elever som ibland sticker ifrån gruppen och att det kan vara ett problem. Vissa av informanterna diskuterar kring elever som har rörelsehinder och sitter i rullstol. De påpekar att det kan vara svårt att lyckas inkludera dem till fullo när de är i skogen och aktiviteterna sker ute i terrängen. Samtidigt menar informanterna att det oftast finns sätt att lösa detta på, till exempel genom att vistas i sådana skogsmiljöer där det är möjligt att köra omkring rullstolar.

Några informanter pratar om att vissa elever kan vara rädda för att vistas i skogen på grund av rädsla för djur såsom ormar. En informant nämner elever som själva bott eller har

vårdnadshavare som kommer från länder där det kan vara farligt att vistas i skogen, vilket gör att deras tidigare erfarenheter bidrar till att de inte vågar vistas i skogen här heller.

[…] jätte många som inte har föräldrar som kanske är från Sverige från början, och då är skogen farlig, för ska du gå ut i skog, asså du går inte ut i skogen i Kosovo för det finns landminor, asså det, det är ju farligt på riktigt. (Natalie)

Något som flera informanter sett som en potentiell svårighet är om det inte finns någon skogsmiljö i närheten av fritidshemmet, så att de behöver transportera sig med kollektivtrafik eller liknande för att komma till skogen. Det är dock inget som de själva upplever då de har nära till sin skogsmiljö.

SAMMANFATTNING AV RESULTATET

Sammanfattningsvis visar resultatet att fritidslärarna uppfattar skogen som en bra lärmiljö där det mesta ur Lgr11 (Skolverket, 2019) som rör fritidshemmets verksamhet går att implementera. Eleverna får upptäcka och utforska på egen hand och därigenom lära sig i sin egen takt och utifrån det de upplever som intressant. Samtidigt finns det tid och plats att ge eleverna möjlighet till vila och rekreation. Det har framkommit

ramfaktorer som gör det möjligt för skogsvistelse men också sådant som kan försvåra det. Bland annat närhet till skogsmiljöer och eget intresse har framkommit som

möjliggörande faktorer. Inga övergripande hinder har presenterats utan det har varit olika från informant till informant. Stora barngrupper och olika ankomsttider till fritidshemmet är några exempel som har framkommit som hinder till deras skogsvistelse. Inga hinder har beskrivits som avgörande för om fritidshemmen går till skogen eller inte.

DISKUSSION

Studien syftar till att undersöka hur fritidslärare använder skogen som en lärmiljö för att nå upp till det innehåll ur Lgr11 (Skolverket, 2019) som rör fritidshemmets verksamhet. I det här kapitlet kommer resultatet att diskuteras i förhållande till den tidigare forskning som presenterats i bakgrunden. Även metoden som använts i studien kommer att diskuteras i detta kapitel för att synliggöra det som passade bra för studien och sådant som kunde gjorts annorlunda.

RESULTATDISKUSSION Skogen som lärmiljö

Fritidshemmet ska komplettera skolan och hemmet genom att bidra med en annan sorts lärande, än i skolan, som är mer situation- och upplevelsebaserat. Fritidshemmen ska också komplettera hemmet genom att erbjuda aktiviteter som eleverna annars kanske inte hade tagit del av (Skolverket, 2019). Flera informanter pratar om dessa uppdrag och att vissa av deras elever inte får uppleva skogen om de inte går dit med fritids. En informant pekar speciellt på elever med bakgrund i andra länder än Sverige och att de, på grund av egen eller vårdnadshavares rädsla, inte går till skogen. Moshtat (2008) skriver om detta i sin rapport och påpekar även vikten av får möta skogen och naturen i ett tryggt sammanhang. Kanske kan fritidshemmet vara det sammanhang som gör att dessa elever blir trygga i att vistas i skogen?

Vidare pratar informanterna om hur de arbetar på ett mer praktiskt sätt än i skolan med olika ämnen och att de gör detta även i skogen. De berättar bland annat om olika sätt att lära in matematik i skogen, skapande på olika sätt, biologi genom att prata om exempelvis myrstackar och årstidsskiftningar och språk genom de alldagliga samtal som uppstår i skogen. Här finns en koppling till artikeln skriven av Szczepanski (2013) om att elever får lära sig med hela kroppen och alla sinnen när de undervisas utomhus. Det gör att de får en koppling mellan det teoretiska och det praktiska. Fritidshem har möjlighet att ta tillvara på detta och ge eleverna chans till ett förkroppsligat lärande.

Fägerstam (2012) skriver att undervisning utomhus leder till att eleverna har högre nivå av koncentration, engagemang och intresse för undervisningen. Flera informanter i denna studie pratar om att skogen väcker elevernas nyfikenhet och de vill utforska och

upptäcka. Informanterna säger att skogen väcker frågor och funderingar vilket lägger en bra grund för situationsbaserat lärande när eleverna själva vill ha reda på något.

Flera informanter i denna studie pratar om hur viktigt det är att eleverna får ta lära sig hur man tar hand om naturen och att de utvecklar ett miljö- och hållbarhetstänk. Askerlund och Almers (2016), Barthel et al. (2018) och Häggström (2020) med flera, skriver om att elevers miljöengagemang kan öka om de får vistas i och ta hand om naturen och de varelser som lever däri. Denna studie kan inte bidra med bevis för att detta stämmer hos eleverna på informanternas fritidshem. Däremot tror vi, med grund i tidigare forskning, att fritidslärarna ger eleverna bra förutsättningar för att utveckla ett sådant förhållningssätt.

Några av de fritidshem som ingick i studien har en del planerade och styrda aktiviteter i sin skogsvistelse, andra har inga styrda aktiviteter alls. Utifrån studiens syfte och frågeställningar visade det sig att det inte hade någon inverkan på resultatet om de har planerat sin skogsvistelse eller ej, de har alla ett sätt att tänka kring Lgr11 och de mål som kan uppnås genom skogsvistelsen.

I fritidshemmet del i Lgr11 (Skolverket, 2019) står det att eleverna ska få träna sin allsidiga rörelseförmåga i naturen. Många av informanterna pratar om att eleverna rör mycket på sig i skogen och får vara fysiskt aktiva på ett annat sätt än på skolgården då underlaget i skogen är mer ojämnt. Eleverna får träna sina grovmotoriska förmågor på sin egen nivå när de exempelvis klättrar i träd eller springer på ojämn mark. Ju mer de vistas i skogen desto mer utvecklas dessa förmågor. Detta överensstämmer med resultaten i studierna av Grahn et al. (1997) och Fjørtoft (2001) där förskolebarnen som vistades i variationsrika utomhusmiljöer eller skogsmiljöer utvecklade sin grovmotorik i snabbare takt när de får utmanas på sin egen nivå i miljöer som är varierande.

Jørgensens (2014) och Grahns et al. (1997) studier pekar på att barn tränar sin sociala förmåga när de vistas och leker utomhus. De får träna på att samarbeta och kommunicera med varandra, men även ge varandra utrymme för att vara själva om det behovet finns. Informanterna i denna studie pratar också mycket om att eleverna får träna på sin sociala samvaro när de är i skogen och att det där finns plats för det. Den stora ytan bidrar till att eleverna lättare kan leka i större grupper, fler stora lekar kan pågå samtidigt utan att det blir bråk om plats, nya lekgrupper skapas lättare och de som vill vara för sig själva och ta det lugnt får där plats till att göra det utan att bli störd av någon annan.

Fritidshemmet har i uppdrag att ge eleverna möjlighet till vila och rekreation (Skolverket, 2019). Flera forskare påvisar naturens möjligheter för rekreation. Grahn et al. (1997) skriver om hur viktigt det är för barn att ha möjlighet till platser för att vila i utomhusmiljön, detta för att de ska kunna samla kraft och energi till att senare vara aktiva. Även Szczepanski (2013) skriver att eleverna blir mindre stressande i naturen. Flera av informanterna pratar om hur de använder skogen som en plats för rekreation bland annat genom skogsbad, fikastunder, att varva ner och att njuta av omgivningen. Om elever blir mindre stressade i naturen kan dock bero på vad de har för tidigare erfarenheter. Som Moshtat (2008) skriver, kan skogen bidra till mycket oro för de personer som tidigare har haft dåliga upplevelser av skogen, vilket då kan leda till att de blir stressade istället för avstressade när de vistas i skogsmiljöer. Detta måste fritidslärare vara uppmärksamma på när de går till skogen. Många av informanterna i denna studie påpekar att det är viktigt att skogen blir lustfylld för eleverna. Det viktiga blir då för fritidsläraren att hjälpa de elever som blir stressade av skogen, så att de också kan känna glädje av att vistas där.

Ramfaktorer

Sandberg (2012) skriver om tillgänglighetens betydelse för att naturkontakt ska bli av. Alla informanter i den här studien har nära till skogen och de flesta påpekar att detta är en förutsättning för att de skulle kunna gå till skogen så som de gör. En av informanterna nämner att när hon tidigare bodde i en storstad och jobbade på en innerstadsskola så hade de inte ett sådant arbete med skogen som hon har på den skolan hon arbetar på idag. Ingen av informanterna har långt till sin skogsmiljö vilket gör att studien inte kan påvisa om det har någon inverkan eller ej. Baserat på informanternas svar och den tidigare forskning som presenterats i bakgrunden dras ändå slutsatsen att närheten kan vara av betydelse för fritidshemmens skogsvistelse.

I transkriberingarna av materialet har de olika informanterna namn som börjar på olika bokstäver beroende på vilken yrkesbefattning de har. Detta är för att se om det finns något samband mellan hur de arbetar med skogen och när de utbildats. Det kan dock inte utläsas någon vidare skillnad beroende på vilken utbildning de har. En fråga i intervjun handlar om eget intresse för skogsvistelse, vilket alla informanter förklarar att de har och flera påpekar att det är en bidragande faktor till deras arbete med skogen på fritidshemmet. Därav dras slutsatsen att arbetssättet snarare handlar om det egna intresset och inte vilken utbildning informanterna gått. Utöver detta framkommer det av resultatet att kollegornas

inställning är av stor vikt. Även om en av fritidslärarna på ett fritidshem är väldigt motiverad till att gå till skogen, blir det svårt att genomföra om resterande kollegor inte vill.

En av informanterna nämner att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna till att gå till skogen, hon kallar det för ”att komma över den första tröskeln”. När eleverna kommer från skolan och ytterligare en lärare säger till dem vad de ska göra blir de inte alltid så glada utan vill hellre stanna kvar på fritidshemmet. Utifrån våra erfarenheter är detta något som kan inträffa, dock inte enbart när det är dags för fritidshemmet att gå till skogen utan det kan ske oberoende på vad man ska hitta på med eleverna.

Szczepanski (2013) pratar om hur skogen bidrar med en plats där tiden inte har så stor betydelse. Däremot pratar flera informanter om hur tiden kan begränsa deras skogsvistelse då eleverna har olika ankomst- och sluttider och skogsvistelsen måste därför anpassas efter det. Detta gör att de stressmoment som, enligt Szczepanski (2013) uteblir i skogen, inte till fullo kan utebli eftersom tiden inte får glömmas bort.

Att känna rädsla inför något som tidigare erfarenheter säger är farligt, kan vara relaterbart. Moshtat (2008) skriver i sin rapport om personer som kommer från andra länder där skogen inneburit riktig fara, till exempel i form av risk för överfall från människor eller farliga djur. I den här studien pratar en informant om att de tidigare haft elever som kommit från länder där skogen är full av minor. Därav kan det vara förståeligt att dessa elever är rädda för att vistas i skogen även i Sverige. Men som Moshtat (2008) skriver så kan denna rädsla försvinna om de får komma ut i skogen tillsammans med en trygg grupp och sakta men säkert träna på att vara där och se att skogen i Sverige inte är farlig. Även en av informanterna i denna studie menar att små steg är nyckeln till att överkomma rädslan. Här tror vi fritidshemmen kan vara till stor hjälp för dessa elever då de har i uppdrag att ”stärka deras [elevernas] möjligheter att ta del av ett aktivt […] friluftsliv i närmiljön” (Skolverket, 2019. s. 23)

METODDISKUSSION

Efter genomförda intervjuer och sammanställning av resultatet var upplevelsen att semistrukturerad intervju var en passande metod för datainsamling till denna studie då intervjuerna gav svar på de frågeställningar som studien utgår från. Även innehållsanalys var en passande utgångspunkt för analysen då det föll sig naturligt att dela in empirin i

kategorier i flera steg. Nedan diskuteras metoden mer ingående och delar som gick bra och delar som kan utvecklas berörs.

På efterfrågan skickades intervjuns huvudfrågor ut till alla informanter innan intervjutillfället. Utan förfrågan hade det troligtvis inte gjorts men i efterhand så var det ett bra beslut då informanterna hade hunnit fundera över frågorna och gav snabba och välutvecklade svar.

På grund av de förutsättningar som rådde våren 2020 när denna studie genomfördes, hölls tre av intervjuerna via nätet med programmet Zoom. Det kom med både för- och nackdelar. Fördelar med den typen av intervju är att det är tidssparande då korrespondenten eller informanten inte fysiskt behöver ta sig till en annan plats. Nackdelar är att intervjun riskerar att bli mer formell än om den genomförs genom att fysiskt träffa informanten. Det kräver också en högre grad av förberedelse för att samtalet ska flyta på (Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015). Som alltid med internet fanns också risken att nätanslutningen på något vis skulle brytas och att det då hade behövt läggas tid på att återfå uppkopplingen. Upplevelsen av att använda Zoom gentemot att fysiskt träffa informanterna var ändå bra. Det upplevdes svårare att hålla en professionell och formell nivå på intervjuerna när de skedde genom fysiska träffar, eftersom samtal med informanten då påbörjades innan själva intervjun. I träffarna på Zoom påbörjades intervjuerna mer direkt och samtalet avslutades mer direkt efter att själva intervjun var genomförd. Däremot märktes inte någon vidare skillnad mellan informanternas svar om intervjun skedde genom Zoom eller vid en fysisk träff.

Alla intervjuer i studien genomfördes med obekanta informanter. I intervjuer med personer som är kända för korrespondenten är det svårare att hålla sig neutral och inte färgas av förutfattade meningar om vad informanten kommer att svara. Det finns också risk för att samtalet känns konstlat (Kihlström, 2007). På grund av ringa erfarenhet av att genomföra intervjuer valdes denna grupp bort för att minimera dessa risker.

Under en av intervjuerna medverkade två informanter. Detta resulterade i att en informant pratade mer, vilket gav en viss obalans mellan informanterna och den data som samlades in från den intervjun. I eventuella framtida studier kan det vara fördelaktigt att ha en informant per intervju när semistrukturerad intervju används.

I större kvalitativa studier fortgår insamlingen av empiri tills det att materialet är mättat, alltså att ingen ny information tillkommer även om fler insamlingar genomförs