Slutsats och vidare forskning

Under detta kapitel kommer svar på mina frågeställningar presenteras och därefter följer tillämpning av intersektionalitet i min kommande profession och avslutningsvis vidare forskning.

6.1 Slutsats

Slutsatserna i detta examensarbetet utgår från de respondenterna som blivit intervjuade, hade undersökningen haft en större kvantitativ källa hade eventuellt min slutsats sett annorlunda ut. De slutsatser som presenteras är utifrån det urval av respondenter som ville ställe upp.

Examensarbetet består av tre frågeställningar. Samtliga tre frågeställningar besvaras, dock inte i kronologisk ordning. Frågan om hur gymnasielärare resonerar kring intersektionalitet är ganska snarlik. Lärarna menar att intersektionalitet som teori används redan, om än per automatik och på individer. Dock är inte detta begreppet uttalat, varken för lärare eller elever. Vidare uttrycker lärarna att det är enklare att använda intersektionalitet till den senare delen av historien. Detta kan vara för att det finns mer material att tillgå som handlar om utsatta grupper.

Vidare resonerar lärarna att intersektionalitet kan nyansera personer lite mer, delvis för att synliggöra makt, vem som har haft makt och vem som har blivit utsatt. Även personers identitet kan nyanseras och analyseras mer genom intersektionalitet.

En intressant sak var att en lärare lyfte att intersektionalitet kan bli ytterligare ett tungt begrepp som mindre studiemotiverade elever skulle uppleva som jobbigt. Dock visar Lozics forskning på motsatsen, att elever vill arbeta med sin historia, sina perspektiv. Det innebär att det finns skillnader på hur vissa elever och vissa lärare upplever synen på att arbeta med andra perspektiv än den stora historian. Dock har även den stora historian ett syfte, elever vill även, enligt Lozic, tillgodose sig även den.

Lärarna lyfter även en önskan i att tydliggöra begreppet, det råder olika uppfattningar av vad intersektionalitet är. Vilket det går att se på lärarnas definitioner av intersektionalitet. Även om deras definitioner överensstämmer ganska bra är dem inte riktigt samma.

Slutligen, för att besvara fråga ett, så ger intersektionalitet ett komplement, det ger en god möjlighet för elever att inkluderas i undervisningen. Även om det så är mindre avsnitt, som en boll eller pyramid. Det bidrar till elevers möjlighet att se sitt perspektiv, att utveckla sin identitet och empati med/till andra människor som levt tidigare.

37

När det kommer till frågan om intersektionalitet kan användas som ett didaktiskt verktyg så lyfter två av tre lärare det i form av boll/pyramid som går att plocka fram vid maktanalyser. Lärarna menar även på att intersektionalitet kan ge eleverna ett sammanhang till historien, genom sin micro historia knyta an till macro historia, och på så vis blir det ett didaktiskt verktyg. Det handlar såväl om klassen som eleven, på båda nivåerna. Att få elever att bli intresserade, att få synas i undervisningen genom sina olika perspektiv och identiteter bör ses som en didaktisk vinning.

I intervjuerna med lärarna går det utläsa att det finns en rad med utmaningar, framförallt lyfts tidsperspektivet, det blir ytterligare en sak som ska hinnas med. Dessutom menar en av lärarna att hela historieämnet behövs omdefinieras om det ska utvecklas åt ett mer intersektionellt håll. Här skulle jag dock vilja framhäva att det är definitionen snarare som ställer till det. Går det få en definition från skolverket, som en av lärarna uttrycker, så bör det gå att använda sig av intersektionell teori vid exempelvis maktanalyser. Att hela historieämnet behövs definieras om går även emot de resonemang att intersektionalitet kan fungera som ett bra komplement till den övriga historian.

Det finns flera möjligheter med att applicera intersektionalitet på historieundervisning, bland annat blir det en öppnare historia. Vilket även lärarna lyfter. Det blir en bredare historia, en historia som tilltalar elevgruppen och främjar förståelse för andra människors perspektiv, vilket i förlängningen står med i skolans värdegrund. Detta innebär att det, i slutändan, blir historielärarens uppdrag att föra fram det ovanstående som presenteras i läroplanen för gymnasieskolan, både i värdegrunden och under ämnet historia.

6.2 Tillämpning av intersektionalitet i kommande profession

Möjligheten att använda sig av intersektionalitet anser jag som god. Delvis för att det går att hämta i skolans värdegrund, delvis för att lärare aktivt ska arbeta med perspektiv i sin undervisning men också för att elever behöver lyftas fram i undervisningen och delta aktivt med den kunskap de faktiskt besitter. Genom intersektionalitet går det lyfta elevers identitetsutvecklande, utveckla deras empati och arbeta mot diskriminering. Det är viktigt att alla elevers historia, även om det inte är samtliga perspektiv en elev besitter på, lyfts i undervisningen. Det främjar en förståelse för sammanhanget, elevernas historiemedvetande utvecklas.

38

Det finns god möjlighet att använda intersektionalitet vid exempelvis släktforskning. Vilket även ger elever möjlighet att arbeta med källor, arkiv och dylikt. Så min bedömning är att möjligheten att använda sig av intersektionalitet är både god och gynnande.

6.3 Vidare forskning

Eftersom respondenterna som deltagit i mitt examensarbete uttryckt sig positivt till att applicera intersektionalitet i undervisningen så finns det goda möjligheter att fördjupa sig i begreppet och teorin. Framförallt i begreppet, vad det innebär och hur det kan användas i historieundervisningen vid olika perspektiv, en form av verktyg. Även forskning kring hur den intersektionella teoridelen skulle användas som ett maktanalysverktyg skulle vara ett möjligt område att forska om. Även den didaktiska delen är intressant, att få med elever i historieundervisningen genom att beröra så många perspektiv och på så vis hitta något som elever kan relatera till. Genom detta examensarbete har följande frågor att arbeta vidare med vuxit fram:

- Ur ett didaktiskt perspektiv, skulle intersektionalitet hjälpa till med att fånga upp och få fler elever att relatera till historia?

- Är intersektionalitet användbart som ett maktanalysverktyg på gymnasiet för eleverna? - På vilket sätt behövs intersektionalitet brytas ner och tydliggöras för att vara begripligt

för både lärare och elever?

- Behövs intersektionalitet i historieundervisningen?

Intressant blir den sista frågan med tanke på kritiken som lyfts av Gemzöe, det vill säga att genusidentiteten redan innefattar en liknande funktion.Eller om det behövs ett begrepp som intersektionalitet för att visa upp exempelvis genus i samverkan med andra maktstrukturer.

39

7. Referenslista

7.1 Litteratur:

Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber ekonomi, Trelleborg 2002

Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter:

genus, etnicitet och andra kategoriseringar, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

Crenshaw, Kimberlé, 'Mapping the margins: intersecionality, identity politics, and violence against women of color', Identities : race, class, gender, and nationality., Standford law review s. 175-200, 2003

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005

Eilard, Angerd Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i skolans

läseböcker 1962-2007 2008

Eriksson, Karin L. (red.), Möten med mening: ämnesdidaktiska fallstudier i konst och

humaniora, Nordic Academic Press, Lund, 2016

Gemzøe, Lena, Feminism, 2., [uppdaterade] uppl., Bilda, Stockholm, 2014

Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 3. uppl., Daidalos, Göteborg, 2007

Gustavsson Bengt, Personligt kunskapande: intervjuer, samtal och dialoger i (red)

Gustavsson Bengt, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur 2003

Gustavsson Bengt, Kunskapandets mångfald – från enhet till fragment i (red) Gustavsson

Bengt, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur 2003

Holme, I.M. & Solvang, B.K. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur 1997

Larsen, Pontus, En Exkluderande Historia – En undersökning om hur den historiedidaktiska

forskningen närmar sig det heterogena klassrummet, 2016

Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det

mångkulturella Sverige, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, Diss.

Karlstad : Karlstads universitet, 2006

Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia, en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010

Sverke Magnus Kvantitativa metoder: Om konsten att mäta det man vill mäta i (red)

40

Sverke Magnus Kvantitativa metoder: Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar i (red) Gustavsson Bengt, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur 2003

Tolvhed, Helena, Intersektionalitet och historievetenskap, Scandia vol 76 Nr 1 2010 publicerad 2010-12-20

Ödman, Per-Johan, Hermeneutik och forskningspraktik i (red) Gustavsson Bengt, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur 2003

7.2 Elektronisk litteratur:

Almén Mikael, SÅ GÖR DU: Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv En

handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet, Nationella

sekretariatet för genusforskning, Göteborgs Universitet, 2014 (hämtat 2020-04-24). http://www.genus.se/wp-content/uploads/Sa-gor-du-Jamstalldhetsintegrering-med- intersektionellt-perspektiv.pdf

Lozic, Vanja, Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet, Andra utökade upplagan, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, Malmö, 2018 (hämtad 2020-04-20).

https://doi.org/10.24834/9789171049285

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning, Stockholm, 2002 (hämtad 2020-04-27).

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011

[Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011(hämtad 2020-03-20). http://hdl.handle.net/2077/31404

I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet,

funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker,

Skolverket, Stockholm, 2006 (hämtad 2020-02-23).

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659 .pdf

41

Bilagor

Intervjuguide

Målet med intervjuerna är att respondenterna ska ge sin syn om sin faktiska undervisning och hur/om intersektionalitet finns med. Samtliga respondenter undervisar i historia på gymnasiet. Beräknad tid för intervju är 30 – 45 minuter.

1. Vad innebär intersektionalitet i historieundervisning för dig?

2. Utgår du från intersektionella perspektiv i din historieundervisning? 3. Hur använder/applicerar du intersektionalitet i historieundervisningen?

4. I vilka sammanhang använder du dig av intersektionalitet i historieundervisningen? I vilket/vilka fall?

5. Varför använder du dig av intersektionalitet? Finns det någon del du använder dig mer av det? Vad är syftet?

6. Vilka utmaningar och möjligheter ser du med att använda intersektionalitet i historieundervisningen?

Innan intervjuerna så får lärarna möjlighet att beskriva vad intersektionalitet betyder. Helt enkelt svara på följande fråga: