Syftet för denna studie har varit att undersöka kommunerna i Jönköpings läns arbete gentemot hållbarhetsmål 13 och 15 av Agenda 2030 och huruvida de har stadsodlingar. Efter det att intervjuer har skett med 10 av de 13 kommuner som länet består av har slutsatsen dragits att flertalet av kommunerna arbetar med de hållbara målen. Mycket av det arbete som kommunerna utför i enlighet med hållbarhetsmål 13, att minska klimatförändringarna, har baserats på att minska utsläppen. Där har fokuset varit att ersätta kommunens fordon till biogas och om möjligt elbilar, samt att där det är möjligt sker transport med elcyklar. Vissa av kommunerna har även sett över energibesparingsmöjligheter och påbörjat övergången till förnybar energi. Det har också varit tydligt att gällande hållbarhetsmål 15, ekosystemen och biologisk mångfald, så har kommunerna arbetat med grönområden i tätorterna. Allra mest har det funnits ett fokus på ekosystemtjänster av olika karaktär samt att främja pollinerare i tätorterna. Det sistnämnda har främjats genom blomsterodlingar och insektshotell i tätorterna.
Fördelningen av stadsodlingar är mycket ojämn i kommunerna, vilket kan observeras i Tabell 3.1. Avsaknaden av organiserad stadsodling innebär dock inte att det ej finns någon odling i tätorterna då flertal av kommunerna talar om både bärbuskar och fruktträd i samhällena. Dessa odlingar har ej som mål att vara professionella eller kommersiella utan är för alla att plocka inom en rimlig gräns. Utöver detta har många av kommunerna som tidigare nämnt fokuserat på att odla i grönområden för att gynna de pollinerande arterna, och mycket av arbetet inom parkerna är fokuserat på detta.
Inte många av tätorterna har påbörjat stadsodlingar, som kan ses i Tabell 3.1, och en stor del av detta på grund av att det inte finns ett intresse eller engagemang bland invånarna. Förutom detta finns det en brist på engagemang för detta ämne, vilket är en iakttagelse som endast grundar sig i samtalet med respondenterna från kommunerna. De som inte tidigare har satsat på stadsodling är de som inte vet om vilken effekt som stadsodling kan ha. Som beskrivet och nämnt i den tidigare forskningen samt i analyskapitlet av denna uppsats är stadsodling en stark strategi för hållbarhet i städerna på flera plan. Det finns lite kunskap runtom hur stadsodlingar kan hjälpa samhället inom de tre hållbarhetsperspektiven, och många ser det som endast ett socialt tidsfördriv. En kunskapsbank som tidigare diskuterades skulle inte bara hjälpa till att sätta igång odlingar och bredda kunskapen om hur man odlar utan även varför man odlar. Detta perspektivet är viktigt för att motivera kommunerna att inte bara sätta igång att odla utan att även informera sina invånare om detta.
Något som det fanns en avsaknad av inom alla kommuner var strategier för att uppmuntra invånare till att påbörja arbete med stadsodlingar. Det som efterfrågades under intervjun var hur kommunerna underlättar för invånare att påbörja odlingar och hur de kunde komma åt information om hur man startar upp en odling. Det finns i nuläget dock ingen officiell information om detta i de kommuner som har intervjuats för denna studie. De kommuner som har stadsodling har blivit tillfrågade om odling i städerna av engagerade individer som till stor del har styrt arbetet själva och endast skickat förfrågningar till nyckelpersoner om resurser, såsom mark, material, eller pengar till sina arbetet. De kommuner som inte har stadsodling tycks vänta på att en sådan individ ska dyka upp och sätta upp odlingar på liknande vis. Det som saknas är någon sorts information på kommunernas hemsidor, till exempel kontaktinformation till existerande odlingar, kontaktperson inom kommunen för uppstart, eller något sort formulär att fylla i för förfrågan om olika slags resurser. Annat som förväntades var information uppslag om existerande odlingar, vem som håller i dem, var de befinner sig, och vad de gör, eller ett samlat informationsmaterial om hur man sätter igång med ett eget initiativ. Inget av detta var sådant som vi fann under studiens gång, och det var ett förvånande fynd att inse att många av frågorna inte var utredda, ens av kommuner som redan har diverse initiativ.
De mindre kommunerna som har intervjuats har inte arbetat mycket med Agenda 2030 utan har istället arbetat med de nationella hållbarhetsmålen. Dessa mål är baserade på de globala hållbarhetsmålen men det blev en kommunikationssvårighet med vissa av respondenterna då de inte hade en förförståelse och kunskap angående de mål vi efterfrågade. Då detta arbetet varit beroende av vad kommunerna gör för arbete gentemot hållbarhetsmål 13 och 15 efterfrågades specifika aktiviteter. Många av kommunerna hade svar redo för detta och kunde berätta om diverse åtgärder, som att bekämpa klimatförändringarna genom att införa el- och biogasbilar för kommunala tjänstemän samt att använda sig av ängsplantering istället för estetiska blomsterplanteringar för den biologiska mångfalden. Andra gånger var svaren på specifika aktiviteter inte lika tydliga, där svarades till exempel att alla enheter inom kommunerna har som uppgift att kontinuerligt arbeta gentemot målen och att de har rapporteringsskyldighet angående detta.
Den stora skillnaden mellan kommunerna är deras storlek och andel tätorter och detta är det som ses som anledningen till skillnaden i deras arbete med hållbarhetsmålen och stadsodlingar. De små tätorterna består även av stora andelar villor istället för lägenhetshus vilket betyder att personer som är intresserade av odling utför detta på sin egna mark. De större tätorterna ser en snabbt växande befolkning vilket innebär att de måste ha mer fokus på hållbara städer i ett större perspektiv och i en snabbare utveckling. Med en snabbt växande urban befolkning tillkommer problem och utmaningar av alla aspekter av hållbarhet, vilket måste tacklas i nutid och med siktet inställt på framtiden. I mindre kommuner är det inte en lika snabbt ankommande framtid, utan något att ha i beaktande över en längre tidsram. Anledningen till varför det inte brådskar på samma vis är det mindre invånarantalet och att tätorterna ännu inte har uppnått den storlek som har påverkar miljön i samma grad. Men i och
med den trend som kan ses i samtliga kommuner av växande invånarantal, framförallt med inflytt till städer, är detta något att planera för.
En övergripande slutsats som kan dras från denna undersökning är att trots att det finns en hel del olika odlingar runt om i Jönköpings län så finns det fortfarande mycket att göra. De som har startat odlingar och även många som ännu inte startat är intresserade att utveckla detta område. Det finns mycket okunskap angående motiven till att stadsodla och en stor brist på information. Bristen på information är inte bara koncentrerad till kommunerna utan det finns även mycket arbete att lägga på att nå ut till tätorternas invånare angående hur och varför man odlar. De mindre kommunerna har tätorter som består av villor och hus med mindre andel lägenheter, vilket leder till att odlingsintresserade människor anlägger odlingar i sina egna trädgårdar istället för att organisera sig för att starta upp stadsodlingar. Att odla i sin egen trädgård gynnar på fler sätt ekosystemen och den biologiska mångfalden, men en större organiserad stadsodling har en mer omfattande påverkan inte bara på miljön utan alla hållbarhetsperspektiven. Efter intervjuerna har det dock tydliggjorts att urbanisering sker inom alla kommunerna och fler och fler flyttar till städerna. Detta innebär att även i de mindre kommunernas tätorter kommer det snart att finnas fler lägenhetshus och behovet för anlagda stadsodlingar kommer att bli större. Förslaget på en kunskapsbank som har lagts fram under intervjuerna vore en bra lösning för att samla information som kommunerna kan både bidra med och ta ifrån för att lättare komma igång med stadsodlingar.
Förslag på vidare forskning i samma riktning som denna studie är en mer omfattande undersökning som inkluderar en genomläsning av officiella dokument publicerade av de olika kommunerna. Alla kommunerna arbetar med översiktsplanen och egna individuella mål, antingen i enlighet med nationella miljömål eller Agenda 2030. En sådan undersökning skulle gå djupare och kunna avgöra huruvida kommunerna når de mål som de sätter och se med mer tydlighet det arbete som de genomför. Ett annat alternativ vore att genomföra en fallstudie som under en tid följer de stadsodlingar som finns i kommunerna eller ett nystartat projekt. En bredare studie som denna skulle även till större del ha möjlighet att inkludera ett perspektiv på den sociala hållbarheten och gemenskapen som stadsodlingar tillför, samt inkludera kolonilottsområden. Det som har gjorts tydligt i denna undersökning är att det finns otroligt mycket mer att undersöka gällande den miljömässigt hållbara utvecklingen i kommunerna inom jönköpings län. På grund av att detta även är ett ständigt pågående arbete kan inte en studie som denna förklara exakt hur arbetet ser ut i länet, utan endast fånga ett blick av tillståndet i nuläget, en studie som den föreslagna fallstudien skulle istället kunna undersöka händelseförlopp som pågår under en längre tid och erbjuda en uppfattning om utvecklingen i rörelse.
Referenser
Action Bioscience. (2009). Climate Change Threatens Penguins. Hämtad 3 maj, från
https://www.biologicaldiversity.org/news/media-archive/Penguins_ActionBioscience_9-09.pd f
Asp, H. (2009). Hållbar utveckling genom stadsodling. Kandidatuppsats, Uppsala, Landskapsarkitektur. Hämtad från https://stud.epsilon.slu.se/300/1/asp_h_090623.pd Boverket. (2019). Urbanisering. Hämtad 24 maj, 2021, från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/flyttningar/ urbanisering/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Campbell, P., MacKinnon, A., Stevens, C. (2010). An Introduction To Global Studies. Hong Kong: Graphicraft Limited
Clerino, P., Fargue-Lelièvre, A. (2020). Formalizing Objectives and Criteria for Urban Agriculture Sustainability with a Participatory Approach. Sustainability. 7503. doi: 10.3390/su12187503
De Vylder, S. (2013). Utvecklingens Drivkrafter: Om Fattigdom, Rikedom Och Rättvisa I
Världen. Mölnlycke: Elanders tryckeri
Deelstra, T., Girardet, H. (u.å.). Urban Agriculture and Sustainable Cities. Hämtad 18 maj, 2021, från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.168.4991&rep=rep1&type=pdf DiDomenica, B., Gordon, M. (2016). Food policy: Urban farming as a supplemental food source. Journal of social change. Vol. 8, iss. 1. doi: 10.5590/JOSC.2016.08.1.01
Ekonomifakta. (2021). Invånare i kommunen, Aneby. Hämtad 18 april, 2021, från
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Jonkopings-lan/Aneby/?var=1 7246
Eksjö Kommun. (2021). Befolkning. Hämtad 18 april, 2021, från eksjo.se/kommun-och-politik/kommunfakta-och-statistik/befolkning
Gislaved Kommun. (2021). Befolkningsstatistik. Hämtad 24 maj, 2021, från
https://www.gislaved.se/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkningsstatistik---antal-invan are
Globala Målen. (2021a). Globala Målen- För Hållbar Utveckling. Hämtad 7 april, 2021, från https://www.globalamalen.se/
Globala Målen. (2021b). 13 Bekämpa Klimatförändringar. Hämtad 30 maj 2021, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ Globala Målen. (2021c). 15 Ekosystem och Biologisk mångfald. Hämtad 30 maj 2021, från
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/ Gnosjö Kommun. (2021). Kommunfakta. Hämtad, 24 maj, 2021, från https://
www.gnosjo.se/kommunpolitik/kommunfakta.4.2e94ea361341992822c800012900.html Habo Kommun. (2021). Statistik. Hämtad 24 maj, 2021, från
https://www.habokommun.se/Kommun--politik/Kommunfakta/Statistik/ Healthy People. (2020). Food Insecurity. Hämtad 3 maj, 2021, från
https://www.healthypeople.gov/2020/topics-objectives/topic/social-determinants-health/interv entions-resources/food-insecurity
Health Affairs. (2015). Food Insecurity And Health Outcomes. Hämtad 3 maj, 2021, från https://www.healthaffairs.org/doi/10.1377/hlthaff.2015.0645
Jordbruksverket. (2020). Vad är biologisk mångfald? Hämtad 7 april, 2021, från
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/biologisk-mangfald/vad-ar-biologisk-mangfald Jönköpings Kommun. (2021). Kommunfakta. Hämtad 17 april, 2021, från
https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunfakta.4.74fef9ab15548f0b8006ec.html Larsson, E., Setterwall, S. (2013). Stadsodlingens roll i den hållbara staden. Examensarbete, Stockholms Universitet, Avdelningen för industriell ekologi. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:683807/FULLTEXT01.pdf
Migration Data Portal. (2020). Urbanization and migration. Hämtad 3 maj, 2021, från https://migrationdataportal.org/themes/urbanisation-et-migration
Milestad, R., Carlsson-Kanyama, A., Schaffer, C. (2020). The Högdalen urban farm:a real case assessment of sustainability attributes. Food Security. 1461-1475
Nationalencyklopedin. (u.å.a). Jönköpings län. Hämtad 27 maj, från
https://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%B6nk% C3%B6pings-l%C3%A4n
Nationalencyklopedin. (u.å.b). Växthuseffekten. Hämtad 13 juni 2021
http://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/växthuseffekten
Naturhistoriska Museet. (2015). Odla staden, vi behöver biologisk mångfald. Hämtad 7 april, 2021, från
https://www.mynewsdesk.com/se/naturhistoriska_riksmuseet/pressreleases/odla-staden-vi-beh oever-biologisk-maangfald-1178827
Naturvårdsverket. (2020). Klimat och Luft. Hämtad 7 april, 2021, från
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/biologisk-mangfald/vad-ar-biologisk-mangfald Naturskyddsföreningen. (2012). Rapport. Växer framtidens mat mellan höghusen? Hämtad 3 maj, 2021, från
uk_lagupplost.pdf
Potter, R., Binns, T., Elliot, J., Nel, E., Smith, D. (2018). Geographies of developing Areas:
An Introducton To Development Studies. Glasgow: Bell and Bain
Smit, J., Nasr, J. (1992). Urban agriculture for sustainable cities: using wastes and idle lands
and water bodies as resources. Hämtad från Sage Journals:
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/095624789200400214
Svenska FN-Förbundet. (2021). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 31 maj, 2021, från
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-oc h-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Sveriges Miljömål. (u.å.). Sveriges Miljömål. Hämtad 14 Juni, 2021, från https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
Sävsjö Kommun. (2019). Sävsjö Kommunfakta. Hämtad 17 april, 2021, från:
https://savsjo.se/download/18.98c602d16a914c788a10288/1560324968503/0684%20S%C3% A4vsj%C3%B6%20FAKTA%202019.pdf
United Nations. (2017). Overview of global trends in international migration and
urbanization. Hämtad 3 maj, 2021, från
https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/unpd_e gm_201709_s1_presentation-henning-final.pdf
United States Environmental Protection Agency. (u.å). Hämtad 3 maj, 2021, från https://www.epa.gov/ghgemissions/overview-greenhouse-gases
Vaggeryd Kommun. (2021). Kommunfakta. Hämtad 17 april, 2021, från https://www.vaggeryd.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html
Valley, W., Wittman, H. (2019). Beyond feeding the city: The multifunctionality of urban
farming in Vancouver, BC. (City, Culture and Society, Vol.16). Hämtad från Science Direct:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1877916617300103 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. (Vetenskapliga rådet, ISBN:91-7307-008-4). Elanders Gotab
Vetlanda Kommun. (2020). Statistik av olika slag. Hämtad 24 maj, 2021, från https://kommun.vetlanda.se/kommun-och-politik/statistik-av-olika-slag.html Värnamo Kommun. (2021). Befolkning. Hämtad 20 maj, 2021, från
https://kommun.varnamo.se/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning.html World Wildlife. (u.å.). Why are glaciers and sea ice melting. Hämtad 3 maj, 2021, från https://www.worldwildlife.org/pages/why-are-glaciers-and-sea-ice-melting
Bilaga 1 Intervjuguide
1. Vem är du och vad har du för roll i kommunen och vad är din roll relaterad till hållbarhetsarbete inom kommunen?
2. Berätta om din kommun. Hur stor är den till yta och invånare? a. Hur många tätorter finns det?
b. Hur många invånare finns det i dem? 3. Ser ni tendenser till ökat invånarantal i tätorterna?
4. Hur arbetar kommunen gentemot hållbarhetsmålen? Finns det någon plan? a. Specifikt mot 13 - Bekämpa klimatförändringarna
b. Specifikt mot 15 - Ekosystemen och biologisk mångfald 5. Har ni stadsodlingar?
a. Hur ser dessa ut?
b. Finns det planer på att utveckla detta område?
6. Om det inte finns stadsodlingar/stadsodlingar (vad ni vet), är det något som har diskuterats att införa? Hur kommer det sig att det inte finns?
7. Vad finns det för motivation till att stadsodla? Vad är det som hindrar?
8. Finns det något som kommunen gör för att underlätta för privatpersoner/ organisationer/företag att börja med stadsodling?
a. Erbjuder ni tillgång till mark från kommunen? b. Bidrag i form av pengar/ekonomiskt stöd?
c. Bidrar kommunen med annat såsom material/redskap eller möjlighet till förvaring av material?
d. Har ni möjlighet att bidra med kompetens till någon som vill börja odla i staden/samhället?
e. Hur informerar ni kring detta?
9. Om Regionen skulle administrera ett nätverk, kunskapsbank eller liknanden, så att kommunerna i regionen skulle kunna lära sig av varandra och hjälpa varandra, är det något som er kommun skulle vara intresserade av att delta i?