Stadsodling som
strategi för hållbar
utveckling
En granskning av kommunernas arbete med fokus på
stadsodling och hållbarhetsmål 13 och 15 av Agenda 2030
i Jönköpings län
Kurs: Kandidatuppsats i Globala Studier, 15 HP Program: Internationellt Arbete - Globala Studier Författare: Frida Assmundsgård & Ilona Erdemli Examinator: Marja Saar
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete, kandidatexamen 15hp
KOMMUNIKATION (HLK) Globala studier 61-90hp
Jönköping University Internationellt Arbete - Globala studier
Vårterminen 2021
Sammanfattning
Frida Assmundsgård & Ilona Erdemli Antal sidor: 29
Stadsodling som strategi för hållbar utveckling
En granskning av kommunernas arbete med fokus på stadsodling och hållbarhetsmål 13 och 15 av Agenda 2030 i Jönköpings län
Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna.
Nyckelord: Stadsodling, Hållbar utveckling, Jönköpings län, kommuner, Agenda 2030, Globala hållbarhetsmål
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-101 000 036-162 585 och kommunikation (HLK)
Box 1026
SCHOOL OF EDUCATION AND Bachelor Thesis 15 credits
COMMUNICATION Global Studies 61-90hp
Jönköping University International work - Global Studies
Spring 2021
Abstract
Frida Assmundsgård & Ilona Erdemli Number of pages: 29
Urban Farming as a Strategy for Sustainable development
An Examination of the Municipality work with focus on urban farming and the Sustainable development goals 13 and 15 of Agenda 2030 in Jönköpings County
The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.
Keywords: Urban farming, Sustainable Development, Jönköping County, Agenda 2030, Sustainable Development Goals
Adress Visiting Add Phone Fax
School of Education Gjuterigatan 5 036-101 000 036-162 585 and Communication
Box 1026 551 11 Jönköping SWEDEN
Tack till
Vi vill först och främst ägna ett tack alla representanter från kommunerna som har ställt upp på intervjuer och deltagit i vår studie. Utan ert bidragande med information och era insikter hade vi inte kunnat genomföra denna studie. Vi vill även tack till vår handledare Åsa Westermark som har väglett och hjälpt oss genom denna process. Tack till våra familjer, partners och vänner som har stöttat oss under arbetets alla delar. Ett speciellt tack till Åsa. E, Cissi och Håkan för ert stöd genom detta arbete. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för det arbete som vi gemensamt har gjort och för det goda samarbete vi har haft.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och Frågeställning 2
1.2 Avgränsningar och definitioner 2
1.3 Disposition 2
2. Bakgrund 3
2. 1 Stadsodling som strategi för att lösa globala problem på lokalt plan 3
2. 2 De globala hållbarhetsmålen 4
2. 3 Sveriges miljömål 5
2. 4 Tidigare forskning kring stadsodling och hållbarhet 5
3. Metod 8
3. 1 Val av metod 8
3. 1. 1 Motivering till val av metod 9
3.1.2 Kritik till kvalitativa intervjuer 9
3. 2 Analysenheter och respondenter 9
3. 2. 1 Etiska överväganden 10
3. 3 Tabell med analysenheter samt respondenter 11
3. 4 Analys av Data 12 3. 5 Forskarens roll 12 4. Resultat 13 4. 1 Resultat av Intervjuer 13 4. 1. 1 Aneby kommun 13 4. 1. 2 Eksjö kommun 14 4. 1. 3 Gislaved kommun 15 4. 1. 4 Gnosjö kommun 16 4. 1. 5 Habo kommun 16 4. 1. 6 Jönköpings kommun 17 4. 1. 7 Sävsjö kommun 19 4. 1. 9 Vetlanda kommun 21 4. 1. 10 Värnamo kommun 21 4. 2 Stadsodlingar i Jönköpings län 22
5. Analys och diskussion 23
5. 1 Kommunernas arbete med de globala hållbarhetsmålen 23
5. 2 Stadsodling i kommunerna 24
5. 3 Hur kommunerna arbetar för att uppmuntra och stötta stadsodlingar 25 5. 4 Vilka skillnader finns mellan kommunerna och varför? 26
6. Slutsats och vidare forskning 27
Referenser 30
Bilaga 1 Intervjuguide 33
Tabell lista
Tabell 3.1 - Respondenterna inom analysenheterna 11
1. Inledning
Att odla mat i städer är ingen ny företeelse, men har aktualiserats de senaste åren i syfte att bidra till den ekologiska hållbarheten i städerna och bidra med positiva effekter på stadsmiljö, både för ekosystemen och för människorna. Stadsodling kan minska städers sårbarhet, bidra med ökad mångfald samtidigt som transporten av mat kan minskas (Naturskyddsföreningen, 2012). Den största utmaningen som människan står inför idag är det förändrade klimatet och att minska de negativa effekterna av detta. Genom att organisera sig och arbeta tillsammans med andra kan man på ett gemensamt sätt bidra till en positiv förändring. För att ha möjlighet till detta behövs information kring vad som kan göras och vad som redan görs i det område där man befinner sig. De globala hållbarhetsmålen kan hjälpa till att utforma handlingsplaner som är relevanta för det lokala samhället, och sammanställa detta med information kring vilket arbete som genomförs regionalt. Stadsodling kan utvecklas till en lokal strategi för att lösa ett globalt problem. Denna studie undersöker genom kvalitativa intervjuer hur arbetet i kommunerna i Jönköpings län ser ut när det kommer till stadsodlingar och hur detta kopplas till de globala målen, med fokus på mål 13 Bekämpa klimatförändringarna och mål 15
-Ekosystemen och biologisk mångfald (Globala Målen, 2021a).
De globala målen problematiserar flera utmaningar som mänskligheten står inför globalt och här kan stadsodling utvecklas till en strategi bland många för att motverka eller hantera utvecklingen och effekterna. Att jobba för stadsodling är därför ett bra sätt att inte bara bekämpa klimatförändringen utan även arbeta för att ekosystemen och den biologiska mångfalden ska frodas. Växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett tillstånd som påverkar alla individer på jorden. Det som tillkommer med detta fenomen är en ekonomisk, ekologisk, och social oro. Redan idag finns det stora problem med tillgång till, och jämn fördelning, av mat och stora delar av världen har inte möjlighet att äta sig mätta (de Vylder, 2013). Världshunger är ett växande problem globalt som uppmärksammas av FN inom Agenda 2030, och detta är något vi gemensamt bör arbeta för att övervinna. (Globala Målen, 2021a), och den globala uppvärmningen som vi befinner oss i kommer endast att försvåra detta tillstånd (Campbell et.al., 2010).
Med den globala migrationen som sker från rurala till urbana områden inom länder och den kommande ökningen av livsmedelsosäkerhet i världen stärks behovet av att finna en stabilitet i matproduktion nära till städer. Genom att odla i städerna så minskas inte bara transporterna av livsmedel till dessa områden utan man uppnår även en närodlad livsmedelssäkerhet. Med den biologiska mångfald som tillkommer med odlingarna så gör man även ekosystemen en tjänst, vilket bidrar till en hållbar miljö för framtiden. Potter med flera noterar att den biologiska mångfalden redan idag är hotad och att dess nedgång är ett globalt problem (Potter m.fl., 2018). Den ekologiska hållbarheten gynnas på grund av de minskade transporterna av lokala producenter och en biologisk mångfald som stöttar ekosystemen. Den biologiska mångfalden är livsviktig för ekosystemet och för en stabil framtid. Det är viktigt att se till att de arter som existerar idag fortsätter att göra det och bästa sättet att göra detta på är att stötta dem genom ekosystemtjänster (Jordbruksverket, 2020). Ett sätt är att odla i städer, inte bara frukt och grönt som ska konsumeras av människor men även pollen-tunga arter för insekterna i städernas grönområden, vilket förser dem med föda (Naturhistoriska Museet, 2015).
Tre gaser står för den stora ökningen i värme inom ozonskiktet: koldioxid, metan och lustgas, de så kallade växthusgaserna (Naturvårdsverket, 2020). Dessa gaser skapas oundvikligen på soptippar och även i naturliga sammanhang såsom idisslande kor, men en av de största utsläppen sker vid transport av livsmedel och annat gods. Detta kan minskas om en del av maten som transporteras till städer odlas nära de som konsumerar den. Odlingar i städer har även visats att binda koldioxid i jorden och utöver detta omvandlas den av de växter som odlas i området (Larsson och Setterwall, 2013).
1.1 Syfte och Frågeställning
Syftet är att undersöka hur kommunerna inom Jönköpings län arbetar gentemot hållbarhetsmål 13 - Bekämpa klimatförändringarna och hållbarhetsmål 15 Ekosystemen och
biologisk mångfald med ett särskilt fokus på stadsodling.
- Hur arbetar kommunerna med hållbarhetsmål 13, bekämpa klimatförändringarna, och hållbarhetsmål 15, ekosystemen och biologisk mångfald?
- Hur ser fördelningen med stadsodling ut i olika kommuner i Jönköpings län, och vad är anledningen till dessa skillnader?
- Hur arbetar kommunerna för att uppmuntra och stödja stadsodlingar?
1.2 Avgränsningar och definitioner
Stadsodling syftar i denna text till odling av mat som sker i en stadsmiljö. Sätten att bedriva stadsodling på är många: i pallkragar, på tak eller inomhusodling med artificiellt ljus. Det gör detta till ett brett ämne som omfattar många olika aspekter såsom historia, arkitektur, miljö, och sociala frågor. Ytterligare avgränsning är att odling som sker i enbart privat bruk, så som privata trädgårdar eller balkonger, inte kommer att inkluderas i studien, trots det att även dessa typer av odlingar är en viktig del i bidragandet till mål 15 Ekosystemen och biologisk
mångfald. När det kommer till stadsodling bidrar den till alla delar av hållbarhet. Denna
studie fokuserar på stadsodlingar som finns i 10 av de 13 kommunerna inom Jönköpings län (Nationalencyklopedin u.å. a) och hur kommunerna arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 av Agenda 2030.
1.3 Disposition
Uppsatsens första del består av inledning, syfte och frågeställningar, samt avgränsningar. Stadsodling kopplas till en strategi för att bekämpa ett globalt problem lokalt och studiens mål att undersöka Jönköpings län för att se hur långt kommuner har kommit med att odla mat i tätorterna och städerna. Den andra delen av uppsatsen är bakgrunden, där motivation till stadsodling förklaras med stöd av tidigare forskning. I denna del presenteras problemen som mänskligheten står inför i och med den pågående globala urbaniseringen. Avsnittet innehåller även en presentation av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen samt en avslutande del med den tidigare forskningen som förklarar hur stadsodling kan ses som ett hjälpmedel för att bekämpa dessa. I den tredje delen presenteras den metod som används för studien samt en motivering av denna. Metoden som har valts är semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, samt
transkribering av insamlat material. Utöver detta inkluderas även forskarens roll i intervjuerna samt ett etiskt övervägande av studiens uppbyggnad. I den fjärde delen presenteras resultat från studien. Då mycket diskuterats i intervjuerna med representanter för kommunerna kommer endast det som är relevant till studien att presenteras. Det innebär material insamlat kring den ram som etablerats i avsnitt 1.2 av denna uppsats: syfte och frågeställningar, samt sådant som diskuteras i den kommande delen. På grund av detta så finns det mycket information och intressanta ämnen som uppkommit under intervjuerna som tyvärr ej har en plats i denna uppsats. I den femte delen av studien analyseras resultatet från studien utifrån frågeställningar och syfte, och en diskussion kring resultatet först. I studiens avslutande del presenteras slutsatserna samt förslag på sätt att arbeta vidare med ämnet.
2. Bakgrund
I det följande kapitlet presenteras utgångspunkter som är grunden och förklaringen till varför stadsodling kan användas som en metod för att skapa hållbara städer och arbeta med globala problem på lokala nivå. Kapitlet innehåller också en presentation av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, samt avslutas med hur tidigare forskning har behandlat ämnet.
2. 1 Stadsodling som strategi för att lösa globala problem på lokalt plan
Anledningarna till att odla mat i städer är många och motiveringen för att göra detta är global i och med att det kan var ett svar på att göra de växande städerna mer hållbara och minska de negativa effekterna av klimatförändringarna. Växande städer skapar belastningar på miljön och ekosystemen och att odla mat i städerna kan bidra till en säker livsmedelsförsörjning och bidra till ekosystemtjänster. En av de största utmaningarna som mänskligheten idag står inför är urbaniseringen och de snabbt växande tätorterna. Många flyttar från landsbygd till städer och enligt en rapport publicerad av Förenta Nationerna kommer antalet människor som bor i städer att fördubblas från 2000 till 2050 (United Nations, 2017). Detta innebär att majoriteten av världens befolkning idag bor i städer och takten som den urbana populationen växer förväntas hålla i sig. År 2030 förväntas 60 procent av världens befolkning bo i städer (Migration Data Portal, 2020). Med denna ökning växer även behovet av mat i dessa områden, vilket belastar miljön med utökat antal transporter av förnödenheter in till städerna från landsbygden. Detta är inte enbart ett globalt problem, utan även i Sverige ser vi samma typ av mönster (Boverket, 2019).
Livsmedelsosäkerhet påverkar redan idag stora delar av världen, vilket inte är ett problem endast för länder i det globala syd. Det är även ett problem för länder som anses vara utvecklade länder, som exempelvis USA där miljontals människor inte har säker tillgång på mat (Health Affairs, 2015). Livsmedelsosäkerhet definieras som en osäkerhet i intaget av mat eller rutiner (Healthy People, 2020). Detta tillstånd innebär inte en total avsaknad av tillgång på mat, istället en generell osäkerhet kring när nästa mål mat kommer att kunna intas. Den ständiga ovissheten kring tillgången på mat är en process som är mycket påfrestande och som kan leda till långvariga skador både fysiskt och psykiskt.
Växthuseffekten är en term som används mycket, men många gånger har förståelsen för dess betydelse försvunnit. Växthuseffekten är den process som värmer upp jordens yta, vilket är grunden till att det kan finnas liv på jorden (Nationalencyklopedin u.å. b). När denna effekt blir förhöjd ökar normaltemperaturen och skapar en ökad ansträngning på jordens ekosystem och orsakar problem för oss människor. På grund av de ökande temperaturerna smälter isarna som bl.a. finns vid nord-och sydpolen (World Wildlife, u.å.). De smältande isarna resulterar i förhöjda havsnivåer och haven börjar täcka mer av landytan. Arter som är beroende av det kalla klimatet, som isbjörnar, får svårare att överleva (Action Bioscience, 2009). Det mest effektiva sättet att bromsa klimatets nedgång är att minska utsläppen avgaserna som har den största påverkan på tillståndet som kallas växthuseffekten. Dessa gaser är koldioxid, metangas, dikväveoxid, och fluorerade gaser och de samlas under namnet växthusgaser (United States Environmental Protection Agency, u.å.). De har många olika ursprung men en av de stora källorna till gasernas utsläpp är transporter från producent till konsument. Att minska transporterna av livsmedel till städerna är ett bra och framgångsrikt sätt att se till att utsläppen minskas. Växthusgaserna har olika ursprung men en av de stora källorna är transport, och genoma att minska transporterna av livsmedel kan man påverka detta och skapa en positiv inverkan.
Problemen med växande städer och den ökade livsmedesosäkerheten kan hanteras till viss del med stadsodling. Genom att producera mat inom städerna kan utsläppen av växthusgaser reduceras. Förutom att motverka hungern i de växande städerna och minska CO2-utsläppen
kommer stadsodling även att bidra till ekosystemtjänster i urbana områden. Att ha mat som odlas i staden skapar livsmedelssäkerhet genom att ha tillgång till närproducerad mat. Det ger även utrymme till människor att engagera sig och samla kunskap för att själva odla mat i framtiden.
2. 2 De globala hållbarhetsmålen
De globala hållbarhetsmålen, framöver även kallade Agenda 2030, är framtagna av FN och ersatte 2015 Millenniemålen. De tidigare målen hade starkt fokus på de allra fattigaste länderna i världen, med mål såsom att utrota fattigdom och minska barnadödligheten. Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen gäller för alla människor och alla länder i världen, vilket kräver samarbeten mellan olika länder och regioner. De globala hållbarhetsmålen syftar på att skapa en hållbar utveckling för alla länder, där dagens behov inte ska äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Dessa mål utgår från de tre dimensionerna av hållbarhet; social, ekonomisk och ekologisk. Agenda 2030 består av 17 mål med 169 delmål som har som syfte att ytterligare spetsa till målen. I denna studie har vi valt ut 2 av de hållbarhetsmål som stadsodling kan kopplas till, vilka är hållbarhetsmål 13 - Bekämpa
klimatförändringarna och hållbarhetsmål 15 Ekosystemen och biologisk mångfald (Svenska
FN-förbundet 2021).
Det första mål som valts ut för att undersökas är mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna, som konkretiserar det som behövs göras när det kommer till att arbeta gentemot en minskning av förändringarna i klimatet. Ett av delmålen är att stärka motståndskraften och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer, vilket stadsodling kan hjälpa till med
genom att stärka städers livsmedelsförsörjning. Utöver detta hjälper grönområden i städerna till att binda koldioxid som är en av de växthusgaser som påverkar miljön positivt och skapar en möjlighet till närodlad mat vilket minskar transporterna av livsmedel in till städerna (Globala Målen 2021b).
Nästa mål som ska diskuteras är mål 15 - Ekosystem och Biologisk mångfald. Ekosystemen är grunden till allt liv på jorden och det är en viktig uppgift att se till att den biologiska mångfalden gynnas. Genom ökade grönområden i städerna skapas ekosystemtjänster som inte bara främjar växter utan även insekter och andra små djur som är kritiska för ett diversifierat ekosystem. Ett av mål 15:s delmål är Integrera ekosystem och biologisk mångfald och
nationell och lokal förankring. Ett sätt att införliva detta delmål kan vara med stadsodling som
bidrar med en lokal förankring hos befolkningen samtidigt som stadsodling även bidrar till att främja ekosystemen och den biologiska mångfalden (Globala Målen 2021c).
2. 3 Sveriges miljömål
Sveriges miljömålen är riktmärken för arbetet med miljön som visar vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. Miljömålen beskriver vad som är en god miljö för sverige och målen används som en utgångspunkt för många styrande dokument i många delar av samhället. Sveriges miljömål beskriver de utmaningar som finns i Sverige på en nationell nivå och beskriver en konkret utvecklingsplan för Sverige (Sveriges Miljömål, u.å.). Dessa miljömål används av många av de kommuner som intervjuats för denna studie istället för hållbarhetsmålen från Agenda 2030. Då de är baserade och till stor del förhåller sig till Agenda 2030 anses de fortfarande gå i linje med forskningsfrågorna formulerade för denna uppsats. Arbetet med miljömålen sker från riksdag och ner till kommunerna. Kommunerna har en viktigt roll i arbetet med miljömålen. Kommunernas uppdrag är att översätta de nationella målen till den lokala nivån. Målen blir en utgångspunkt för den lokala politiken för vad som ska göras och var fokuset ska ligga. Det är oftast kommuner och regioner som får i uppdrag att verkställa de globala åtgärder till praktisk handling när det handlar om miljöfrågor (Sveriges Miljömål, u.å.).
2. 4 Tidigare forskning kring stadsodling och hållbarhet
Tidigare forskning om stadsodlingar berör många olika områden såsom arkitektur, historia, och olika metoder att odla på. Stadsodling har undersökts utifrån självförsörjning och försörjning av grupper inom urbana områden, vilket DiDomenica och Gordon gör i artikeln
“Urban farming as a supplemental food source”. I denna studie har de undersökt möjligheten
att försörja skolbarn med lunch med hjälp av stadsodlingar. Det som de kommer fram till i artikeln är att detta är möjligt, men att det dock kommer vara svårt att få en privat vinst på odlingen (DiDomenica & Gordon, 2016). Artikeln har som syfte att undersöka möjligheterna till privat vinst vilket leder till resultat som ej är gynnsamt för detta arbete. Men forskarna har en intressant utgångspunkt då det kommer till att försörja skolbarnens luncher med hjälp av stadsodlingar. Då studien är baserad i nordamerika så har odlingen skett i ett klimat som liknar det i Sverige mycket. Detta gör att studien är relevant för denna då förutsättningarna för odling har varit jämförbara.
Clerino och Fargue-Lelièvre (2020) har tagit fram kriterier för att mäta de olika aspekterna av hållbarheten på stadsodlingar som bedrivs på en professionell nivå och i större skala, de har valt att inte inkludera den typ av odling som privatpersoner utför exempelvis på sina balkonger eller kolonilotter. Kriterierna som har tagits fram för att mäta odlingarna är många och omfattande och uppdelade i de tre hållbarhetsperspektiven. Några exempel är
“Environmental footprint” och “Cropped Biodiversity” inom det ekologiska perspektivet, “partners on territory” och “knowledge sharing and training” inom det sociala perspektivet,
och “involvement in local development” och “financial contribution and subsidies” inom det ekonomiska. Kriterierna är väl framtagna för ett arbete parallellt med inte bara stadsodlingar utan även de hållbara målen inom Agenda 2030. Detta gör att de vore enkla att applicera på projekt och arbeten inom städer. Genom att använda sig av de kriterier som har tagits fram för stadsodlingar kan man mäta deras hållbarhet och på så vis se hur gynnsamma odlingarna är för de tre olika perspektiven och jämföra detta med livsmedel som transporteras från andra platser. Det som artikeln visar på är att stadsodlingar har en hög hållbarhet när det kommer till att odla mat för kommersiellt bruk och har även bevisat hur gynnsam stadsodling kan vara för inte bara miljöaspekterna utan även de sociala. Detta betyder att det är en bra lösning för framtiden och att man bör ha detta i åtanke som en strategi för att lösa globala problem på en lokal nivå (Clerino & Fargue-Levière, 2020).
Ytterligare sätt att stadsodla på är inomhus med artificiellt ljus och uppvärmda lokaler. I en studie gjord av Milestad, Carlsson Kanyama & Schaffer (2020), har en inomhusodling i Högdalen i Stockholm studerats. Inomhusodlingar genererar utsläpp av växthusgaser till följd av den uppvärmning och belysning som krävs för att odlingen ska vara möjlig. I denna fallstudie studerade de utsläppen från denna inomhusodling av grönsallat och jämförde med import av motsvarande gröda för att kunna avgöra huruvida inomhusodling lokalt väger upp mot importerad produkt, vilket är det som Milestad m fl. kommer fram till. Den lokalt odlade sallaten jämfört med importerad sallat gav mindre utsläpp av växthusgaser och i detta fall var det mer fördelaktigt att odla lokalt än importera. Författarna understryker att denna studie enbart belyser ett fall som inte kan ses som representativt men som istället kan bidra med en förståelse för lokalt odlad mats betydelse (Milestad, Carlsson Kanyama & Schaffer 2020). Artikeln har visat att stadsodling är ett bra sätt att minska den klimatpåverkan som transporten av livsmedel står för, den ökar i relevans i och med att det är en studie som är gjord i Sverige och visar på siffror som speglar liknande områden som de vi ser i vår studie.
Deelsta och Girardet (u.å.) diskuterar hur människan håller på att utvecklas till ett urbant släkte, och hur denna process påverkar områden runtomkring negativt, så som landsbygd och naturliga områden, då städerna växer. Städerna som växer fram är beroende av stora landytor för att odla den mat som konsumeras av invånarna och denna mat importeras från andra områden. Transporten av mat från produktion till konsumtion står för en hög andel av utsläpp av skadliga gaser då transporten är beroende av motordrivna fordon som har en negativ påverkan på miljön. Städerna blir större och i samband med detta kräver de att mer livsmedel transporteras in, i och med detta så växer behovet efter hållbara lösningar. Städerna kräver inte bara mer resurser, utan skapar även problem för omgivningen. Det är ett uppmärksammat
problem att städernas användande av naturliga resurser överskrider den hållbara gränsen och påverkar miljön och många arters habitat negativt. (Deelstra & Girardet u.å.). Denna tidigare forskning visar inte bara den negativa effekten av transportering av mat på miljön, men även hur de växande städerna i sig bidrar till miljöns nedgång. Stadsodling kan användas som strategi för att bekämpa detta.
Smit och Nasr diskuterar i sin artikel “Urban agriculture for sustainable cities: using wastes
and idle land and water bodies as resources” hur stadsodlingar kan vara ett första försvar mot
hunger. Utöver detta så bidrar även stadsodlingar med en ekologisk hållbarhet genom grönområden som stöttar ekosystemen i städerna, och dessa grönområden hjälper även till att minska utsläppen då växterna binder koldioxid. Studien som artikeln är baserad på, har använt sig av ett slutet cirkulärt system, vilket innebär att studien har använt sig av urbana avfall och vatten inom odlingen. Detta gör att projektet inte bara tar vara på avfallsprodukter från stadslivet utan även förbättrar stadsmiljön (Smit & Nasr, 1992).
Valley och Wittman (2019) undersökt kommunalt arbete med stadsodlingar i Vancouver, Kanada. Artikeln studerar tre stadsodlings organisationer inom Vancouver och undersöker blanda annat det som i artikeln benämns som “sustainability mechanism”. Motivationen för artikeln liknar till stor del den för denna studie då den tar upp de goda aspekterna av stadsodlingar, men de har ett djupare socialt perspektiv. Artikeln tar upp hur en storstad som Vancouver använder stadsodling för att öka livsmedelssäkerheten och öka hållbarheten i staden. Vancouver gjorde 2013 en satsning för att bygga en kommunal hållbarhetsplan för att nå “zero carbon, zero waste, and healthy ecosystems”, och valde att använda sig av stadsodlingar för att nå dessa mål. Definitionen för stadsodlingar här är bredare än för denna uppsats då den inkluderar kommersiell odling, kolonilotter och djurhållning såsom att ha höns i sin bakgård eller ha biodling (Valley & Wittman, 2019). En av de slutsattser som Vally och Wittman gör är ett stadsodling många gånger inte ger samma kvantitet eller avkastning som odling i rural miljö kan göra. Stadsodlingen kommer troligen inte att kunna förse en hel stad med mat, men stadsodling har många funktioner som kan bidra till befolkningens ökade medvetenhet kring mat och öka kunskapen kring matens ursprung.
En kandidatuppsats som undersöker stadsodling från ett hållbarhetsperspektiv och tar upp stadsodlingens historia i Sverige är Hanna Asps arbete “Hållbar utveckling genom
stadsodling” (Asp, 2009). Ett av argumenten som används i denna kandidatuppsats är att
stadsodling är en del av hållbar utveckling för det moderna samhället. Enligt författaren underlättar stadsodling och arbetet utmanar direkt såsom miljöproblem, ökad segregation och ekonomisk stabilitet. Denna uppsats undersöker alla hållbarhetsperspektiv med stadsodling i fokus, ekonomisk, ekologisk, och social. Den visar på de många positiva effekterna som tillkommer och argumenterar för att dessa förmildrar de negativa effekterna som uppstår i och med de växande städerna. Utöver detta tar Asp även upp det pedagogiska värdet i att odla i städerna då det “ger en större förståelse för naturen och dess kretslopp”. Denna uppsats är relevant som bakgrund för denna studie då den inte bara är baserad på Sverige utan även är skriven med samma hållbarhetsfokus som vi eftersöker.
Den teoretiska utgångspunkten som valts för denna studie är tidigare forskning om hur stadsodling kan fungera för att lösa globala problem på ett lokalt plan. I de artiklar som diskuteras ovan är stadsodling en strategi som ses som en lösning för att arbeta gentemot många hållbarhetsfrågor och utmaningar i ett modernt urbant samhälle. Tidigare forskning kopplar samman stadsodlingsmetoder med hållbarhet på de tre hållbarhetsplanen; ekologiskt, ekonomiskt, och socialt. I de studier som har presenterats har organiserad stadsodling, även om den släpper ut mycket växthusgaser, varit mer hållbar än transport med motordrivna fordon. På grund av stadsodlingens positiva effekter på miljön i städerna, dess bidrag till biologisk mångfald och den minskande transporten, så kan stadsodling användas som en strategi för att bekämpa globala problem på en lokal nivå. Den tidigare forskningen används därför som ett ramverk för denna studie, då den inte bara visar på tidigare projekt inom stadsodling för en stärkt hållbarhet utan även på metoder som kan användas för att undersöka hållbarheten. De slutsatser som kan dras av den tidigare forskningen är att stadsodlingar är något som fungerar för att stärka tätorternas hållbarhet, och att det är en metod som är väl betrodd utefter de projekt som studerats. Det finns även exempel på kommunala insatser, såsom i Vancouver, där stora satsningar har gjort för att utveckla området.
3. Metod
I följande kapitel redogörs studiens metodologiska utgångspunkt, urval av respondenter och en redogörelse för hur datamaterial har analyserats. Kapitlet avslutas med att avsnitt kring de etiska överväganden som har gjorts under studien samt redogörelse för hur forskarens roll har sett ut.
3. 1 Val av metod
Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med frågor formulerade utifrån studiens frågeställningar. Frågorna som ställdes till respondenten utgick från intervjuguiden som har skapats med de frågor intervjun syftade till att besvara. Då en semistrukturerad intervju valts kan ett samtal kring frågorna uppstå och respondenten får då möjlighet att resonera och utveckla sitt svar för att en djupare förståelse och ett tydligare svar ska kunna uppstå. Semistrukturerade intervjuer innebär ett öppet format av frågor där svaren inte består av ja och nej, utan av vidare samtal kring det som frågas allt efter som (Bryman, 2018). Frågorna är formulerade så att respondenten inte ska uppfatta ett specifikt svar som mer önskvärt. Valet av metod gjorde det även möjligt att ställa frågorna i den ordning som passade och gav även utrymme för intervjuaren att ställa följdfrågor. Det ansågs som viktigt till denna studie för att skapa en djupare förståelse. På grund av detta valdes de semistrukturerade intervjuerna istället för att skicka ut en enkät eller att studera styrande dokument från kommunerna (Bryman, 2018).
3. 1. 1 Motivering till val av metod
Ett annat skäl till att de semistrukturerade intervjuerna valdes som metod är att flertalet av kommunerna är små och det inte finns mycket information om dem på nätet. Intervjuerna gav möjligheten att istället tala direkt med en respondent från de kommuner som studerades och på så vis få mer information direkt från källan. Utöver detta gav intervjuerna möjligheten att tala med respondenter inom kommunerna som direkt arbetar med hållbarhet, vilket innebär att personen som intervjuades har direkt kontakt med hållbarhetsarbetet inom kommunen. Hade studien istället studerat styrande dokument som publicerats av kommunerna hade perspektivet sett annorlunda ut. Exempelvis hade små detaljer som framkommit under intervjuerna hade ej varit med i den typen av dokument. Det gav resultatet diversifiering genom att vi som forskare kunde fråga om detaljer som kommunerna ej tänker på att publicera i sina planer.
3.1.2 Kritik till kvalitativa intervjuer
De negativa aspekterna av kvalitativa intervjuer som metod är att de semistrukturerade inte ger samma omfång som kvantitativa intervjuer skulle kunna ge. De avgränsningar som gjorts för denna studie inkluderar ett fast antal analysenheter, eftersom den undersöker ett specifikt geografiskt område, Jönköpings län, som består av ett bestämt antal kommuner. Forskarens kroppsspråk, tonläge och formulering är faktorer som kan påverka hur respondenten väljer att svara på frågorna. Frågeställningarna som skulle förekomma i intervjun skickades i förväg ut till respondenterna. Detta för att minimera den inverkan forskarens sätta att ställa frågorna skulle ha på respondenten samt att de skulle ha möjligheten att förbereda sig inför intervjun. De frågor som ställdes i intervjun är koncentrerat till det arbete som kommunen utför och respondenterna intervjuades i sin yrkesroll. Svaren som intervjuerna gav kan därav ses ha en hög tillförlitlighet då risken att de i detta sammanhang far med osanning ses som liten. Det som däremot kan vara en risk är att respondenterna svarar på ett sätt som kan vara förskönande eller anses mer önskvärt vilket är en faktor som tas i beaktande (Bryman, 2018).
3. 2 Analysenheter och respondenter
Till följd av de avgränsningar som gjorts till denna studie består det målinriktade urvalet till de kvalitativa intervjuerna av representanter från de 13 kommuner som Jönköpings län består av. Urvalet var målinriktat och studien sökte att nå respondenter inom analysenheterna som arbetar direkt med hållbarhet, såsom hållbarhetsstrateger och stadsutvecklare. Studien har dessvärre ett bortfall på tre kommuner, Mullsjö, Tranås, och Nässjö, då dessa kommuner avböjde att delta i en intervju. Det gör att 10 av de 13 kommunerna i länet har intervjuats och med detta höga deltagande anses studien, trots bortfall, fortfarande ha ett starkt värde och en hög reliabilitet.
Kommunerna kontaktades inledningsvis med ett mejl till kommunens informationsmejl eller till personer som är ansvariga för hållbar- och stadsutveckling, vilka hittades på kommunens hemsidor. I det inledande mejlet informerades kring vad studien handlar om och en önskan om en digital intervju uttrycktes. Flertalet av kommunerna var snabba med återkoppling och
där kunde en intervju snabbt bokas in. För de kommuner som dröjde med svar fick ytterligare försök till kontakt göras genom ett ytterligare mejl samt telefonsamtal. När en respondent hade lokaliserats bokades intervjun in och minst en vardag innan intervjutillfället skickades inbjudan innehållande zoom-länk samt frågeställningarna för intervjun.
Intervjuerna varade mellan 30 och 60 minuter. Variationen i längd beror på hur utförliga respondenterna var i sina svar och hur insatta i ämnet de var. Syftet med dessa var att få svar på frågeställningarna som ställts för studien. Det varierade hur snabbt detta mål uppnåddes och även detta var en faktor till längden. Till följd av den semistrukturerade stilen som valts för denna studie skiljer sig alla intervjuerna från varandra, trots att frågeställningarna i grunden är desamma. En annan skillnad mellan var deltagarantalet då de ibland bestod av en respondent och andra gånger två, detta reflekteras i tabellen nedanför. Alla intervjuer har skett via videosamtal med webbtjänsten Zoom, dels som en försiktighetsåtgärd till följd av restriktionerna kring covid-19 pandemin, men även på grund av det pressade tidsschemat. Det har gjort att förutsättningarna för platsen av intervju har varit samma och alla deltagare har kunnat välja en plats som passar dem. Processen med digitala intervjuerna har skett problemfritt och det har inte varit några uppkopplingsproblem, detta troligtvis då de flesta är vana vid digitala möten sedan covid-19:s utbrott.
3. 2. 1 Etiska överväganden
I arbetet med studien har olika etiska överväganden gjorts. Det främsta övervägandet som denna studie har krävt har varit i relationen till respondenterna. Respondenterna har informerats om studiens innehåll och syfte i samband med förfrågan kring deltagande vilken gjordes mejlledes. Intervjuerna spelades in i transkriberingssyfte efter ett verbalt godkännande har getts från samtliga deltagande respondenter. Det inspelade materialet används endast i bearbetningen av materialet och hanterades endast av författarna till denna uppsats. Allt inspelat material raderas efter det att studien är avslutad i enlighet med överenskommelse med samtliga respondenter. Ytterligare ett godkännande har givits via mail för att publicera respondenternas arbetstitel och namn i studien. Några av respondenterna har önskat att inte medverka med sitt personnamn, men har godkänt att yrkestiteln inkluderas vilket har gjorts i dessa fall.
Vetenskapsrådet har fyra etiska huvudkrav som all forskning i Sverige måste efterleva. Dessa fyra huvudkrav är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet uppfylls då respondenterna är upplysta och medvetna om studiens ämne och syfte samt vilken funktion respondenterna har i studien. Samtyckeskravet har uppfyllts genom att respondenterna har tillfrågats innan inspelning av intervjuer har skett samt att de har informerats om hur det inspelade materialet hanterats (Vetenskapsrådet 2002). Samtycke har även efterfrågats för att publicera respondenternas titel och personnamn i uppsatsen. I de fall där respondenterna inte ville medverka med personnamn har dessa uteslutits ur studien. Kravet på konfidentialitet uppfylls
i och med att studien inte behandlar känsligt material och inga personer har studerats. Studien behandlar hur kommunerna arbetar och inte några enskilda individer. Som tidigare nämnts har samtliga respondenter informerades om, samt givit sitt samtycke till, att både spela in materialet och publicera deras arbetstitel och eventuellt personnamn. Avslutningsvis uppfyller studien även nyttjandekravet genom att det material som samlats in såsom inspelade intervjuer och kontaktuppgifter endast används i forskningssyfte samt raderas efter det att studien är avslutad (Vetenskapsrådet 2002).
3. 3 Tabell med analysenheter samt respondenter
Figur 1 visar analysenheten samt de respondenter som intervjuades till denna studie. I tabellen visas vilka befattningar respondenterna har i de olika kommunerna. Titeln eller vem som har suttit på kunskapen i de olika kommunerna har varierat vilket, skulle kunna ha viss påverkan på studiens resultat. I två av analysenheterna förekommer mer än en respondent, detta på grund av att dem tillkommande individerna hade kompletterande information.
Tabell 3.1 - Respondenterna inom analysenheterna
Kommun Titel Namn
Aneby Planarkitekt,Samhällsbyggnadsavdelningen Sonja Michanek
Eksjö Hållbarhetsstrateg Sara Bergqvist
Gislaved Utvecklingsledare, avdelning för
hållbar utveckling Bengt-Göran Ericsson
Gnosjö Planarkitekt,
Samhällsbyggnadsförvaltningen Nils Hedenmo
Habo Miljö- och Hållbarhetsstrateg och
Privatperson som stadsodlar
Anna Lööv och Ulrika Toorell
Jönköping Verksamhetsutvecklare Stadens liv
och innehåll Henrik Hermansson
Sävsjö Miljö- och Hållbarhetsstrateg Linda Ståhlgren
Vaggeryd Hållbarhetsstrateg En respondent som ej
önskar publicera namn
Vetlanda Landskapsarkitekt och
Naturvårdshandläggare
Annika Lundwall och Hanna Karlsson
Värnamo Park och Grönyteutveckling,
Tekniska förvaltningen
En respondent som ej önskar publicera namn
3. 4 Analys av Data
Intervjuerna spelades in med respondenternas samtycke och efter det följde en process med transkribering av detta material. Till en början transkriberades de inspelade intervjuerna i sin helhet manuellt och materialet bearbetades med hänsyn till det centrala innehållet, men när två tredjedelar av respondenterna hade intervjuats var det tydligt att transkriberingen tog mer tid än vad studien hade möjlighet att ge, samt att en teoretisk mättnad av material uppstod. Eftersom tydliga mönster redan identifierats och bekräftats av ett flertal av analysenheterna betslutades att en tematisering av det inspelade materialet var en bättre metod inte bara tidsmässigt utan även materialmässigt sett. Tematiseringen av materialet sker skriftligen med hjälp av de inspelade intervjuerna, och innehållet analyseras inom ramen av forskningsfrågorna vilket presenteras i kapitel 5 av denna uppsats. Den analysmetod som använts är tematisk analys, och det första som hände när materialet bearbetades var att två kategorier uppstod: kommuner som påbörjat ett arbete med stadsodling och kommuner som inte påbörjat ett arbete med stadsodling. Med hjälp av dessa två kategorier gjordes en jämförelse med kommunerna inom sina egna kategorier, vilket i sin tur skapade teman, och vidare underteman.
Det första temat som noterades under behandlingen av material var att de mindre tätorterna har större andel villor och mindre andelar lägenheter. Detta leder till kommande undertema, i vilket de mindre tätorterna har många trädgårdar och därför inte har samma behov av organiserad stadsodling då odlingsintresserade har eget utrymme. Ett annat tema som upptäcktes var återigen i de kommuner som ännu inte påbörjat ett arbete med stadsodling på grund av bristande intresse från befolkningen. Detta innebär att de två ledande teman som identifierades utifrån det insamlade materialet var: små tätorter och bristen på engagerade medborgare som skulle krävas för att driva ett stadsodlingsprojekt. I de kommuner som påbörjat ett arbete med bland annat stadsodling i hållbarhetssyfte är de kommuner med större tätorter som växer snabbt.
Med detta menas att analysen av det inspelade materialet sker genom att söka efter svaren på de frågor som ställts i frågeställningarna. Detta innebär inte att information utöver denna inte tas i beaktelse. På grund av analysenheternas omfång presenteras resultatet kommun för kommun. Detta val har gjorts för att förenkla analysen av det insamlade materialet samt tydliggöra för läsaren. Kommunerna presenteras i alfabetisk ordning istället för kronologisk för att göra det enklare att hitta information.
3. 5 Forskarens roll
Vi som forskare har kommit in med en stor kunskap kring det ämne som studerats och är väl insatta i ämnet och besitter kunskap gällande det ämne som intervjufrågorna fokuserar kring. Då vi ej har sett kommunerna och deras arbete gentemot hållbar utveckling i första hand måste vi som forskare förlita oss på respondenterna och att de är ärliga i beskrivningen av deras arbete och vad de gör. Vi som forskare har även varit mycket försiktiga då det kommer
till områden som respondenterna har visat okunskap och inte ställt ledande följdfrågor. Syftet med intervjuerna har varit att få svar på de frågeställningar som ställts för denna uppsats, och på de områden som respondenterna ej har kunnat ge raka svar reflekteras detta i resultatet. Ytterligare information som vi som forskare alternativt besitter har inte lagts till i efterhand eller eftersökts från andra källor, detta med endast ett undantag då det har kommit till att hitta invånarantal.
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av intervjuerna att presenteras utifrån de resultat som intervjuerna har givit. Tabell 4.2 dokumenterar var stadsodlingar finns i Jönköpings län. Kapitlet innehåller reflektion över svaren på intervjufrågorna samt svar på delar av de frågeställningar som formulerats för detta arbete.
4. 1 Resultat av Intervjuer
Resultatet från intervjuerna är strukturerade kommun för kommun och innehållet är bearbetat utefter det inspelade material och transkriberingar av detta som samlats in under undersökningens gång.
4. 1. 1 Aneby kommun
I Aneby kommun bor det 6 821 invånare (Ekonomifakta 2021), varav hälften bor i Aneby tätort. Aneby är länets minsta kommun sett till antal invånare. I kommunen finns det ytterligare 2 tätorter med ett par hundra invånare. Aneby kommun har haft en liten befolkningsökning men som stannade av under 2020.
Från Aneby kommun intervjuades Sonja Michanek som är planarkitekt och arbetar på samhällsbyggnadsavdelningen. Hållbarhetsmålen är inkluderade i många delar av kommunens arbete. Det som Michanek främst arbetar med är planering av förnybar energi och grönstrukturen i tätorten, vilket är de sätt som de i Aneby kommun arbetar för att främja mål 13 -Bekämpa klimatförändringarna. Michanek har inte insyn i hur alla delar av kommunen arbetar med de globala hållbarhetsmålen, men Michanek menar att målen inkluderas i alla delar av arbetet när det är möjligt. Mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald, arbetas aktivt med i form av grönområden kring skolor samt aktivt arbete med dagvattenhantering och minska för snabb avrinning.
I Aneby kommun förekommer det ingen organiserad stadsodling. Det har tidigare funnits ett kolonilottsområde som låg på kommunens mark. Området är inte längre aktivt, men Michanek tror att det kan förekomma någon typ av vill odling där. Utöver detta finns det en odling i centrala Aneby där en privatperson odlar på ett par obebyggda tomter. Marken hyrs inte av kommunen och respondenten vet inte vem det är som äger marken. Aneby har ett fåtal flerbostadshus men de flesta bostäderna är villor, vilket betyder att de som är intresserade av odling kan göra detta på sin tomt. Behovet av en odling samordnad av kommunen eller på kommunens mark är därför inte stort. Det har funnits planer på att odla i anslutning till
äldreboenden. Syftet med dessa är främst för rekreation av de äldre och fokuset där ligger då inte på produktionen av odlingen.
När det kommer till att vara behjälpliga gentemot invånare som är intresserade av odling så tror respondenten att det hade varit enklare för kommunen att vända sig till föreningar än till privatpersoner. Detta gäller inte bara i markfrågor utan även när det kommer till ekonomiska bidrag och hjälp med andra resurser.
4. 1. 2 Eksjö kommun
Eksjö kommun är en medelstor kommun med 17 788 invånare (Eksjö kommun 2021) varav 10 000 invånare bor i Eksjö tätort. Eksjö är kommunens huvudort med flertalet mindre orter, där den näst största tätorten är Mariannelund med 1 500 invånare. Kommunen såg en minskad befolkningsmängd fram till 2015, då det har blivit en liten ökning.
Från Eksjö kommun intervjuades Sara Bergqvist som är hållbarhetsstrateg. I Eksjö kommun finns det ett stort intresse för lokalproducerad mat och det finns ett par gårdar i Eksjö kommun som odlar biodynamiskt och ekologiskt. Bergqvist trycker på vikten av odling av grönsaker och att det är något som lyfts fram i länets livsmedelsstrategi. Bergqvist berättar att kommunens miljöplan är från 2013, vilket gör att de globala hållbarhetsmålen inte direkt är inkluderade i denna i och med att miljöplanen är framtagen innan Agenda 2030:s tillkomst. Detta leder alltså till att Eksjö kommun inte specifikt arbetar mot de globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 men att de indirekt inkluderas i arbete som kommunen gör. Det pågår just nu arbete med att ta fram en ny miljöpolicy som kommer att ha två huvudinriktningar: minska klimatförändringar och öka den biologiska mångfalden. Några av insatserna som har gjorts inom kommunen är att minska utsläppen på de kommunala fordonen då många numera drivs av biogas och att skapa naturliga avrinningsområden.
I Eksjö tätort finns en vildpark där det har gjorts stora satsningar för att öka den biologiska mångfalden, särskilt efter att de upptäckte att det var svårt för nya träd att etablera sig som ett resultat av att löv rensats bort och marken på så sätt förlorat viktig näring. För att återföra näring till marken klipper parkförvaltningen ner löven istället för att kratta bort alla löv. Detta är en enkel insats som gör att de nerklippta löven bidrar till att återföra mineraler och näringsämnen till jorden. I denna park finns det vad Bergqvis kallar för en skogsträdgård där det finns bärbuskar, fruktträd och några odlingslådor. Dessa har varit en del av ett tidigare projekt där kommunens 6-åringar har fått vara med och odla men är nu pausat på grund av den pågående spridningen av covid-19. Det som har varit ett problem med denna odling är driften av den och hur den ska skötas.
Centralt i Eksjö finns det ett kolonilottsområde där tillgängliga odlingslotter finns för den i Eksjö som skulle vilja odla. Utöver kolonilotterna finns även odlingslotter i anslutning till ett flerfamiljshus, dessa är dock inte i kommunens regi. Utöver detta finns det inget i Eksjö som skulle kunna benämnas som stadsodling. Det har kommit förfrågningar relaterade till stadsodling till kommunen tidigare men inget som har verkställts. Bergqvist menar att kommunen vill främja odling och de är positiva till stadsodlings initiativ. Hon poängterar
dock att det inte alltid enkelt att få till det då det kan krävas att grannar ska ha möjlighet att överklaga beslut, vilket gör att det kan bli långa processer innan det skulle vara möjligt att verkställa. När det är möjligt tror Bergqvist att de från kommunen skulle kunna erbjuda mark till den som skulle önska starta upp en odling.
4. 1. 3 Gislaved kommun
I Gislaveds kommun bor det 29 635 invånare (Gislaved kommun 2021). Gislaved är en landsbygdskommun där invånare är spridda över området, det gör att invånarantalet mellan kommunens tätorter inte skiljer sig avsevärt mycket mellan varandra. Gislaved som är den största orten har ca 10 000 invånare och tätorterna Anderstorp och Smålandsstenar ligger båda på runt 5 000 invånare var. Efter 2015 har kommunen haft en svag befolkningsökning, men 2020 skedde en liten nedgång.
Intervjun hölls med Bengt-Göran Ericsson som är utvecklingsledare på Avdelningen för hållbar utveckling där de arbetar övergripande med hållbarhet. Ericsson har i sitt arbete främst fokus på den ekologiska hållbarheten. För tillfället utgår arbetet från en klimatstrategi från 2008, men arbetet pågår med att uppdatera och aktualisera planen. I denna nya plan kommer de globala hållbarhetsmålen att ha en aktiv roll. Det främsta arbetet som är i linje med mål 13 - bekämpa klimatförändringar är att de har gjort satsningar på utsläppen från kommunens fordon. Idag är 93% av kommunens tjänstebilar drivna av biogas. I arbetet med ekosystem och biologiska mångfalden har Gislaved arbetat utifrån de nationella hållbarhetsmålen samt med det regionala åtgärdsprogrammet, vilket är en gemensam handlingsplan för hela länet.
I Gislaved finns ingen större organiserad stadsodling men det finns några mindre initiativ som går i linje med stadsodling. Det har sedan länge funnits ett kolonilottsområde utanför Gislaved där en förening hyr marken och sköter distribueringen av lotterna. För 6-7 år sedan anlades odlingslotter i anslutning till ett område med hyreshus i Gislaved. Det har varierat hur mycket det har odlats från år till år, men tyvärr skedde ingen odling det gångna året som en följd av covid-19 pandemin. Trots pandemin startade biblioteket i Gislaved en odling på sin innergård, för att inspirera och sprida kunskap kring odling. Dessutom är stadsträdgårdsmästaren engagerad och har ibland inkluderat ätbara planteringar i odlingarna i staden. Ericsson tror att det vid förfrågan skulle vara möjligt för kommunen att erbjuda mark där en stadsodling skulle kunna etableras, men säger att det kan vara olika från fall till fall. Detta även med huruvida kommunen skulle kunna erbjuda hjälp med material. Han tror att kommunen skulle vara positivt inställda och hoppas att de i framtiden kommer ha mark specifikt avsedd för stadsodling. Samtidigt som Ericsson är glad över de initiativ som pågår i kommunen tillägger han att det är många som bor i villor med trädgårdar där de har möjlighet att odla, vilket gör att behovet av odling troligen inte är lika stort i Gislaved som i en större stad. Han tillägger dock att desto mer det byggs och ju mer förtätning av staden som sker kommer denna fråga att bli desto viktigare.
4. 1. 4 Gnosjö kommun
Gnosjö kommun är en av de mindre kommunerna i Jönköpings län. Kommunen har 9 614 invånare (Gnosjö kommun 2021). Gnosjö och Hillerstorp är kommunens två största orter med ett antal mindre tätorter runt om. Det förekommer varken någon stor inflyttning eller utflyttning i någon större utsträckning. I Gnosjö kommun förekommer det främst skogsbruk men även landtbruk på sina håll.
Från Gnosjö kommun intervjuades planarkitekt och klimatsamordnare Nils Hedenmo som berättar att kommunen inte uttalat arbetar med Agenda 2030 hållbarhetsmål. Det är dock något som mer aktivt kommer att fokuseras på i kommande åtgärdsplaner. Något som däremot konkret arbetas med är åtgärdsplaner från länsstyrelsen, vilka i sin tur är framtagna utifrån Agenda 2030. Till Hedenmos kännedom finns det idag inget i Gnosjö kommun som kan definieras som stadsodling och framförallt är det inget som bedrivs i kommunens regi, och inte heller några kolonilottsområden. Han menar på att det inte finns något tydlig Varför till att bedriva stadsodling i Gnosjö kommun och syftar då till att de flesta av kommunens invånare bor i villa med tillgång till egen trädgård. Det som Gnosjö kommun istället jobbar aktivt med är den biologiska mångfalden och många stödjande insatser till pollinatörer har gjorts i form av exempelvis grönområden med blommor som ska vara fördelaktiga för pollinatörer. Insatser av detta slag behöver inte samma typ av underhåll och är därför enklare för kommunen att genomföra. Hedenmo menar att om stadsodling skulle komma på agendan tror han att det skulle ske ur ett socialt perspektiv och betonar de sociala fördelar som stadsodling kan bidra med och att det inte skulle motiveras med de ekologiska eller ekonomiska hållbarhetsfördelar som stadsodling skulle kunna bidra med.
Om ett förslag på att starta stadsodling skulle komma till kommunen menar Hedenmo att det skulle tas emot på ett positivt sätt och kommunen skulle vara behjälpliga med det som skulle vara möjligt, vilket främst skulle vara upplåtande av mark och tillgången på vatten. För att ett stadsodlingsprojekt skulle ha möjlighet att starta i Gnosjö kommun tror Hedenmo att det skulle behöva komma initiativ från medborgarnas håll med drivande privatpersoner, förening eller organisation som skulle ansvara för odlingen och dess utformning samt ha kunskapen kring hur en odling ska bedrivas. Hedenmo tror inte att det kommer vara aktuellt eller möjligt att driva ett stadsodlingsprojekt som enbart kommunen skulle ansvara för, då det inte finns tid eller resurser för att organisera detta. En stadsodling kräver tid och engagemang. Han berättar att det i Gnosjö kommun finns en mycket engagerad samhällsförening i tätorten Hillerstorp som han skulle kunna se starta ett liknande projekt, men detta är enbart Hedenmos spekulation. I Hillerstorp finns det en specifik plats där det finns möjlighet att starta en odling på, men han säger att initiativet behöver komma från något annat håll än kommunen.
4. 1. 5 Habo kommun
Habo kommun är en liten kommun med 12 589 invånare (Habo kommun 2021), 5 tätorter där Habo är huvudort och det är en kommun som växer i en snabb takt. Habo kommun har gränser mot Mullsjö kommun, Jönköpings kommun och i norr gränsar det mot Västra Götalands län.
Från Habo kommun intervjuades Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv att förklarar hur de i Habo kommun övergripande arbetar med hållbarhet utifrån styrande dokument där de nationella hållbarhetsmålen och de globala hållbarhetsmålen är inbäddade. Det gör att de i Habo kommun arbetar aktivt med alla hållbarhetsmål från Agenda 2030. Det lokala miljöprogrammet, vilken antogs i augusti 2020, är styrande för hur kommunens olika avdelningar och förvaltningar bör arbeta för och inkludera hållbarheten i sitt arbete.
Till intervjun var även privatpersonen Ulrika Toorell inbjuden då hon bedriver en stadsodling i centrala Habo. Denna odling sker på en tom villatomt i anslutning till Toorells egna tomt, vilken hon får hyra av kommunen ett år i taget och hon är nu inne på sitt andra år. Toorell började detta initiativ genom att höra av sig till kommunen med frågan om det var möjligt att hyra denna tomt i odlingssyfte. Kommunen var mycket positiva till hennes initiativ och har varit behjälplig med det som har varit möjligt. Toorell har hittills gjort mycket av arbetet själv, men i och med att denna växtsäsong börjar har hon gått ut med att de som är intresserade är välkomna att delta. Förskoleklasser har varit på besök hos Toorell och hon trycker mycket på den pedagogiska delen i att förstå var maten kommer från som en viktigt del i att odla i tätorterna.
Utöver Toorells initiativ finns det inget annat i Habo kommun som skulle kunna ses som stadsodling. I Habo saknas kolonilottsområden enligt Löövs vetskap. Hon ser det inte heller som ett stort behov av kolonilotter i och med att det är en landsbygdskommun där många bor i hus, även i tätorten, med en trädgård som ger möjlighet till odling i anslutning till sin bostad. Det nämns dock att det skulle finns en mening att ha odlingslotter kopplade till lägenhetshusen som finns centralt. Ett mönster som nämns är att äldre personer som inte vill eller orkar bo kvar i sina villor flyttar till lägenheter, men vissa vill fortfarande ha möjlighet till att odla lite för nöjes skull. Det är utifrån ett nöje- och hälsosyfte som denna typ av odlingslotter skulle anläggas i anslutning till lägenheter, men det finns inga direkta planer på detta i dagsläget. Det finns ingen information på kommunens hemsida om man vill starta en liknande odling till Toorells, utan om man vill veta mer kring att startat ett sådant engagemang får man vända sig till kommunen per telefon.
Toorell berättar att många som kommer förbi hennes odling är mycket positiva och blir samtidigt förvånade över att det är möjligt att kunna hyra en tomt samt att det inte är kommunen som står bakom odlingen. Hon tycker att det är vanligt att många tänker att kommunen behöver ansvara för den typen av projekt och tycker att det finns en övertro på att kommunen ska starta upp allt och ibland väntar folk på att kommunen ska göra något. Toorell fortsätter att säga att det är bra att kommunen kan stötta och hjälpa till, men kommunen kan inte göra allt utan menar på att det behövs engagemang från medborgarna.
4. 1. 6 Jönköpings kommun
Jönköpings kommun är länets största kommun med runt 142 316 invånare i kommunen (Jönköpings kommun 2021). Kommunen, men främst Jönköpings stad, växer fort, invånarantalet ökar med drygt 1500 per år och enligt beräkningar kommer kommunen inom 10-15 år ha upp mot 200 000 invånare. Detta gör att det byggs mycket runt omkring i
kommunen men främst i Jönköpings stad. I kommunen finns det utöver Jönköping 7-8 ytterligare tätorter, Huskvarna, Gränna, Tenhult, Lekeryd, Bankeryd och Norrahammar är några.
Intervjun med Jönköpings kommun hölls med Henrik Hermansson som är verksamhets-utvecklare på kultur och fritidsförvaltningen där han har som en del i uppdrag att främja stadsodling i kommunen. Jönköpings kommun jobbar med hållbarhetsmålen på flera olika sätt och de genomsyrar alla delar av kommunens arbete. Arbetet med hållbarhetsmålen går från styrande dokument ner till detaljplaner. Kommunen har styrande dokument och centrala hållbarhetsstrategier där de globala hållbarhetsmålen är med. Det arbetas just nu med att ta fram ett program för social hållbarhet som ska beröra alla förvaltningar, såsom skola och vård. När det gäller hållbarhetsmål 13 angavs inga konkreta aktiviteter, däremot berättade Hermansson att i arbetet gentemot hållbarhetsmål 15 och den biologiska mångfalden arbetar de med att skapa områden med ängsmark istället för att klippa ner dessa eller ha blomsterplanteringar, samt att de sätter ut insektshotell. Detta bidrar dels till den biologiska mångfalden men särskilt bidrar till att stärka överlevnaden av pollinerande arter.
Hermansson berättar att det finns flera olika områden i Jönköping som det förekommer stadsodling på, men att det inte förekommer stadsodling i någon av de kringliggande tätorterna vad han vet om. I Jönköping finns det 7-8 områden där stadsodling bedrivs av ideella krafter med stöd från kommunen. Det finns inga odlingar idag som sker i kommersiellt syfte. När det kommer till odling i vinstsyfte är det från kommunen inte tillåtet att upplåta mark eftersom kommunens mark ska vara tillgänglig till alla. De ideella odlingarna är utformade att de som vill är välkomna att delta i odlingsgruppen, skötsel av odlingen sker gemensamt och skörden delas på av gruppens medlemmar. Det finns odlingar på Österängen och i Tändsticksområdet som har denna utformning. Hittills har odlingarna främst bedrivits över mark i pallkragar eller odlingsbäddar, men det finns planer för att bygga ett växthus då en av grupperna har tagit initiativ till att påbörja detta arbetet. På vilket sätt som kommunen stöttar är varierande, men de har kunnat vara behjälpliga med det mycket av det som odlingarna kan komma att behöva. Först och främst upplåtandet av marken, vilken i vissa fall arrenderas ut, men kommunen har även varit behjälpliga med inköp av jord, transporter och markförberedelser. Det finns en liten arbetsgrupp på kommunen som arbetar med dessa frågor, där Hermansson är en del, och det sitter även med personer som arbetar med frågor kring markupplåtelse. Utöver dessa odlingsgrupper som odlar i jord och med vanliga metoder kring odling finns det en entreprenör som odlar svamp i en container där kaffesump används för svamparna att växa i. Detta drivs inte av kommunen, men det är en typ av stadsodling som sker i Jönköpings stad. Det finns även vissa odlingar i anknytning till skolor och äldreboenden, några bostadsbolag som har odlingslotter i anknytning till sina lägenhetshus samt att det finns flera kolonilottsområden i kommunen, främst i Jönköping och Huskvarna.
Det finns med i översiktsplanen och i styrande dokument att stadsodling är något som ska fortsätta att främjas, men var och på vilket sätt är frågor som fortfarande är under arbete. Hermansson säger:
Kommunen ser det som meningsfullt hur en ekologisk hållbarhetsperspektiv men även, folkhälsa, integration, friluftsliv, mötesplatser, vackrare stad- ja det finns ju egentligen inte att förlora på med stadsodling. Alla är nog rätt så överens om att det är något bra, men sen kommer frågan hur det ska utvecklas. (Hermanson, 2021)
För att vidga vyerna och utveckla stadsodlingen i staden finns vissa planer på att kunna odla på tak till parkeringshus, men detta är inget som ännu har genomförts i Jönköpings stad.
4. 1. 7 Sävsjö kommun
Sävsjö är en stor kommun till ytan, men en mindre kommun till invånarantal. I Sävsjö kommun bor det 11 721 invånare (Sävsjö kommun 2019). Kommunen hade under 2015 en stor befolkningsökning med många nyanlända men sedan dess har befolkningsökningen stannat av. I kommunen finns det 3 ytterligare tätorter utöver Sävsjö och det är i dessa som den främsta tillväxten har skett.
Från Sävsjö intervjuades kommunens Miljö- och Hållbarhetsstrateg Linda Ståhlgren. Ståhlgren berättar att kommunen arbetar aktivt med med en övergripande utvecklingsstrategi, där de globala hållbarhetsmålen är integrerat som en del av visionsarbetet och har satt specifika delmål för visionerna. Visionen är att kommunens verksamhet ska ha en positiv inverkan på miljö och klimat. Det arbete som specifikt sker mot Hållbarhetsmål 13 Bekämpa
klimatförändringar, är en energieffektivisering som har applicerats på alla kommunens
fastigheter. 2012 gjordes det en satsning på förnyelsebar energi och att minska utsläppen från fordonen i kommunen genom att bygga en biogasanläggning vilket har lett till att 50% av tjänstebilarna i kommunen drivs på biogas och en stor del av de kommunanställdas persontransporter består inom tätorterna av elcyklar. En ytterligare investering som har skett är en järnvägsterminal i Stockaryd i kommunen för godstransporter och virkestransporter, för att ersätta delar av lastbilstransporterna med järnvägstransport.
Arbete gentemot mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald har inte kommit lika långt som det föregående målet, men Sävsjö hade under nittiotalet ett initiativ vid namn Sävsjö trädgård där det fanns möjligheter till att finansiera stora planteringar centralt. Detta har utvecklats de senaste tio åren och man har aktivt arbetat för att välja växter som gynnar pollinerare och växter som har ett kulturhistoriskt värde för att främja den biologiska mångfalden. Detta drivs av parkenheten, där det enligt Ståhlgren finns god kompetens och högt engagemang för ekologisk hållbarhet. Nästa projekt som ska ske är en anläggning av ängsmark med dagvattendamm nära ett nytt bostadsområde med hjälp av projektpengar som sökts från länsstyrelsen i Jönköping.
Det finns för tillfället inte några stadsodlingar utöver ett antal fruktträd i Sävsjö tätort och kommunen har även valt att plantera bärbuskar framför andra buskar. Dessa frukter är fria för allmänheten att plocka och skötseln av dem landar på den tidigare nämnda parkenheten. Kommunen har däremot de senaste två åren haft ökade förfrågningar om att odla i städerna och det har funnits ett stort intresse från yngre generationer att starta upp odlingar, men för tillfället erbjuds inte mark och liknande i form av kolonilotter. Detta är en fråga som har lyfts
kontinuerligt men det har inte fattats något beslut i frågan än. Kommunen har i dagsläget inga möjligheter att erbjuda mark eller ekonomiska resurser, varken likvida eller bundet kapital till den som skulle vilja starta en stadsodling. Det finns ett ökat intresse till frågan som gör att den aktualiseras.
4. 1. 8 Vaggeryd Kommun
I Vaggeryds kommun bor det drygt 14 532 invånare (Vaggeryds kommun 2021), varav drygt 5 500 bor i Vaggeryd. Skillingaryd är kommunens näst största ort där det bor 4 200 invånare, medan den övriga befolkningen i kommunen är fördelad på flertalet mindre tätorter. Det är en kommun som har vuxit mycket snabbt och det är en kommun som står inför nya utmaningar.
Som representant för Vaggeryds kommun intervjuades kommunens hållbarhetsstrateg, som berättar hur Vaggeryds kommun arbetar med de globala hållbarhetsmålen. De har ett strategiskt hållbarhets- och utvecklingsprogram med 4 huvudmål där har de globala hållbarhetsmålen kopplats in för att tydliggöra vad dessa mål bidrar med. I detta program är fokusen på miljön och den ekologiska hållbarheten och i nuläget finns det ingen samlad plan för hur arbetet med sociala hållbarhet ser ut. Arbetet med den sociala hållbarheten är inte samlat på samma sätt som arbetet med den ekologiska hållbarheten är. För att bidra till hållbarhetsmål 13- Bekämpa klimatförändringarna har kommunens tjänstefordon bytts ut. I arbetet med hållbarhetsmål 15- Ekosystemen och biologisk mångfald finns det en grönstrukturplan som antogs 2020 där arbetet med ekosystem och biologisk mångfald får en fördjupning med över 100 utvecklingsförslag. Bostadsbolaget i Vaggeryd arbetar aktivt med ekosystemtjänster i närheten av sina boenden och respondenten tror att de har odlingslotter i anslutning till några av fastigheterna men detaljerna kring dessa är inget som hon har kunskap kring.
I samband med ett pågående projekt, Vattennära mötesplatser har odlingskuber med örter placerats ut då det funnits önskemål till mer ätbara odlingar. Det finns även planer på att plantera mer bärbuskar och fruktträd som ska finnas till allmänhetens förfogande. Detta ses som ett trevligt inslag snarare än något som har en bärande funktion. Respondenten menar att det kan bidra till ett helhetstänk kring ekosystemet, när det finns att uppleva på nära håll. Lite utanför Vaggeryd ligger ett kolonilottsområde där den som vill kan hyra en lott och odla på. Utöver detta initiativ finns det inget mer som kan ses som stadsodling för tillfället i Vaggeryd. Respondenten tror dock att odling i samhället kommer att bli mer och mer aktuellt, men att det troligen då kommer att vara odling med fokus på rekreation, vilket är en aspekt som hen menar också är viktig att ha i åtanke. Kommunen har inga förberedelser gjorda för stadsodling och respondenten säger att frågan får diskuteras om den eventuellt dyker upp, men i nutid kan hen redan svara att kommunen inte kan bistå ekonomiskt, men däremot med kompetens förutsatt att den finns.
