Vilket visuellt uttryck och nivå av ikonicitet bör användas för målgruppen?
Det implicita behovet av dramatik vinner över behovet av saklighet och lugn som explicit efterfrågades. Det skrämmande och dramatiska uttrycket kan därmed sägas vara väl lämpat för temat och förklarar också varför detta manér har brukats under tidigare utgivningar av broschyren.
Ett realistiskt manér med högikoniska, men inte fotorealistiska människoavbildningar, är det som lämpar sig bäst för denna kontext.
Hur kan informationen i broschyren göras tydligare?
Tydliggör broschyrens information genom illustrationer som förstärker textens budskap. Gör informationen mer överskådlig genom visualisering och
40
7 Reflektioner
Resultaten har varit förvånansvärda i många avseenden. Dels att det vinnande omslaget gick emot explicita önskningar om ett mer välkomnande och mindre dramatiskt manér och färgval, dels att det var så många som först efterfrågat linjeteckningar och lågikoniska människogestaltningar, men när det färdiga resultatet presenterades föredrogs ändå den mer realistiska tolkningen. Blev den slutgiltiga gestaltningen perfekt? Nej. Men med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data har en artefakt framställts som i utprovning visats tilltala och vara en större mängd personer till gagn. Den har förmedlat information på ett tydligt och effektivt vis och skapat ett mer tilltalande – om än mer
dramatiskt – omslag. Bildens kommunikativa funktion har framhävts och används fördelaktigt för att bära en större del av informationsmängden. Det kommer vara hjälpligt för människor som är mer visuellt orienterade och tycker att texttyngd information är svårgenomtränglig.
Trots respondenters kommentarer om att svenska hemförhållanden och
familjekonstellationer ska se ut på särskilda vis och gärna avbildas stereotypt så kan det idag upplevas som att det finns ett behov av att skildra många olika sorters vardagsscenarier. Därför behövs en ökad mängd inslag av inkluderande natur. Hade ett större urval av sidor gjort hade fler gestaltningar av människor visats och fler inkluderingsaspekter beprövats och visats. Det hade varit en mycket intressant uppgift och gått mer in på områden som agens och vem som styr handlingen i illustrationerna när soldater och myndigheter skjutits åsido till förmån för läsaren som protagonist. Vid vilken punkt upplevs det som för mycket inkludering? Är något sådant möjligt? Det vore intressant att mäta vart denna gräns går eftersom det idag upplevs som att vi har en kulturell, outtalad överenskommelse om vad som är lagom mycket alternativt i en gestaltning. Därtill vore det intressant att undersöka detta behov av drama som vi bär på. Att omslagsförslaget med den geometriska flaggan såg ut som ”reklam från
Studiefrämjandet” vittnar om att trots att saklighet och lugn efterfrågats så finns det ändå en tilldragelse till det spännande och otäcka. Sedan är frågan hur stort behovet är för olika målgrupper och vart gränsen går. Hur mycket är etiskt försvarbart att skrämmas för att sälja behovet av en produkt och hur viktigt måste något vara för att förtjäna att en myndighet pryder omslaget med en dödskalle.
Framtida versioner av broschyren kommer kanske inte att vara pappersprodukter. Redan idag finns många resurser på MSB:s sida
dinsakerhet.se och det vore i linje med hur resten av Norden går till väga att lägga all information online.
Eftersom detta är ett examensarbete inom området informationsdesign saknas många nödvändiga kunskaper om försvarsmaktens arbete. Det är en utmaning att avbilda soldater som slåss mot ett ospecificerat hot. Det hade varit en intressant upplevelse att få ta del av de förhållningsregler som finns för just dessa gestaltningar och hur ”hotet” avbildas när det måste vara vagt och outtalat.
42
Käll-, litteratur-och figurförteckning
Litteratur:
Booth, Wayne C. Colomb, Gregory G. Williams, Joseph M. Bizup, Joseph. Fitzgerald, William T. 2019. Forskning och skrivande: Konsten att skriva
enkelt och effektivt. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, Yvonne. 2017. Bildens tysta budskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
McCloud, Scott. 1994. Understanding Comics: The Invisible Art. USA: Harper Collins Publishers.
Ware, Colin. 2013. Information Visualization: Perception for Design. 3. uppl. USA: Morgan Kaufmann.
Wikberg Nilsson, Åsa. Ericson, Åsa. Törlind, Peter. 2015. Design. Process och
metod. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Publikationer av Om kriget kommer (i utgivningsordning):
Statens Informationsstyrelse. 1943. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.
Kungliga Civilförsvarsstyrelsen. 1952. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.
Tjänste-/Kungl. Inrikesdepartementet. 1961. Om kriget kommer. Stockholm: Nordisk Rotogravyr.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. 1983. Om kriget kommer. Stockholm: Karl Erik Lindgren/Stellan Stål Tryck.
Styrelsen för psykologiskt försvar. 1987. Om kriget kommer. Solna: Esselte Rotogravyr.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2018. Om krisen eller kriget
Onlineresurser:
Alfredsson, Therese. Erlandsson, Amanda. 2019. ”VIKTIG INFORMATION
TILL SVERIGES INVÅNARE” -En kvalitativ innehållsanalys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”
(Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva- 71918 (2020-05-20)
Figur 8. Disney. 2001. Bild från Lady and the Tramp II: Scamp's Adventure.
https://movies.disney.com/lady-and-the-tramp-2-gallery
Enkätfabriken. 2019. MSB. Effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget
kommer.
https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och- civilt-forsvar/befolkningsskydd/kbv-utvarderingar/effektmatning-om-krisen- eller-kriget-kommer_msb_2019.pdf (2020-05-20).
Lindholm, Felicia. Welander, Rebecka. 2019. ”Viktigt meddelande till Sveriges
invånare” - Hur påverkas du? En kvalitativ retorisk textanalys av MSB:s informationsbroschyr Om krisen eller kriget kommer. (Dissertation). Hämtad
från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42950 (2020-05-25). Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. 2019. Undersökning visar att
MSB:s broschyr skapat reflektion.
https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2019/maj/undersokning-visar-att-msbs- broschyr-skapat-reflektion/ (2020-05-23).
Näslund, Shirley. Skoglund, Astrid. Ström, Peter. 2019. En bomb i brevlådan
eller ett blad bland andra? En receptionsstudie av Om krisen eller kriget kommer. Ur Journalen HumaNetten, (43), 17–36. Hämtad från
44