Slutsatser
Uppsatsens syfte var tvådelat, det första var att visa vilka inramningar problemet organiserad gängkriminalitet har fått i riksdagsdebatten under tidsperioden 2015-2020. Det andra syftet var att mäta grad av institutionalisering för de olika inramningarna som gjorts. Frågeställningarna besvaras som följande:
43 En viktig slutsats som går att urskilja ur denna studie är att det mellan åren 2015-2020 främst gjorts socialpolitiska och kriminalpolitiska ramar av problemet organiserad gängkriminalitet. Det har även gått att identifiera en kulturram och en samverkansram men dessa har inte återkommit i materialet vi har analyserat. Det har också visat sig att det finns väldigt många skilda meningar om vilken problemformulering och lösningsförslag som bäst lämpar sig för att lösa problemet inom de olika ramarna.
I vilken grad har förslag och inramningar från riksdagsdebatten om organiserad gängkriminalitet institutionaliseras?
För att besvara denna fråga undersöktes hur långt ramarna tog sig i institutionaliseringsprocessen. Slutsatsen som dras från det resultat som presenterats är att de olika kriminalpolitiska inramningarna som gjorts är de som tagit sig längst i processen under åren för analys. De övriga ramarna som identifierats nådde steg 3 i institutionaliseringsprocessen som är erkännande i dokument.
Diskussion
Vi hoppas att andra forskare eller studenter kan använda studiens ramverk för att förklara eller få inspiration att analysera andra debatter på liknande sätt eller bygga vidare på vår uppsats. Det metodologiska valet har fungerat bra för att hitta svar på våra frågor. Metoden och ramverket gav oss goda förutsättningar att bryta ner och analysera texterna för att kunna lyfta inramningar. Vid större eller vidare studier skulle uppsatsen kunna kompletteras med en kvantitativ metod för att analysera frekvens och utrymme i debatten av inramningar. Det skulle också vara intressant att komplettera med en kvantitativ metod eller policyteorier för att tillföra ytterligare djup i uppsatsen. Mängden material var problematisk och snävare avgränsning skulle underlättat analysen. Vid vidare forskning skulle det vara intressant att jobba vidare med uppsatsen genom att titta på en längre period med regeringsskiften för att se hur förändringar av inramningar blir i samband med regeringsskifte, vilket även skulle kunnat göras genom att gå längre bak i tiden. Området är fortfarande ett problem och ingen lösning har ännu identifierats. Det skulle därför vara intressant fortsätta analysen eller göra en utvärderingsstudie på hur 34-punktsprogrammet blivit implementera och analysera debatten. I debatten har vi också kunnat konstatera att alla partier är
44 överens om att båda de största ramarna är ett måste för att helt jobba mot den organiserade gängkriminaliteten. Det har dock visat sig att de flesta prioriterar kriminalpolitiska åtgärder där läget är nu men menar att de ser andra åtgärder på lång sikt. Det skulle därför vara intressant att göra en likadan analys om 10 år igen för att se hur debatten sett ut från 2020-2030.
45
Referenslista:
Litterära källor
Andersson, Robert & Nilsson, Roddy (2017). Svensk kriminalpolitik. 2. Uppl. Kina: People Printing.
Esaiasson, Peter (m.fl.): (2017) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm: Norstedts.
Elektroniska källor:
Ask, Beatrice m.fl. (2016). Grov organiserad brottslighet (2016/17:3236). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H4023236 [Hämtad 2020-12-07]
Benford, Robert D & Snow, David A, 2000. Framing Processes and Social Movements: An
Overview and Assessment. Annual review of sociology, 26(1), s.611–639.https://www-jstor- org.db.ub.oru.se/stable/pdf/223459.pdf?refreqid=excelsior%3A57ec292ac37c563decfa2618f09c 76bb
Bengtsson, Finn & Norlén, Andreas (2015). Stöd till idrottsrörelsens aktiva motstånd mot
gängkriminalitet och våldsbejakande extremism (2015/16:1716). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/stod-till-idrottsrorelsens-aktiva-
motstand-mot_H3021716 [Hämtad 2020-12-04]
Carlson, Andreas m.fl (2015). Brottsförebyggande arbete (2015/16:2686). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/brottsforebyggande-
arbete_H3022686 [Hämtad 2020-12-04]
Erikson, J . (2011). Strider om mening: En dynamisk frameanalys av den svenska sexköplagen. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet. http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:451413/FULLTEXT01.pdf
Erikson, J., 2018. En dynamisk frameanalys av policyskapande. Statsvetenskaplig tidskrift, (2), s.237–254. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1276391/FULLTEXT01.pdf
Finnborg, Thomas & Johnsson, Hammar Ann-Charlotte (2017). Åtgärder mot gängkriminalitet (2017/18:2127). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/atgarder-mot-gangkriminalitet_H5022127 [Hämtad 2020-12-08]
Guzzini, S (2005). The Concept of Power: a Constructivist Analysis. Millennium: Journal of International Studies, 2005. ISSN 0305-8298. Vol.33, No.3, pp. 495-521
Haddad, Roger m.fl (2016). Grov organiserad brottslighet och illegal vapenhantering (2016/17:3468). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
46
lagar/dokument/motion/grov-organiserad-brottslighet-och-illegal_H4023468 [Hämtad 2020-12- 07]
Hannah, Robert (2017). Bekämpa de kriminella nätverken och rekryteringen till gäng (2017/18:47). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/bekampa-de-kriminella-natverken-och-rekryteringen_H50247 [Hämtad
2020-12-08]
Justitieutskottet (2015). Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (2015/16:JuU1). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utgiftsomrade-4-
rattsvasendet_H301JuU1 [Hämtad 2020-12-04]
Kommitédirektiv 2020:62. Straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk. Kristersson, Ulf m.fl (2019). Kraftsamling för att bekämpa brottsligheten i Sverige (2019/20:2832). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/kraftsamling-for-att-bekampa-brottsligheten-i_H7022832 [Hämtad 2020- 12-18]
Kulturutskottet (2015). Civila samhället (2015/16:KrU6). Stockholm: Sveriges Riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/civila-samhallet_H301KrU6
[Hämtad 2020-12-04]
Ling, Rasmus (2018). Brottsförebyggande arbete redan från vaggan (2018/19:1404). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/brottsforebyggande-arbete-redan-fran-vaggan_H6021404 [Hämtad 2020-
12-12]
Marttinen, Adam m.fl. (2018). Krafttag mot brottslighet (2018/19:133). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/krafttag-mot- brottslighet_H602133 [Hämtad 2020-12-11]
Polismyndigheten (2017). Utsatta områden - social ordning, kriminell struktur och utmaningar
för polisen. Stockholm: Nationella operativa avdelningen.
file:///C:/Users/46768/Downloads/Utsatta%20omr%C3%A5den%20-
social%20ordning,%20kriminell%20struktur%20och%20utmaningar%20f%C3%B6r%2 0polisen%202017.pdf
Rein, M & Schön, D (1996). Frame-critical policy analysis and frame-reflective policy practice. Knowledge and Policy: The International Journal of Knowledge Transfer and Utilization, Spring 1996, Vol. 9, Number 1, pp. 85-104. file:///C:/Users/46768/Downloads/Rein-
Sch%C3%B6n1996_Article_Frame-criticalPolicyAnalysisAn.pdf
Riksdagen, 2020. Riksdagens protokoll 2020/21:8. Onsdagen 16 september Stockholm: Sveriges riksdag. https://data.riksdagen.se/fil/1F0312B6-A7E3-46A7-8ADA-B7E1EE36260A [Hämtad
47 Rostami, A. & Linnéuniversitetet. Polisutbildningen, 2013. Tusen fiender: en studie om de svenska gatugängen och dess ledare, Växjö: Polisutbildningen, Linnéuniversitetet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:712083/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-01-26]
Scheingold, S. A. (1995). Politics, Public Policy, and Street Crime. The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science, 539(1), 155–168
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0002716295539001012 [Hämtad 2021-01-27] Sjöstedt, Jonas m.fl. (2019). Stoppa gängkriminalitet och den våldsbejakande extremismen (2019/20:2147). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/stoppa-gangkriminalitet-och-den-valdsbejakande_H7022147 [Hämtad
2020-12-18]
Stone, D. A., 1989. “Causal Stories and the Formation of Policy Agendas”. Political Science
Quarterly, 104(2), s. 281–300
Sveriges Riksdag (2016). Protokoll 2016/17:82 Fredagen den 17 mars. Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20161782-
fredagen-den-17-mars_H40982 [Hämtad 2020-12-07]
Sveriges Riksdag (2017). Protokoll 2017/18:44 Onsdagen den 6 december. Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20171844-
onsdagen-den-6-december_H50944 [Hämtad 2020-12-08]
Sveriges riksdag (2018). Protokoll 2018/19:72 Onsdagen den 3 april. Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20181972-
onsdagen-den-3-april_H60972 [Hämtad 2020-12-12]
Sveriges Riksdag (2019). Protokoll 2019/20:49 Onsdagen den 11 december. Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-
20192049-onsdagen-den-11-december_H70949 [Hämtad 2020-12-18]
Tobé, Tomas m.fl (2017). Krafttag mot gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet (2017/18:3192). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/krafttag-mot-gangkriminalitet-och-grov_H5023192 [Hämtad 2020-12-
08]
Tobé, Tomas m.fl. (2018). Åtgärder mot gängbrottsligheten (2018/19:2871). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/atgarder-mot-
gangbrottsligheten--_H6022871 [Hämtad 2020-12-11]
Weinerhall, John (2018). Hårdare tag mot gängkriminaliteten (2018/19:1650). Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/hardare-tag-