I detta avsnitt kommer vi att redogöra för slutsatser av studiens resultat. Vi kommer även att diskutera studiens resultat i jämförelse med tidigare forskning. Diskussionen kommer att avslutas med hur studien genomfördes samt tankar om vidare forskning.
6.1 Slutsatser
Syftet med uppsatsen är att studera om förskolepedagoger behandlar barnen olika med
utgångspunkt i deras olika könstillhörighet, för att på så sätt bidra med en fördjupad förståelse för hur genus skapas i praktiken. Kurser om genus och jämställdhet inom
förskollärarutbildningen ges inget stort utrymme. Förskolepedagogerna på den observerade förskolan arbetar med genus och jämställdhet på grund av förskolepedagogernas intresse för dessa frågor. På förskolan tycker förskolepedagogerna att arbetet med genus och jämställdhet är en viktig del av deras arbete. Anledningen till att denna förskola arbetar med genus och jämställdhet beror på att en förskolepedagog brinner för denna typ av frågor.
Förskolepedagogens intresse gör att övrig personal men även andra förskolor som förskolan samarbetar med har fått ett stort intresse för genus och jämställdhet. Således har
förskolepedagogerna kunskaper om genus och jämställdhet. På förskolan ses barnen som barn och inte som tillhörande en specifik könskategori. Det vill säga att barnen ses som en individ och inte utifrån vilket biologiskt kön barnet ifråga innehar. Förskolepedagogernas arbete med genus visar sig exempelvis genom deras strategiska val av barnlitteratur, de väljer böcker som bryter mot traditionella könskategorier och försöker även att neutralisera ord med starka pronomen. Förskolepedagogerna använder barnens tilltalsnamn istället för pronomen som ”hon” eller ”han”. Barnen på den observerade förskolan får inte heller ta med sig leksaker hemifrån till förskolan. På sätt och vis försöker förskolepedagogerna på förskolan att bryta mot de samhälleliga normer och könsstrukturer som handlar om manliga och kvinnliga “olika” egenskaper. Ett annat exempel på förskolepedagogernas arbete med genus och jämställdhet är vid konflikthantering, de intar exempelvis inget annat ton eller röstläge beroende på vilken könstillhörighet barnet ifråga innehar. På så vis kan barnen på förskolan internalisera könsstrukturer genom förskolepedagogernas aktiva arbete. Denna
internaliseringsprocess innebär således att barnen lär sig genus genom den sekundära socialisationen och barnen socialiseras även till att göra kön på “rätt” sätt i vissa situationer genom förskolepedagogerna på förskolan.
27 Förskolepedagogerna på förskolan försöker i sitt arbete med barnen att förebygga
skillnadsskapande mellan könen och har en medvetenhet om genus. De använder sig av genusmedvetenheten i deras arbete med barnen.De lägger inga värderingar i om barnen inte beter sig enligt samhälleliga könsnormer. Förskolepedagogerna främjar barnens egna tankar och deras individuella behov. Förskolepedagogerna på förskolan bidrar till att barnen lär sig olika saker och får kunskaper om genus och jämställdhet. Begreppen genus och jämställdhet ger en förståelse av hur förskolepedagogerna genom deras interaktioner med barnen försöker att frigöra de traditionella tankarna om vad som är stereotypiskt manligt och kvinnligt hos barnen.
Trots att förskolepedagogerna arbetar med genus och jämställdhet på förskolan så finns dock en del brister. Det är svårt att undgå att de i vissa situationer är med och omedvetet bidrar till skillnader mellan barnen exempelvis vid påklädning av ytterkläder, vid måltider och
samlingar. Således gör förskolepedagogerna omedvetet kön i deras interaktioner med barnen. Den sekundära könssocialisationen som barnen får från förskolepedagogerna förutsätter den primära könssocialisationen som barnen får från sina föräldrar. Barnen kommer till förskolan som redan genussocialiserade individer, pojkar och flickor är redan olika såtillvida att vi lever i ett heteronormativt patriarkalt samhälle. Vi identifierade i vårt material en rad olika
utmaningar som förskolepedagogerna ställdes inför. Den första utmaningen handlade om hur förskolepedagogerna tänker i deras arbete med genus och bemöter barnen som kommer till förskolan som redan har starka könstereotyper med sig hemifrån. Den andra utmaningen bestod av de könsnormer och värderingar som barnen redan internaliserat i sin hemmiljö från sina föräldrar som gör att barnen leker med könsstereotypa leksaker såsom prinsessdockor. Den tredje utmaningen bestod av om förskolepedagogerna ska behandla barnen lika eller olika eftersom olikheterna exempelvis kan följas av den könsuppdelning som redan existerar i samhället. Den fjärde utmaningen handlar om förskolepedagogernas olika utbildningsnivåer och kunskaper om genus och jämställdhet vilket även påverkar deras arbete med barnen. Den femte utmaningen handlar om att förskolepedagogerna har medvetna tankar om jämställdhet men att ett görande av kön trots det sker omedvetet. För förskolepedagogerna blir det
nästintill omöjligt att ställa sig utanför dessa könsstrukturer i deras arbete med barnen. Förskolepedagogerna arbetar för att främja jämställdhet. På förskolan behandlar
förskolepedagogerna barnen olika eftersom de anser att barnen är individer med olika behov. När förskolepedagogerna bemöter barnen olika istället för lika så blir förskolepedagogernas
28 arbete med barnen omedvetet könsstrukturerat om det åtföljs av samhälleliga könslinjer. Om förskolepedagogerna fortsätter att bejaka barnens olikheter kommer könsstrukturer att reproduceras. Därför är det av stor vikt hur förskolepedagogerna väljer att bemöta och arbeta med barnen på förskolan. Förskolepedagogernas arbete med genus och jämställdhet gör att barnen på förskolan internaliserar och externaliserar olika könsstrukturer som blir en del av deras tankar och handlingar utifrån förskolepedagogerna i sin sekundära könssocialisation.
Förskolepedagogerna på förskolan bekräftar barnens könstillhörigheter vilket gör att barnens känsla av att vara en flicka eller en pojke upprätthålls. När förskolepedagogerna ger barnen en sådan bekräftelse bidrar de till att legitimera barnens olika könstillhörigheter som grundar sig i samhälleliga könsstrukturer. Förskolepedagogerna är betydelsefulla för barnen eftersom de genom deras olika kunskaper bidrar till barnens internalisering i deras görande av kön. Således påverkar förskolepedagogerna barnen i dess skapelse av sin könsidentitet.
Sammanfattningsvis innebär detta att förskolepedagogerna har kunskaper och medvetna tankar om genus men att ett görande av kön trots det sker omedvetet. Genom att
förskolepedagogerna omedvetet gör kön i deras interaktioner med barnen socialiseras de till könade individer trots att förskolepedagogerna bidrar till alternativa normer som bryter mot könsstereotyper. Således reproducerar förskolepedagogerna könsstrukturer genom barnens sekundära socialisation.
6.2 Diskussion
Många barn börjar på förskolan redan vid ett års ålder, därför är det av stor vikt att förskolepedagoger är med och formar barnen till goda samhällsmedlemmar.
I likhet med tidigare forskning påvisades att förskolepedagogerna på den observerade förskolan inte gavs någon utbildning om genus- och jämställdhet. Vid genomläsning av förskollärarprogrammets utformning på Örebro Universitet utläses att det idag saknas kurser om genus och jämställdhet, vilket vi finner intressant. Trots detta var genus däremot ett aktuellt ämne på förskolan som observerades. En genusmedvetenhet arbetades fram hos förskolepedagogerna tack vare deras genuina intresse för genus.
Tidigare forskning visar att förskolan kan ses som ett kollektivt företag som genomsyras av heteronormativitet och att förskolepedagoger är med och reproducerar detta i deras görande
29 av kön. Detta skiljer sig åt från den observerade förskolan som inte följer mönstret av en typiskt traditionell heteronormativ miljö. Enligt tidigare forskning så bemöter
förskolepedagoger barnen enligt olika stereotyper av kön, det vill säga “manligt” eller “kvinnligt”. Den observerade förskolan arbetar aktivt med genus och jämställdhet och bemöter således inte barnen enligt könsstereotyper även om ett omedvetet görande av kön förekommer i vissa situationer.
I likhet med tidigare forskning finns en problematik på förskolan som bygger på hur och om förskolepedagogerna ska behandla barnen lika eller olika på grund av barnens individuella behov. Denna tanke grundar sig i “vad som blir jämställt för barnen”. På den observerade förskolan bemöts barnen därför olika. Detta finner vi vara positivt i vissa situationer men negativt i andra bemärkelser. Det positiva innebär att förskolepedagogerna på förskolan ser till individen, det vill säga alla barns individuella egenskaper och behov. Det negativa blir däremot när barnens behov ligger i linje med redan existerande samhälleliga könsstrukturer. När barnen bemöts olika på förskolan så betyder detta att förskolepedagogerna är med och upprätthåller men även reproducerar olika könsstrukturer. Förskolepedagogerna på förskolan bidrar till ett omedvetet görande av barnens könsidentitetsskapande. Därför anser vi att barnen ska bemötas lika i alla situationer. Bemöts barnen lika kan samhälleliga könsstrukturer
utmanas vilket eventuellt skulle kunna leda till en framtida samhällsförändring. Detta med tanke på könens olika möjligheter i samhället idag.
Förskolepedagogernas val av barnlitteratur är en mer medveten praktik på förskolan som innebär en medveten handling utifrån en genusmedvetenhet hos förskolepedagogerna. Till skillnad från när förskolepedagogerna exempelvis omedvetet väljer att hjälpa pojkar först med påklädning istället för flickor. Dessa två praktiker är olika typer av praktiker, med olika möjligheter att ha en genusmedvetenhet. För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka hur förskolepedagoger reproducerar samhälleliga könsstrukturer i sina
interaktioner med barnen på förskolan men även forskning som relaterar praktiker till kunskap/inställning om/till genus hos förskolepedagoger på förskolan. Vidare forskning kan bidra till att frågor om genus och jämställdhet uppmärksammas på ett bredare samhällsplan. Om människor uppmärksammar hur kön reproduceras i samhället så kan det så småningom leda till en förändring av samhällets könsstrukturer.
30