Slutsatser & rekommendationer

I detta avsnitt presenteras studiens olika forskningsfrågor och hur dessa har besvarats samt de slutsatser som dragits utifrån denna studie. Avslutningsvis presenteras de rekommendationer författarna har för fallföretaget.

7.1 Syfte och forskningsfrågor

I studiens inledning utformades en huvudforskningsfråga med tillhörande delfrågor utifrån det syfte som formulerades. Dessa har sedan legat till grund för hur arbetet fortlöpt och rapporten utformats. Genom att besvara dessa delfrågor kan studiens huvudforskningsfråga besvaras och utifrån detta kan olika slutsatser från den genomförda studien presenteras. I inledningen formulerades studiens huvudforskningsfråga enligt följande mening:

Hur kan LKAB med hjälp av automatisering och utveckling av processer i materialförsörjningen uppnå en ökad produktivitet?

Som tidigare nämnt formulerades tre delfrågor utifrån denna huvudforskningsfråga. Detta för att underlätta och strukturera upp studiens arbetsgång. De tre delfrågorna formulerades enligt följande:

D1. Vilka kopplingar finns det mellan en ökad automatisering och ökad produktivitet? D2. Hur fungerar materielförsörjningsprocessen till den interna slutkunden i dagsläget? D3. Hur kan LKAB öka sin automatiseringsgrad i materialförsörjningen till interna

slutkunder?

7.1.1 Delfråga 1

Denna delfråga formulerades för att kunna besvara hur LKAB med hjälp av automatisering kan öka sin produktivitet. Den har besvarats genom att analysera olika litteraturstudier. Från analysen har sedan olika slutsatser formulerats nedan, där beskrivs sambandet mellan ökad automatiseringen och ökad produktivitet.

Flera olika förespråkare inom området automatisering, där bland Groover (2008), menar på att en ökad automatiseringsgrad även ökar produktiviteten. Detta då automatiseringens positiva effekter är direkt kopplade till ökad produktivitet. Effekter som bland annat nämns är ökad arbetsproduktivitet, avlastning av manuellt arbete, minskad ledtid och minskade arbetskostnader.

7.1.2 Delfråga 2

Den andra delfrågan ämnade att ge insikt i vilka moment inom materialförsörjningen för underhållsmaterial som det finns störst möjlighet till förbättring genom utveckling av befintliga processer och ökad automatisering i form av digitalisering. Frågan besvarades med hjälp av insamling av empiri genom observationen och intervjuer hos fallföretaget. Detta möjliggjorde en kartläggning av de olika processer som berör materialförsörjningen och dessa processer kunde sedan analyseras.

Vid analysen framgick det att den hubbverksamhet som LKAB använder sig av i dagsläget inte används till dess fulla potential. I nuläget jobbar hubben som en enklare terminal för cross-docking som kontrollerar och sorterar godset utifrån vilken ort det ska till. Hubben är även inte integrerad med LKAB:s resterande flödeskedja och det finns genom integrering stor potential

38

att effektivisera arbete som utförs i hubben så att det gynnar kommande processer i flödeskedjan.

Utifrån nulägesanalysen framgick det även att det utförs mycket omständligt manuellt arbete vid centralförrådet i Kiruna, främst vid godsmottagningen. Detta arbete är i dagsläget nödvändigt och arbetet innefattar bland annat att manuellt läsa av, identifiera, bocka av och sortera gods. Varje mottagen order av x-material behöver också meddelas till slutkunden att det har anlänt, detta görs i nuläget antingen via mail, sms eller telefonsamtal. Mycket av detta arbete går att effektivisera genom olika former av automatisering och där bland annat genom olika digitaliseringslösningar som, streckkoder, RFID och IoT.

7.1.3 Delfråga 3

Den tredje och sista delfrågan utformades för att besvara vilka olika alternativa automatiseringslösningar, inom området digitalisering, som finns för de tidigare identifierade moment i delfråga två som ansågs ha störts potential till förbättring. Denna delfråga besvarades genom att först samla in fakta om olika automatiseringslösningar lämpliga för fallföretaget. Dessa analyserades sedan utifrån vilka fördelar och nackdelar en eventuell implementering skulle medföra ur fallföretagets perspektiv.

Nedan följer en sammanfattning i tabellform av de tre tidigare beskrivna och analyserade automatiseringslösningarna. Kring dessa har sedan olika slutsatser utifrån fallföretagets perspektiv dragits och dessa beskrivs under respektive tabell.

7.1.3.1 Streckkod

Tabell 6 – Sammanställning av fördelar och utmaningar med en automatiseringslösning med streckkoder.

Streckkod

Fördelar Utmaningar

• Förenklar och effektiviserar manuella processer

• Reducerade distributionskostnader i flödeskedjan

• Ökar spårbarheten av gods

• Manuella hanteringen i flödekedjan minskar inte, den förenklas

• Svårt att uppdatera lagernivåer och lagerhållningsenheter då detta måste göras manuellt.

Förenkling av olika manuella processer skulle för fallföretaget bland annat innebära att mycket av det arbete som i nuläget sker manuellt vid godsmottagningen effektiviseras. Detta leder även till att distributionskostnaderna i flödeskedjan minskar då utnyttjandet av företagets resurser i form av främst personal förbättras och blir mer tidseffektivt. Då streckkoder möjliggör individmärkning av artiklar ökar spårbarheten av gods, vilket i dagsläget är något som fallföretaget eftersträvar.

Eftersom den manuella hanteringen i flödeskedjan inte minskar utan endast förenklas med hjälp av streckkodslösningar kvarstår det faktum att godset fortfarande behöver hanteras i de olika steg som i nuläget sker vid godsmottagningen. Då streckkoder måste läsas av enskilt och för hand är det inte möjligt att uppdatera lagernivåer och liknande i realtid.

39

7.1.3.2 RFID

Tabell 7 – Sammanställning av fördelar och utmaningar med en automatiseringslösning med RFID.

RFID

Fördelar Utmaningar

• Möjlighet att uppdatera olika parametrar som bland annat lagernivåer i realtid

• Ökar flexibiliteten då det är både enkelt och möjligt att skanna av flertalet olika RFID-taggar åt gången

• Möjligheten att kunna använda teknologin i påfrestande miljöer • Kompatibel med de flesta

WMS-systemen

• Krävs en inlärningskurva för anställda och leverantörer vilket medför att alla fördelar inte uppstår direkt

• Volymen av data som hanteras kan vara upp emot 10-100 gånger större än för ett streckkodsystem.

• RFID-teknologin kräver en hög grad av integration med befintliga system för nå upp full potential

• Mer kostsamt än streckkodlösningar

RFID-teknologin har i grunden samma fördelar som streckkodslösningar men då teknologin är mer avancerad är fördelarna både bättre och fler. Ytterligare fördelar är möjligheten att kunna uppdatera parametrar i realtid och möjligheten att kunna skanna av flertalet olika taggar åt gången kan för LKAB resultera i ytterligare ökad spårbarhet och att arbetssättet för hantering av underhållsmaterial ändras markant. Detta då avläsning vid godsmottagning och inventering helt automatiseras. När godset är individmärkt med RFID-taggar kan systemet läsa av allt inkommande gods direkt inom radien för avläsning. En annan fördel är möjligheten att kunna använda teknologin i mer påfrestande miljöer där det bland annat förekommer smuts, fukt eller andra påfrestningar, vilket är lämpligt för LKAB eftersom deras lager- och arbetsmiljöer är varierande. Att RFID-teknologin är kompatibelt med många WMS-system är viktigt eftersom LKAB använder sig av flera olika affärssystem som bland annat Movex.

En utmaning med RFID-lösningar är att det krävs en inlärningskurva för både de anställda och leverantörer vilket också medför att alla fördelar med lösningen inte uppstår direkt. Detta är en viktig utmaning för LKAB eftersom de i dagsläget inte använder sig av någon liknande teknologilösning för underhållsmaterial och inte har något tidigare samarbete kring detta med sina leverantörer. Vidare bör de därför också vara beredda på att ökningen av mängden data som hanteras förmodligen kommer vara större. Enligt teorin leder en hög grad av integration till att ROI blir högre, det är därför viktigt att LKAB lyckas integrerar RFID-teknologin med deras befintliga system, där bland Movex. Om företaget inte lyckas med det riskerar den data som samlas förbli outnyttjad vilket är slöseri på företagets resurser. En sista utmaning med teknologin är att den är mer kostsam än en streckkodslösning och fallföretaget behöver därför väga prisskillnaden mot de fördelar som tillkommer.

40

7.1.3.3 IoT

Tabell 8 – Sammanställning av fördelar och utmaningar med en automatiseringslösning med IoT.

IoT

Fördelar Utmaningar

• Mer detaljerad spårning och övervakningen av transporter i realtid

• Minskar andelen förlorade

tillgångar med hjälp av detaljerad spårbarhet.

• Möjliggör förebyggande underhåll, detta eftersom sensorer och

anslutna enheter i utrustning kan övervaka och meddela innan ett fel uppstår.

• Olika former av säkerhet, till detta hör fysisk säkerhet, nätverkssäkerhet och IoT-enheternas integritet

• Finns ingen generell standard för tekniken då den är relativt ny

• Mer kostsamt än både streckkod- och RFID-lösningar

I förhållande till RFID är IoT en mer avancerad teknik vilket medför att IoT, utöver de fördelar som nämnts för RFID och streckkoder, har fler fördelar. IoT möjliggör bland annat en mer detaljerad spårning och övervakning i realtid. Det skulle för LKAB kunna leda till effektivare planering vid de inköp av underhållsmaterial som görs till de regelbundna driftstoppen. Utöver detta effektiviserar det även planeringen vid godsmottagningen då de anställda vet exakt vilket gods och när det anländer. En mer detaljerad spårning medför även att dyra artiklar och underhållsmaterial inte riskerar att försvinna. Personalen hos LKAB kan med hjälp av IoT-teknologin spåra den exakta platsen för godset vilket kan vara till stor användning då företagets anläggningar täcker geografiskt stora ytor i flera orter. En annan viktig fördel är att teknologin möjliggör förebyggande underhåll, detta genom att sensorer och anslutna enheter i den utrustning som används kan övervaka och rapportera innan fel uppstår. Detta medför att LKAB kan undvika kostsamma driftstopp eftersom reservdelar kan beställas i tid samt att underhåll kan schemaläggas innan ett fel har uppstått.

Med den avancerade teknologin tillkommer även vissa utmaningar med IoT. Säkerheten blir framförallt en viktig aspekt. De olika formerna av säkerhet som berörs är den fysiska säkerheten, nätverkssäkerheten och IoT-enheternas integritet. Det är viktigt att fallföretaget tar ställning till dessa säkerhetsutmaningar då det kan variera mellan olika företag och branscher vilken form av säkerhet och integritet för IoT som är nödvändig. I och med att IoT-teknologin är relativt ny finns det ingen generell standard för den. För att LKAB ska kunna lyckas med en integrering av försörjningskedjan gäller det därför att LKAB vid en potentiell implementering gör noggranna utvärderingar av de olika IoT-lösningar som förekommer. En sista utmaning vid implementering av en IoT-lösning är att den är mer kostsam än en RFID-lösning. Det gäller för fallföretaget att överväga om den ökade kostnaden vägs upp av de olika fördelar som tillkommer med IoT-lösningen.

41

7.2 Rekommendationer

Rekommendationerna i detta avsnitt är baserade på studiens analys och slutsatser. Den första rekommendationen fokuserar på effektivisering av det arbete med cross-docking som i dagsläget sker i hubbverksamheten. Vid en tidigare och mer planerad sortering av underhållsmaterial redan i hubben kommer det leda till ett större resursutnyttjande när den dubbelhantering av material som i dagsläget sker försvinner. I dagsläget sorteras som tidigare nämnt godset endast efter vilken destinationsort det har. Den rekommendation som ges för detta är att utveckla arbete med cross-docking i hubben, detta genom att vidareutveckla den sortering som i nuläget sker. En visualisering av rekommendationen kan ses i Figur 16 nedan.

Figur 16 – Förslag på utveckling av hubbverksamheten

Förslaget som ges är att först dela upp det inkommande godset efter vilka destinationsorter det har, precis som sorteringen sker i dagsläget. Efter detta bör godset sorteras in efter de två kategorierna lagerlagt material och x-material. Slutligen bör x-materialet delas upp en ytterligare gång, efter vilket destinationsområde det har i LKAB:s verksamhet.

Ett ytterligare förbättringsförslag som föreslås berör den manuella identifieringen som i dagsläget sker i hög grad vid godsmottagningen. Förslaget innefattar att RFID- och IoT-märka allt material utifrån vilken typ av material det är. Dyrare och mer otillgängligt material så som motorer eller material med lång ledtid bör märkas upp med IoT-sensorer för att kunna utnyttja de ovan nämnda fördelarna med tekniken. Förbrukningsmaterial och mindre kostsamt material bör istället märkas upp med enbart RFID-taggar då fördelarna med IoT inte är nödvändigt för denna typen av material.

Efter en implementering av de två ovan nämnda rekommendationerna skapas möjligheten till ytterligare en rekommendation. I och med att x-materialet redan kommer sorterat från hubben samt att identifiering av allt gods sker automatiskt inom avläsningsradien för RFID och IoT

42

behöver x-materialet inte längre passera godsmottagningen vid centralförrådet. En överskådlig bild av hur flödet kan förändras finns presenterat i Figur 17.

Figur 17 – Rekommendation för ett effektivare flöde av x-material.

Det färdigsorterade godset behöver i och med förbättringsförslaget endast lastas om till tur-bilen för respektive område inne på LKAB. Resultatet av de ovanstående rekommendationerna innebär en effektivare flödeskedja, minskad materialhantering, ökad spårbarhet samt en förenklad materialhantering och inventering.

7.2.1 Vidare rekommendationer

Vid en eventuell implementering av ovan nämnda rekommendationer finns det ett par punkter som anses viktiga för att implementering ska bli lyckosam för LKAB. För att lyckas med den ökade integrering av hubben i Gävle förutsätts att inköparna förser leverantörerna med den information som är nödvändig och att de även ställer krav på att leverantörerna förser godset med korrekt information gällande dess slutgiltiga destinationsområde. Detta är en grundlig förutsättning för att den viderutvecklade sorteringen av gods ska kunna ske på ett effektivt sätt, samt för att minimera den ökade arbetsbelastningen som en viderutvecklad sortering leder till på hubben.

Vidare rekommenderas LKAB att grundligt undersöka och utvärdera tredjepartsföretag som erbjuder RFID och IoT märkning av gods, detta för att finna de kandidater som ur företagets perspektiv anses lämpligast. De båda automatiseringslösningarna kräver en hög grad av integration med befintliga systemstöd för att uppå full potential. Det innebär att eventuella lösningar från ett tredjepartsföretag ska fungera att integrera med fallföretagets redan befintliga system, bland annat deras affärssystem Movex.

För att LKAB ska kunna strukturera den uppdelning som krävs för att utveckla det befintliga arbetet med cross-docking hos hubben rekommenderas de att utgå från de grafer som tagits fram över fjolårets (2016) beställningsdata. De bör även analysera ytterligare års beställningsdata för att kunna göra en korrekt bedömning av vilken form av uppdelning som är optimal. Det kan exempelvis krävas ytterligare uppdelning av de olika områdena baserat på transportflödets kvantitet till respektive område.

43

8 Diskussion

I denna del förs en diskussion om projektförfattarnas egna reflektioner kring studiens genomförande, utmaningar under arbetet, vad som hade kunnat göras annorlunda och studiens generaliserbarhet. Utöver detta diskuteras även potentiellt utfall av de givna rekommendationerna och avslutningsvis diskuteras förslag på vidare forskning.

Studiens inledande fas handlade om att förstå LKAB:s verksamhet kring underhållsmaterial, vilket var både en nödvändig och viktig del då endast problemområdet var fastställt. Det givna problemområdet innefattade att undersöka och ta fram förslag för ökad automatiseringsgrad i materialförsörjningen av underhållsmaterial. I och med att det inte fanns någon konkret problemformulering till en början fick vi vara med och påverka vilken inriktning arbetet skulle fortlöpa inom det förutbestämda problemområdet. Detta ansågs både vara utmanade och roligt att själva få vara med att bestämma. Utifrån de iakttagelser och analyser vi gjorde angående processerna i flödeskedjan fördes en löpande dialog med beställarna på LKAB. Detta för att säkerställa så fallföretagets krav på ett konkret och realistiskt förbättringsförslag skulle uppfyllas. Parallellt fördes även en dialog med handledaren på LTU för att även där tillförsäkra att det akademiska bidraget skulle uppfyllas. Detta ledde till att vi slutligen valde att fokusera på den digitala delen av automatisering då den gentemot mekanisk automatisering ansågs mer lämpad både utifrån fallföretagets och det akademiska perspektivet.

Under studiens gång har arbetet till större delen utförts på distans till LKAB:s verksamhet i Kiruna. Vid de tillfällen arbetet har genomförts på plats i Kiruna har personalen varit väldigt tillmötesgående och visat på intresse att hjälpa till i arbetet. Detta var till extra stor nytta under arbetet med nulägesbeskrivningen eftersom den delen visade sig kräva mer arbetstid än vad som hade planerats.

En sak som hade kunnat göras annorlunda under studiens gång är att inkludera benchmarking mot andra företag i både liknande och skilda branscher. Under arbetet togs kontakt med ett annat företag inom en annan bransch för att utföra en benchmarking, men på grund av tidsbrist och ej överensstämmande systemlösning uteblev studiebesöket och den potentiella benchmarkingen. Detta anses i efterhand kunna skapa insikt och ge idéer på hur olika företag gör i liknande situationer som fallföretaget samt öka studiens reliabilitet.

Huruvida denna studie är generaliserbar för företag inom andra branscher är svårt att fastställa då studiens forskningsstrategi var av karaktären fallstudie och utgår från fallföretagets nulägessituation. De rekommendationer som tagits fram anses dock vara applicerbara på andra företag eftersom studien och de angivna förslagen är utförda på processer som även går att identifiera i andra branscher och företag. De givna rekommendationerna är inte heller framtagna på detaljnivå vilket medför att de är mer generaliserbara.

8.1 Potentiellt utfall av givna rekommendationer

Vid ett införande av de givna rekommendationerna hoppas vi att LKAB kommer att öka genomströmningen av gods i deras flödeskedja av underhållsmaterial. Då godset inte längre behöver passera genom centralförrådet minskas ledtiden för leverans. Detta ökar därmed incitamentet för slutkunderna att beställa material som x-material istället för vanligt lagerbokfört material. Denna förändring bör i sin tur resultera i att LKAB kan minska det lager som i dagsläget finns. I slutändan leder det till att företaget kan minska det bundna kapitalet vilket också är något som företaget strävar efter.

44

8.2 Vidare forskning

Studien har varit begränsad till att enbart behandla LKAB i Kirunas flöde av underhållsmaterial. Därför tror vi att en implementering av de givna rekommendationerna lämpar sig bäst att testa på Kirunas verksamhet först för att se de verkliga utfallen av rekommendationerna. Skulle det visa sig att utfallen stämmer överens med de teoretiska ser vi dock inga hinder för att även implementera dessa rekommendationerna på LKAB:s övriga verksamheter. Då rekommendationerna rör generella processer som förekommer även vid de andra verksamhetsorterna bör inte heller detta vara någon begränsning vid vidare implementering. Förhoppningsvis leder det till ökade synergieffekter om alla enheter jobbar utifrån samma rutiner.

För att komplettera studien kan framtida studier utföras på andra företag inom både samma och olika branscher som ligger i framkanten vad gäller användandet av de digitala automatiseringslösningarna streckkoder, RFID och IoT som har behandlats i denna studie. Detta kan leda till betydelsefulla insikter inom ämnet som sedan kan anpassas och appliceras på den egna verksamheten. Då denna studie inte inkluderar prisuppgifter för respektive automatiseringslösning är ett förslag på vidare forskning att undersöka de olika kostnader som uppkommer vid en implementering av respektive lösning. Genom detta kan en kostnadsjämförelse utföras, där de olika kostnader som tillkommer för respektive lösning vägs mot de positiva effekter som tillkommer vid en implementering. Priset för de olika lösningarna förändras dock i takt med att teknologin ständigt utvecklas. Då denna teknologi är relativt ny och det i nuläget inte finns några direkta standarder för teknologin medför det priserna kan komma att förändras beroende på detta.

45