Slutsatser

3.2 Slutsatser

Slutsatserna som leds fram för att svara på frågeställningarna presenteras i avsnittet analys. Den första delen presenterar ett resultat på huruvida terroristorganisationernas mål är politiska eller ej. Vidare ges ett försök till en jämförelse med hjälp av en matris som har förklarats i metodavsnittet. Sambanden som hittats mellan ETA och al-Qaida är flera trots att de tillhör olika typer av terrorism. Eftersom första delen av analysen visar på att de mål terroristorganisationerna påvisar är av politisk karaktär och därför kan de passa in under båda teoridelarna, vilket utgör en av likheterna mellan dem. En av de största skillnaderna mellan dem är självklart, och en av anledningarna till varför de är intressanta att använda i sammanhanget, att de tillhör två olika typer av terrorism: nationell och internationell terrorism. Även om deras mål kan ges politisk karaktär har de helt olika inriktingar; ETA att skapa en egen stat och al-Qaida att frigöra de Islamska samhällena från västligt inflytande. Dock, genom att de båda är klassificierade som terroristorganisationer har de ytterligare en likhet; att de använder sig av terroristattentat för att nå sina mål. Samtidigt som deras våld anses legitimt av deras egna medlemmar har de knappt några sympatier i de grupper som de representerar. Större delen av baskerna anser att det våld ETA utför på civila och oskyldiga offer är fel medel för att nå en så kallad frihet för deras folk och en Baskisk stat. I det muslimska samhället däremot råder oenighet i frågan huruvida al-Qaidas attacker mot civila människor utgör en riktig tolkning av jihad enligt Koranen eller ej.

Sammantaget kan konsenus nås kring de frågor som har uppkommit genom problemformulering och syftet med uppsatsen. Emellertid kan tveksamhet uppkomma angående hur pass god metoden är att undersöka två typer av terrorism då deras situationer skapats genom olika sammanhang. Samtidigt är en komparativ studie att föredra vid en teoriprövning då två olika delar kan skapa intressanta samband som kan utveckla god förståelse inför hur ett problem, som till exempel terrorismen ska hanteras.

3.2.1 Avslutande diskussion

”...att ”krig endast är en fortsättning av politiken med andra medel”...”

Citatet ovan utgör en central grund för denna uppsats och att applicera denna teori på terrorism ansågs i början problematiskt. Nu är frågan dock, kan terrorismens våldsaktioner jämföras med krig för att rationalisera användadet av våld för de politiska målen? Tveksamheten grundar sig i att trots att strategin att använda sig av våld för att nå sina mål även kan appliceras på terrorism utgör inte detta ett stöd för resten av teorin. Vad

31

terroristorganisationerna misslyckas med genom sina våldsaktioner är att skapa legitimitet för deras politiska mål. Deras medel kan inte rättfärdiga målen, vilket utvecklar en opposition mot terrorattentaten som gör att varken ETA eller al-Qaida kan nå sina slutgiltiga mål. Detta besvarar även frågan huruvida terroristorganisationerna kan förväntas nå fred genom sina medel då deras mål inte anses som rättfärdigade.

Självklart kan man diskutera huruvida krig mellan stater kan rättfärdigas, men en stor del av västvärldens befolkning – framförallt U.S.A. – ser terrorismen som nutidens största hot vilket gör att ett krig i mellanöstern inte berör lika mycket som när 3000 landsmän dödas i en attack utförd på grund av missnöje från ett folk i en annan del av världen. När vår frihet inskränks attackerar vi med det dubbla och frågan är vilket av terrorismen eller kriget som dödar flest civila? Vad som borde utvecklas är en större förståelse för varandra som människor, men uppenbarligen tycks denna värld endast existera i drömmarnas land och vi får nog fortsätta att drömma vidare på hur en värld utan våld kan se ut.

Att rättfärdiga de medel som terroristorganisationer använder sig av är självklart svårt, men att skapa sig en förståelse för varför de agerar som de gör borde underlätta för arbete kring hur vi ska hantera problemet. I uppsatsen ovan har slutsatsen blivit att Clausewitz’s teori kan appliceras på nutida terrorism men samtidigt innebär detta inte att de politiska mål som terroristorganisationer som ETA och al-Qaida återger som sina är accepterade av omvärlden. Bara för att teorin säger att man kan rationalisera sina medel genom politiska mål bör inte detta innebära att allt våld med politiska mål är godkända. Terrorismen bör stoppas, men även det våld USA utför i Mellanöstern genom sina krig för att stoppa terrorismen. Västvärldens förtryck mot muslimer som detta krig skapar löser inga konflikter, det snarare ökar risken för ytterligare attacker från terrornätverket al-Qaida.

För att dra nytta av de slutsatser som tidigare försökt förklarats kan ytterligare forskning lägga fokus på huruvida man kan lösa konflikter som sker inom stater men även utan engagemang från stater. Självklart existerar redan denna debatt och flertalet svar har försökts att läggas fram, dock syns ingen lösning ännu. Al-Qaida fortsätter att hota

västvärlden med nya attacker och ETA ger knappast upp sin kamp för ett fritt Baskien igen. Uppenbarligen kan inte alla vinna ett krig och det kanske är så att terroristorganisationernas mål inte är tillräckliga för att vinna kriget, såsom Clausewitz’s teori påpekar genom att påstå att rätt mål krävs för att komma vinnande ur striderna.

32

Sammanfattning

För att skapa en helhet i uppsatsen kommer en sammanfattning att ske mellan de olika avsnitten. Genom en förklaring av de olika delarna utvecklas en grund för att kunna analysera slutsatserna som leds fram ur frågeställningarna. Syftet med uppsatsen är att nå konsensus kring hur terroristorganisationer kan rättfärdiga sina våldshandlingar genom sina mål. Detta sker genom en jämförelse mellan de två terroristorganisationerna ETA och al-Qaida genom en matris som utvecklats med hjälp av en av teoridelarna. Matrisen används för att underlätta sökandet efter skillnader och likheter mellan de olika typerna av terrorism. Avslutningsvis diskuteras slutsatserna i en analysdel där frågeställningarna besvaras i tur och ordning.

Sammanfattningsvis har uppsatsens frågeställningar bekräftats genom den empiriska fördjupningen av båda typer av terrorism och med facit i hand kan både ETA och al-Qaida appliceras på Clausewitz’s teori för att förklara deras beteende. Dock är det svårt att se att det stöd de behöver kommer att uppstå och därför kan de aldrig nå sina politiska mål eller ett fredligt tillstånd. Vi i västvärlden fortsätter att kämpa mot terrorismen, samtidigt som terroristorganisationerna själva knappast vill ge upp. Hur detta så kallade krig kommer att fortskrida eller att så småningom avslutas är svårt att förutse, emellertid har enligt vårt synsätt alltid de goda segrat.

33

Referenser

Bearbetningar

Heuser. B., Reading Clausewitz, Pimlico, London, 2002.

Esaiasson. P., m.fl., Metodpraktikan, Tredje upplagan, Norstedts juridik AB, Stockholm, 2007.

Jervas. G., Terrorismens tid, SNS Förlag, Stockholm, 2003. Johansson. A. W., Europas krig, Prisma, Stockholm, 2006.

Milton-Edwards. B., Islam & Politics in the Contemporary World, Polity Press, Cambridge, 2004.

Peralta. A., …med andra medel Från Clausewitz till Guevara - krig, revolution och polititk i

en marxistisk idétradition, Daidalos, Göteborg, 1990.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Trettonde upplagan, andra tryckningen, Svenska Akademien, 2006. S 964-965.

Internetmaterial

Albons., B. USA:s krig mot terrorismen avgör världsordningen. 21/8 2003, DN.se

http://www.dn.se/nyheter/usas-krig-mot-terrorismen-avgor-varldsordningen-1.515570. (Läst 19/5 2010)

BBC, Religions, Jihad. 3/8 2009.

http://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/beliefs/jihad_1.shtml. (Läst 9/5 2010) DN, Dagen som förändrade världen - timme för timme, 11/9 2006, DN.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/dagen-som-forandrade-varlden-timme-for-timme-1.780406 (Läst 1/4 2010)

Encyclopedia, Bin Ladin, Usama (1957–), (no date) .

http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/5607/Bin-Ladin-Usama-1957.html. Janzon. B., Nyheterna Ekot, Polisen tar hårdare grepp om ETA, 15/10 2009.

34

Jervis., D. T., Journal of Third World Studies , ORIENTALISM, OCCIDENTALISM, AND AMERICAN POLICY IN THE MIDDLE EAST. Spring 2005.

http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3821/is_200504/ai_n13642836/. (Läst 9 Maj 2010) Lind, G. ”Kriget mot terrorismen hotar FN:s våldsförbud”. Från Framsyn nr 6-2003. http://www.foi.se/FOI/templates/Page____699.aspx. (Läst 23/5 2010)

Mendel Westberg. M., Sveriges Radio, ETA – frihetskamp med terror som vapen, 11/3 2004. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=382722. (Läst 8/4 2010) Nationalencyclopedin, basker. (no date) http://www.ne.se/basker/1059961 (Läst 7/5) Risknet/FOI, Terrorism allmänt, 21/3 2000. http://www.risknet.foi.se/terrorism/fakta.htm RiskNet/FOI, Terrorism, 10/2 2002, http://www.risknet.foi.se/terrorism/main.htm. ( Läst 18/3 2010)

Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Historien om al-Qaida. 2/12 2005.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735211. (läst 17/5 2010) Salzinger. C., Sveriges Radio Ekot, Ideologin bakom al-Qaida, 2/12 2005.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=735246. (Läst 17/5 2010) Spanienkusten.com, ETA & Baskien, (no date). http://www.spanienkusten.com/302.htm (Läst4/8 2010)

Stiernstedt. J., Så skildrade DN murens fall, 9/11 2009, DN.se .

http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skildrade-dn-murens-fall-1.990138 (Läst 1/4 2010) SVT Rapport, ETA lägger ned vapnen för gott, 21/5 2006.

http://svt.se/2.22584/1.561232/eta_lagger_ned_vapnen_for_gott?lid=is_search549588&lpos= 87&queryArt549588=ETA&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSe arch&pageArt549588=8. (Läst 14/5 2010)

Sydsvenskan, Ingen illa skadad av ETA-bomberna, 24/4 2005.

http://www.sydsvenskan.se/varlden/article86194/Ingen-illa-skadad-av-ETA-bomberna.html. (läst 14/5 2010)

35

TT/SVT, IRA avväpnas efter årtionden av våld,20/6 2006, SVT.se,

http://svt.se/2.29539/1.426658/ira_avvapnas_efter_artionden_av_vald. 20 Juni 2006 (Läst: 8/4 2010)

Wedin, L., Militära strategier med västlig tradition. FOI:s hemsida: http://www.foi.se/FOI/templates/Page____553.aspx. (Läst 18/3 2010)