Slutsatser

4.2.1 Stödens sysselsättningseffekter

Följande slutsatser kan dras om stödens sysselsättningseffekter:

• Stöden har medfört att sysselsättningen27 _{i landet är väsentligt högre än vad som} skulle ha varit fallet om stöden inte hade funnits.

• Den helt övervägande delen av stödens sysselsättningseffekter uppstår i jord­ bruket.

• Av sysselsättningseffekterna i jordbruket uppstår flest direkt i det stödmottagande företaget.

• Av de arbetstillfällen som skapats av respektive stöd tillfaller i genomsnitt tre fjärdedelar landsbygden. (Observera igen SCB:s definition av landsbygd, där jordbruksföretag på mindre än 200 m avstånd från en by räknas tillhöra tätort ifall denna har mer än 200 invånare.)

• Ett stöd kan minska sysselsättningen i vissa regioner p.g.a. dynamiska effekter. • Sysselsättningseffekterna kan i vissa fall vara väl så stora för miljö ersättningarna i axel 2 som för investeringsbidragen i axel 1, även sett per stödkrona. Så skapar t.ex. vallstödet och LFA­stödet drygt 5 000 respektive 6 000 årsverken, samtidigt som sysselsättningseffekterna av investeringsstöden till gödselvårdsanläggningar och turism är försumbara. Att skapa ett årsarbets tillfälle kostar med t.ex. LFA­ stödet i genomsnitt 145 000 kr, men med investeringsstödet till biopannor 840 00 kr. Flertalet investeringsstöd är dock mer budgeteffektiva än miljö­ ersättningarna om man ser enbart till sysselsättningseffekterna.

• Resultaten antyder att effekten på antalet årsverken skulle kunna höjas ytterligare om stöden eller fördelningen av budgetmedlen förändrades mer eller mindre. Det ska då vägas mot att andra effekter också förändras.

Jämfört med sysselsättningspolitiska åtgärder i andra sektorer är flera av åtgärderna i landsbygdsprogrammet relativt budgeteffektiva. LFA­stödets 145 000 kr, vall­ ersättningens 180 000 kr och betesmarksersättningens 370 000 kr per årsverke är väsentligt lägre än t.ex. den sänkta krogmomsens 1,4 Mkr per skapat årsverke (egen skattning)28_{, eller femte jobbskatteavdragets 920 000 kronor per skapat årsverke} (egen skattning)29_{. Med landsbygdsprogrammets stöd vinner man dessutom vissa} positiva miljöeffekter. Av förklarliga orsaker ger CAP:s stöd i regel högre andel syssel sättning på landsbygden. Samtidigt ska framhållas att några stöd är dyra sätt att skapa sysselsättning. Det gäller bland annat miljö ersättningen till ekologisk produktion, gårdsstödet och investeringsstödet till gödselvårdsanläggningar.

27 Sysselsättningstillfällen som är nyskapade eller som bibehållits tack vare ett stöd, se kapitel 2.3. 28 I regeringens budget 2011 satsades 5,4 miljarder kr årligen på momssänkningen. Enligt Kon junktur­

institutet (2013) beräkningar skapade sänkningen 4 000 nya årsverken, vilket motsvarar 1,35 Mkr per årsverke.

29 Egen beräkning (12Mdr kr och 13 000 nya årsverken) baserad på regeringens ekonomiska vårproposition för 2014 (se http://www.regeringen.se/sb/d/18202/a/238074)

Foto: Knut Per Hasund

Figur 30. Stöden har ökat sysselsättningen i landet väsentligt och på ett avgörande sätt

4.2.2 Stödens miljöeffekter

Några slutsatser som kan dras från studiens modellberäkningar presenteras i följande punkter.

• Stödens miljöeffekter är i flera avseenden stora, med väsentlig påverkan på framför allt miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimat­ påverkan, Ingen övergödning och Ett rikt växt­ och djurliv. Det gäller både för vissa av stöden och givetvis än mer sammantaget.

• Ett övergripande mönster kan skönjas: att stöden förstärker både jordbrukets positiva miljöeffekter (biologisk mångfald, landskap) och jordbrukets negativa miljöeffekter (växtnäring, pesticider, växthusgaser)30_{. Det är i stort sett bara} stöden till ekologisk odling, gödselvårdsanläggningar och biopannor som minskar jordbrukets nettoutsläpp av föroreningar.

• Om stöden togs bort skulle konsekvenserna för den biologiska mångfalden och kulturlandskapets andra kollektiva nyttigheter bli ytterst allvarliga. Utan miljö­ ersättningen till betesmarker och gårdsstödet – eller några motsvarande stöd som innebar finansiering av produktionen av dessa nyttigheter – så skulle miljömålen för odlingslandskapet respektive växt­ och djurlivet inte på långt när kunna nås. I många fall torde effekten vara irreversibel. Även stöden till LFA­områden, vall, kulturmiljöer och mjölkanläggningar är betydelsefulla för odlingslandskapet och dess biologiska mångfald.

• Miljöersättningarnas påverkan på odlingslandskapets kulturmiljöer är beskedlig. Gårdsstödet och betesmarksersättningen motverkar visserligen att stenmurar, fristående gamla ekar och andra landskapselement blir kringväxta av skog så att de tappar sina ekologiska och kulturella kvaliteter. Men skötseln och underhållet påverkas enbart av miljöersättningen till natur­ och kulturmiljöer (kapitel 3.2) och är på många ställen bristfälligt.

• Vid de stödnivåer som rådde år 2010 var det endast gårdsstödet som påverkade åkerarealen och hindrade igenväxning av odlingsmarken. Utan detta eller något annat stöd som förbättrade den företagsekonomiska lönsamheten skulle odlingen upphöra på mycket stora arealer, framför allt i skogs­ och mellan­ bygder.

• Stöden medför kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Detta gäller den globala nettoeffekten av växthusgaser, dvs. med hänsyn till att stöden ökar pro duktionen av livsmedel och utsläppen i Sverige men minskar utomlands; se fotnot 26 och kapitel 2.9. Det är framför andra gårdsstödet, men också LFA­ och vallstöden som har dessa icke­önskvärda effekter.

• Utsläppen av växthusgaser ökar mest i form av metan från fler kreatur. Betydande utsläpp av koldioxid sker också från markkol och ökad förbrukning av traktor­ eller maskinbränsle.

• En miljöersättning har i allmänhet ett spektrum av miljöpåverkan, med både positiva och negativa effekter.

• Vissa av investeringsstöden i Axel 1 har betydande miljöeffekter, inte minst stödet till mjölkanläggningar. Det är således inte enbart de riktade miljö­ ersättningarna som kan bli viktiga ur miljösynpunkt. Samtidigt förefaller miljöersättningen till ekologisk produktion ha relativt liten, om än positiv, miljöpåverkan.

30 Att stöden förstärker miljöeffekterna beror på att de ökar jordbrukets produktion, arealanvändning och djurantal; se vidare fotnot 22.

• Gårdsstödets stora miljöeffekter – både de positiva kopplade till betes­ och åkermark och de negativa i form av ökade utsläpp – beror i hög grad på att det motverkar nedläggningen av jordbruksmark. Situationen skiljer sig på så sätt från många andra delar av Europa.

Foto: Knut Per Hasund

Figur 31. Utsläppen av växthusgaser ökar kraftigt till följd av stöden, särskilt av gårdsstödet,

men också av LFA- och vallstöden.

4.2.3 Samhällsekonomisk lönsamhet

Om stödens samhällsekonomiska lönsamhet kan man dra följande slutsatser: • Det är inte entydigt att nuvarande miljöersättningar är samhällsekonomiskt

lönsamma eller olönsamma. Vissa har hög eller mycket hög samhälls ekonomisk lönsamhet. Andra är samhällsekonomiskt olönsamma.

• Samhällsekonomiskt är det effekterna på klimat och biologisk mångfald eller andra kollektiva nyttigheter i landskapet som i regel väger tyngst, jämte de företags ekonomiska kostnader som inte täcks av värdet av ökad mat produktion. • Gårdsstödets budgeteffektivitet uttryckt som kvoten mellan nettonuvärde och

stödbeloppet31 _{är ca 0,45 och ­1,5 för scenarierna utan respektive med struktur­} anpassning. Detta är mycket lägre än t.ex. betesmarksstödets kvot 11.

• Det går varken att påstå att miljöersättningarna generellt är samhälls ekonomiskt mer lönsamma än investeringsbidragen i axel 1 och 3 eller att det omvända skulle gälla.

31 Det ska understrykas att detta inte är samma sak som samhällsekonomisk nuvärdeskvot, som är det diskonterade värdet av samhällsekonomiska nyttor delat med samhällsekonomiska kostnader.