Slutsatser angående ansökans utformning

För att underlätta tillståndsprövningen bör verksamhetens omfattning få en klar definition i ansökningshandlingen. Avser ansökningshandlingen en särskild och avskild del av t.ex. en koncern bör denna avskilda verksamhet noggrant avskiljas i beskrivningen (dvs. om så är möjligt). Frågan om en ansökan avseende tillstånd inom samma geografiska område som andra anläggningar inom samma koncern kan prövas som ett tillägg eller om hela verksamheten måste omprövas i en samlad prövning avgörs då av tillståndsmyndigheten. Det jag förstått utifrån de rättsfall jag granskat måste oftast en samlad prövning ske just för att prövningen ska kunna uppfylla sitt syfte. Att för en och samma anläggning ha flera olika tillstånd, vart och ett förenat med olika villkor är för tillsynsmyndigheten synnerligen ineffektivt och försvårar möjligheten till att få en snabb och tydlig överblick av verksamheten. Detta är emellertid en fråga som avgörs i det enskilda fallet av tillståndsmyndigheten. Är tillägget sådant att det går att pröva som ett tilläggstillstånd eller som ett påbyggnadstillstånd verkar myndigheten sträva efter detta eftersom det tillvägagångssättet är mer effektivt både för den sökande och för tillståndsmyndigheten själv. Riskerar inte ändringen någon betydande miljöpåverkan är kanske det mest eftersträvansvärt, eftersom det sparar tid för både verksamhetsutövaren och tillståndsmyndigheten. Nedan följer de huvudsakliga slutsatser jag dragit av arbetet, i punktform.

 Verksamhetsbegreppet definieras genom miljömässiga samband. Vissa samband mellan verksamheter avgör om en verksamhet kan bedömas separat eller som en del av en industri (se avsnitt 4.1.- 4.2.).

Har olika delverksamheter inom en industri direkta kopplingar till varandra skall delverksamheterna vara föremål för en gemensam prövning där ett heltäckande och lättöverskådligt tillstånd med tillhörande villkor kan skrivas. Naturvårdsverket har i rättsfallet M 4866-10 överklagat gruvbolaget LKAB:s tillståndsansökan samt yrkat att avgränsningen av tillståndsansökan varit alltför snäv. Naturvårdsverket anser att den avsedda verksamheten utgör en del av en gruvindustri, främst med argumentet att den miljöpåverkan den planerade verksamheten kommer att ha innebär sådana kumulativa effekter på samma influensområde att en separat prövning inte är möjlig.

 Verksamheter som har samband med varandra och har olika huvudmän ska prövas var för sig. En gemensam miljökonsekvensbeskrivning ska dock upprättas (se avsnitt 4.3.).

Verksamheter som trots vissa miljömässiga och tekniska samband har olika huvudmän, kan inte vara föremål för en gemensam prövning. Verksamheterna ska prövas var för sig vilket Mark- och miljööverdomstolen klart och tydligt konstaterar i fallet med vindkraftparken Blädingeås, MÖD 2011:41.

 Verksamheter som har samband med varandra och har en och samma huvudman, ska vara föremål för en gemensam prövning (se avsnitt 4.4.)

42

Därmed konstateras att verksamheter med miljömässiga och tekniska samband och med en och samma huvudman kan prövas gemensamt, enligt miljöbalken 21 kap 3 §.

 De kumulativa effekterna som uppstår av en planerad verksamhet, tillsammans med befintlig och närliggande verksamhet, måste redogöras för i miljökonsekvensbeskrivningen (se avsnitt 2.5.3.).

De sammanlagda effekterna av ny samt befintlig verksamhet bör alltså utgöra en naturlig del av beslutsunderlaget vid miljöprövningen av en verksamhet eller åtgärd. Med tanke på hur industrin utvecklats och brett ut sig de senaste seklen måste det vara svårt att etablera en verksamhet som inte kommer orsaka kumulativa effekter tillsammans med någon närliggande verksamhet. Vilka effekter som uppstår beror på miljöeffekternas art och utspridning. Luftföroreningar är t.ex. av sådan karaktär att de är svåra att förutse samt påverkansmässigt bedöma då sådana faktorer som väder och vind i allra största kan grad påverka föroreningarna.

 Följdföretag som uppkommer ur en planerad verksamhet ska ingå i miljöprövningen för den huvudsakliga verksamheten (se avsnitt 4.5.).

Vid en nyetablering av en större verksamhet är det inte ovanligt att olika följdföretag eller ”biverksamheter” uppstår till följd av etableringen. Dessa verksamheter kan som även anges i lagkommentaren till 16 kap. 7 §, vara vägar som leder till den nyetablerade industrin. De följdföretag som verksamhetsutövaren kan förutse vid utformningen av ansökan samt upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska ingå i tillståndsansökan, tillsammans med uppgifter om vilka miljöeffekter dessa följdföretag kan tänkas ha.²⁰⁶

 När en ändring kan prövas separat, eller om en ändring ska föranleda en total omprövning av en verksamhet, avgörs av tillståndsmyndigheten i det enskilda fallet (se avsnitt 4.6.).

Förfarandet kring att meddela tillstånd för ändringar av verksamheter har varit en ”het potatis” inom miljörätten sedan miljöskyddslagen och koncessionsnämndens för miljöskydds tid. Det säger sig självt att det är ekonomiskt och tidsmässigt mer effektivt att enbart meddela tillstånd för en del av en verksamhet än för en hel verksamhet. Det råder dock en viss tvekan om när ändringstillstånd kan meddelas eller inte. Det jag kan konstatera utifrån Mark- och miljööverdomstolens praxis är emellertid att tillståndsmyndigheten har stora möjligheter att i enskilda fall besluta om ändringstillstånd. Det finns dock ingen regel som säger när så är möjligt. Tillståndsplikten i miljöbalken 9 kap. 6 § gäller även för ändringar av befintliga verksamheter. Den vägledning man får i miljöbalken är att ändringen måste avse ”tillverkningsprocess, reningsförfarande eller något annat sådant sätt som har betydelse för verksamhetens miljöpåverkan” (9 kap. 6 §). Vidare krävs enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 5 §, inte tillstånd för mindre ändringar av verksamheter, i de fall det sker utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

206

43

Källförteckning

Direktiv 85/377/EEG enligt lydelse 2003/35/EG (MKB-direktivet) Proposition 2004:05/129 ”En effektivare miljöprövning”

Proposition 1997/98:45 ”Miljöbalk”

Statens offentliga utredning 2003:124 ”En effektivare miljöpövning”, Delbetänkande av Miljöbalkskommittén, Stockholm 2003

Motion till riksdagen, av Helena Leander (MP) 2011-10-05 2011/12:MJ473 s 1-4

Westerlund, S. m.fl. Remissyttrande över SOU 2003:124, Uppsala universitet, 2004 Naturvårdsverkets överklagan 2010-05-27 Diarienummer 614-5649-08 Rf

Naturvårdsverkets allmänna råd för hamnar ”handbok 2003:7”

Litteratur

Bengtsson, B. Bjällås, U. Rubensson, S. (1 januari 2011, Zeteo). Miljöbalken, lagkommentar. Nordstedts Juridik AB, Lund

Bengtsson, B. (2010) Speciell fastighetsrätt – miljöbalken, Iustus Förlag AB, Uppsala Bergström m.fl. (2002) Juridikens termer, Liber Förlag AB, Stockholm

Darpö, J. Kuusiniemi, K. och Vihervuori, P. (2009). Miljöprövningen i vågskålen-landskampen mellan Finland och Sverige”. Publicerad i Förvaltningsrättslig tidsskrift, upplaga 3,

Ebbesson, J. (2008) Miljörätt, 2:a upplagan, Iustus Förlag AB, Uppsala

Hedlund, A. och Kjellander, C. (2007) MKB, Introduktion till miljökonsekvensbeskrivning, Studentlitteratur AB, tryckt av Pozkal, Polen

Lang, W. (1990) ”UN-principle and environmental law”, artikel Michanek, G. och Zetterberg, C. (2008). Den Svenska miljörätten, 2:a upplagan, Iustus Förlag AB, Uppsala

Westerlund, S. (1975) Miljöfarlig verksamhet, doktorsavhandling, Nordstedts Juridik AB, Lund

Rättsfall

Nytt Juridiskt Arkiv II 1969 s. 229-232 MÖD 2001:4

44 MÖD 2002:8 MÖD 2002:9 MÖD 2006:57 MÖD 2006:6 MÖD 2008:16 MÖD 2011:41

Mark- och miljööverdomstolens dom, målnummer: M 8118-01 Mark- och miljööverdomstolens dom, målnummer M4866-10

Övrigt

Rättsinfosök, vägledande avgöranden från Sveriges domstolar

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/

Nationalencyklopedins webbtjänst www.ne.se

http://www.ne.se/lang/deponi Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-09.

http://www.ne.se/lang/kumulativ Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-21.

http://www.ne.se/lang/immission Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-18.

http://www.ne.se/lang/ramlag Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-18.

Svenska dagbladet ”Näringsliv” nätupplaga, från 7 april 2011, hämtad den 9 maj 2012

http://www.svd.se/naringsliv/lkab-overklagar-miljodom_6073975.svd

Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se

Naturvårdsverket 10 februari 2012, hämtad den 24 april 2012

http://www.naturvardsverket.se/Start/EU-och-Internationellt/Internationella-miljokonventioner/Esbokonventionen/

Naturvårdsverkets sida för Sveriges miljömål www.miljömål.nu hämtad den 31 maj 2012