6.1 Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med fysiska fältstudier i undervisningen?
Målet i uppsatsen har varit att ta reda på hur det traditionella klassrumsmiljölärandet kan brytas med hjälp av fysiska och virtuella fältstudier. Dvs hur lärare gör, när de med eleverna ger sig ut i verkligheten och besöker olika platser, men även hur datorn kan användas som ett verktyg för att lämna
klassrumsmiljön, utan att fysiskt lämna klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten har varit att fältstudier tillför en dimension i geografiämnet som inte går att uppnå på andra sätt. Detta stödjs av den tidigare forskning som presenterats, men det stödjs också av resultatet i undersökningen. Alla de lärare som intervjuats, är eniga om värdet av fältstudier. Ingen av de lärare som fått chansen att utrycka
upplevelser och åsikter har haft en negativ inställning, men samtidigt har resultatet visat att ett par lärare inte genomför fältstudier överhuvudtaget i nuläget. Orsakerna till det handlar inte om ovilja eller att fältstudier skulle vara ogynnsamma. Det beror på tidsbrist, okunskap och otillräckliga ekonomiska förutsättningar. En slutsats som kan dras är att lärare vill använda sig av fältstudier i undervisningen, men att det finns många praktiska hinder som gör att det därför prioriteras bort. Det är värdefullt, främst att fysiskt bege sig ut, men det verkar inte vara tillräckligt värdefullt i förhållande till vad resultatet blir.
6.2 Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med virtuella fältstudier i undervisningen?
Man skulle kunna påstå att hindren väger ofta över möjligheterna och det därför inte genomförs
fältstudier i den grad som många lärare egentligen vill. Datorn har blivit ett mer integrerat verktyg som används varje dag. En annan slutsats är att trots den tekniska utvecklingen, är de intervjuade lärarna eniga om att fysiska fältstudier aldrig kan ersättas helt, oavsett hur väl virtuella rum fungerar. Resultatet och analysen visar dock att virtuella rum kan kombineras väl med fysiska fältstudier. Särskilt bra kan datorn vara för att göra fältstudier på platser som inte kan besökas i verkligheten. Ytterligare en slutsats är att undervisning gärna utövas efter samma planering under lång tid. Det är svårt att bryta den
undervisning som man är van att använda sig av och pröva nya metoder. Flera lärare har t.ex. inte reflekterat över hur fältstudier kan bedrivas virtuellt eftersom det är ett så pass nytt område. Datorn har blivit ett integrerat verktyg som används i vardagen, men ändå inte fullt ut i undervisningen. Däremot används datorn till mycket annat administrativt arbete hos lärare. Resultatet visar hur den används för att föra in uppgifter, kommunicera med föräldrar och annat som kan hjälpa till för struktur. Datorn används också för att söka upp information, ta hjälp av inläsningstjänster och andra tjänster. På det sättet brukas den ofta i undervisning, men inte nödvändigtvis till virtuella fältstudier.
6.3 Vilka hinder och möjligheter finns för genomförandet av fysiska, samt virtuella fältstudier?
Innan uppsatsen påbörjades var min spontana hypotes att virtuella fältstudier inte var särskilt aktuellt hos lärare som undervisar i geografi. Det fanns en skeptisk åtanke kring hur datorn används, vilket visade sig
sant i relativt stor utsträckning. Samma tankegångar gick kring hur en skola i urban miljö
skulle upplevas mer som ett hinder för att göra fysiska fältstudier. Min bild var att fler lärare skulle utgå från att naturen ska undersökas, som skog, vattendrag eller berg. Tanken förändrades ju längre arbetet pågick och vid resultatet visades i princip det motsatta. Den urbana miljön ses mer som en tillgång. I analysen återkopplas den tidigare forskning som redogjorts för i uppsatsen. Det finns flera förbindelser mellan uppsatsen resultat och vad litteraturen säger, exempelvis gällande det psykiska och fysiska måendet som hör ihop med aktivitet utomhus. Flera lärares synpunkter och upplevelser speglas
mot bl.a. Sanderoth m.fl. (2009) och innebörden av fysiska fältstudier. Det har visat sig att närmiljön kan användas och utveckla elevers identitet, känslor och erfarenheter, ofta förknippat med virtuella
verktyg. Andra verktyg som mobiltelefon, kartor, penna och papper har också visat sig vara viktiga för att kunna genomföra en bra fältstudie. Det hänger ihop med att den ska vara välplanerad och innehållet ska vara autentiskt, som reflekterar Magntorn och Helldéns (2006) resultat. Många metoder för att utöva undervisning med fysiska och virtuella fältstudier har visat sig i resultatet. Detsamma gäller de hinder och möjligheter som upplevs av lärare. Uppsatsens resultat påminner om det som Duregård (2015) tar upp, dvs Bladhs förklaring att fältstudier sker i liten grad på grund av bl.a. tid och resurser. Hur mycket, vilka metoder som används och var fältstudier sker skiljer sig åt bland lärare. Gemensamt är att det finns en vilja och ett förtroende för fältstudiers potential, men att det finns många hinder för det praktiska genomförandet. Vid de tillfällen som de genomförs ser de i den här uppsatsen, relativt lika ut där de ofta sker i den urbana närmiljön.
Referenser
Bladh, G (2020) GIS en möjlighet och utmaning
Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/gis-en-mojlighet-och-utmaning
Dahlgren, L.O. m.fl. (red.) (2008). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.)
Dewey, J (1889). Applied psychology: an introduction to the principles and practice of education
Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. (1. uppl.)
Gottfridsson och Christenson (2020) Perspektiv på undervisning i geografi – i den svenska grundskolan Tillgänglig på internet:
file:///Users/lukasgustafsson/Downloads/Perspektiv%20p%C3%A5%20undervisning%20i%20geog rafi%20%20i%20den%20svenska%20grundskolan%20Geografiska%20Notiser%202020%20nr%20 3.pdf
Lannvik Duregård, Maria (2015) ”Gör det enkelt”. Läraren
Tillgänglig på internet: https://www.lararen.se/grundskollararen/annat/gor-det-enkelt Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2., [omarb.] uppl.)
Magntorn & Helldén (2006) Reading Nature- experienced teachers’ reflections on a teaching sequence in ecology: implications for future teacher training
Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet, 2006.
Palmquist, A. (2019). Det digitaliserade klassrummet. (Upplaga 1)
Riksdagen (2016) Digitaliseringen i skolan – vad säger forskningen?
Tillgänglig på internet: https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan--vad-sager-forskningen/
Sanderoth, I., Werner, M. & Båth, S. (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. (1.
uppl.)
Skolverket (2020) Kommentarmaterial
Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=3817
Skolverket (2020) Kursplan Geografi
Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-
kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGR GEO01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor3
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.)