Syftet med studien har varit att påvisa vilka faktorer som påverkar förekomsten av
demokratiutvecklande åtgärder. Efter att ha testat samtliga våra hypoteser genom olika typer av analyser så kan vi kan vi dra följande slutsatser kring demokratiutvecklingen i svenska kommuner kopplat till ekonomisk skattekraft, stabilitet avseende politiskt styre och geografiskt nätverk.
6.1 Slutsatser
Ekonomi påverkar kommunernas genomförande av demokratiutveckling, detta påvisas i tabell 5 där man kan utläsa att kommuner med hög skattekraft i relation till låg skattekraft är mer benägna att genomföra demokratistärkande åtgärder i förhållande till sin kommuns invånare. Att ha en god ekonomi är en starkt bidragande faktor då demokratiutveckling kostar pengar. Det som framförallt kostar är området personal, att ha tjänstemän som aktivt arbetar med demokratiutveckling där medborgarna involveras. Marknadsföring av sina åtgärder, inte för att skylta med vad man presterat utan för att locka till sig medborgarnas engagemang är också
34 en kostnad som inte kan utelämnas i slutsatsen. Lokaler att genomföra åtgärder/relationerna i, man måste genomföra åtgärderna vid någon given plats. Även om det traditionellt genomförs möten mellan tjänstemän och de som omfattas av åtgärderna på allmänna platser, exempelvis torg, så kräver ändå de åtgärder som analyserats en lokal i exempelvis det kommunala huset för sitt genomförande och det kostar i hyra, drift osv. Skattekraften och antalet åtgärder ökar genom åren 2002–2014 och förklaringen i den variationen varierar mellan 15% (2002) till nästan 33% (2014). Slutsats 2014–2018 kan inte genomföras med anledning av för få fall och avsaknad av statistisk säkerställd signifikans. Generellt bekräftas ekonomihypotesen
undantaget slutsatsutlämnandet för perioden 2014–2018.
Politisk ideologi har ingen förklaringskraft i vår undersökning om demokratiutveckling. En marginell differens kunde konstateras vid jämförelse mellan stabilt och ostabilt styre. Denna marginella differens gör att en konkret slutsats kring detta inte kan dras. Som följd av detta dementeras vår hypotes om att vana/tradition har en inverkan på variationen av
demokratiutvecklingsåtgärder mellan svenska kommuner. Det som kan dras som en delvis slutsats över politisk ideologi är att prognosen i analysen påvisar att ett ökat
intresse/deltagande från medborgarna och en ökad ambition att genomföra
demokratiutveckling finns hos de kommuner och tjänstemän där stabilt politiskt styre föreligger. Vanehypotesen för undersökningen dementeras alltjämt, oaktat den prognos som analysen kan skönja.
Nätverk via geografisk uppdelning (län) kan ses som den faktor som bäst förklarar variationen i vår studie. Geografiskt nätverk är vår hypotes kallad nätverkshypotesen där socialt nätverk är kärnan. Denna hypotes bekräftas i undersökningen av demokratiutveckling i svenska kommuner. Förklaringskraften ökar över hela den undersökta perioden och når sin kulmen vid avslutande period (2014–2018) där den uppgår till cirka 60%. En vidare slutsats man kan dra av denna hypotes är att regionerna kan ha en betydande inverkan på sina kommuners
motivation att genomföra demokratiutveckling. Denna slutsats är snarare en förklaring på det starka fenomen som geografiskt nätverk haft på undersökningen.
Multipel regression som slutsatsunderlag har skapat förutsättning för att förstå sammanhanget mellan de oberoende och den beroende variabeln. Genom den genomförda regressionen bekräftas ytterligare de slutsatser som dras av de bivariata analyserna. Störst påverkan på modellen har nätverkshypotesen om geografiskt nätverk följt av ekonomisk skattekraft och
35 med obetydlig inverkan kommer slutligen vanehypotesen där ingen konkret slutsats av
inverkan kan dras.
Avslutningsvis vill vi kortfattat besvara studiens frågeställning.
Vilka faktorer kan förklara variationen av förekomsten av demokratiutvecklande arbete i svenska kommuner samt hur stor andel av variationen kan dessa faktorer förklara? Den första delfrågan i frågeställningen bevaras utifrån tidigare forskning där Verba mfl forskat gällande politiskt deltagande. Denna forskning används vidare i Gilljam mfl. i sin framställning av faktorer som påverkar demokratiutveckling i svenska kommuner. Inspirerat av Gilljam mfl. utformades av oss tre hypoteser utifrån faktorer som skulle kunna förklara variationen av demokratiutveckling. Dessa framtagna hypoteser, gällande ekonomi, politisk stabilitet samt geografiskt nätverk vägledde studien och utifrån de kan slutsatsen dras att ekonomi samt geografiskt nätverk står för en viss del av variationen av demokratiutvecklande arbete mellan Sveriges kommuner, medan politisk stabilitet inte gav några statistiskt
säkerställda svar. Dock svarar studiens sammanvägda tre hypoteser för förklarad varians mellan 8,7 procent till 33,4 procent av demokratiutvecklande åtgärder mellan Sveriges kommuner över undersökt tidsperiod varvid andra slumpmässiga faktorer också konstateras ha en påverkan.
6.2 Avslutande diskussion
Att undersöka demokratiutveckling i relation till ekonomi, politisk stabilitet och geografiskt nätverk har givit intressanta utfall från våra analyser. Vissa av de förutfattade meningarna har utmanats och även i vissa fall undanröjts. Studien kan bidra till att öka förståelsen kring variationen av demokratiutvecklande åtgärder i svenska kommuner, både för kommunerna själva och i en större kontext den svenska regeringen.
Aktuell undersökning i jämförelse med utfallet hos den undersökning som genomfördes av Gilljam, Jodal och Cliffordson är intressant diskussionsaspekt. Det finns en del likheter men också en hel del skillnader. Framförallt så bör nämnas att den tidigare undersökningen inte genomfördes över tid utan att denna genomfördes vid ett givet tillfälle. Sverige som land är föränderligt över tid och även indelningen (län), ekonomisk styrka (skattekraft) och stabilitet (politiskt styre) är föränderliga över tid. En av utmaningarna i att genomföra undersökningen likt Gilljam, Jodal och Cliffordson är att deras undersökning genomfördes med enkätunderlag och vår undersökning baseras på sekundärdata vilket medför att vi får ett annat utfall på
36 antalet åtgärder som studien kan omfatta. Detta påverkar vidare genomförande och resultatet av studien.
Att så få fall för med vår beroende variabel representeras under 2014–2018 för vår beroende variabel försvårar att vi ska kunna konstatera ett säkerställt utfall för den perioden. Det saknas alltså underlag från drygt 200 kommuner om vilka demokratiutvecklande åtgärder de
genomfört under aktuell period. Ingen av dessa kommuner hade svarat att de inte genomfört någon sådan typ av åtgärd, utan alla har uteblivit med sina svar. Här kan en framtida
frågeställning vara varför det saknas så stor andel information från kommunerna.
Ett förslag på vidare forskning är att förutom att göra aktuell undersökning igen om fjorton år avseende perioden 2018–2034, är att på ett kvalitativt sätt angripa en studie om
demokratiutveckling. Exempelvis skulle man kunna undersöka mer specifikt skillnaderna mellan Gilljams undersökning utifrån faktorn om Örebro läns nedgång i antalet genomförda demokratistärkande åtgärder och resultatet i vår undersökning. I Gilljams undersökning hamnade Örebro län på en trettonde placering av 24 län avseende genomförda
demokratiutvecklingsåtgärder och i vår undersökning hamnar de sist av 21 län. Kvalitativt lämnar både vår och Gilljams undersökning stora förutsättningar för en framtida forskning och undersökning. I framtiden skulle man kunna ställa större fokus på digitaliseringens inverkan på relationen mellan politiker och medborgare, digitaliseringen som faktor kan inte helt utelämnas i vår undersökning men saknar grund i jämförelsen med Gilljam då deras undersökning mer eller mindre helt exkluderade internet som faktor och möjliggörare för medborgerlig relation.
37
Referenser
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 3 uppl. Studentlitteratur: Lund
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud L. (2017). Metodpraktikan
– Konsten att studera ett samhälle, individ och marknad, 5 uppl. Wolters Kluwer Sverige
AB.
Gilljam, M., Jodal, O. & Cliffordson, O. (2003). Demokratiutveckling i svenska kommuner.
Del II. Förklaringar till skillnader mellan kommuner. Göteborg: Göteborgs Universitet.
https://docplayer.se/18770683-Demokratiutveckling-i-svenska-kommuner.html [2020-12-01] Halperin, S. & Heath, O. (2020). Political research: methods and practical skills. 3rd edt. Oxford: Oxford University Press.
Regeringen (2020). Om Demokratin 100 år. https://www.regeringen.se/regeringens- politik/demokratin100/om-demokratin-100-ar/ [2020-12-12]
Regeringen (2020). Överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokratin100/overenskommelse-med- sveriges-kommuner-och-regioner/ [2020-12-12]
Regionfakta (2019). Skattekraft. https://www.regionfakta.com/orebro-lan/regional- ekonomi/skatteunderlag [2021-01-06]
SCB (2020). Allmänna val. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/demokrati/allmanna-val/allmanna-val-valresultat/ [2020-12-10] SCB (2020) Kvalitetssäkring. https://www.scb.se/om-scb/scbs-
verksamhet/kvalitetsarbete/scb-ar-kvalitetscertifierat/ [2020-12-10]
SCB (2020). Lokal demokrati. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/demokrati/amnesovergripande-statistik/undersokningen-om-den-lokala-demokratin-i- kommuner-och-regioner/ [2020-12-10]
SCB (2020) Län. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala- indelningar/lan-och-kommuner/lan-och-kommuner-i-kodnummerordning/ [2020-12-10]
38 SCB (2020). Skattekraft.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/ [2020-12-10]
Verba, S., Schlozman, K.L. & Brady, H.E. (1995). Voice and equality: civic voluntarism in