D
EMOKRATIUTVECKLING I
SVENSKA KOMMUNER
Kvantitativ studie över faktorer som påverkar variationen i svenska kommuner
Eriksson, Isabella & Sverkström, Anders
Handledare: Martin Karlsson Seminariedatum: 2021-01-14/15 Statskunskap kandidat
Förord
Vi vill tacka vår handledare Martin Karlsson för stor motivation och tydliga inputs i framtagandet av vår uppsats. Martin Karlsson har bred kunskap och stort intresse i utvalt område och har bidragit med sin kompetens och idérikedom om hur uppsatsens framtagande ska se ut.
Vidare vill vi också tacka Mikael Gilljam, Ola Jodal och Oskar Cliffordson för deras undersökning om Demokratiutveckling i svenska kommuner. Stor del av deras forskning ligger till grund för vår studie i en modernare tappning. Deras idé om hur man bemöter förklaringar mellan kommunerna har varit en stor inspirationskälla och har lagt grunden till vår framställda undersökning om demokratiutveckling i svenska kommuner.
Örebro januari 2021 Isabella och Anders
Abstract
There is no legislation in Sweden that forces municipalities to implement democracy-developing measures. Municipalities and regions are thus given a great deal of personal responsibility to implement this type of measure. Previous research shows that there are great variations in the number of democray-developing measuers between Sweden's municipalities. This means that inequality is introduced between residents in different municipalities in terms of the impact on local policy.
The ambition of this study was thus to find out why this variation prevails. The question for the study is
• What factors can explain the variation in the prevalence of democracy-developing work in Swedish municipalities and what proportion of the variation can these factors explain?
By quantitatively testing three different factors that could have an impact on the number of democracy-developing measures, an answer to the question of the study can be obtained. The three factors were economy, political ideology and its stability and geographical network. After compiling statistics from these three factors in relation to the number of democracy-developing measures in the Swedish municipalities, results from the statistics program SPSS could be analyzed. This shows that these three factors together account for an explanatory degree between 8.7 to 33.4 percent of the variance.
Keywords: democracy-developing measures, SPSS, quantitative, Swedish municipalities,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 5
1.2 Disposition ... 5
2. Tidigare forskning ... 6
3. Teoretiskt/analytiskt ramverk ... 9
4. Metod ... 11
4.1 Genomförande ... 12
4.2 Avgränsning och material ... 13
4.3 Skapandet av databas/datamatris i SPSS ... 14
4.3.1 Beroende variabel – förekomst av demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges kommuner ... 15
4.3.2 Oberoende variabel 1 – Ekonomisk skattekraft ... 16
4.3.3 Oberoende variabel 2 - Politiskt styre i kommunerna och dess stabilitet ... 16
4.3.4 Oberoende variabel 3 – Geografiskt nätverk ... 17
4.3.5 Multipel regressionsanalys ... 17
4.4 Etappsteg i SPSS ... 18
4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 20
5. Resultat och analys ... 20
5.1 Medborgarrelationer och ekonomisk skattekraft ... 20
5.2 Medborgarrelationer och politiskt styre och dess stabilitet ... 23
5.3 Medborgarrelationer och geografiskt nätverk ... 27
5.4 Medborgarrelationer och samtliga oberoende variabler ... 31
6. Slutsatser och avslutande diskussion ... 33
6.1 Slutsatser ... 33
6.2 Avslutande diskussion ... 35
Tabellförteckning
Tabell 1: Gilljam mfl (2003) och deras tabell över Demokratutvecklande åtgärder i Sveriges
kommuner rangordnade efter förekomst i procent. ... 2
Tabell 2: Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner rangordnade efter förekomst
i procent (snitt mellan 2002–2018) ... 3 Tabell 3: Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner rangordnade efter förekomst
i procent (2014–2018). ... 4 Tabell 4: Skattekraft (minst och störst) över (4) valperioder med inledande år som faktor. .. 21 Tabell 5: Medborgarrelationer och demokratifrågor i relation till ekonomisk skattekraft hos
kommunerna över fyra (4) perioder. ... 22
Tabell 6: Styre i kommuner efter kommunalvalet fördelat på kommunvalen sedan 2006 ... 24 Tabell 7: Medborgarrelationer och demokratifrågor i relation till kommunalt politiskt styre
över fyra (4) perioder, 2002–2018. ... 25
Tabell 8:Medborgarrelationer och demokratifrågor i relation till stabilt eller skiftande
kommunalt politiskt styre över fyra (4) perioder, 2002–2018. ... 27
Tabell 9: Sveriges län rangordnade efter genomsnittligt antal demokratiutvecklande åtgärder i
länets kommuner (medelvärde mellan 2002–2018). ... 29
Tabell 10: Medborgarrelationer och demokratifrågor i länsgenomsnitt över fyra (4) perioder.
... 30
1
1. Inledning
År 2021 fyller den svenska demokratin 100 år. Det var 1921 som demokratin i Sverige fick sitt stora genombrott genom att inkludera kvinnor i riksdagsvalen. Även om den svenska demokratin står starkt så finns det utmaningar som samhället behöver bemöta. Regeringen hävdade i maj 2020 att en alltför stor del av befolkningen befinner sig i ett demokratiskt utanförskap samt att det demokratiska samtalet är hotat. Med anledning av detta genomför regeringen nationella satsningar för att stärka förutsättningarna för medborgare att aktivt kunna delta i demokratin i större utsträckning. Bland annat har en kommitté (Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati) tillsatts som har till uppgift att samla aktörer till insatser som främjar demokratin (Regeringen 2020 Om demokratin 100 år).
En aktör som regeringen slutit en överenskommelse gällande denna typ av insats är SKR. Med syfte att för fler människor möjliggöra ett aktivt deltagande i demokratiska
beslutsprocesser ska regeringen och SKR under 2020–2022 bland annat intensifiera arbetet med att stödja och stärka utvecklingsarbete i kommuner och regioner (Regeringen 2020
Överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner).
Att stärka demokratin är en av anledningarna till att många länder genomför olika typer av demokratiutvecklingsåtgärder, bland annat i form av medborgardialog. SKR har sedan 2006 aktivt arbetat med att stödja kommuner och regioner i deras arbete med just detta.
Medborgardialog innebär att politiker och tjänstemän på varierande sätt tar kontakt med medborgare i kommunen med syfte att skaffa sig kunskap om vad de tycker om olika frågor. Detta kan ske i form av till exempel möten eller enkäter. Invånarnas synpunkter, förslag och idéer ligger därefter till grund för politiska beslut och/eller åtgärder.
I Sverige har man i mycket större utsträckning än många andra länder lämnat detta arbete till kommuner och regioner och reglerar inte i någon större utsträckning detta på nationell nivå. Kommuner och regioner ges således ett eget ansvar att genomföra dessa typer av åtgärder efter eget tycke. Att detta ligger på lokalt ansvar har sina fördelar, dessa processer genomförs inte för att kommunerna måste göra det och kan därför vara bättre och drivas av mer
engagerade tjänstepersoner. Dock innebär det samtidigt att det introduceras en ojämlikhet mellan invånare i olika kommuner. Vissa kommuners invånare har helt enkelt större möjligheter att påverka den lokala politiken än andra.
År 2003 utkom en studie av Mikael Gilljam, Ola Jodal och Oskar Cliffordson där faktorer som kan förklara variationen av förekomsten och inriktningen på demokratiutvecklingsarbete
2 mellan Sveriges kommuner undersöktes. För att förklara detta redovisar de bland annat en tabell med 27 olika typer av demokratiutvecklingsåtgärder som genomförs i svenska
kommuner och hur förekomsten av de ser ut. Resultatet av denna visar att det finns en tydlig, om än inte särskilt kraftig variation mellan svenska kommuner i inriktningen på vidtagna demokratiåtgärder. De mest förekommande var olika former av rådsorgan och åtgärder för att utveckla kommunfullmäktiges arbete samt göra det arbetet mer tillgängligt för
kommuninvånarna.
Tabell 1: Gilljam mfl (2003) och deras tabell Demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges
kommuner rangordnade efter förekomst i procent.
rang åtgärd genomförs saknas
1 pensionärsråd 97 2 2 handikappråd 97 0 3 fullmäktigeinformation på hemsidan 81 2 4 byalag/byaråd 74 2 5 utlokalisering av fullmäktigemöten 60 0 6 frågor vid fullmäktigemöten 54 0 7 brukarråd 52 4 8 informationstidning/blad 51 0 9 ungdomsråd/ungdomsfullmäktige 49 1 10 sändningar av fullmäktigemöten 41 1 11 öppna nämndsammanträden 39 0 12 beredning/arbetsgrupp/utskott 37 1 13 brukarstyrelser 35 2 14 opinionsundersökningar senaste fem åren 35 1 15 andra former av möten med politiker 30 1 15 debattforum på hemsidan 30 0 17 möten med utvalda grupper 25 2 18 medborgarkontor 22 1 19 klagomålsinstans 19 0 20 medborgarpanel 17 1 21 stormöten 17 1 22 demokratiplan/demokratiprogram 15 2 23 fokusgrupper 12 2 24 demokratiutbildning för politiker 8 1 25 demokratiutbildning för tjänstemän 6 3 26 folkomröstning senaste fem åren 5 0 27 årligt demokratibokslut 2 1
3 Denna forskning har legat till grund för vår uppsats, men fokus och inriktning för vår studie har en snävare karaktär och behandlar endast faktorer som påverkar förekomsten av
demokratiutvecklande åtgärder i form av medborgarrelationer. I komparation till Gilljam, Jodal och Cliffordsons forskning har således femton demokratiutvecklande åtgärder som kan kategoriseras som medborgarrelationer sorterats ut utifrån statistik ifrån SCB (SCB 2020
Lokal demokrati). Medborgarrelationer jämställs i genomförd studie med begreppet
demokratiutvecklande åtgärder.
Tabell 2: Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner rangordnade efter förekomst
i procent (snitt mellan 2002–2018)
rang Åtgärd 20021 2002–20182 uppgift saknas
1 Medborgarråd för äldre 97% 81,20% 2002–2006
2 Medborgarråd för funktionsnedsatta 97% 69,90%
3 Medborgarundersökning 35% 49,80%
4 Medborgarråd för unga 49% 41,30%
5 Politiskt organ för demokratifrågor - 36,40%
6 Medborgardialog - 31,20%
7 Medel för demokratifrågeutveckling - 24,40% 2002–2006
8 Beslut om medborgardialog - 21,40%
9 Strategi för demokratifrågor - 21,20%
10 Webdialog 30% 20,20% 2002–2010
11 Folkinitiativ till folkomröstning föregående mandatperiod - 15,00% 12 Medborgarråd för minoriteter 25% 9,60% 13 Medborgarråd för medborgare med utländsk bakgrund 25% 5,70%
14 Folkomröstningar 5% 5,10%
15 Folkinitiativ till folkomröstning aktuell mandatperiod - 4,00% 2014–2018
Kommentar: En skillnad som även kan uppmärksammas i jämförelsen är att våra tabeller innefattar det
dagsaktuella antalet kommuner 290 medan Gilljams studie har genomförts på 279 kommuner.
Skillnader i nomenklatur och titulering gör att vi behöver beskriva vår matchning mellan vår genomförda undersökning 2002–2018 med Gilljam mfl (2003). Medborgarråd för
funktionsnedsatta hette tidigare handikappråd, för äldre hette pensionärsråd, för unga hette
1 Källa: Gilljam mfl., (2003) 2Källa: SCB. Lokal demokrati (2020)
4 ungdomsråd, minoriteter och utländsk bakgrund var tidigare utvalda grupper.
Medborgarundersökning hette tidigare opinionsundersökning och webdialog titulerades debattforum på hemsida. Denna komparation åskådliggör stora skillnader i förekomst av medborgarrelationer mellan åren 2002–2018 i jämförelse med Gilljam mfl studie som genomfördes under 2001–2002. Utifrån de demokratiutvecklingsåtgärder som är jämförbara med Gilljam, Jodal och Cliffordson kan en slutsats dras att demokratiutvecklingsåtgärder och dess genomförande har förändrats i Sveriges kommuner. Förändringarna konstateras bestå i att inriktningen på åtgärderna skiftat– några åtgärder har ökat, andra har minskat och nya har tillkommit, exempelvis medborgardialog. Att förändring skett kan även utläsas i nedanstående tabell som visar på den senaste undersökta perioden. Detta motiverar att en ny studie behöver genomföras för att undersöka vilka faktorer som påverkar variationen av
demokratiutvecklande åtgärder.
Tabell 3: Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner rangordnade efter förekomst
i procent (2014–2018)3.
rang Åtgärd ja (%) nej saknas
1 Medborgarråd för äldre 239 (82,4%) 37 14 2 Medborgarråd för funktionsnedsatta 234 (80,7%) 42 14 3 Beslut om medborgardialog 182 (62,8%) 87 21 4 Medborgarundersökning 160 (55,2%) 106 24 5 Webdialog 123 (42,7%) 165 49 6 Medborgarråd för unga 119 (41%) 157 14 7 Medborgardialog 119 (41%) 148 23
8 Politiskt organ för demokratifrågor 98 (36,6%) 170 22 9 Medel för demokratifrågeutveckling 77 (26,6%) 191 22 10 Strategi för demokratifrågor 62 (21,4%) 206 22 11 Medborgarråd för minoriteter 49 (16,9% 227 14 12 Folkinitiativ till folkomröstning aktuell mandatperiod 47 (16,2%) 223 20 13 Medborgarråd för medborgare med utländsk bakgrund 21 (7,2%) 255 14
14 Folkomröstningar 20 (6,9%) 251 19
Kommentar: Den demokratistärkande åtgärden om Folkinitiativ till folkomröstning föregående mandatperiod
utgår ur tabellen då ingen av de 290 kommunerna besvarat frågeställningen.
5
1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar
Demokrati är eftersträvansvärt och något regeringen aktivt arbetar för. Det finns dock ingen lagstiftning som tvingar kommunerna till att genomföra demokratiutvecklande åtgärder utan det är upp till kommunerna själva att besluta huruvida de exempelvis vill nyttja stöd från SKR.
Som ovan tabeller uppvisar har variationen mellan Sveriges kommuners
demokratiutvecklingsarbete synnerligen förändrats sedan Gilljam mfl genomförde sin studie år 2002 vilket ger anledning till att på nytt undersöka vilka faktorer som påverkar denna variation. Syftet med studien är således att påvisa vilka faktorer som påverkar förekomsten av demokratiutvecklande åtgärder. Kunskap om detta skulle kunna uppmärksamma regering, regioner och kommuner på vad som krävs för att möjliggöra genomförande av denna typ av åtgärder för Sveriges kommuner. Detta ger kommunerna bättre förutsättningar att bidraga till en förstärkt svensk demokrati.
Frågeställningen som ska leda oss genom studien är således som följande:
• Vilka faktorer kan förklara variationen av förekomsten av demokratiutvecklande arbete i svenska kommuner samt hur stor andel av variationen kan dessa faktorer förklara?
1.2 Disposition
I kapitel 2 som följer nedan redovisas aktuellt forskningsläge gällande faktorer som påverkar variationen av demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges kommuner.
Nästföljande kapitel 3 behandlar det teoretiska ramverk som använts för att tolka erhållet resultat av studien som även använts i forskningen som presenterats i föregående kapitel. Centralt fokus i detta kapitel är att lyfta och framföra de faktorer som skulle kunna förklara varför vissa kommuner är mer benägna att genomföra demokratiutvecklingsåtgärder medan andra kommuner inte gör det i samma utsträckning.
Kapitel 4 innehåller en presentation och diskussion gällande det metodiska tillvägagångssätt som använts i studien med betydande fokus på det material som använts samt praktiskt genomförande.
Följande kapitel 5 utgörs av resultat och analys där det teoretiska ramverket appliceras på det erhållna empiriska materialet i studien.
6 Kapitel 6 är uppsatsens avslutande kapitel där slutsatser av studien presenteras och diskuteras. Här sammanfattas även studien i korthet där inledande frågeställning tydligt besvaras. Vidare föreligger även en kort argumentation gällande behovet av vidare forskning på området.
2. Tidigare forskning
Studien som vår uppsats är inspirerad av och som vad vi kunnat bedöma som senaste
forskning i området utkom år 2003 av Mikael Gilljam, Ola Jodal och Oskar Cliffordson där de avsett studera den lokala demokratins potential. Då ambitionen för vår undersökning är att kunna ses som en förlängning och komplettering till deras forskning har stort fokus lagts på aktuellt kapitel.
Gilljam mfl (2003) och deras studie Demokrati i svenska kommuner är uppdelad i tre delar varav del två Förklaringar till skillnader mellan svenska kommuner varit central. Syftet med deras studie var att kunna förklara bland annat sjunkande valdeltagande, lågt förtroende för politiker och politiska institutioner samt sjunkande medlemstal i de politiska partierna. De menar vidare att problemlösning på detta dittills legat på lokal nivå varför de i sin första del av studien (Del I. En kartläggning vad som gjorts) gjorde en sammanställning av hur många samt vilken typ av demokratiutvecklande åtgärder som genomförts i svenska kommuner. Genom en frågeundersökning, som genomfördes mellan oktober 2001 till april 2002, ombads tjänstemän i samtliga svenska kommuner besvara frågor om vilka demokratiutvecklande åtgärder som genomförts i respektive kommun. Forskarna erhöll ett stort gensvar där 279 av Sveriges då 289 kommuner svarade på undersökningen. Sammanställningen över
demokratiutvecklande åtgärder landade i 27 demokratiutvecklande åtgärder. Resultatet av dessa uppvisar att det finns en tydlig om än inte särskilt kraftig variation i förekomsten av demokratiutvecklande åtgärder mellan Sveriges kommuner, varav de mest förekommande tenderar att vara olika former av rådsorgan och åtgärder för att göra kommunfullmäktiges arbete mer tillgängligt för kommunens invånare. Resultatet visar även att trots att de flesta kommuner genomför någon form av demokratiutvecklande åtgärd tycks det inte finnas någon genomtänkt plan för hur detta arbete ska bedrivas. Denna första del utgjorde vidare grunden till del två av studien.
7 Syftet med den andra delen av Gilljam, Jodal och Cliffordsons studie är att försöka förklara variationerna i omfattningen och inriktningen av demokratiutvecklingsarbetet i Sveriges kommuner. Två frågeställningar styrde den fortsatta framställningen:
1)
Vad finns det för förklaringar till skillnaderna mellan Sveriges kommuner när det gäller omfattningen av det demokratiutvecklande arbetet? Vilka typer av kommuner väljer att satsa mer respektive mindre på demokratiutvecklande åtgärder?
2)
Vad finns det för förklaringar till skillnaderna mellan Sveriges kommuner när det gäller inriktningen av det demokratiutvecklande arbetet? Vilka typer av kommuner
väljer att satsa mer respektive mindre på olika typer av demokratiutvecklande åtgärder?
(Gilljam mfl 2003, s. 4)
För att förklara variationerna använder sig forskarna att en förklaringsmodell för politiskt deltagande framställd av Sidney Verba, Kay Lehman Schlozman och Henry Brady. Denna förklaringsmodell beskrivs närmre i förevarande studies tredje kapitel. Sammanfattningsvis menar Verba, Lehman Schlozman och Brady att det finns tre möjliga drivkrafter till att medborgare engagerar sig politiskt. Dessa tre är resurser, motivation och rekryterande
nätverk. Att förklaringsmodellen är inriktad på individnivå upplever Gilljam et al inte som ett
hinder med argumentet att kollektiva beslut kan ses som en sammanvägning av ett antal individuella beslut (Gilljam mfl 2003, s. 6–7).
I forskarnas fortsatta framställning vill de pröva ett antal hypoteser utformade utifrån Verba et als förklaringsmodell. Resurser i form av tid, pengar och färdigheter är centrala för
medborgares politiska deltagande. Då forskarna inte haft några goda idéer hur tid och färdigheter ska kunna mätas på ett meningsfullt sätt samt att studien genomfördes på
kommunnivå och inte på individnivå så betraktas de i studien som likvärdiga resurser och inte separerade. En kommun med god ekonomi har större möjligheter att köpa in tid och kunskap genom att anställa fler och högre kvalificerad personal. Sålunda utgår Gilljam, Jodal och Cliffordson utefter vad de kallar ekonomihypotesen som en sammanställning av de tre
8 resursfaktorerna. Kommunens ekonomiska styrka i form av skatteintäkter 1995 användes således som oberoende variabel. Vidare delades kommunerna upp i fem lika stora grupper med de ekonomiskt starkaste i grupp fem och de ekonomiskt svagaste i grupp ett. Varför de valde just år 1995 motiverar de genom att de flesta demokratiutvecklande åtgärder skett efter det året. Resultatet av forskarnas undersökning visade ett tydligt positivt samband mellan en kommuns ekonomiska styrka och omfattningen av demokratiutvecklande arbete (Gilljam mfl 2003, s. 8–9).
Vidare ville även forskarna pröva om kommunens resurser påverkar inriktningen av det demokratiutvecklande arbetet. De använde sig av 27 olika åtgärder i undersökningen som genom sin varierande karaktär kräver olika mycket resurser. Vissa åtgärder är helt enkelt mer kostsamma än andra och torde på så sätt vara mer representerade bland ekonomiskt starka kommuner. Alltså, om det positiva samband gällande kommunens ekonomiska styrka och demokratiutvecklande arbete även återfinns i resurskrävande åtgärder kan ekonomihypotesen bevisas få förstärkt stöd. Resultatet av den senare undersökningen varken stärkte eller
försvagade forskarnas ekonomihypotes trots flera försök att gruppera åtgärder efter kostnader. Slutsatsen blev följaktligen att forskarna fann ett klart och tydligt positivt samband mellan en kommuns ekonomi och omfattning av demokratiutvecklande arbete men att inriktningen på dessa var av mindre eller ingen betydelse (Gilljam mfl 2003, s. 10–11).
Nästa steg i Gilljam, Jodal och Cliffordsons undersökning var att pröva kommunens motivation som förklaring till omfattningen av demokratiutvecklingsåtgärder. Forskarna menade att omfattningen och inriktningen på demokratiutvecklande arbete dels påverkades av kommunernas intresse och engagemang av detta samt den styrande majoritetens vilja eller ovilja ett ägna sig åt demokratiskt förnyelsearbete (Gilljam mfl 2003, s. 12).
Tre, av forskarna framtagna, motivationshypoteser styr den fortsatta undersökningen, eldsjälshypotesen, vanehypotesen samt efterfrågehypotesen. Eldsjälshypotesen antar att demokratiutvecklande åtgärder drivs fram av engagerade tjänstemän/politiker som har ett brinnande intresse för demokratiutveckling. Vanehypotesen innebär att kommuner med en stabil politisk majoritet genomför färre demokratiutvecklande åtgärder till följd av en ovilja mot att förnya invanda arbetssätt. Den tredje och sista motivationshypotesen
efterfrågehypotesen gäller att demokratiutvecklande åtgärder främst genomförs i kommuner som upplever att de brister i den kommunala demokratin.
Om medvetenhet kring detta finns torde det också finnas en efterfrågan på och en vilja att genomföra demokratiutvecklande åtgärder.
9 Efter att ha prövat samtliga tre hypoteser på skilda sätt kan forskarna dra slutsatserna att det råder ett positivt samband, om än inte särskilt starkt, mellan förekomsten av eldsjälar i kommunen och demokratiutvecklande åtgärder. Även vanehypotesen får ett visst empiriskt stöd i undersökningen. De kommuner som haft ett stabilt styre under en 16-årsperiod genomförde i snitt 10,3 demokratiutvecklande åtgärder medan kommuner med skiftande majoritet genomfört 11,5. Efterfrågehypotesen som testas genom olika indikatorer på medborgerligt missnöje visar ett blandat resultat i Gilljam, Jodal och Cliffordsons undersökning. Bland annat finns det ett positivt samband mellan andelen invandrare i kommunen och demokratiutvecklande åtgärder. Forskarna menar att detta kan bero på efterfrågan av demokratisatsningar för att integrera invandrare i den kommunala politiken. Det förekommer även ett klart positivt samband gällande politikertätheten i kommunen och demokratiutvecklande åtgärder. Detta tolkar forskarna som att det i kommuner med många invånare per politiker verkar det råda en vilja att kompensera den uteblivna kontakten mellan väljare och valda genom demokratiutvecklingsåtgärder (Gilljam mfl 2003, s. 13–23).
Den tredje och sista möjliga drivkraften i Verba med fleras förklaringsmodell för medborgerligt politiskt deltagande handlar om är rekryterande nätverk. I Gilljam et als. undersökning prövade forskarna det geografiska nätverket, huruvida kommuner i närheten av varandra inspireras och tar intryck av varandra. Genom att undersöka sambandet mellan kommuners länstillhörighet och demokratiutvecklande arbete erhöll forskarna ett relativt svagt samband. De sex förklaringsfaktorerna ekonomiska resurser, förekomst av eldsjälar, frånvaro av stabilt styre, antal invånare per politiker, integrationsproblem samt medverkan i geografiskt nätverk kan efter en multivariat analys tillsammans förklara 23 procent av skillnaderna i demokratiutveckling i svenska kommuner.
Den resterande variationen beror på dels slumpmässiga faktorer samt andra eventuella faktorer som potentiellt skulle kunna bidra till en högre förklaringsgrad men som forskarna inte lyckats identifiera (Gilljam mfl 2003, s. 24–31).
3. Teoretiskt/analytiskt ramverk
I sin bok Voice and Equality (1995) introducerar Sidney Verba, Kay Lehman Schlozman och Henry Brady en förklaringsmodell för medborgerligt politiskt deltagande (The Civic
Voluntarism Model). Det är densamma modell som Gilljam et al. utgått ifrån i sin studie från 2003, vilken är presenterad i föregående kapitel. Syftet med valet av modell är att förklara skillnaderna i förekomsten av demokratiutvecklande åtgärder mellan svenska kommuner.
10 Gilljam mfl använde den visserligen för att förklara skillnaderna i demokratiutveckling
generellt, men vi ser ingen anledning till att modellen inte skulle kunna vara applicerbar på de mer specificerade demokratiutvecklingsåtgärder som innefattas i medborgarrelationer. Likt Gilljam med flera bedömer även vi att trots att Verba mfl förklaringsmodell riktar sig mot drivkrafter till politiskt deltagande på individnivå, så finns det ingen anledning till att den inte skulle vara applicerbar på system- eller kommunnivå. Gilljam mfl motiverar detta val med att ”Kollektiva beslut kan sägas vara en produkt eller sammanvägning av ett större eller mindre antal individuella beslut och vi tror därför att Verba med fleras modell på ett fruktbart sätt kan hjälpa oss att förklara kommunpolitiskt agerande” (Gilljam mfl 2003, s. 6).
Det finns tre typer av möjliga drivkrafter till att medborgare engagerar sig politiskt enligt Verba, Schlozman och Brady. Dessa tre är resurser, motivation och rekryterande nätverk, vilka således utgör förklaringsmodellens byggstenar. Vidare framhåller forskarna tre typer av resurser: tid, pengar och färdigheter. Politisk aktivitet, såsom kampanjer eller röstning kräver att medborgaren investerar tid. Bidrag till politiska ändamål kräver även resurser i form av pengar. Medborgare som besitter nödvändig organisatorisk och kommunikativ kapacitet finner det mindre obekvämt att delta i politiska aktiviteter. Den andra komponenten av the Civic Voluntarism Model översätter vi till motivation eller engagemang. De medborgare som är mer motiverade av ett politiskt intresse och upplever att de kan göra skillnad i samhället aktiverar sig politiskt i större utsträckning. De medborgare som från sin omgivning erhåller förfrågningar och uppmanas till att delta politiskt leder ofta till politiskt deltagande. Det kan vara exempelvis från vänner, kollegor eller andra organisationer.
Detta innebär alltså att individens sociala nätverk är av stor betydelse (Verba, Schlozman & Brady 1995, s. 269–273).
Utifrån Verba, Lehman Schlozman och Bradys förklaringsmodell utgår vi således ifrån att Sveriges kommuner har varierande resurser, motivation och nätverk som skulle kunna motivera arbetet med demokratiutvecklande åtgärder. Baserade byggstenarna i
förklaringsmodellerna har vi valt att pröva tre hypoteser som vi tror kan vara behjälpliga till att förklara variationen av demokratiutveckling i svenska kommuner. Resurser har i vår studie förenklats till en ekonomisk faktor, faktorn motivation har översatts till politisk kontinuitet och rekryterande nätverk har i tolkats till geografiskt nätverk, alltså huruvida närliggande kommuner och regioners arbete med demokratiutveckling stimulerar detsamma på andra kommuner. Motivation har i vår studie som nyss nämnts översatts till det politiska styrets
11 kontinuitet där vi ser över hur det påverkar variationen mellan svenska kommuner. Av ren nyfikenhet prövar vi även om färgen av det politiska styret har någon påverkan, även om vi inte driver någon teori om att politisk ideologi har någon inverkan på variationen.
Verba, Schlozman och Brady (1995, 270) lägger stor vikt vid faktorn om medborgares
politiska resurser. Gällande resurser driver vi en hypotes där vi antar att en kommuns ekonomi har en stark påverkan på variationen av demokratiutvecklingsåtgärder. En god ekonomi ger kommunen förutsättningar att anställa kompetent personalstyrka samt öppnar upp möjligheter att bekosta den arbetstid som tjänstemän lägger på att genomföra denna typ av arbete. Denna hypotes kallar vi, likt Gilljam, Jodal och Cliffordson, för ekonomihypotesen.
Vi driver ingen hypotes gällande att en bestämd politisk ideologi har en påverkan på
omfattningen av demokratiutvecklande åtgärder. Däremot så har denna faktor en inblandning i den andra hypotesen gällande stabiliteten av vänster- eller högerstyre. Den andra hypotesen gäller kommunens motivation till demokratiutvecklande åtgärder. Vi tror att kommuner där samma politiska parti länge haft ett fast grepp om makten besitter en motvilja till att förnya och förändra sina invanda arbetssätt. Av den anledningen har vi valt att benämna hypotesen för vanehypotesen. Förväntningen är därför att andelen demokratiutvecklande åtgärder är lägre i kommuner med stabilt politiskt styre. Det vi vill pröva är alltså huruvida den politiska kontinuiteten påverkar variationen av demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges kommuner. Den tredje och sista hypotesen för vår studie är baserad på det sociala nätverket som Verba, Schlozman och Brady menar har påverkan till medborgares politiska deltagande. Som nämnt menade forskarna att om individens omgivning uppmanar och stimulerar till politiskt
deltagande, är chansen större att denne så också gör. Ur kommunperspektiv menar vi att hur närliggande kommuner arbetar med demokratiutveckling kan ha påverkan på hur en viss kommun gör. Andra kommuners arbete kan således fungera som ett föredöme och på så vis stimulera och uppmana andra kommuner till att agera på samma sätt. Denna hypotes kallar vi för nätverkshypotesen.
4. Metod
Studien genomförs genom en kvantitativ undersökning, i form av bivariata
korrelationsanalyser samt en multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS för att kunna jämföra fall, hitta och analysera variationer i kommunernas ageranden, samt pröva vilka faktorer som påverkar detta.
12
4.1 Genomförande
Bivariata analyser med beroende variabel och en oberoende variabel beskrivs som den enklare varianten av en analys där man oftast kan få fram ett tydligt utfall mellan valda variabler. Utfallet är dock inte alltid svaret på den fråga som ställts eller det problem som är framställt att man ska undersöka. Som framgår ovan så är en bivariat analys bestående av två element, en konstant och en regressionskoefficient. Variabelvärdet i undersökningsvariablerna är viktiga att ha kännedom om när man genomför alla typer av regressioner och efterföljande analyser. Om kännedom om variabelvärdets innebörd inte finns kan man heller inte analysera utfallet av regressionen (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 391– 392).
Politiska fenomen kan sällan förklaras med endast en oberoende variabel. En annan typ av orsaksanalys är multipel regressionsanalys (MRA). Olikt den bivariata analysen mäter MRA flera variabler och användandet av regression. Genom att till exempel använda
statistikprogrammet SPSS kan man med hjälp av sin data undersöka huruvida de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen 2018, s. 311). Här är presentationen av analysen av vikt. Faktum är att Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud rekommenderar att inte framställa resultatet likt en bivariat
regressionsanalys. Vid en multipel regressionsanalys är storleken på ekvationen väldigt stor och svår att redovisa. De menar istället att resultatet av en multipel regressionsanalys bör redovisas i tabellform (2017, s. 393). Med anledning av detta faktum är kapitel 5 om resultat och analys redovisad med hjälp av olika former av tabeller.
I vår variabeluppbyggnad har vi att förhålla oss till variabeltänkandet som av Esaiasson mfl (2017, s. 45–47, 51–52) beskrivs som uppsättningen av de begrepp och verktyg som styr upp forskningsområdet. Datamatrisens uppbyggnad, vilket redovisas i avsnitt 4.3, byggs av
analysenheter (i aktuellt fall, 290 kommuner) som ska ställas i relation till oberoende variabler och dess värden. I denna studie gäller en beroende variabel och fyra oberoende. I den
beroende variabeln vill vi få fram variationen hos kommunerna utifrån den egenskap (demokratiutveckling) som vi vill förklara. De oberoende variablerna är de som vi tror
påverkar utfallet hos den beroende variabeln. I vårt fall menar vi att de oberoende variablerna ekonomi, politiskt styre och dess kontinuitet samt det geografiska nätverket är möjliga
påverkansfaktorer på den beroende variabeln medborgarrelationer (förekomst av demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges kommuner).
13
4.2 Avgränsning och material
Studien avgränsar sig till att behandla demokratiutvecklingsåtgärder i Sveriges kommuner. De demokratiutvecklingsåtgärder som innefattas i studien är presenterade i tabell 2. Begreppet demokratiutvecklingsåtgärder jämställs vidare i uppsatsen med medborgarrelationer. Då tidigare forskning görs gällande år 2002 så har åren 2002–2018 valts ut i studien för att kunna bedömas som en komplettering och tillägg till denna. Att senare år inte innefattas är av den givna anledningen att valperioden för närvarande är gällande.
Källmaterialet som analyserats i studien utgörs främst av statistik framtagen av Statistikmyndigheten SCB. Samtliga studier med data gällande förekomst av
demokratiutvecklingsåtgärder i form av medborgarrelationer i svenska kommuner har undersökts. SCB arbetar i huvudsak på uppdrag från regeringen och olika myndigheter med syfte att ta fram och sprida officiell statistik. SCB har vidare all sin statistikframställning certifierad enligt den internationella standarden för marknads-, opinions och
samhällsundersökningar, ISO 20252. Dessa faktum är grunden till att studien till största del grundar sig på data framtagen av SCB (SCB 2020 Kvalitetssäkring).
I aktuell statistikdatabas har således sekundärdata inhämtats genom deras
avsnitt/kategorisering om Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner. Under aktuellt avsnitt finns data från åren 2002–2018 och berör frågor om Medborgardialoger, Demokratifrågor, Folkomröstningar, Medborgarråd och Medborgarundersökningar. Samtliga dessa avsnitt och dess data har sedan sammanställts och kodats i ett Excel-dokument för att kunna skapa ett dataset/datamatris som kan användas i statistikprogrammet SPSS. Då det är variationen av demokratiutvecklande åtgärder i Sveriges kommuner som vill förklaras så används data från SCB:s avsnitt om Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner (SCB Lokal demokrati, 2020) till att utgöra den beroende variabeln i datasetet. Som
oberoende variabler har vi inspirerats av Gilljam med fleras tidigare undersökning och dess oberoende variabler som grund, ekonomi, politiskt styre, politiskt styre och dess kontinuitet samt geografiskt nätverk. Utifrån en analys av dessa variabler i SPSS kan vi fastställa om det förekommer ett konstaterat eller dementerat samband mellan variablerna.
Sekundärdata som vi också använt oss av (och kodat) är kommunernas länstillhörighet
(geografiskt nätverk). Via SCB har vi också fått fram sekundärdata kring politiskt styre i varje kommun över tiden 2002–2018, genom den statistiken och kodning av densamme kan vi ta fram och analysera på vilket vis politiskt styre (vänster, höger eller koalition) kan tänkas
14 påverka frekvens och förekomst av Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner. Avgränsningen kring materialet avseende den kommunala demokratin med fokusering på medborgarrelationer och demokratifrågor är att de objekt som innefattas ska kunna kodas som (blank)=ingen uppgift/ej svar 0=nej och 1=ja. Mängdfrågor eller mängdsvar exkluderas ur vår framtagning (exempelvis statistik om inkomna medborgarförslag, antal per kommun).
4.3 Skapandet av databas/datamatris i SPSS
Datamatrisens uppbyggnad bygger på en rad av byggstenar eller faktorer som behövs för att skapa en datamatris. Vi behöver analysenheter (kommuner), undersökande faktorer (variabler) och värdesättning på dessa inom respektive variabel (variabelvärden) (Esaiasson mfl 2017, s. 45–47).
Inför våra kommande analyser där vi vill kontrollera sambandet mellan demokratiutveckling och faktorerna ekonomi, politiskt styre och dess stabilitet samt geografiskt nätverk behöver vi skapa en datamatris med innehåll från SCB. Dessa sekundärdata ska sedan bearbetas,
kategoriseras och, i vissa fall, skattas/kodas på nytt. Som verktyg för datamatrisens grunduppbyggnad används Microsoft Excel där matrisen byggs i etapper. Vår utsedda beroende variabel (demokratifrågor och medborgarrelationer) hämtas från SCB och deras avsnitt om demokrati. I detta avsnitt får vi också grundöversikten avseende kommunerna och deras indelning i län. Nästa etapp i byggandet av matrisen är att namnge variablerna inom aktuellt område. En del korrektur är även här aktuellt då det är önskvärt att det mellan
variablerna finns en likriktad positiv laddning (exempelvis får inte den ena variabeln redogöra att Nej=1 och Ja=0 när en annan har omvänd ordning på dessa skattningar). Efter dessa korrigeringar så har man skapat en grund att arbeta med i SPSS men det avkrävs även i SPSS vissa korrigeringar då programmet inte känner av alla variabler som numeric4utan tolkar dessa som string5. Efter att den ändringen är genomförd kan vi arbeta vidare med aktuellt fall
och bland annat generera en mängd analysdata från våra sekundärdata. Bland annat kan vi få fram generell förekomst av Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner mellan åren 2002–2018 (tabell 2) vilket utgör hela vår beroende variabel.
Framtagandet av matrisens oberoende variabler genomförs något mer komplicerat, inte minst då dessa sekundärdata hämtas från en ett annat avsnitt i SCB. Detta leder till att vi måste anpassa sekundärdata och dess förutsättningar efter vår grundläggande beroende variabels
4 Typ av variabel i SPSS, avser numerisk variabel 5 Typ av variabel i SPSS, avser textvariabel
15 förutsättningar. Exempelvis skiljer kommunernas sortering mellan våra källor, vår grund utgår i sorteringen från kommunens sifferkod och är därför sorterad efter den. I den oberoende variabeln om ekonomi är sekundärdata sorterad utifrån kommunerna i bokstavsordning. Genomförandet av respektive oberoende variabels korrektur och kodning redovisas i underliggande avsnitt i aktuell uppsats.
4.3.1 Beroende variabel – förekomst av demokratiutvecklande åtgärder i
Sveriges kommuner
Vår beroende variabel är byggd av sekundärdata från SCB och deras statistisk om
Medborgarrelationer och demokratifrågor i kommuner och underliggande avsnitt. Dessa
sammanställs i 15 demokratiutvecklande åtgärder och redovisas i tabell 2. Den beroende variabeln blir de samlade demokratiutvecklande åtgärderna i ett index.
Medborgardialog efter kommun, här redovisas antalet genomförda medborgardialoger genom
skattningen ja, 4 eller fler=1 annars O alternativt ja, 1–3=1 annars 0, detta beror på vilken av perioderna som avses. Folkinitiativ om folkomröstningar efter kommun, här beskrivs om folkinitiativ till folkomröstningar inkommit (här är inkluderat två variabler, under pågående och under föregående mandatperiod) där svaret Ja=1 och Nej=0. Medborgarundersökning
efter kommun, här redogörs om en kommun haft (=1) eller inte haft (=0)
medborgarundersökning under aktuella valperioder. Beslut om medborgardialoger efter
kommun, avser att berätta om det funnits beslut om medborgardialog inom respektive
analysenhet (Ja=1, Nej=0). Medborgarförslag efter kommun, redovisar hur många inkomna förslag som kommit in och hur många förslag som bearbetats och gått igenom, se
nedanstående avgränsning6 i variabeln.
Demokratifrågor och demokratiutveckling efter kommun, under detta avsnitt påträffas tre
variabler till vår undersökning – politiskt organ, strategi och medel för att arbeta med demokratiutvecklande frågor inom kommunen (finns=Ja=1, finns ej=Nej=0).
Folkomröstningar under föregående mandatperiod efter kommun, som namnet kanske givet
avslöjar så handlar det här om att redovisa om man haft folkomröstningar under föregående mandatperiod där Ja=1 och Nej=0. Medborgarråd efter kommun, slutligen avslutas avsnitten med ett avsnitt inkluderandes fem variabler till vår undersökning. Medborgarråden
6 Avgränsning har genomförts genom att Medborgarförslag efter kommun har exkluderats då denna inte hade ett rättvisande utfall/otillräcklig
16 kategoriseras in i medborgarråd för unga, äldre, funktionsnedsatta, minoriteter och utländskt födda. Även här skattas förutsättningarna i variablerna som Ja=1 och Nej=0.
4.3.2 Oberoende variabel 1 – Ekonomisk skattekraft
Vi inhämtade statistik från SCB gällande kommunernas ekonomiska skattekraft.Ekonomisk skattekraft beskrivs av Regionfakta enligt följande ”Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer. Skattekraften beräknas som
skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång.” (Regionfakta 2019
Skattekraft). Skattekraften är att likställa med det totala skatteunderlaget som kommuner
förvaltar över delat med antal innevånare (ekonomiska tillgångar per capita).
Inhämtad sekundärdata gällande skattekraft sorterades efter kommun och tillfördes därefter matrisen utan korrigering. I vår undersökning är skillnaderna intressanta, i den ekonomiska oberoende variabeln om skattekraft är skillnaderna mellan kommunerna för ögat sett som stora redan vid första anblick. Skillnaderna redovisas i tabell 4 där det kan utläsas hur stor skillnad det är mellan den mest ekonomiskt starkast och den mest svaga kommunen det är sedan dessa värden som tillförts datamatrisen.
Vår undersökning ska med hjälp av denna statistik ta reda på svaret kring frågan om detta har effekt på demokratiutveckling och medborgerligt deltagande i politiken.
4.3.3 Oberoende variabel 2 - Politiskt styre i kommunerna och dess stabilitet
Denna variabel har även den sin grund i sekundärdata från SCB och deras undersökning av den lokala demokratin i kommuner och regioner. Aktuell del av underökningen heter hos SCB
Det politiska styret efter kommun. För att kunna konstatera en politisk stabilitet behöver
studien avseende detta omfatta en längre tidsperiod, 16 år, detta likt Gilljam mfl. (2003). Genom kodning av variabelvärdet för politiskt styre (se sortering nedan) får vi således fram en oberoende variabel att ställa mot vår beroende.
Sorteringen avseende politiskt styre skiljer sig något från den ekonomiska oberoende variabelns framtagning. Kodningen här går inte ut på att värdera utan snarare benämna de olika utfallen av politiskt styre. För att göra aktuell kodning/skattning bestämdes att vänsterstyre var skattning 1, högerstyre och allians (höger) gav skattning 2,
blocköverskridande koalition gav 3 i skattning. Övriga partier (ofta på lokal nivå) gavs
skattning 4, med anledning att för få fall konstateras avseende övriga partier utgår dessa ur vår analys. I aktuella sekundärdata översattes alltså deras bokstavsskattning till en egen framtagen
17 sifferskattning: 1= vänster (V) 2= höger (B+A) och 3=koalition (BL). (4=Övriga partier,
lokalt (Ö), struken/utgår då för få fall konstateras).
Då vår hypotes gällande politisk stabilitet inte kan besvaras med ovan variabel så behövde annan variabel genereras. Via genomförd kodning av politiskt styre konstruerades en variabel avseende politiskt styre över en 16-årsperiod. För att kunna undersöka om företeelsen politisk stabilitet är en påverkande faktor tillskapades därför en variabel där skattningen gavs
1=politisk stabilitet, 0=ej politisk stabilitet.
4.3.4 Oberoende variabel 3 – Geografiskt nätverk
Vår tredje oberoende variabel är tilltänkt att beröra området geografiskt nätverk för att kunna besvara vår hypotes gällande detta. Detta löstes genom att dela in vår beroende variabels analysenheter (kommunerna) efter respektive länsindelning kunna få fram ett länssnitt som sedan kan matchas mot vår beroende variabels statistisk. I aktuell variabel är Gotlands län exkluderat, detta då Gotlands län endast omfattas av Gotlands kommun. Detta omöjliggör en komparation då det saknas eventuell motpart. Vi använde oss, återigen, av SCB och dess sekundärdata för att få fram denna oberoende variabel (SCB 2020 Län).
I länssnittet som är framtaget via en analys i SPSS eftersträvas därför en redovisning om tillvägagångssättet i skapandet av variabeln. Vi har via programvaran SPSS skapat ett
länssnitt genom indelning av samtliga analysenheter i deras respektive län. Detta snitt framtas genom att kategorisera in samtliga 290 kommuner (analysenheter) utifrån variabeln län. Genom att knyta respektive kommun till sitt respektive län kan vi utvinna vilken typ av snitt som föreligger varje län inom ramen för medborgerliga relationer och demokratiutvecklande åtgärder. Vi sammanslår därför vår beroende variabel med faktorn om länstillhörighet och erhåller därefter ett länssnitt. Aktuell framtagning redovisas också av Gilljam et al i deras undersökning som en påvisning vilket län som de facto ligger i topp avseende genomförda demokratiutvecklande åtgärder i procent. Detta redovisar vi under tabell 10 i analysen. Denna oberoende variabel kan ge oss ett utfall i hur stor utsträckning kommunerna påverkar varandra i sitt agerande kring medborgarrelationer och demokratiska frågor.
4.3.5 Multipel regressionsanalys
Som slutdel av undersökningen och efterföljande analys genomförs en multipel
regressionsanalys med alla oberoende variabler inkluderade. Dock har variabeln om politisk ideologi uteslutits då denna genomförts av intresseskäl och hypotes kring denna variabel
18 saknas. För att vi ska få till en multipel regressionsanalys som kan besvara våra tre hypoteser behöver vi därför för variabeln politiskt styre vinkla denna mot politisk stabilitet. Detta genomförs genom att koda om variabeln om politiskt styre till en ny variabel med
förutsättningen om att skillnaden kan beskrivas genom stabilitet av politiskt styre som faktor. Den multipla regressionsanalysen får det tillskapade demokratiindexet som beroende variabel och ställs mot de oberoende. Separering sker som tidigare utifrån tidsperioder i tidigare givet intervall. Detta genomförs genom att man utför fyra multipla regressionsanalyser utifrån tidsperspektivet. Dessa fyra analyser sammanställs och redovisas i tabell 11 för att tillskapa en överskådlig bild över hela perioden 2002–2018.
Hela denna analys byggs utifrån helheten i den tillskapade datamatrisen med dess innehåll och är den största analysen utifrån antalet variabelvärden som analyseras. Analysenheterna är fortsatt konstanta och omfattar samtliga 290 kommuner. Genom denna analys kan man få fram vilken oberoende variabel som i relation till de andra har den största förklaringskraften på den beroende variabeln. I nästa redovisande del av undersökningen påvisas och beskrivs hanteringen samt genomförandet av variabler och genomförda analyser genom etappsteg i programvaran SPSS.
4.4 Etappsteg i SPSS
I SPSS efter att vi matat in vår datamatris och våra sekundärdata så behövde vi för att få en större översyn över samtliga faktorer och variabler generera dessa i index. I aktuell databas skapade vi därför index för den beroende variabeln och delade in i index för fyra perioder baserat på riksdagsvalens intervall om var fjärde år (2002–2006, 2006–2010 osv). Skapandet av dessa index ställde krav på att vi testade dessa mot CA (Cronbach Alpha) för att därigenom få fram reliabiliteten hos respektive index. Reliabilitetstest via IBM SPSS Statistics Syntax
Editior genom att kontrollera vår beräknade variabel och få fram Cronbach Alpha
(reliabilitetsskattningen). Analyze – Scale – Reliability Analysis är vägen man går i SPSS, när man väl genomför testet får man fram Case Processing Summary och Reliability Statistics. Det är i Reliability Statistics som CA-värdet visas.
19 Exempel från SPSS
(test av Cronbach Alpha gällande beroende variabeln för demokratiåtgärder 2014–2018) “RELIABILITY
/VARIABLES=Folkomröstninginitiv1418 Medborgardialog1418 EjMedborgardialog1418 WebDialog1418 Medborgarund1418 PolOrgDemfrågutv1418 MedelDemfrågutv1418 Folkomröst1418
Beslutmedborgardialog1418 Medborgarrådnatmino1418 Medborgarrådfunkned1418/SCALE ('ALL VARIABLES') ALL/MODEL=ALPHA.
Ovanstående genererade ett CA-värde på 0,423 där gränsvärdet är <0,400 för reliabilitet. När
en konstaterad reliabilitet hos index existerar fortsätter skapandet av datamatrisen med de oberoende variablerna. Den ekonomiska oberoende variabeln som avser ekonomisk
skattekraft tillfördes i SPSS utan korrigering (förutom egen sortering/kategorisering) utan fick kvarstå som de sekundärdata som erhållits via SCB. Nästa oberoende variabel som ingår i undersökning behandlar politiskt styre och här eftersträvades en del insatser i SPSS för att få fram de faktorer som skulle ligga till grund för undersökningen (se 4.3.3 Oberoende variabel
2). Den tredje och sista enskilda oberoende variabeln är en indelning av utfallet i den
beroende variabelns innehåll i relation till länsindelning och det som tituleras Geografiskt
nätverk. För variablerna om ekonomisk skattekraft och geografiskt nätverk genomfördes
bivariata korrelationsanalyser via Analyze – Correlate – Bivariate där vi kan få fram korrelationen mellan den beroende variabeln och dess oberoende variabel. I korrelationen framkommer tre viktiga värden att ta i beaktning vid analysen. Ett utfall om Pearsons-r (förklaringsgrad, hur mycket av variationen som kan förklaras), ett utfall om antalet, i aktuellt fall, kommuner som omfattas av analysen samt slutligen ett värde som anger om det
föreligger signifikans i analysen.
I SPSS kan man via Analyze - Compare Means – Means få fram ett analysunderlag för hur stor Mean (=antal) som finns i undersökt variabel. Means och dess underlag används i undersökningen för politiskt styre där undersökningen består i att kontrollera om antalet genomförda åtgärder kan stå i relation till politiskt styre och dess stabilitet. Säkerställandet av data i SPSS genomförs genom ett CA-test som exemplifieras ovan. För att även testa samband genomfördes ett så kallat t-test genom Compare Means och ett Independent samples t-test där signifikans och ett t-test-värde ges. Detta resultat påtalar signifikansen och förklaringsgraden på aktuellt resultat och därigenom kan analysen statistiskt säkerställas.
Som avslutande analysdel genomförs en multipel regressionsanalys genom Analyze –
Regression – Linear där samtliga tre oberoende variabler ställs mot den beroende. Inför denna
20 del av variabeln var mest föränderlig. Via en omkodning (Transform – Recode into different
variables) tillskapades en ny variabel inom den oberoende kategorin politiskt styre och ett
analysunderlag kunde framtas via en multipel regression.
4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
När det gäller att bedöma kvaliteten i en undersökning är validitet och reliabilitet viktiga faktorer. Validitet handlar om huruvida forskaren mätt det hen avsett att mäta (Djurfeldt mfl 2018 s. 104). I vår studie har sekundärdata huvudsakligen inhämtats från statistiska
centralbyrån SCB vilket utgjort grunden för den datamatris som behövde skapas för att kunna mäta hur variationen av den beroende variabeln påverkas av de oberoende. Inhämtad data har sedan analyserats i SPSS Statistics som är världsledande inom statistisk mjukvara, som är utformat för att bland annat förstå data och analysera samband. Att studien nyttjat
sekundärdata istället för undersökningsmetoder i form av egna enkäter som emellanåt använts i originalstudien av Gilljam med flera ser vi inte som ett närvarande problem då källmaterial från SCB är i högsta grad att anse som trovärdig. Att studien behandlar samtliga svenska kommuner bidrar till validiteten då ambitionen med studien var att undersöka hur svenska kommuners omfattning av demokratiarbete påverkas av de utvalda oberoende variablerna. Detsamma faktum bidrar till största möjliga generaliserbarhet i en svensk kontext.
Det teoretiska ramverket som ämnar till att skapa förståelse för resultatet av studien är vidare inspirerat av forskarna Gilljam, Jodal och Cliffordson vilka i sin tur använt sig av en
förklaringsmodell framtagen av tre andra forskare, Verba med flera.
Studiens genomförande samt var data är inhämtad ifrån har grundligt genomgåtts, vilket bidrar till att studien kan genomföras igen med detsamma resultat. Det är även framfört i studien, i form av kommentarer nedanför tabellerna, under vilka årtal data saknats eller annan information som är av vikt för tabellen eller hur resultatet ska tolkas.
5. Resultat och analys
5.1 Medborgarrelationer och ekonomisk skattekraft
Sambandet mellan medborgarrelationer och ekonomisk skattekraft hos kommunerna var enligt vår hypotes att ju starkare skattekraft – desto bättre förutsättningar för att genomföra demokratiutvecklande åtgärder genom medborgarrelationer. Först vill vi undersöka om skattekraften varit föränderlig över tid, vilket den torde vara med anledning av bland annat inflation. Förväntningen att då skattekraften ökat över tid så borde även förekomsten av
21 demokratiutvecklande åtgärder också så göra. Vi tog därför fram ett underlag för åren 2002– 2018 för att genomföra en analys av insamlade data där vi ville få fram den minsta och den största skattekraften i relation till varandra, tabell 4. Detta utfördes för att utgöra ett underlag till nästkommande tabell 5.
Tabell 4: Skattekraft (minst och störst) över (4) valperioder med inledande år som faktor. Minst Störst N (antal kommuner)
Skattekraft 2002 114 720 286 369 289
Skattekraft 2006 124 350 278 632 290
Skattekraft 2010 146 096 347 326 290
Skattekraft 2014 155 123 369 555 290
Kommentar: Vad gäller skattekraften för 2002 så saknas Knivsta kommun som inte var en egen kommun vid
aktuellt årtal, till Skattekraft 2006 inkluderades Knivsta kommun i undersökningen.
Tabell 4 redovisar att skattekraften har utvecklats och ökat över aktuella tidsperioder. Differensen är också tydlig mellan kommuner med svag skattekraft och de med stark
skattekraft. Sedan 2002 har skattekraften ökat med cirka 40 000 för de med minst skattekraft, de med starkast skattekraft har ökat med drygt 80 000. Inflation har dock ingen påverkan då undersökning genom jämförande mellan kommunerna under samma mandatperiod.
Därefter vill vi således pröva hypotesen om skattekraftens påverkan på förekomsten av demokratiutvecklande åtgärder i svenska kommuner. Utifrån vår datamatris och via programvaran SPSS valde vi att göra en bivariat korrelationsanalys av hur dessa båda hör samman, med andra ord om det finns positivt eller negativ samband mellan de båda.
22
Tabell 5: Medborgarrelationer och demokratifrågor i relation till ekonomisk skattekraft hos
kommunerna över fyra (4) perioder.
Ekonomi – skattekraft Pearsons-r Signifikans. N (antal fall)
Period 1 2002-2006 ,151* 0,01 230
Period 2 2006-2010 ,301** 0 241
Period 3 2010-2014 ,329** 0 196
Period 4 2014-2018 0,001 0,989 83
**=Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed) *=Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed)
Kommentar: Noterbart är att det i perioden 2014–2018 förekommer endast 83 fall vilket försvårar vår analys
avseende sambandet mellan de båda variablerna. Detta kan också tydligt utläsas i tabellen utifrån Pearsons-r och Signifikans.
Korrelationen mellan medborgarrelationer och skattekraft påvisar ett positivt samband över perioderna 2002–2006—2010–2014. Genom aktuell period är signifikansen tillfredställande då den inte överstiger 0,05. Perioderna 2006–2010 och 2010–2014 är signifikansen mer än tillfredställande då den inte överstiger 0,01.
Perioden 2002–2006 (R=.151*, N=230, p= 0,01)
Här kan utläsas att skattekraft står för cirka 15 procent av variationen hos den beroende variabeln (medborgarrelationer och demokratifrågor). Av undersökta fall (230 kommuner) kan vi med stor signifikans (0,01) konstatera att förklaringsgraden är statistiskt säkerställd.
Perioden 2006–2010 (R=.301**, N=241, p= <0,01)
Under aktuell tidsperiod framkommer att förklaringsgraden uppgår till drygt 30 procent (R=.301) av de undersökta kommunerna (N=241) vilket säkerställs genom en
signifikansgradering på 99,9% (p=0,00).
Perioden 2010–2014 (R=.329**, N=196, p= <0,01)
Förklaringsgraden av skattekraft för 2010–2014 uppgår till 32% (R=.329) av de undersökta kommunerna (N=196) vilket säkerställs genom en signifikansgradering på 99,9% (p=0,00).
Perioden 2014–2018 (R=.001, N=83, p=0,989)
Under denna tidsperiod är omfattningen av undersökta kommuner låg (N=83) vilket resulterar i en korrelation som inte kan utläsas utifrån faktorer om samband mellan den beroende
23 variabeln och skattekraft. Signifikansen (0,989) är för hög för att man ska kunna utläsa och tolka ett trovärdigt resultat av korrelationen.
I vår analys konstateras att perioderna 2002–2006 – 2010–2014 påvisar ett ökat (positivt) samband med en hög signifikans hos undersökta fall, i aktuell undersökning inkluderades alla kommuner, deras skattekraft och deras samlade åtgärder för medborgarrelationer och
demokratifrågor. Ökningen från en förklaringsgrad på 15 procent (2002–2006) till en förklaringsgrad på knappa 33 procent (2010–2014). Detta positiva samband påvisar att ju högre skattekraft desto fler genomförda åtgärder för att främja medborgarrelationer och demokratifrågor i landets kommuner. Detta bekräftar vår hypotes om att
demokratiutvecklande åtgärder genomförs i större utsträckning om kommunen har en god ekonomi. Den positiva utvecklingskurva som kan ses avseende skattekraft faller genom att korrelationen för 2014–2018 inte kan statistiskt säkerställas då korrelationen omfattar för få fall.
Högst utfall i vår analys får vi för perioden 2010–2014 där R=.329, N=196, p= <0,01. Ett utfall där nära 10,8% (.329x.329=R-kvadrat) av variationen i den beroende variabeln (medborgarrelationer och demokratifrågor) kan förklaras utifrån den oberoende (ekonomisk skattekraft). Detta till en signifikans hos korrelationen till 0 (p=0,00). En hög signifikans och ett tydligt samband. Liknande siffror kan även utläsas över perioden innan (2006–2010) och kan över den längre tidsperioden 2002–2014 påvisa en ökning av sambandet mellan de båda variablerna. 2014–2018 är begränsad i sin omfattning (N=83) vilket omöjliggör en analys av utfallet då underlag saknas, åtminstone vad gäller förklaringsgrad för variationen. Bäst underlag erhålls i period 2006–2010 (N=241) följt av perioden 2002–2006 (N=231) och slutligen åren 2010–2014 (N=196).
5.2 Medborgarrelationer och politiskt styre och dess stabilitet
Politiskt styre och dess stabilitet, kan dessa faktorer påverka kommuners benägenhet till att genomföra demokratiutvecklingsarbete? Perioden delas in i de fyra aktuella valperioder som ägt rum under vår undersökningsperiod samt dess utfall vilka presenteras i tabell 6. Detta kan vara till hjälp för att tolka resultatet i senare tabell 7. I vår analys jämförs medelvärdet av kommunernas demokratiutvecklande åtgärder och analyserar dessa i relation till variabeln om aktuellt politiskt styre under perioden 2002—2018. Genom att ställa dessa i relation till varandra kan det påvisa om det föreligger samband eller skillnader mellan politiskt styre och demokratiutveckling över tid.
24 Genom att ta fram ett snitt på antalet demokratiutvecklande åtgärder en kommun genomfört över en längre tidsperiod (2002–2018) kan även, om så är utfallet, vilken riktning på politiskt styre som är mer benägna till detta. Utifrån tidigare forskning som Gilljam mfl (2003)
genomförde och förväntan på aktuell undersökning finns det ingen anledning att tro att det finns ett samband mellan politiskt styre och utfallet av förstärkande åtgärder som främjar medborgarrelationer och demokrati i landets kommuner. Däremot finner vi det intressant att testa om vår hypotes bekräftas eller inte.
Huruvida politisk stabilitet påverkar omfattningen av demokratiutvecklingsarbete, där också vår vanehypotes prövas, redovisas i tabell 8 och är den avslutande analysdelen av politiskt styre som oberoende variabel.
Tabell 6: Styre i kommuner efter kommunalvalet fördelat på kommunvalen sedan 2006
Styrande partier i svenska kommuner efter val (utifrån partipolitisk inriktning)
År Höger Vänster Koalition Övriga
2002 104 126 60
2006 157 92 41
2010 142 110 38
2014 90 99 100 1
2018 133 38 114 5
Källa: SCB Allmänna val (2020).
Kommentar: I framtida analys kommer övrigt styre i form av lokala partier att exkluderas med anledning av för
få fall (sex kommuner över 16 årsperiod). Vi kommer heller inte att vidare kommentera påverkan av styrande efter valet 2018 då undersökningen av givna skäl inte omfattar vilka demokratiutvecklande åtgärder som genomförts efter 2018.
Som kan utläsas i tabell 6 så har majoriteten svängt mellan de omfattande valperioderna. Här kan ses en tydlig trend som talar för att koalition ökar i landets kommuner. Koalitioner mellan höger och vänster skapar sämre förutsättningar för att hitta ett samband mellan
demokratiutveckling och politiskt styre. Noterbart från ovanstående tabell är den jämna fördelningen av styre år 2014 där skillnaden mellan största (koalition) och minsta (höger) enbart bestod av 10 kommuner. Ökningen av koalitionsstyrda kommuner ökade från 79 kommuner år 2006–2010 till 114 kommuner år 2014–2018. Det största tappet av kommuner att styra gör vänsterpolitiskt inriktade partier mellan valet 2014 och 2018 där man förlorar majoritet i 61 kommuner.
25
Tabell 7: Medborgarrelationer och demokratifrågor i relation till kommunalt politiskt styre
över fyra (4) perioder, 2002–2018.
Politiskt styre Vänster Höger Koalition Differens T-test (Sign.) N (fall) Period 1 2002-2006 230 Höger-Koalition 4,2442 4,0213 0,2229 .347 (.522) Höger-Vänster 4,299 4,2442 0,0548 .280 (.845) Vänster-Koaliton 4,299 4,0213 0,2777 .345 (.423) Period 2 2006-2010 241 Höger-Koalition 4,5426 3,5 1,0426 .325 (.006) Höger-Vänster 4,5625 4,5426 0,0199 .281 (.944) Vänster-Koaliton 4,5625 3,5 1,0625 .399 (.009) Period 3 2010-2014 196 Höger-Koalition 6,8667 6,8437 0,023 .348 (.948) Höger-Vänster 7,0811 6,8667 0,2144 .289 (.460) Vänster-Koaliton 7,0811 6,8437 0,2374 .416 (.570) Period 4 2014-2018 83 Höger-Koalition 4,7619 4,875 0,1131 .480 (.815) Höger-Vänster 4,7 4,7619 0,0619 .497 (.902) Vänster-Koaliton 4,7 4,875 0,175 .459 (.704) Genomsnitt 5,16 5,10 4,81 - 187,5
Kommentar: Det kan konstateras är att det under perioden 2014–2018 saknas underlag från mer än 70% av
kommunerna vilket försvårar vår trovärdighet i aktuellt utfall.
Genom att utföra ett oberoende T-test där vi jämför medelvärden för medborgarrelationer och demokratifrågor utifrån politiskt styre kan vi få fram om signifikansen hos våra variabler i relation till varandra över respektive tidsperiod. Som exempel kan redovisas att för period 1 (2002–2006) är differensen mellan höger och koalition 0,2229 vad gäller demokratistärkande åtgärder till högerstyrets favör. T-testet för aktuella faktorer är dock icke-signifikant. Den period som ger oss signifikans för undersökningen och aktuellt T-test är perioden 2006–2010 där också den största skillnaden mellan höger-koalition och vänster-koalition kan utläsas. Störst utfall avseende genomförda åtgärder får vi i period 3 (2010–2014) med en jämn fördelning över de tre politiska kategoriseringarna.
26
Perioden 2002–2006 (N=230) Skillnad i T-test (störst och minst) ges via .347
(höger-koalition) och .280 (höger-vänster) vilket ger en T-testdifferens på .067 (6,7%) i skillnad mellan största och minsta utfallet. Förklaringsgraden störs dock av signifikansens höga värde (.522 och .845) vilket inte kan statistiskt säkerställa sambandet eller skillnaden.
Perioden 2006–2010 (N=241) T-testets utfall i omfattande period ger skillnaden .118
(.399-.281) vilket beskriver en skillnad om 11,8 procent mellan vänster-koalition och höger-vänster. Här finns dock en högre grad av förklaring när signifikansen för vänster-koalition genereras till .009 vilket är lägre än gränsvärdet om 0,5. Även höger-koalition ger en högre grad av signifikans inom aktuell tidsperiod (.006). Skillnaderna i aktuell tidsperiod kan således statistiskt säkerställas undantaget höger-vänster där signifikansen uppgår till .944 vilket inte garanterar en statistisk säkerställandegrad.
Perioden 2010–2014 (N=196) Av de omfattande 196 kommuner kan beskrivas att skillnaden i
deras T-test motsvarar .127 (.416-.289) vilket återigen påvisar en skillnad mellan vänster-koalition och höger-vänster. Skillnaden består i 12,7 procentenheter och överensstämmer med föregående period (2006–2010, 11,8%). Signifikansen påvisar att det kan statistiskt
säkerställas att koalitionsstyren har lägre genomsnitt i relation till både höger- och
vänsterstyre avseende antal demokratiutvecklingsåtgärder. Detta utfall kring koalitionsstyren är för perioden de enda statistiskt säkerställda.
Perioden 2014–2018 (N=83) Periodens låga deltagande antal kommuner (N=83) påverkar
tydligt trovärdigheten och dess genomförande (signifikans). Skillnaden är mindre än tidigare perioder och tillskrivs till 3,8 procent (.497-.459).
Sammanfattningsvis kan man utläsa i vår analys att det finns en ökning av
demokratiutveckling genom åren, oaktat politiskt styre. Även om skillnaden är marginell så får socialistiskt styre anses som segrare i vår analys över vilken politisk åskådning som har högst ambition kring medborgarrelationer och demokratifrågor i svenska kommuner. Med anledning av den marginella differensen mellan de olika typerna av politiskt styre vill vi dock ändå påstå att politiskt ideologi inte har någon nämnvärd påverkan på variationen för
demokratiutvecklande åtgärder. Detta bekräftar vår förväntan av att så skulle vara fallet men som inledningsvis nämnt ändå ville prövas av intresseskäl.
I ett av våra undersökande fall (politiskt styre 2014 i relation till genomförda
demokratistärkande åtgärder) tar koalitionen över partiblocksgränsen första platsen, dock påverkas vår analys över den perioden av det låga utfallet av granskade kommuner. Även i
