I denna studie har tre elever vilka har varit i behov av stöd under sin grundskoletid fått ge sin syn på sina relationer mellan elev och lärare och hur dessa relationer kan vara för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det finns en varierad syn på de relationer eleverna har haft med sina lärare och hur relationerna har påverkat dem. När lärare är kompetenta, stöttar, ställer rimliga krav, gör eleverna delaktiga i anpassningarna, anpassar i god tid, är rättvisa och visar omsorg samt tycker om sina elever ger relationerna framgång. Förhoppningen är att studien ska kunna fungera som inspiration för verksamma inom skolan samt för framtida vetenskapliga studier. En skola där relationerna sätts i förrummet hoppas jag ska ge eleverna en bättre hälsa och en ökad måluppfyllelse.
REFERENSER
Abdelzadeh, A. (2017). Unga utanför i åtta regioner: en beskrivning av unga som varken arbetar
eller studerar. [Stockholm]: Temagruppen Unga i arbetslivet, Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (MUCF).
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik?. I J. Aspelin (Red.), Relationell
specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens: begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp" det sociala" och" det mellanmänskliga". Utbildning och demokrati, 24(3), 49-63.
Asp-Onsjö, L. (2012). Specialpedagogik i en skola för alla–att arbeta med elever med skolsvårigheter. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C, Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning.
Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Backman, Y. (2019). Personlig kommunikation den 27/9 2019. Luleå tekniska universitet. Luleå. Bergecliff, A. (1999). Trots eller tack vare?: några elevröster om skolgångsanpassning i
grundskolan. Diss. Umeå : Univ.. Umeå.
Bladini, K. (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka. I A-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Bouakaz, L., Lund, A. och Trondman, M. (2016). Att ta skolan i egna händer. Lund, A. & Lund, S. (Red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Christiansson-Bank, U. (2013). “Behandlas typ som en människa”. Hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i utbildningen. I J. Aspelin (Red.),
Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Clipa, O., Mihalache, E. och Serdenciuc, N.L. (2016). Level of Satisfaction in School-Pupil and
Teacher Perceptions. LUMEN Publishing House. Hämtad från revistaromaneasca.ro den 10 mars
2017.
Cornelius-White. J. (2007). Learner-centered teacher-student relationships are effective: A
Meta-Analysis, Review of educational research, 77(1). 113-143.
Eriksson A-L. Göransson, K. Eriksson. Nilholm, C. (Red). (2015). Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Giota, J. Att främja elevers motivation, lärande och skolprestationer. Ekholm, M. & Scherp, H. (Red.) (2014). Det goda lärandets grunder. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar
elevers skolresultat. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. & Yates, G. (2014). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur.
Hejlskov Elven B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares
erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping:
Högskolan i Jönköping, 2007. Jönköping.
Höög, J. & Johansson, O. (Red.) (2014). Framgångsrika skolor: mer om struktur, kultur,
ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: strategier för en
likvärdig skola. (Första upplagan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Jörbeck, A. & Levén, S. (2003). Vinnande skola i dag och i morgon. Stockholm: Gothia. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Klinge, L. (2017). Lärar-elev-relationens betydelse och lärarens relationskompetens. Venue:
Populärvetenskaplig tidskrift för forskning om skola och förskola, 6(1), 1-4.
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Lilja, A. (2015). Hur lärande kan möjliggöras och hindras i skolan. I J. Bengtsson & I.
Berndtsson (Red.), Lärande ur ett livsvärldsperspektiv (s. 35-53). (1. uppl.). Malmö: Gleerups. Lund, A. (2016). När allt annat misslyckats. I A. Lund & S. Lund (Red.), Skolframgång i det
mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Marsh, H. (2012). Relationships for learning: using pupil voice to define teacher− pupil relationships that enhance pupil engagement. Management in Education, 26(3), 161-163. Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning Sverige. Nr 2, 124-138.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter: och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB. Rapp, S. (Red.) (2013). Skolledarskap en bok om att leda förskolans och skolans
utvecklingsarbete. Johanneshov: MTM.
Rapp, S. & Skoglund, P. (2017). Skolans juridifiering [Elektronisk resurs] ett
skolchefsperspektiv. Nomen Förlag.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 221-236). Stockholm: Liber.
Riksdagen.se. Skollag (2010:800).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Hämtad den 1/2 2020.
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik - ett försök till analys av skola i förändring. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 7.
Umeå: Umeå Universitet. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen [Elektronisk resurs].
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola [Elektronisk resurs]:
kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram.
Skolverket.se. Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Reviderad 2019.)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Hämtad den 2/2 2020.
Steinberg, J.M. (2004). Världens bästa fröken: när modern pedagogik fungerar. Solna: Ekelund. Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur. Sveriges kommuner och landsting. (2017). Olika är normen [Elektronisk resurs]: att skapa
inkluderande lärmiljöer i skolan. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sveriges kommuner och landsting. (2019). Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Trondman, M. (2016). Mot ett förklarande narrativ om skolkultur för framgång. I A. Lund. & S. Lund (Red.), Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur.
Ungdomsstyrelsen (2013). 10 orsaker till avhopp [ElektronSKLisk resurs] : 379 unga berättar
om avhopp från gymnasiet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ung idag, 2020. http://www.ungidag.se/. Hämtad den 25/3 2020.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wehrly, S. E. (2015). The Effect of Changes in Teacher-student Relationship Quality on
Students’ Trajectories for Internalizing Behaviors (Doctoral dissertation). Doktorsavhandling, Texas A & M University.
Wingborg, M. (2011). Vad fungerar?: resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Woo, S. C. A. (2015). The influences of teaching quality, student satisfaction, school image, and
student loyalty on the reputation of self-financed higher education institutions in Hong Kong.
(Bilaga 1)
Intervjuguide
Dina erfarenheter och kunskaper inom området är viktiga för forskningen att ta del
av. Därför är det bra att dina erfarenheter och kunskaper från tidigare skolgång
lyfts fram och sprids.
Intervjun med dig kommer att användas som underlag för ett examensarbete som
handlar om relationen mellan elev och lärare som framgångsfaktor i skolgången
för elever i behov av särskilt stöd. Jag som gör intervjun studerar sista terminen på
specialpedagogprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet.
Intervjun består av 15 frågor där du får dela med dig av dina erfarenheter och
synpunkter. Den näst sista frågan ger dig möjlighet att dela med dig av sådant som
är viktigt rörande relationen mellan elev och lärare och som inte framkommit
under intervjun.
De etiska aspekterna inom forskningen är viktiga. Goda exempel betonas inom
samhällsvetenskaplig forskning. Därför är det viktigt att lyfta fram dina
erfarenheter och synpunkter. Din personliga integritet och insyn i privatlivet ska
skyddas så långt som möjligt i enlighet med god forskningssed varför ditt namn
kommer att vara fingerat. Din medverkan är frivillig.
(Bilaga 1)
Allmänt
Vilket år är du född?
Vad har du för studiebakgrund?
Vad har du för sysselsättning nu?
1. Varför är du i behov av stöd och anpassningar?
2. Har du och din/dina vårdnadshavare varit med och tagit fram stöd och
anpassningar i din tidigare skolgång?
3. Vilka stöd och anpassningar har fungerat bäst för dig i sådana fall?
4. Har dina lärare tagit hänsyn till ditt behov av särskilt stöd?
5. Hur har dina relationer till dina lärare påverkat din skolgång?
6.
Har dina lärare haft förväntningar på att du ska prestera bra? Hur har du
märkt det i sådana fall?
7.