Min förhoppning är att denna studie ska vara ett värdefullt redskap för lärarstudenter och verksamma lärare när det gäller att granska och analysera läroböcker , men också när det gäller att använda
berörda läroböcker som undersökts. Resultatet av min forskning har påvisat att det finns medborgerlig bildning uttryckt i valda läroböcker. Det finns skillnader i omfång och på vilket sätt områdena
skildras men det finns ett stöd innehållsmässigt i texterna på samhällskunskaps-läroböckerna för att utveckla en medborgar- och demokratisk kompetens hos eleverna. Det finns, i relation till
demokratisk kompetens, ett värderande budskap i böckerna där man talar om för eleverna att
kompetenser som politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende bidrar till utvecklingen av demokratin vilket framställs som betydelsefullt. I förhållande till
medborgarkompetens finns det uttryckt i böckerna att eleverna behöver kunskaper och utveckla förmågor för att vara aktiva, och informerade deltagare i ett samhälleligt och demokratiskt liv. Det finns ett fokus på att aktivt delta i samhället i olika former i lärobokstexterna. Vidare finns det skillnader i resultatet. Exempelvis karakteriseras Jobba med samhälles (2011) urval av smala avsnitt, de är korta och koncentrerade avsnitt. Mycket av urvalet relateras till vardag och nutid för eleverna. Forum samhällskunskap 1 (2016) har mer djupgående och längre avsnitt och mycket av urvalet relateras till historiska företeelser och mynnar sedan ut i hur det ser ut idag.
Att läroböcker ska innehålla ett medborgerligt bildningsuppdrag bör vara av stor vikt då skolan har som uppdrag att medborgerligt bilda. Man kan därför använda dessa böcker i sin undervisning och vara säker på att det medborgerliga bildningsuppdraget uttrycks. Vidare har mitt fokus i denna studie har varit läroböckers textinnehåll. Ett framtida studieobjekt skulle kunna vara lärobokens funktion för elevers lärande. Detta hade kunnat göras med bakgrund av denna studie då det krävs ett funktionellt analytiskt perspektiv för att åstadkomma detta. Lärobokens funktion och användbarhet kan vidare undersökas genom att se om den stimulerar elever att utveckla kunskaper om ett komplext ämnesinnehåll, eller om eleverna lär sig vissa färdigheter genom läsning av läroböcker. Det skulle vidare kunna handla om vilket
mottagande läroboken får och vilka kunskaper, kompetenser och färdigheter hos eleven som kan stimuleras med hjälp av läroböcker och därmed vilka resultat man de facto kan uppnå med hjälp av läroböckerna. Detta kan göras vidare inom det medborgerliga bildningsfältet, men även på andra områden. Metod till dessa typer av studier skulle kunna vara kvalitativa intervjuer där man får ett inifrån perspektiv från eleverna.
37
Min önskan avslutningsvis är att med denna studie vidare inspirera till fortsatta studier av den pedagogiska texten och till en vidareutveckling kring hur man tänker om läroböcker. Jag menar att man genom en ökad medvetenhet gällande läroböcker som lärare blir en bättre beställare och kan påverka utgivningen hos läroboksförlagen. Vidare är min generella
rekommendation att inslag av medborgerlig bildning i läroböcker bör öka och framställas och inkluderas tydligt. Att öka inslag av medborgerlig bildning ser jag emellertid som det
lämpligaste i dagens och morgondagens samhälle. Det är det enda undervisningsinnehållet, menar jag, som skapar förutsättningar för skapandet av en god allmänhet, en kritisk publik som är aktiva och deltagande medborgare.
38
Referenslista
Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Apple,a Michael och Christian- Smith, Linda, 1991. The politics of the textbook. New York/London: Routledge.
Binkemo, Lars (2011). Jobba med. Samhälle. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning Brolin, Krister & Nohagen, Lars (2016). Forum. Samhällskunskap. 1. Tredje upplagan Stockholm: Sanoma Utbildning
Cambell, David. E. 2012. Making civic count. ,, Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerup,
Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Sockholm: Liber
Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl. Malmö: Liber
Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos
Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
39
Englund, Tomas (1985). Skolan och demokratin. Uppsala.
Englund, Tomas, Lindblad, Sverker, Berg, Gunnar & Wallin, Erik (red.) (1995). Kunskap, organisation, demokrati. Lund: Studentlitteratur
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber,
Grannäs, Jan (2011). Framtidens demokratiska medborgare [Elektronisk resurs] : om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011
Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (1990). Forskningsetiska principer i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Humanistiskasamhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Korsell, Ingela (2007). Läromedel: det fria valet? : om lärares användning av läromedel. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lärobok om läroböcker. (1991). Stockholm: Läromedelsförfattarnas förening
Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Långström, Sture & Virta, Arja (2011). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
40
Sandahl, Johan (2015). Medborgarbildning i gymnasiet : ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. Stockholm : Stockholms universitet, 2015
Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur,
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Skollagen (2010:800): Stockholm, 2010.
Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket,2011. Läroplan för gymnasieskolan
Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket, 2011. Ämnesplan för samhällskunskap
Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2004
41
Bilagor
Demokratisk kompetens
Binkemo, Lars (2011). Jobba med. Samhälle. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning. Främst en fokusering på kapitel 2-4. Sidor 32-70.
URVAL
Tar upp andra världskriget och att det var människors tyckande och handlande som ledde till kriget (sida.33).
Demokrati handlar om två frågor, att alla får vara med och bestämma och besluten fattas av en majoritet. Vidare att alla människor är lika värda (sida. 34). Demokratiska principer så som frihet,
majoritetsprincip, rösträtt, val och rättssäkerhet tas upp som en garanti för att bevara alla människors lika värde och för att folket ska få vara med och bestämma
(sida.35).
TEXTTYP
Ett exempel på när texten är värderande är och
argumenterande är när det framgår att det lönar sig att rösta. Detta inbringar ett förtroende för att det går att förändra det egna samhället (sida. 33:43).
I texten kring kunskaper om politiska processer
framställs demokrati som mest positivt och att det bör föreligga att ha ett politiskt intresse för att
vidareutveckla detta. Texttypen antyder därmed att försöka vara övertygande samtidigt som den är
värderande (sida. 43). Positiv bild av demokrati men samtidigt beskrivande och objektiv då man tar upp
FÖRKLARINGSMODELL Förklaringsmodellen för denna lärobok är att de berättar för någon, i detta fall för gymnasieelever, hur något är uppbyggt eller fungerar, i syfte att denna ska lära sig något nytt.
Läroboken förklarar i relation till demokratisk kompentens för eleverna vad politiskt självförtroende, kunskaper om politiska processer, politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende är och hur det fungerar.
Läroboken motiverar till varför politiskt
självförtroende, kunskaper om politiska processer, politiskt intresse,
42 Vidare tas demokratiska
beslutsformer upp, så som indirekt och direkt
demokrati (sida. 36-37). Demokratiska problem tas i boken upp. Framhäver att genom en demokrati kommer skyldigheter att följa beslut som är demokratiskt fattade. Tar upp problem som
demokratin har vilka bland annat handlar om att det måste finnas åldersgränser för att rösta, brist på kunskap, beslut kan ta tid, passivitet, egoism,
antidemokratiska åsikter (sida. 38-39).
Vidar att demokrati inte är det enda styrelsesättet. Tar upp anarki och diktatur. Vidare tas olika former av diktatur upp, så som fascism/nazism,
kommunism och teokrati (sida. 40-41).
Demokrati och politiska partier tas upp.
Vänsterblocket och
nackdelar på ett bra sätt också. Texten tenderar därför att vara både objektiv och saklig i dess
framläggning (sida. 38-39). Texten är instruerande på det sätt att man betonar aktivitet, att människan måste göra något för att visa politiskt självförtroende och intresse enligt läroboken. Detta kan vara att man måste införskaffa sig kunskap och göra välgrundade val. Texten framhäver att
individen har ett stort ansvar i en demokrati, ”det är vad vi accepterar, hur vi
reagerar, vad vi ifrågasätter och hur vi engagerar oss som kan ödelägga eller utveckla vårt samhälle, vår demokrati” (sida. 33). Vidare skrivs det ”i en demokrati krävs det att du ställer upp och gör din röst hörd” (sida. 39).
och ett demokratiskt beteende är viktigt.
Läroboken anger orsaken till varför demokratier är bättre än andra alternativ. I stor utsträckning och i stort omfång, vilket belyser vikten av detta.
Läroboken tillkännager fakta om politiskt självförtroende, kunskaper om politiska processer, politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende och hur man ska agera.
Läroboken klarlägger att man ska försvara demokratin och även varför.
Många av förklaringarna är mycket personliga, mycket du och jag och många
exempel som är dagsaktuella vilket görs i ett försök till att knyta an till elevernas världsbild och till dem som personer.
43 högerblocket redogörs för.
Vidare de gröna partierna och nationalistiska partier (sida. 42-45).
Det skrivs följande, ”En fördel med detta
styrelseskick…Men dessa kan lätt bli både dåliga och ineffektiva” , berörande att använda sig av en diktatur som styrelseskick. Det blir snabbt ett fokusskifte till varför diktatur är negativt vilket gör texten värderande (sida. 40-41).
”En majoritet av svenskar tror att politiker oftast bryter sina vallöften. Men en stor undersökning som gjordes år 2009 visar att alla politiker håller ungefär 90 procent av alla löften de ger innan ett val oavsett vilka det är som vinner valet”. Detta är en argumenterande text då man genom denna text förmedlar att det bör finnas ett politiskt
självförtroende och att det lönar sig att rösta (sida. 48).
44
Medborgarkompetens
Binkemo, Lars (2011). Jobba med. Samhälle. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning. Främst en fokusering på kapitel 2-4. Sidor 32-70.
URVAL
Det tas i texten upp att vi i Sverige valt att ha
representanter som ska bestämma åt medborgarna. Tanken är att genom val få fram personer som ska representera folkets olika åsikter. Vidare förs en diskussion om valdeltagande och vilka konsekvenser detta får (sida. 47). Det tas upp att det går att ändra en grundlag och att folket i detta har stort makt. Genom att rösta på partier som är emot ändringen kan de stoppa det. Vidare kan det komma att bli en
folkomröstning om man ska ändra en grundlag där individer har stor makt (sida. 49).
TEXTTYP
Texttypen är i vissa fall argumenterande och värderande. Ett exempel på detta är följande avsnitt ”Ju färre personer som röstar desto sämre återspeglar dessa åsikter. Det finns också risk att väljarnas missnöje med de politiska besluten ökar. Det är ofta vanligt att mindre partier med väldig tydliga eller extrema åsikter blir överrepresenterande i val med lågt valdeltagande… I en demokrati får det
accepteras att vissa personer inte bryr sig om politik och väljer att inte rösta. Även om detta kan leda till ökat missnöje och till att extrema partier får ökad makt. Men om man avsäger sig rätten att tycka genom att låta bli
FÖRKLARINGSMODELL Lärobokens förklaringar syftar till att berätta för eleverna hur något är uppbyggt eller fungerar, i syfte att denna ska lära sig något nytt.
Läroboken förklarar för eleverna hur man är en aktiv medborgare som deltar i samhällslivet genom beskrivningar och
instruktioner kring hur man in facto till exempel röstar. Det ges en motivering till, i syfte att förklara, varför man ska vara en aktiv
medborgare. Många exempel på positiva aspekter av detta tas upp.
Läroboken ger en motivering till, i syfte att förklara, varför man ska vara en aktiv
45 I texten redogörs det för
riksdagen. Texten beskriver att beroende på hur svenska folket har röstat i
riksdagsvalet får partierna olika många platser i riksdagen (sida. 50). Tar upp folkrörelser, där människor tillsammans vill driva olika samhällsfrågor. Miljörörelsen tas upp som ett exempel som engagerar allt fler människor i takt med miljöfrågor blivit allt mer angelägna (sida. 58). Vidare tas det i texten upp att det finns många olika sätt att påverka. Några föredrar att påverka genom att gå med i ett parti eller
organisation. Andra metoder är att rösta i val, skicka mejl och brev till politiker eller samla in namnunderskrifter i någon fråga (sida. 59). Vidare beskrivs det att man kan överklaga beslut och anmäla när man tycker att någon behandlas fel, att kontakta medier, att skriva
att rösta, kan det också anses att man avsagt sig rätten att sen komma och klaga (sida. 47).
Texten är vidare beskrivande och övertygande som i
exempelvis detta avsnitt ”I en demokrati ska olika åsikter ha samma rätt att föras fram. Både populära eller stötande åsikter och handlingar hör hemma i en demokrati. Ibland kan man tillexempel se att vänster- och högerextrema personer skyddas av polisen när de demonstrerar. På samma sätt har du en demokratisk rätt att kunna påverka andra utan att bli hindrad, har du också en demokratisk skyldighet att låta andra få tycka och handla utan att hota eller skrämma dem till tystnad” (sida. 57).
Det går vidare att urskilja en instruerande text-typ. Några exempel på detta är
följande:
medborgare. Det är tydligt vilka påverkansmöjligheter eleverna har och varför det är viktigt att delta i
samhällslivet. Läroboken redogör för hur aktiva handlingar och deltagande bidragit till att samhället blivit bättre.
Läroboken tillkännager fakta om medborgarskap och hur man ska agera.
Läroboken förklarar hur man röstar och varför med en pedagogisk
46 insändare och att
demonstrera. Vidare att man måste stå för sina åsikter när man kommunicerar med andra vilket är att påverka, att lyfta fram en fråga eller att välja att köpa eller inte köpa en vara eller tjänst kan påverka (sida. 60).
Texten tar upp vanliga former av organiserad påverkan så som svenska folkrörelser, non-
govermental organization, remiss och lobbying och politiska partier (sida. 61). Texten tar upp att Sverige har en representativ demokrati och att folket väljer representanter som bestämmer åt dem. För att utse dessa representanter har vi val. Texten tar upp att man i svenska röstar i flera val (sida. 62).
Texten tar upp medborgarförslag.
Medborgarförslag innebär att privatpersoner ska kunna lämna in förslag till
”Demonstration Så är går det till att demonstrera
• Ansök hos polisen om att få
demonstrera. • Det kostar några
hundralappar. förbered exempelvis plakat, flygblad eller tal.
• Demonstrera vid den tidpunkt och på den plats där ditt tillstånd gäller” (sida. 59). ”Så här går det till när du röstar. Gå till din.. Ta röstsedeln.. Gå bakom en skärm…Lämna de tre kuverten till personalen som blockar av dig från en lista” (sida. 65).
”Så här kontaktar du politiker eller medier
1. Skriv ner dina åsikter och dina argument för varför du tycker så.
2. Hitta kontaktuppgifter till medier på deras hemsida eller till politiker på riksdagen eller din
47 kommun och
landstingsfullmäktige och att man på detta sätt får en ökad chans att direkt
påverka politiken där de bor (sida. 62).
Vidare tar texten upp hur man röstar (sida. 65). Texten tar upp att i en demokrati har alla människor en rätt att få tycka och tänka vad dem vill. Vidare att man har en rätt att sprida sitt budskap för att påverka andra och bilda opinion. Tanken med dessa rättigheterna är att människor som lever i en demokrati ska våga ha olika åsikter och fråga framföra dem (sida. 65).
Texter framhäver att man kan sprida sitt budskap genom att demonstrera eller att uttrycka sin åsikt i en tidning (sida. 69). Ur en demokratisk
synvinkel ger internet och sociala medier människor en
kommuns hemsida” (sida. 69).
”Så här gör du en namninsamling
1. Skriv ner ditt förslag på papper.
2. Gå runt och be personer som tycker likadant att skriva sitt namn på pappert. 3. Välj till vilka
myndigheter, massmedier eller politiker du ska skicka namninsamlingen” (sida. 69).
Aktivt deltagande i texten beskrivs som positivt och texten är därför värderande. Ett exempel på detta är bland annat utdraget: ” en grupp människor, grundarna av organisationen
greenpeace.. för att protestera mot att USA skulle testa sina kärnvapen utanför Alaska. De gav sig ut på en gammal fiskebåt för att hindra provsprängningen. Fiskebåten fördes bort och sprängningen genomfördes. Detta uppmärksammandes i media, vilket ledde till att
48 unik möjlighet att sprida sitt
budskap utan mellanhänder (sida. 69).
USA fortsättningsvis slutade att provspränga där (sida. 60).
Det står vidare i texten: ”För att kunna skaffa dig åsikter som bygger på fakta behöver du kunskap. Din kunskap är ofta grunden för att kunna påverka
någonting. Det du inte känner till kan du inte heller ändra på. Har du en ide om hur något kan förändras i samhället eller tycker du någonting är fel kan du alltså göra något för att förändra detta. Politikerna och företagen lyssnar faktiskt på dig. Partier vill ha röster och är därför mycket intresserade av vad folket tycker. Företagen vill att du ska köpa deras varor och är därför intresserade av att förändra sina produkter så att du vill köpa dem. Genom att gå med i en organisation eller förening kan du ta hjälp av andra för att förändra det samhälle du lever i. Det kan både vara roligare och ge större effekt
49
att vara flera som arbetar för en viss förändring”. Detta påvisar att man med hjälp av texten försöker instruera eleverna till att vara aktiva. Vidare är texten värderande, beskrivande och
argumenterande (sida. 61). ”Du kanske tycker att en enda röst bland miljoner i ett val inte spelar någon roll, eller att det inte spelar någon roll om du lägger tid på att sopsortera när många andra slarvar med det. Ingen person vill eller kan ensamma ta hela ansvaret. Men alla människor går samma match med sig själva. En match som man vinner lättare om människor runt dig också tar sitt ansvar. Först då är det möjligt att vi faktiskt har många miljoner sim röstar och sopsorterar” Detta redogör för att man med hjälp av texten försöker instruera eleverna till att vara aktiva ytterligare. Vidare är texten värderande, beskrivande och
50
Utöver valda exempel är texten neutral och objektiv i sin sakföring och har en god framföring som inbringar förtroende.
51
Demokratisk kompentens
Brolin, Krister & Nohagen, Lars (2016). Forum. Samhällskunskap. 1. Tredje upplagan Stockholm: Sanoma Utbildning. Främst en fokusering på kapitel 3. Sidor 284-382. URVAL
Politikens huvudfrågor framställs som att de handlar om beslutfattande och sakinnehåll i besluten (sida. 285).
Det står i texten om makt och att det innebär att kunna påverka sitt eget och andras liv. Vidare tas olika former av makt upp såsom politisk, ekonomisk och
opinionsmakt (sida. 286). Tar upp två styrelseskick, demokrati och diktatur (sida. 286)
Diktatur redogörs för där olika former så som militärdiktatur tas upp exempelvis. Att diktaturer är auktoritära. Militären har en
TEXTTYP
”Diktatur innebär.. Mänskliga fri- och rättigheter är ofta starkt beskurna, oliktänkande fängslas och torteras utan laglig grund, regimkritiska tidningar och internet
censureras eller förbjuds och invånarna får vanligtvis inte bilda politiska partier eller