Syftet med denna studie har varit att undersöka, utifrån lärarnas egna uppfattningar, hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. För att kunna undersöka detta formades tre frågeställningar. Dessa frågeställningar var: Hur ser fördelningen av ansvar ut kring social distansering under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?, Hur ser
fördelningen av ansvar ut kring skyddsutrustning under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar? och Hur ser fördelningen av ansvar ut kring informationsspridning av Folkhälsomyndighetens under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?
Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att de har tagit ett större ansvar i frågor om social distansering än vad huvudmannen har gjort. Fördelningen av ansvar kring dessa frågor går att ställa i relation till vad Malmberg och Urbas skriver om vad gäller individens allt större ansvar för hälsofrågor i skolan. Dessa forskare menar att det finns frågor, exempelvis om hälsa, som blir icke-politiska vilket innebär att mer ansvar fördelas ut till individen själv. Studiens resultat från frågorna om social distansering visar, med tanke på ovanstående argument, på att frågorna är i en process mot att bli icke-politiska. Att Arbetsmiljöverket dessutom skriver att det är
huvudmannen som ska ta ansvar för att avstånd hålls förstärker därför denna argumentation.
Processen om icke-politiska frågor kan också kopplas ihop med ansvarsförskjutning som Holthe Gerhard beskriver. Att ansvaret enligt Arbetsmiljöverket ska ligga hos huvudmannen men att resultatet säger att lärarna uppfattar att ansvaret övervägande fördelats på de själva är ett tecken på att en förskjutning kan ha skett. Utifrån denna studie går det dock inte att göra ett
konstaterande att ansvaret faktiskt förskjutits då vi endast gjort ett kort nedslag i hur lärarna just nu uppfattar dessa frågor. För att kunna konstatera om ansvaret har förskjutits till lärarna från huvudmannen krävs att detta undersöks över längre tid.
Arbetsmiljöverkets beslut att ge direktiv till lärarna, kring hur deras undervisning kan anpassas till ett mer smittsäkert tillvägagångssätt, kan medföra negativa konsekvenser för deras
arbetsmiljö och således deras hälsa. Resultatet visar att lärarna tycker att det är svårt att upprätthålla att den social distansering följs, vilket går i linje med Arbetsmiljöverkets
33 undersökning som visar brister i hanteringen av smittspridning i skolan. Detta betyder i sin tur att lärarna uppfattar att de tilldelats ansvaret för ett uppdrag som kanske inte går att genomföra. Med hänvisning till Hays fjärde politiska kriterium betyder det politiska beslut som tagits kan
innebära både kort och långsiktiga konsekvenser. Detta kan dels leda till att lärarnas allmänna hälsa sjunker, men också att hanteringen av smittspridningen inte kan ses som effektiv vilket kan ge konsekvenser för samhället i övrigt. Utifrån ovanstående resonemang blir slutsatsen att svaret på hur fördelningen av ansvar sett ut mellan lärare och huvudman kring social distansering att ansvaret enligt lärarna övervägande lagts på de själva.
Baserat på diskussionen kring frågorna om skyddsutrustning kan vi dra slutsatsen att fördelningen av ansvar varierar mellan frågorna. Resultatet visar att lärarna uppfattar att huvudmannen har tagit ett något större ansvar vad gäller inköpet av utrustning jämfört med lärarna själva. Denna fråga går således inte i linje med Malmbergs och Urbas beskrivning av icke-politiska frågor eftersom att huvudmannens ansvar i denna fråga uppfattas som större.
Därför blir resonemang om förskjutet ansvar från huvudmannen till lärarna inte aktuell i denna fråga. Enligt Arbetsmiljölagen förväntas arbetsgivaren ta ansvaret för skyddsutrustning på en arbetsplats, vilket enligt lärarna i vår studie uppfattar att huvudmannen inte gjort fullt ut.
Resultatet visar också att huvudmannen har tagit ett lägre ansvar för användandet av skyddsutrustning i skolan jämfört med det för inköpet. Ansvaret för användningen är något lärarna i studien i högre grad själva uppfattar att de tagit ansvar för. Eftersom att det fördelades bort från huvudmannen går det att se kopplingar mellan studiens resultat och Halmstad kommuns agerande i munskyddsfrågan. Precis som Malmberg och Urbas diskuterar om hållbar utveckling, går det utifrån vårt resultat att se tydliga indikationer på att frågan om användandet av
skyddsutrustning går mot att avpolitiseras. Men det går samtidigt inte att fastslå om frågan är helt avpolitiserad eller inte. För att konstatera detta krävs vidare forskning som visar på denna
tendens över tid.
Vad gäller hur lärarna uppfattar ansvarsfördelningen kring informationsspridningen av FHM:s riktlinjer går det att se liknande drag som det kollektiva ansvar Allen och Mintrom beskriver.
Vår studie visar på att huvudmannen enligt lärarnas uppfattningar har tagit ansvar för att sprida information om FHM:s riktlinjer på skolorna. Resultatet visar däremot att några lärare inte tyckt
34 att denna information varit tillräcklig. Att hitta information om riktlinjerna som gäller på
skolorna är något som därför också lärarna själva uppfattar att de tagit ansvar för. Slutsatsen blir därför att ansvaret varit jämnt fördelat mellan både lärarna och huvudmannen, vilket därför betyder att ansvaret kan ses som kollektivt.
I och med att vårt resultat grundar sig på två skolors lärare i en kommun i södra Sverige blir således vårt resultat och arbetets slutsatser begränsade till just detta perspektiv. Detta medför att vårt resultat troligtvis hade sett annorlunda ut om fler skolor och kommuner hade medverkat i studien. Detta hade följaktligen inneburit att våra slutsatser hade kunnat bli mer generaliserbara.
Som tidigare nämnt är förslag på vidare forskning att fokusera på fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman över tid. Detta kan leda till att det går att mer precist konstatera om
ansvaret kan ses som förskjutet. Ytterligare forskning kan med fördel också fokusera på andra delar av Sverige för att på så sätt kartlägga om liknande tendenser finns i andra delar av landet.
35
7. Didaktiska implikationer
I Undervisa i samhällskunskap – en ämnesdidatisk introduktion skriver Ingegerd Ekendahl, Lars Nohagen och Johan Sandahl om tre bildningsideal som eftersträvas i samhällskunskap. Den första är den humanistiska bildningen som menar att bildning gör att individen utvecklas och frigörs.77 Detta arbete visar bland annat att utveckling och frigörelse av kan ha en betydelsefull roll för individen. Vår slutsats kring social distansering säger att indivder får ta ett större ansvar i områden som politiken annars har ett större ansvar för. Det betyder att skolan har en viktig roll i att förebereda eleverna för en framtid med allt större ansvar. Den andra, den demokratiska bildningen, riktas till att individer ska kunna bidra och delta i den demokratiska utvecklingen.78 I den demokratiska bildningen ska eleverna lära sig om politiskt handlande och att de har
möjligheten att vara med och förändra politiska beslut. Det centrala innehållet för
samhällskunskap i gymnasiskolan innehåller delar som i någon mån tar upp politiska strukturer, maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån
grundläggande demokratimodeller.79 Vårt arbete visar att en demokratisk bildning är viktig då ansvar på arbetsplatsen kan delas kollektivt mellan individen och de politiskt ansvariga. Vi kommer i våra slutsatser fram till att ansvaret för informationsspridning av FHM:s riktlinjer i mångt och mycket har delats mellan lärarna och huvudmannen. Genom att skolan bidrar till elevernas demokratiska bildning kan detta leda till att eleverna i senare delar av livet lär sig att fungera i grupper där ansvar delas. Den tredje är den ekonomiska bildningen handlar om att man ska innefatta kunskaper om landets ekonomi så att den kan utvecklas.80
Det är av stor vikt att eleverna lär sig om deras möjligheter att kunna påverka sin framtid, med andra ord behöver de ha demokratisk bildning i politik. Definitionen av politik beskriver Heywood som sammanhanget där människor samarbetar med varandra på grund av att de politiska besluten är kollektiva för att de påverkar alla i gruppen. Statsvetaren skriver även att samarbete för att kunna lösa konflikter och meningsskiljaktigheter för att sedan komma fram till
77 Ingegerd, Ekendahl, Lars, Nohagen & Johan Sandahl, Undervisa i samhällskunskap – en ämnesdidatisk introduktion, Stockholm: Liber AB, 2015, s. 46-47.
78 Ekendahl, Nohagen & Sandahl, s. 46-47.
79Skolverket, Läroplan för examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 (reviderad 2018), Västerås: Edita, 2011.
80 Ekendahl, Nohagen & Sandahl, s. 46-47.
36 ett beslut som är bäst för så många som möjligt.81 Eftersom att skolans värdegrund vilar på att vi ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar, är det av betydele att eleverna i tidig ålder lär sig om demokrati och politik. Det kan även vara önskvärt att implementera att samarbeta redan i skolan så lärare och elever får en bra arbetsmiljö.
81 Heywood, 2002, s. 5.
37
8. Referenslista
Allen, Ann och Mintrom, Michael. Responsibility and school governance. Educational Policy.
Vol. 24, nr. 3, 2010: 439-464.
Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöansvar i skolan. Arbetsmiljöverket. 2020.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/arbetsmiljoansvar-i-skolan/ (Hämtad 2021-04-21).
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB, 2007.
Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars och Sandahl, Johan. Undervisa i samhällskunskap – en ämnesdidatisk introduktion. Stockholm: Liber AB, 2015.
Eriksson, Josefine och Forsberg-Håkansson, Ingela. Röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2020
Folkhälsomyndigheten.Lärare har ingen högre risk för att smittas av covid-19.
Folkhälsomyndigheten. 2020.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/november/larare-har-ingen-hogre-risk-for-att-smittas-av-covid-19/ (Hämtad 2021-06-11).
Folkhälsomyndigheten. Pandemi-beredskap - Hur vi förbereder oss - Ett kunskapsunderlag.
2019.
Folkhälsomyndigheten. Rekommendation om munskydd i samhället.
Folkhälsomyndigheten. 2021.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/munskydd/ (Hämtad 2021-06-14).
Folkhälsomyndigheten. Smittspridningen i skolan återspeglar ökningen av covid-19 i samhället.
Folkhälsomyndigheten. 2021.
38
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2021/april/smittspridningen-i-skolan-aterspeglar-okningen-av-covid-19-i-samhallet/ (Hämtad 2021-04-21).
Hallandsposten. Skolor gör inte nog för att stoppa smittan. Halladsposten. 2021.
https://www.hallandsposten.se/nyheter/sverige/skolor-gör-inte-nog-för-att-stoppa-smittan-1.46240857 (Hämtad 2021-05-23).
Heywood, Andrew. Political theory - An introduction. London: Palgrave Macmillan, 1999.
Heywood, Andrew. Politics. New York: Palgrave Macmillan, 2002.
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon och Nilsson, Marco. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014.
Holthe Gerhard, Norah. Utrota fattigdom med en kopp kaffe? - En studie gällande vilken aktör som tillskrivits ansvaret för en rättvis handel i svensk nyhetsmedia mellan 1990 och 2019.
Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2019.
Malmberg, Claes och Urbas, Anders. Health in school - stress, individual responsibility and democratic politics. Cultural studies of Science Education. nr. 14, 2018: 863-878. doi:
10.1007/s11422-018-9882-0.
Malmberg, Claes och Urbas, Anders. Hållbar utveckling - vem är och bör vara ansvarig?
Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2018.
Regeringskansliet. Regeringskansliets rättsdatabaser. Regeringskansliet. 2020.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1977:1160 (Hämtad 2021-04-12).
Skolverket. Förbättra arbetsmiljön i skolan. Skolverket. 2020.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/vardegrund-och-arbetsmiljo/arbetsmiljon-i-skola-och-forskola (Hämtad 2021-04-12)
39 Skolverket. Läroplan för examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 (reviderad 2018). Västerås: Edita, 2011.
Sveriges radio. Halmstad förbjuder munskydd i skolan. Sveriges radio. 2021.
https://sverigesradio.se/artikel/halmstad-forbjuder-munskydd-i-skolan (Hämtad 2021-04-13)
SVT Nyheter. Halmstad förbjöd lärare att använda skyddsutrustning. Sveriges television AB.
2021.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halmstad-forbjuder-munskydd-i-skolans-lokaler (Hämtad 2021-04-13).
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer. Mölnycke: Elanders Gotab, 2002.
40
41
2021-05-25 E d a a d a a c d a d COVID-19 a d
://d c . .c / /d/1L d_J b d b9 7Y 5LYIP ORR U XCK BBbLF / d 2/5
3.
Ma k nl ne al.
0-5 6-10 11-20 21-30 31-40 40 e e e
Ta äll i g ill f lja de f åg E da e al e a i ka a ge S a a ge a klicka i e al e a i
4.
Ma k nl ne al.
I e a
1 2 3 4 5
I c e h g c g
5.
Ma k nl ne al.
I e a
1 2 3 4 5
I c e h g c g Å i ke
I ilke äck i g ha d lä a e få äke älla a cial di a e i g f lj å k la
I ilke äck i g a e d a h d a e ha äke äll a cial di a e i g f lj å k la
42 3. I vilken utsträckning anser du att det varit möjligt att upprätthålla social distansering på skolan
4. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har bidragit till att skapa möjligheter till att upprätthålla social distansering på skolan
5. I vilken utsträckning har du fått köpa in skyddsutrustning som använts i skolan
6. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har köpt in skyddsutrustning till skolan
43
7 I vilken utsträckning har du fått säkerställa att skyddsutrustning använts på skolan
8 I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har säkerställt att skyddsutrustning använts på skolan
9 I vilken utsträckning anser du att det varit möjligt att upprätthålla att skyddsutrustning använts på skolan
10 I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har bidragit till att det har funnits förutsättningar för att skyddsutrustning använts på skolan
44
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Amanda Arvidsson Alexander Eliasson