Examensarbete
Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) -
samhällskunskap samt ett av ämnena historia - religion 300 hp
Vem bär ansvaret?
En kvantitativ undersökning av lärares uppfattningar om ansvarsfördelningen kring smittskyddsåtgärder under COVID-19 pandemin mellan huvudman & lärare
Samhällskunskap 15 hp
Halmstad 2021-06-22
Amanda Arvidsson, Alexander Eliasson
Sammanfattning
Forskning visar ett allt större intresse för undersökningar om hur fördelningen av ansvar mellan politik och individ ser ut i olika frågor. I samband med COVID-19 pandemin har fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman blivit aktuell eftersom debatten om munskydd har varit diskuterad. Vår studie syftar därför att, utifrån lärarnas egna uppfattningar, undersöka hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Smittskyddsåtgärder fungerar i arbetet som ett paraplybegrepp till de tre underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning, 3) FHM:s riktlinjer. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgörs av verksamma lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Resultatet från studiens enkät analyseras och diskuteras med hjälp av teorier om avpolitisering och ansvarsfördelning. Undersökningen antyder utifrån lärarnas uppfattningar att fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman varierar beroende på underkategori. Resultatet visar därför att arbetets teorier är olika närvarande.
Nyckelord: COVID-19, ansvarsfördelning, avpolitisering, huvudman, lärare, skola, politik, individ, smittskyddsåtgärder
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING & PROBLEMFORMULERING ... 3
1.1SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2. BAKGRUND ... 6
2.1ARBETSMILJÖLAGEN ... 6
2.2ARBETSMILJÖN I SKOLAN ... 6
2.3SMITTSKYDDSÅTGÄRDER I SKOLAN ... 7
3. TEORETISKT RAMVERK ... 9
3.1DEFINITIONEN AV POLITIK ... 9
3.2POLITIK OCH INDIVID ... 10
3.3ANSVARSFÖRSKJUTNING ... 11
4. METOD ... 13
4.1ENKÄTEN ... 13
4.2UNDERSÖKNINGSGRUPP & URVAL ... 15
4.2.1 Bortfall ... 15
4.3ANALYSMETOD ... 16
4.4FORSKNINGSETIK ... 16
4.5OPERATIONALISERING ... 17
5. RESULTAT & ANALYS ... 19
5.1SOCIAL DISTANSERING ... 19
5.1.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i frågor om social distansering ... 19
5.1.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i frågor om social distansering ... 21
5.1.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i frågor om social distansering ... 22
5.2SKYDDSUTRUSTNING ... 23
5.2.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i frågor om skyddsutrustning ... 23
5.2.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i frågor om skyddsutrustning ... 25
5.2.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i frågor om skyddsutrustning ... 27
5.3FHM:S RIKTLINJER ... 28
5.3.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i påståenden om FHM:s riktlinjer ... 28
5.3.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i påståenden om FHM:s riktlinjer ... 29
5.3.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i påståenden om FHM:s riktlinjer ... 30
6. SLUTSATSER ... 32
7. DIDAKTISKA IMPLIKATIONER ... 35
8. REFERENSLISTA ... 37
BILAGOR ... 40
BILAGA 1 ... 40
3
1. Inledning & problemformulering
Under våren 2020 drabbades världen av en global pandemi vilket gjorde att alla delar av samhället blev påverkat på något sätt. Skolor i stora delar av världen stängdes ner medan den svenska skolan i så stor utsträckning som möjligt hölls öppen. Folkhälsomyndigheten var tydlig med att grundskolan var viktig för barns och ungas hälsa.1 För att undvika smittspridning och trängsel skulle skolan vidta smittskyddsåtgärder för att ha möjligheten att fortsätta med
undervisningen.2 Detta innebar att skolan som arbetsplats förändrades och likaså frågan om vilka arbetsuppgifter som skulle ingå i lärarnas uppdrag. Vi tycker att detta scenario kan jämföras med vad många verksamma forskare anser om att ansvaret har flyttats från politik till individ, vilket i skolans fall betyder huvudman till lärare. Det har skapat ett allt större intresse kring forskning om kopplingen mellan politik, ansvar och individualisering. Detta intresse bidrar till
kartläggningen om fördelningen av ansvar inom olika områden. Claes Malmberg och Anders Urbas studie om hållbar utveckling visar på samma tendenser av fördelat ansvar från politik till individ.3 Samtidigt är flera forskare överens om att ansvarsfrågan handlar om en sorts
avpolitisering i samhället. Enligt Andrew Heywoods definition av politik innebär det att de kollektivt bindande besluten nu läggs på individen.4 Det betyder att frågor som tidigare förknippades med politik transformerats till mer icke-politiska frågor.5 I skolan kan vi se att hanteringen av hälsoproblem såsom stress har avpolitiserats i skolans textböcker, vilket då betyder att mer ansvar lagts på individen.6
En fråga som vuxit fram i samband med rådande COVID-19 pandemi är ansvaret kring
arbetsmiljö. Pandemin har påverkat arbetsmiljön genom den konstanta närvaron av smittorisk på arbetsplatsen som i sin tur har skapat oro bland personal. Arbetsmiljöverket har med uppdrag
1 Folkhälsomyndigheten, Smittspridningen i skolan återspeglar ökningen av covid-19 i samhället, (2021-04-15) https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/april/smittspridningen-i-skolan- aterspeglar-okningen-av-covid-19-i-samhallet/
2 Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöansvar i skolan, (2020-12-14)
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/arbetsmiljoansvar-i- skolan/
3 Claes, Malmberg & Anders, Urbas, Hållbar utveckling - vem är och bör vara ansvarig?, Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2018.
4 Andrew, Heywood, Politics, New York: Palgrave Macmillan, 2002, s. 5.
5 Norah, Holthe Gerhard, Utrota fattigdom med en kopp kaffe? - En studie gällande vilken aktör som tillskrivits ansvaret för en rättvis handel i svensk nyhetsmedia mellan 1990 och 2019, Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2019, s. 13.
6 Claes, Malmberg & Anders, Urbas, Health in school - stress, individual responsibility and democratic politics, Cultural studies of Science Education 14, 2018, s. 874-875.
4 från regeringen gjort en undersökning om smittspridningen i skolan. Myndigheten gjorde 25 inspektioner där nära hälften visade brister i hanteringen av smittspridning. Inspektörerna återkopplade ofta till att den sociala distanseringen i skolan var svår att hålla.7 I sjukvården framkommer det att det behövs tydliga riktlinjer för att bedriva ett smittsäkert arbete. Att det finns adekvat skyddsutrustning som används krävs för att tillgodose en arbetsmiljö utan oro, men att dessa krav inte fullföljs fullt ut.8 Samma tendenser kan tydas i skolan och diskussionen kring användandet av skyddsutrustning har också varit ett debatterat ämne. Särskilt inom Halmstad kommun där användandet av munskydd under en kort period förbjöds. Ett förbud som grundades i att politiska aktörer inte kunde ta ansvar för ett felaktigt användande av utrustningen.9 Ansvaret för skyddsutrustningen kom istället att läggas på individen eftersom att de politiska aktörerna tagit avstånd i frågan. Folkhälsomyndigheten menar även att en övergripande användning av munskydd inte är motiverad i samhället i stort.10 Dessutom menar de att skolan inte ses som en riskmiljö och att lärarna inte löper en högre risk för att smittas jämfört med andra yrkesgrupper.11
Diskursen kring användandet av munskydd i Halmstad kommun har väckt vårt intresse angående smittskyddsåtgärder under COVID-19 pandemin. I vårt arbete använder vi smittskyddsåtgärder som ett paraplybegrepp där underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning och 3) Folkhälsomyndighetens (FHM) riktlinjer ingår. I frågan om munskydd visar Halmstad kommuns agerande tendenser på tvetydighet vad gäller vem som bär ansvaret för användandet av
munskydd i skolan. Kommunen gick från att förbjuda munskydd till att låta var och en besluta om användandet. Med tanke på forskningens teorier kring ansvarsfördelning och ovan nämnda exempel finner vi en problematik kring vem som tar det faktiska ansvaret kring
smittskyddsåtgärder i skolan. Därför finner vi det är lämpligt att undersöka hur fördelningen av
7 Hallandsposten, Skolor gör inte nog för att stoppa smittan, (2021-05-06)
https://www.hallandsposten.se/nyheter/sverige/skolor-gör-inte-nog-för-att-stoppa-smittan-1.46240857
8 Josefine, Eriksson & Ingela, Forsberg-Håkansson, Röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under covid-19 pandemin.
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2020, s. 18-19.
9 Sveriges radio, Halmstad förbjuder munskydd i skolan, (2021-01-23) https://sverigesradio.se/artikel/halmstad- forbjuder-munskydd-i-skolan
10 Folkhälsomyndigheten, Rekommendation om munskydd i samhället, (2021-06-14)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och- smittspridning/smittspridning/munskydd/
11 Folkhälsomyndigheten, Lärare har ingen högre risk för att smittas av covid-19, (2020-11-12)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/november/larare-har-ingen-hogre-risk- for-att-smittas-av-covid-19/
5 ansvar sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan mellan lärare och huvudmannen. Detta
undersöker vi genom att göra en studie om lärarnas egna uppfattningar om hur ansvaret kring smittsskyddsåtgärder i skolan sett ut mellan lärarna själva och huvudmannen under COVID-19 pandemin.
1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka, utifrån lärarnas egna uppfattningar, hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman har sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Anledningen till varför vi vill undersöka detta är för att bidra med
kunskap om hur ansvaret för smittskyddsåtgärder har hanterats i skolan. Eftersom att COVID-19 pandemin är en ny företeelse i det moderna samhället finns det begränsat med forskning inom detta område. Vårt arbete ämnar därför att fylla en del av denna kunskapslucka. Därför har följande frågeställningar utformats:
1. Hur ser fördelningen av ansvar ut kring social distansering under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?
2. Hur ser fördelningen av ansvar ut kring skyddsutrustning under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?
3. Hur ser fördelningen av ansvar ut kring informationsspridning av
Folkhälsomyndighetens riktlinjer under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?
6
2. Bakgrund
Under denna rubrik görs redogörelsen för bakgrunden som är av betydelse för detta arbete.
2.1 Arbetsmiljölagen
I arbetsmiljölagen föreligger de allmänna krav som innefattar miljön på arbetsplatser. Syftet med lagen är att skapa en god arbetsmiljö och att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet.
Arbetsgivaren har en skyldighet att följa arbetsmiljölagen på arbetsplatsen. På arbetsstället med minst 5 anställda ska det finnas en eller flera skyddsombud. I kapitel 1 står det ”1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”12 I kapitel 2 återfinns ohälsa och olycksfall men i förhållande till skyddsutrustning
“7 § Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.”13 I kapitel 3 som handlar om de allmänna skyldigheter står det även att “1 a § Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.”14
2.2 Arbetsmiljön i skolan
Arbetsmiljöverket skriver att det är politikerna i fullmäktige som ska ge förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet samt att politikerna i utbildningsnämnden kontrollerar att lagen följs.15
Skolverket skriver att i skolan är det skolhuvudmannen som är arbetsgivaren och har ansvar över personalen och elevernas arbetsmiljö. I arbetsmiljöarbetet ingår det allt från brandsäkerhet till social och organisatorisk arbetsmiljö. Huvudmannen har även ansvaret för att det finns en arbetsmiljöorganisation kopplat till verksamheten.16 I en kommunal nämnd som är ansvarig för en skola är det vanligt att fördela arbetsmiljöuppgifter till bland annat skolchefen eller rektorn som i sin tur fördelar vidare uppgifter till andra befattningar eller personer.17
Eleverna skyddas i huvudsak av arbetsmiljölagen och det gör de från och med förskoleklass.
Från och med årskurs 7 kan eleverna själva utse ett elevskyddsombud och får vara med i arbetet
12 Regeringskansliet, Regeringskansliets rättsdatabaser, (2020) http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1977:1160
13 Ibid.
14 Ibid.
15 Arbetsmiljöverket.
16 Skolverket, Förbättra arbetsmiljön i skolan, (2020-06-10)
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/vardegrund-och-arbetsmiljo/arbetsmiljon-i- skola-och-forskola
17 Arbetsmiljöverket.
7 att främja arbetsmiljön i skolan. Några problem kopplat till arbetsmiljö kan vara ohälsosam arbetsbelastning, buller och psykosociala problem och stress.18Arbetsmiljön i skolan skiljer sig inte avsevärt från arbetsmiljölagen och det ska finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete från arbetsgivaren. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är till för att genomföra, undersöka och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olyckor på skolorna.
2.3 Smittskyddsåtgärder i skolan
Folkhälsomyndigheten skriver i Pandemi-beredskap att arbetsmiljölagen ger möjlighet att stänga en arbetsplats om det finns risk för en hög smittspridning.19Arbetsmiljöverket menar att det är arbetsgivaren som har den generella skyldigheten att undvika smittspridning i skolan. Åtgärderna kan vara att se över städrutiner, att undervisningen ska bedrivas i mindre grupper eller utomhus och se till att personalen kan tvätta eller desinfektera händerna.20
För att förebygga smittspridning i skolan har rektorer, lärare och elever fått information från Arbetsmiljöverket om hur de ska agera. Några exempel på information och åtgärder kan vara att man ska stanna hemma vid symtom eller om någon i familjen är sjuk i COVID-19. Skolan ska undvika att samla elever och personal i stora grupper och istället ha möten utomhus, i små grupper eller digitalt. Lärare ska fundera på hur de på bästa sätt kan genomföra lektioner och aktiviteter på ett sätt som minskar risken för smittspridning. Några tips till lärare är att öka avståndet mellan sittplatserna i klassrummet, dela upp eleverna i mindre arbetsgrupper, undvika att låta många elever använda samma utrustning och hålla avstånd till sina kollegor.
Arbetsmiljöverket skriver att om smittorisken är högre vid vissa arbetsmoment ska personalen få använda skyddsutrustning som till exempel engångshandskar.21 Skyddsutrustning har varit ett debatterat ämne inom Halmstad kommun som gick ut den 23 januari med att ”förbjuda lärare att använda munskydd i skolan”. Förvaltningschefen i barn- och ungdomsförvaltningen ansåg att det fanns ”stora risker med att munskydd hanteras fel”.22 Beslutet fick mycket kritik av både
lärarkåren och facket. Lärarnas Riksförbund tyckte att det var ett synnerligen olämpligt beslut
18 Ibid.
19 Folkhälsomyndigheten, Pandemi-beredskap, 2019, s. 31.
20 Arbetsmiljöverket.
21 Ibid.
22 Sveriges radio.
8 och menar ”att påstå att lärare inte skulle kunna klara av att hantera munskydd känns som ett underkännande av hela yrkesgruppen”.23 Halmstad kommun drog senare tillbaka beslutet och lärare inom kommunen får nu använda munskydd men får bekosta det själva.
23 SVT Nyheter, Halmstad förbjöd lärare att använda skyddsutrustning, (2021-01-23) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halmstad-forbjuder-munskydd-i-skolans-lokaler
9
3. Teoretiskt ramverk
Under denna rubrik beskrivs den tidigare forskningen som är av betydelse för studiens syfte.
Först ges definitionen av politik som detta arbete förhåller sig till. Sedan följer ett avsnitt om förhållandet mellan politik och individ. Avslutningsvis diskuteras fördelningen av ansvar och ansvarsförskjutning.
3.1 Definitionen av politik
För att bättre förstå politikens roll i diskursen om ansvarsförskjutning hänvisar vi till statsvetaren Andrew Heywoods definition av politik från hans bok Politics. I boken förklarar Heywood att politik har många utmärkande drag och många definitioner. Den övergripande klassiska
definitionen av politik är att det är en form av aktivitet där människor skapar, bevarar och ändrar de allmänna reglerna som vi lever under. Heywood definierar således politik som sammanhanget där människor samverkar med varandra eftersom att de politiska besluten är kollektiva då de påverkar alla i gruppen.24 Vid sidan av denna övergripande beskrivning har politik i och med dess kollektiva definition en nära relation till konflikt och samarbete. Heywood menar att eftersom beslutsprocessen innefattar flera olika aktörer med olika åsikter och förslag handlar politik om att samarbeta. Genom samarbete ska eventuella konflikter och meningsskiljaktigheter kunna lösas för att sedan komma fram till ett beslut som är bäst för så många som möjligt. Men viktigt att också nämna är att beslutens konsekvenser även kan orsaka konflikter eftersom de politiska beslutens konsekvenser kanske inte är alla till lags.25 I Political theory - An introduction har Heywood förtydligat ovan nämnda definition av politik i fem olika delar.
1. Politik är en aktivitet
2. Politik är en social aktivitet som rör sig runt interaktionen mellan och kring människor.
3. Politik utvecklas ur mångfald - när olika intressen, behov eller önskemål möts.
4. Politik är nära sammankopplat med konflikter som uppstår när olika intressen rivaliserande mål möts.
5. Politik handlar om kollektiva beslut som är bindande och påverkar grupper med människor.26
24 Heywood, 2002, s. 5.
25 Ibid., s. 4.
26 Andrew, Heywood, Political theory - An introduction. London: Palgrave Macmillan, 1999, s. 52.
10
3.2 Politik och individ
Professorn Claes Malmberg och statsvetaren Anders Urbas skrivit i Hållbar utveckling – vem är och bör vara ansvarig? om frågor som rör klimatet och dess påverkan på samhället. Forskarna tar upp relationen mellan den enskilda individens ansvar, gentemot samhällets ansvar. De menar att politikens roll har minskat samtidigt som individens val och ansvar i samhället har blivit mer central än tidigare. I sin studie använder Malmberg och Urbas sig av ett analysverktyg som Colin Hay har utvecklat för att kunna studera politisering och avpolitisering av frågor i samhället.27
Hay har delat in politik i fyra olika kriterier för att lättare kunna analysera förhållandet mellan politiska och individuella frågor. Den första kallas politics as choice som innebär att politik kännetecknas av att människor har en möjlighet att välja mellan olika alternativ. Det andra kriteriet kallas politics as the capacity for agency vilket betyder att människor har förmågan att förändra situationer inom politiken. Sammanhang där individer inte har möjlighet att förändra politiska situationer kallas därför icke-politiska. Den tredje, politics as deliberation utmärks av att alternativ kan diskuteras och analyseras i olika politiska situationer. Frågor som inte
diskuteras eller framförs ur olika perspektiv är inte politiska. Det fjärde kriteriet politics as social interaction menar att politik kännetecknas av direkta eller indirekta beslut som har både kort- och långsiktiga konsekvenser för fler personer än den enskilda individen.28
Förhållandet mellan politik och individ är något som återigen Claes Malmberg och Anders Urbas diskuterar. I deras arbete Health in school: stress, individual responsibility and democratic politics beskriver forskarna att skolhälsoutbildningen har utvecklats till att hälsa är något som individen mer och mer får ta eget ansvar över. I läroböcker på gymnasiet framträder hälsa och stress som en icke-politisk fråga, trots att bakgrunden till problemen kan orsakas av statliga faktorer, såsom kraven i skolan. Eftersom att det räknas som ett personligt dilemma försvinner de statliga aspekterna av problemet när det gäller att hantera dessa problem. En individ förväntas
27 Malmberg & Urbas, 2018, s. 1-2.
28 Ibid., s. 6.
11 således utså en problemfylld arbetsmiljö i skolan som är politiskt skapad, men förväntas också ta eget ansvar för de personliga problem som miljön skapar.29
3.3 Ansvarsförskjutning
I tidigare stycken har vi diskuterat definitionen av politik samt politik i förhållande till individ.
Dessa två begrepp är en viktig del för att förstå deras förhållande till varandra och för att det ligger till grund för förskjutningen av ansvar från politik till individ. Norah Holthe Gerhard skriver i sin studentuppsats, Utrota fattigdom med en kopp kaffe? att ansvarsförskjutning innebär att individen delgivits mer ansvar inom områden där politiken tidigare ingripit.30 Detta fenomen går även att se i hur organisationer styrs som forskarna Ann Allen och Michael Mintrom
benämner i artikeln Responsibility and school governance. Forskarna till texten utgår ifrån begreppet ansvarsfördelning när de diskuterar skolledningens ansvar i att upprätthålla skolan grundläggande syfte gentemot eleverna. Forskarna beskriver begreppet ansvarsfördelning som en process där mer ansvar riktas mot individer och bort från politiska aktörer inom skolan.31 Vid fördelningen av ansvar diskuterar Allen och Mintrom att det skapas ett kollektivt ansvar vad gäller frambringandet av skolans syfte. Detta betyder att ansvaret för att forma elever till demokratiska medborgare inte enbart ligger på de politiska aktörerna som driver skolan utan också på elevernas föräldrar. Detta betyder i sin tur att föräldrar förväntas ha liknande kunskaper och verktyg som skolorna har för kunna fylla skolans tidigare ansvarsroll i frågan.32
Den tidigare forskningen visar sammanfattningsvis att politik är en kollektiv aktivitet med kollektivt påverkande effekter. Politik har också olika kriterier som alla på sitt sätt påverkar i vilken utsträckning frågan är förändrings- och diskuterbar för individen. Vad gäller
ansvarsfördelning visar forskningen att frågan är vida diskuterad inom flera olika områden och frågor. Dessutom visar forskningen även tendensen att individen har tagit ett större ansvar inom bland annat miljö-, hälso- och fostransfrågor. Det här teoretiska ramverket kan i den här studiens kontext fungera som ett instrument i arbetets analys. Med andra ord kan vi använda oss av teorin
29 Malmberg & Urbas, 2018, s. 874-875.
30 Holthe Gerhard, s. 12.
31 Ann, Allen & Michael, Mintrom, Responsibility and school governance, 24:3, Educational Policy, 2010, s. 439- 440.
32 Ibid., s. 441-444.
12 om politik-individ för att analysera lärarnas egna uppfattningar kring frågor om deras samt huvudmannens roll i smittskyddsåtgärder i skolan.
13
4.Metod
Enligt Alan Bryman i Samhällsvetenskapliga metoder lämpar sig en kvantitativ forskningsansats kring studier som ämnar att pröva teorier.33 I och med detta arbetes fokus kring teorierna om avpolitisering och ansvarsfördelning lämpar sig därför en kvantitativ forskningsmetod. Likaså gäller det här arbetets intresse kring statistiska företeelser, vilket passar väl in i den kvantitativa forskningen som Bryman beskriver.34 I metodavsnittet kommer vi att beskriva tillvägagångssättet för det här arbetet. Vi kommer att presentera enkäten, undersökningsgrupp, urval, analysmetod, forskningsetik samt en avslutande diskussion kring arbetets operationalisering.
4.1 Enkäten
Under denna rubrik kommer vi föra resonemang kring enkätens utformning och argumentera för valet av dess frågor. Vi vill genom dessa resonemang och argumentationer visa att enkäten är utformad och präglad utifrån arbetets syfte och teoretiska ramverk.
För att kunna mäta hur lärarna uppfattar sin egna och huvudmannens roll i ansvaret kring smittskyddsåtgärder under COVID-19 pandemin används likertskalan. Likertskalan innebär att man mäter olika attityder genom att låta respondenten besvara olika frågor eller påståenden.
Dessa frågor och påståenden besvaras genom en sifferskala från vanligtvis 1-5, vilket även är fallet i vår enkät. Den avgör hur negativt/positivt inställd respondenten är till själva frågan eller påståendet, eller hur väl respondenten instämmer.35 Likertskalans struktur kan med andra ord fungera väl för att kunna besvara hur lärarna ställer sig till frågor och påståenden om
smittskyddsåtgärder på skolan.
Eftersom syftet med undersökningen fokuserar på lärarnas egna uppfattningar har arbetet en empirisk ansats. Därför utgörs också enkäten av empiriska frågor kopplade till lärarnas egna uppfattningar kring smittskyddsåtgärder i skolan. Vad gäller enkätfrågor menar Bryman att slutna frågor klargör innebörden av ett visst ämne. Det betyder att frågan blir enklare att tolka
33 Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB, 2007, s. 34.
34 Ibid., s. 35.
35 Ibid., s. 151-153.
14 och variationen av svar minskar.36 Vi har därför valt att utforma enkätens frågor som slutna för att öka pricksäkerheten på respondenternas svar och enklare kunna tolka studiens resultat.
Vårt arbete fokuserar på smittskyddsåtgärder och vi har delat in frågeställningarna i tre
kategorier 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning och 3) FHM:s riktlinjer. Vi valde därför samma typ av utformning när vi skapade enkäten. Frågorna i enkäten präglas av våra
frågeställningar eftersom de följer samma mönster med att kategorisera upp
smittskyddsåtgärderna i olika områden. Vi valde även på grund av vårt teoretiska ramverk, om huvudman och lärare, att skapa frågor som var kopplade till dessa två begrepp. Därför är frågorna utformade så att vi kan kartlägga lärarnas egna uppfattningar om sin roll gentemot hur lärarna uppfattar huvudmannens roll.
De första fyra frågorna, se diagram 2-5, handlar om social distansering och hur lärarna uppfattar situationen på skolan. De sex resterande frågorna, se diagram 6-11, fokuserar på
skyddsutrustning och i vilket mån det har använts. Svarsalternativen som respondenterna ska ta ställning till i enkätens frågor är följande: 1) Inte alls, 2) Låg grad, 3) Delvis, 4) Hög grad, 5) I mycket hög uträckning. Avslutningsvis har vi tre påståenden, se diagram 12-14, kopplade till FHM:s riktlinjer och hur dessa har informerats på skolan. Svarsalternativen i enkätens
påståenden är följande: 1) Instämmer inte alls, 2) Instämmer i låg grad, 3) Instämmer delvis, 4) Instämmer i hög grad, 5) Instämmer helt. Vid besvarandet av enkäten kunde dock respodenterna endast se förklaringen av svarsalternativens ytterligheter, dvs alternativ 1 och 5. Detta orsakar att enkäten blir mindre tydlig för respondenterna vilket kan vara problematiskt för arbetets validitet.
Lärarna som har medverkat i undersökningen har alla fått besvara samma enkät med samma frågor. Att respondenterna ges samma enkät är viktigt för arbetets reliabilitet då detta medför ökad tillförlitlighet för studien.37 Dock finns det även argument för låg reliabilitet. Exempelvis finns det inga möjligheter för oss att garantera att vår enkätundersökning är helt befriad från slumpinfluenser. Vilket betyder att det inte går att säkerställa när respondenterna väljer att svara på enkäten. Det i sin tur betyder att yttre omständigheter kan påverka deltagarnas svar.38
36 Ibid., s. 159-160.
37 Mikeal, Hjerm, Simon, Lindgren & Marco Nilsson, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, Malmö:
Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 170.
38 Ibid., s. 170.
15
4.2 Undersökningsgrupp & urval
Vår undersökningsgrupp utgörs av samtliga 68 lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Denna grupp valdes dels av intresse för våra framtida yrkesverksamma år som lärare, men också med tanke på arbetets syfte. Det betyder att skolans övriga personal inte ingår i studien. Skolorna valdes ut på grund av deras tillgänglighet. Vår access till skolorna har underlättat för att få kontakt med dem som vill delta i studien samt för distribueringen av enkäten. Detta tillvägagångssätt går dock att problematisera. Vår relation till skolorna kan innebära risken att respondenterna ger oss de svar som de tror att vi vill ha, vilket kan riskera att svaren blir färgade. Med tanke på att lärarnas svar kan påverkas av detta tillvägagångssätt kan arbetets validitet minska. En annan aspekt som kan problematiseras är den socioekonomiska variationen på skolorna som valts ut i studien. Skolorna är förhållandevis lika varandra och detta medför att arbetets generaliserbarhet minskar.
4.2.1 Bortfall
För att minska bortfallet menar Bryman att det är önskvärt att vara på plats vid respondenternas besvarande av enkäten. Detta ska öka svarsprocenten och minska tidsåtgången för insamlandet av datan.39 Med tanke på den rådande situationen med pandemin har detta försvårat våra försök att få ett litet bortfall. Vi har med tanke på FHM:s smittskyddsrekommendationer inte kunnat närvara på skolorna som ingår i studien. Detta betyder att vi inte heller har kunnat övervaka besvarandet av enkäten eller kunnat underlätta insamlandet av datan. Det har även försvårat våra möjligheter att kontrollera exakt vilka lärare som deltar i undersökningen. Att inte ha vetskapen om vilka som svarar ser Bryman som problematiskt, då detta försvårar möjligheten att skicka ut påminnelser till personer som ännu inte svarat.40 I och med FHM:s restriktioner distribuerades enkäten till urvalsgruppen digitalt vilket kan öka risken för bortfall. Eftersom att vi inte kunnat övervaka populationen i urvalet som deltar kan detta innebär att om studien genomförs vid ett nytt tillfälle kan resultatet se annorlunda ut. Detta på grund av att det inte går att säkerställa att det är samma respondenter som väljer att medverka, vilket kan bidra till att arbetet får en lägre reliabilitet.
39 Bryman, s.149.
40 Ibid., s. 148.
16 Enkäten har ett högt bortfall som har varit svårt att undvika, av studiens 68 deltagare fick vi totalt 45 svar. Studiens bortfall blev 34% och förklaras med att vi inte hade möjligheten att själva övervaka och kontrollera besvarandet av enkäten. Bryman skriver att det krävs minst 50% svar av de utskickade enkäterna för att studiens resultat ska räknas som acceptabel.41 Eftersom att 66% har besvarat enkäten betyder detta att studiens resultat enligt Bryman är tillräcklig. Risken för bortfall av enskilda frågor menar Bryman är ganska stor när det inte går att övervaka
respondenterna. Detta medför att de som besvarar enkäten aktivt kan bestämma sig för att inte svara på någon eller några frågor.42 Vid några enstaka individers svar har detta varit fallet även för vår undersökning. Detta innebär att informationen från de som valt att hoppa över vissa frågor går förlorad.
4.3 Analysmetod
Den empiriska datan i detta arbete kommer att studeras i två steg. I det första steget kommer frågorna och påståendena i enkäten delas upp mellan lärarnas uppfattningar om sin egen roll, samt lärarnas uppfattningar om huvudmannens roll. Det innebär att vi kommer att analysera resultatets två delar var för sig. Anledningen till uppdelningen kommer från det teoretiska ramverket om ansvarsfördelning mellan huvudman och lärare. Forskning visar som tidigare nämnt att frågor som tidigare varit politiska nu läggs på individen. Med detta i åtanke anser vi därför att det är av betydelse att dela upp empirin i dessa två delar. Vid det andra steget
diskuteras ovan nämnda delar i relation till vårt teoretiska ramverk. När vi undersöker empirin som hämtats från respondenternas svar i enkäten kommer vi att med hjälp av stapeldiagrammen analysera dess procentuella fördelningen.43 Vi kommer med detta tillvägagångssätt ha möjlighet att göra en analys av både lärarnas uppfattningar kring sin egen roll, samt hur de uppfattar huvudmannens roll. Det är sedan i diskussionen av dessa två delar som fördelningen av ansvar kan åskådliggöras.
4.4 Forskningsetik
Det är viktigt att diskutera de forskningsetiska principerna som utgörs av fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.44 Inför
41 Ibid., s.148.
42 Ibid., s. 148.
43 Hjerm, Lindgren & Nilsson, s. 103.
44 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer, Mölnycke: Elanders Gotab, 2002, s.7-14.
17 respondenternas besvarande av enkäten fick de information om arbetets syfte och deras roll i studien, se bilaga 1. Dessa instruktioner har varit lika för alla respondenter som deltagit i studien.
Detta är viktigt för att samtliga deltagare ska ha samma förutsättningar vid bevarandet av
enkäten. På så vis ökar arbetets reliabilitet. De två första forskningsetiska kraven om information och samtycke är därför uppfyllda. I samband med besvarandet av enkäten delgavs även
information om deltagarnas anonymitet. Respondenterna fick information om att enkätmaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och att ingens enskilda enkätsvar kommer kunna
identifieras. Materialet lagrades sedan på en stängd hårddisk som endast vi författare har tillgång till. I och med detta uppfyller arbetet konfidentialitetskravet. Enkätmaterialet kommer även efter arbetets slut hållas konfidentiellt, vilket betyder att materialet inte kommer att lånas ut eller användas till annat än vetenskapliga syften. Det betyder att nyttjandekravet är tillgodosedd och således uppfyller arbetet samtliga fyra forskningsetiska krav.
4.5 Operationalisering
För att göra ett teoretiskt begrepp mätbart krävs det att det operationaliseras. Med
operationalisering menas att det teoretiska begreppet bryts ner i flera delar och att man skapar ett värde för varje del. Summan av delarna är således lika med det teoretiska begreppet.45 I vårt arbete utgör ansvarsfördelning det teoretiska begreppet. Kvantifieringen av begreppet ansvarsfördelning är summan av lärarnas uppfattningar i enkätens frågor kring de tre
underkategorierna: 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning och 3) FHM:s riktlinjer. Dessa kommer tillsammans utgöra summan för den ansvarsfördelning som kan ha skett mellan lärarna och huvudmannen. Lärarnas uppfattningar kring varje underkategori tas fram utifrån enkätens femgradiga likertskala. Skalan avgör dels lärarnas uppfattningar om deras egna roll kring de olika smittskyddsåtgärdskategorierna, samt deras uppfattningar om huvudmannens roll i samma kategorier. Detta tillvägagångssätt kan därför visa om lärarna eller huvudmannen fått ta det huvudsakliga ansvaret i något, några eller samtliga kategorier som utgör smittskyddsåtgärder.
Tabell 1 nedan visar hur detta tillvägagångssätt praktiskt kommer att genomföras.
45 Hjerm, Lindgren & Nilsson, s. 94-95.
18 Tabell 1. Operationalisering
Fördelningen av ansvar i
Fördelningen av ansvar i
Fördelningen av ansvar i
Fördelningen av ansvar i
Kategori 1 - Social
distansering + Kategori 2 -
Skyddsutrustning + Kategori 3 - FHM:s
riktlinjer = Smittskyddsåtgärder
I vårt arbete finns det en röd tråd mellan undersökningens teoretiska del och den operationella delen. Arbetet syftar till att utreda hur fördelningen av ansvar kring smittskyddsåtgärder sett ut mellan den enskilda lärare och huvudmannen. Med hjälp av enkäten undersöks hur lärarna uppfattar deras och huvudmannens roll i frågor om smittskyddsåtgärder på arbetsplatsen. Med hänvisning till styckena ovan kan man genom detta tillvägagångssätt tyda hur lärarna uppfattar hur fördelningen av ansvar sett ut. I och med detta besvarar enkäten arbetets syfte och det som ämnas att mätas är det som faktiskt mäts. Arbetets validitet blir därför följaktligen högre, vilket är viktigt för studiens anseende.46
46 Ibid., s. 168.
19
5. Resultat & analys
Under denna rubrik presenteras resultatet och analysen för detta arbete. Avsnittet är uppdelat efter våra tre kategorier för smittskyddsåtgärder, 1) Social distansering, 2) Smittskyddsåtgärder och 3) FHM:s riktlinjer. För att förtydliga fördelningen mellan lärarnas egna uppfattningar i deras och huvudmannens roll har vi valt att under varje kategori använda oss av tre underrubriker 1) Lärarnas uppfattningar kring deras roll, 2) Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll, 3) Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller. Diagrammen i avsnittet visar på
fördelningen av svar i enkätens olika frågor och påståenden. I diagrammens nederkant står de svarsalternativ respondenterna fick ta ställning till. Sifferskalan på diagrammens vänstra sida visar antalet svar. Siffrorna i staplerna anger hur många svar varje svarsalternativ fått, samt den procentuella fördelningen som visas inom parentes.
5.1 Social distansering
I detta avsnitt presenteras resultatet från enkätens frågor om social distansering.
5.1.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i frågor om social distansering
Diagram 1. I vilken utsträckning har du som lärare fått säkerställa att social distansering följs på skolan?
Genom att analysera diagram 1 kan man tyda att en övervägande majoritet har fått säkerställa att den sociala distanseringen följs på skolan. Diagrammet visar att det är ca 82% som svarat
alternativen låg grad till i mycket hög uträckning. Detta betyder att dessa respondenter i olika grad uppfattar att lärarna har fått vara en del i att säkra den sociala distanseringen. En förklaring till respondenternas svar kan vara att enligt Arbetsmiljöverket ska lärare på bästa sätt genomföra lektioner och aktiviteter på ett så smittsäkert sätt som möjligt. Arbetsmiljöverket menar att lärarna har ett visst ansvar att exempelvis genomföra lektioner med avstånd mellan sittplatserna i
20 klassrummet och hålla avstånd till sina kollegor.47 Detta kan ha inneburit att lärarna tycker att det ingår i deras uppdrag att säkerställa att avstånd hålls i skolan. Resultatet visar på tendensen att lärarna i studien fått ansvara för den sociala distanseringen, vilket också indikerar på att lärare i viss mån har fått säkerställa hälsan i skolan. Att individen har någon form av ansvar i sådana frågor är något som går i linje med Malmberg och Urbas studie om hälsa och ansvar.48
Diagram 2. I vilken utsträckning anser du att det varit möjligt att upprätthålla social distansering på skolan?
I frågan om hur lärarna uppfattar om de har haft möjlighet att upprätthålla social distansering på skolan går det att tyda att en övervägande majoritet, ca 67%, se diagram 2, inte anser att så är fallet. Detta resultat stämmer överens med Arbetsmiljöverkets undersökning som visade på att hälften av deras inspektioner fann brister i hanteringen av smittspridning i skolan. Bristerna handlar framförallt om svårigheterna med att hålla avstånd.49 En ytterligare aspekt är att Arbetsmiljöverket givit ut information till lärarna om hur de kan minska smittspridningen.50 Detta visar på att direktiv i frågan lagts på lärarna trots att det som tidigare nämnt i bakgrunden är arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för området.51 Att lärarna tilldelades
uppdraget att upprätthålla social distansering som enligt vårt resultat varit svårt att uppfylla, finns här en risk att deras arbetsmiljö kan ha påverkas negativt. Dessutom får detta påföljden att
smittspridningen inte riskerar att minska vilket kan leda till mer långtgående konsekvenser.
47 Arbetsmiljöverket.
48 Malmberg & Urbas, 2018, s. 874-875.
49 Hallandsposten.
50 Arbetsmiljöverket.
51 Ibid.
21 5.1.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i frågor om social distansering Diagram 3. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har säkerställt att social distansering följs på skolan?
I diagram 3 kan man tyda att respondenterna ställer sig övervägande negativt till huvudmannens roll med att säkra den sociala distanseringen på skolan. Diagrammet visar att ca 84% har svarat att huvudmannen inte alls eller i låg grad har säkerställt att avstånd hålls på skolan. Detta resultat går emot vad Arbetsmiljöverket skriver om att det är arbetsgivarens generella skyldigheter att minska smittspridningen i skolan.52 En förklaring till detta resultat kan vara kopplat till hur skolan är organiserad och att skolans lokaler kan ha varit svåranpassade för att hålla avstånd.
Avsaknaden av personal på grund av restriktioner kan också försvårat säkerställandet av den sociala distansering.53
Diagram 4. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har bidragit till att skapa möjligheter till att upprätthålla social distansering på skolan?
52 Ibid.
53 Folkhälsomyndigheten, 2019.
22 På frågan kring hur lärarna ställer sig till huruvida huvudmannen har skapat möjligheter för att hålla avstånd på skolan visar även dessa svaren en negativ bild. Diagram 4 visar att ca 89% av lärarna i studien svarat att huvudmannen inte alls eller i låg grad bidragit till möjligheten att upprätthålla social distansering på skolan. Utifrån detta resultat går det att antyda att
huvudmannen över tid haft svårt att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav på arbetsgivarens generella skyldigheter att upprätthålla en arbetsmiljö fri från smittspridning.54 I samband med att
undersökningen som Arbetsmiljöverket gjorde för regeringen publicerades även en intervju med ansvarig projektledare. Denne säger att arbetsgivaren måste i samverkan med skyddsombud identifiera var i skolan smittorisken finns för att sedan fundera på hur smittorisken minimeras, och samtidigt vidta åtgärder.55
5.1.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i frågor om social distansering Arbetsmiljöverket skriver att det är arbetsgivarens generella skyldighet att minska
smittspridningen i skolan.56 Delar av vårt resultat visar dock en annan sida. Utifrån
respondenternas svar i frågorna kopplade till social distansering, kan vi tolka att lärarna uppfattar att de haft ett större ansvar i frågan jämfört med huvudmannen. Denna tolkning gäller både säkerställandet och upprätthållandet av social distansering. Att hälsofrågor i skolan mer lagts på individen visar även Malmberg och Urbas studie. Deras arbete beskriver att hälsofrågor som exempelvis stress har blivit en mer individuell fråga som verksamma personer i skolan själva fått ta mer och mer ansvar för.57 Dessa tendenser går även att koppla till Holthe Gerhards
beskrivning av ansvarsförskjutning. Med ansvarsförskjutning menas att individen delgivits mer ansvar inom områden där politiken tidigare haft en stor roll.58 Resultatet visar på att det finns tecken på att fördelningen av ansvar mellan huvudman och lärare liknar Holthe Gerhards beskrivning av ansvarsförskjutning. Dels på grund av att lärarna har svarat att de i hög utsträckning varit ansvariga för att avstånd hålls i skolan. Detta kan dock förklaras av att Arbetsmiljöverket har gett ut information till lärarna hur de ska hantera restriktionerna för att minska smittspridningen på skolorna och i deras undervisning.59
54 Ibid.
55 Hallandsposten.
56 Arbetsmiljöverket.
57 Malmberg & Urbas, 2018, s. 874-875.
58 Holthe Gerhard, 2019, s. 12.
59 Arbetsmiljöverket.
23 En ytterligare aspekt kopplat till Arbetsmiljöverket är att de skriver att information om minskad smittspridning har givits till lärarna.60 Detta indikerar på att en del ansvar i frågan lagts på lärarna trots att det som tidigare nämnt är arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för minskad smittspridning. Med vårt resultat i beaktning uppfattar lärarna att det inte finns
möjligheter att upprätthålla social distansering i skolan, vilket kan leda till att smittspridningen inte minskar. Detta visades även konkret i Arbetsmiljöverkets undersökning där nära hälften av skolorna visade på brister i hanteringen av smittspridningen.61 Beslutet av att ge direktiv till lärarna kan kopplas till Hays fjärde politiska kategori om direkta och indirekta beslut. Han menar att sådana beslut kan ge både kort- och långsiktiga konsekvenser för fler än den enskilde
individen.62 Med tanke på Hays beskrivning kan lärarnas arbetsmiljö påverkas negativt för att den sociala distansering, som enligt vårt resultat, är svår att genomföra. Detta kan även få följden att smittspridningen inte minskar vilket riskerar att ge både kortsiktiga och mer långtgående konsekvenser.
5.2 Skyddsutrustning
I detta avsnitt presenteras resultatet från enkätens frågor om skyddsutrustning.
5.2.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i frågor om skyddsutrustning Diagram 5. I vilken utsträckning har du fått köpa in skyddsutrustning som använts i skolan?
I diagram 5 går det att tyda att 60% av lärarna svarat alternativet inte alls vilket innebär att de inte har köpt in skyddsutrustning. En förklaring till denna tendens kan vara att det är
arbetsgivaren som har ansvaret för att skyddsutrustning ska finnas på skolan.63 Resultatet kan
60 Ibid.
61 Hallandsposten.
62 Malmberg & Urbas, 2018, s. 6.
63 Arbetsmiljöverket.
24 även förklaras av att Folkhälsomyndigheten anser att skolan inte är riskmiljö för smitta och att ett övergripande användande av munskydd inte rekommenderas.6465 Detta kan ses som en
bidragande faktor till att flera lärare i studien inte tycker att munskydd är nödvändigt. 40% har däremot svarat alternativen låg grad till i mycket hög utsträckning, vilket betyder att de i någon utsträckning köpt skyddsutrustning. Detta kan vara ett tecken på att dessa lärare tycker att det inte funnits tillräckligt med skyddsutrustning på skolan. Det kan även vara så att några lärare tycker att arbetsgivaren inte uppfyllt arbetsmiljölagens krav på införskaffandet av
skyddsutrustning.66
Diagram 6. I vilken utsträckning har du fått säkerställa att skyddsutrustning använts på skolan?
I diagram 6 går det att se att majoriteten av lärarna, ca 59%, har svarat alternativen låg grad till i mycket hög utsträckning. Detta betyder att de i någon utsträckning fått säkerställa att
skyddsutrustning använts på skolan. Varför denna fördelning av svar ser ut som den gör kan ha olika förklaringar. Dels visar fördelningen på tendensen att säkerställandet av användningen av skyddsutrustning i olika utsträckning kan ha ingått i flera lärares uppdrag under pandemin. Det kan också bero på att vissa lärare kan tycka att denna fråga är viktigare än andra och att de därför lägger större vikt på att uppfylla att det använts. Arbetsmiljöverket skriver att om smittorisken är högre vid vissa arbetsmoment ska personalen få använda skyddsutrustning.67 Hur skolorna i studien väljer att tolka detta kan också ha påverkat resultatet eftersom vad som anses räknas som smittoriskmoment kan variera från skola till skola.
64 Folkhälsomyndigheten, (2020-11-12).
65 Folkhälsomyndigheten, (2021-06-14).
66 Regeringskansliet.
67 Arbetsmiljöverket.
25 Diagram 7. I vilken utsträckning anser du att det varit möjligt att upprätthålla att skyddsutrustning använts på skolan?
Av diagram 7 går det att tolka att lärarnas uppfattningar till upprätthållandet av användningen av skyddsutrustning på skolan varierar. Ca 49% av respondenterna har svarat att det inte alls har gått att upprätthålla att skyddsutrustning använts på skolan. Folkhälsomyndigetens
ställningstagande angående munskydd kan återigen fungera som förklaring till detta resultat.
Eftersom att de inte anser att skolan är en riskmiljö för smitta kan lärarna uppfatta att de inte behöver se till att användningen av skyddsutrustningen på skolorna upprätthålls.68 Ca 52% har dock svarat låg grad till i mycket hög utsträckning vilket betyder att det i någon mån har gått att upprätthålla användningen av skyddsutrustning. Denna fördelning av svar kan tyda på att dessa lärare anser att det finns smittorisker i skolans miljö, och att använingen av skyddsutrustning därför behöver upprätthållas.
5.2.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i frågor om skyddsutrustning Diagram 8. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har köpt in skyddsutrustning till skolan?
68 Folkhälsomyndigheten, (2020-11-12).
26 Av diagram 8 går det att se att ca 71% av respondenterna har svarat låg grad till i mycket hög utsträckning. Dessa respondenter har svarat att huvudmannen i någon mån köpt in utrustning till skolan. Fördelningen av dessa svar antyder på att lärarna är oense kring om huvudmannens inköp av utrustning är tillräckliga. Att majoriteten av lärarna i studien har denna uppfattning går att jämföras med vad som skrivits om kraven på skyddsutrustningen i sjukvården. Dessa krav innebär att det ska finnas adekvat skyddsutrustning på arbetsplatsen.69 Med hänvisning till detta krav går det att diskutera vårt resultats konsekvenser, eftersom resultatet också visar på
tendensen att kravet på skyddsutrustning inte fullt ut följs. Det här kan följaktligen innebära att lärarnas arbetsmiljö riskerar påverkas negativt.
Diagram 9. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har säkerställt att skyddsutrustning använts på skolan?
I diagram 9 går det att se att fördelningen av svar kring frågan om huvudmannen har säkerställt att skyddsutrustning använts på skolan är starkt negativ. Dels på grund av att 0% svarat att huvudmannen i hög grad och i mycket hög utsträckning har säkerställt användningen av skyddsutrustning. Men även på grund av att majoriteten av lärarna, ca 58%, har svarat att huvudmannen inte alls säkerställt att skyddsutrustning använts på skolan. Dessutom svarar ca 42% av respondenterna att huvudmannen säkerställt användningen av skyddsutrustning i låg grad eller delvis.
69 Eriksson & Forsberg-Håkansson, s. 18-19.
27 Diagram 10. I vilken utsträckning anser du att huvudmannen har bidragit till att det har funnits
förutsättningar för att skyddsutrustningen använts på skolan?
I diagram 10 går det att se att ca 61% av lärarna i studien har svarat alternativen låg grad till hög grad. Detta innebär att huvudmannen i olika grad har bidragit till att det funnits förutsättningar för att utrustningen använts på skolan. Att merparten av lärarnas svar återfinns på skalans nedre del kan sättas i relation med debatten om munskydd i Halmstad kommun. Denna debatt visar på tendensen att frågan rörande om och hur skyddsutrustning ska användas i skolorna är något som kommunen inte vill ta ansvar för.70 Om detta är fallet i fler kommuner går utifrån vårt resultat inte att svara på. Men resultatet tyder på att huvudmannens bidrag till att skapa förutsättningar för användandet av skyddsutrustning i skolorna enligt lärarna har varit övervägande lågt. Detta låga bidrag till att skyddsutrustning används går således i linje med Halmstad kommuns ställningstagande att personalen själv ska ta ansvar för användningen av munskydd.
5.2.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i frågor om skyddsutrustning Utifrån Arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar borde resultatet ha visat att lärarna ställer sig positiva till det ansvar huvudmannen tagit i frågor om skyddsutrustning. Men vårt resultat visar en annan bild över fördelningen. I frågor om inköp av skyddsutrustning visar resultatet att huvudmannen inte tagit det ansvar som förväntas, baserat på Arbetsmiljölagen. Enligt
majoriteten av respondenterna i studien har huvudmannen tagit ett visst ansvar, men det går även att tyda att flertalet lärare inte tycker att så har varit fallet eller att ansvaret varit lågt. Resultatet visar också på att lärarna uppfattar att de tagit ett lägre ansvar än huvudmannen för att köpa in skyddsutrustning. Detta kan emellertid ses som ett väntat resultat eftersom lärarna enligt
Arbetsmiljöverket inte har någon skyldighet att göra detta. Samtidigt kan lärarnas uppfattningar
70 SVT Nyheter
28 kring arbetsgivarens låga ansvar i frågan förklaras med att huvudmannen inte ansett att
skyddsutrustning har varit nödvändig. Med tanke på att Folkhälsomyndigheten skriver att arbetsmiljölagen ger arbetsplatsen befogenhet att stänga om det finns risk för hög
smittspridning.71 Detta kan spela en roll i huvudmannens val att antingen stänga skolan eller att tillhandahålla skyddsutrustning när det finns en hög smittspridning.
Vad gäller frågorna om säkerställandet och upprätthållandet av att skyddsutrustning har använts i skolan är resultatet något olikt jämfört med frågan om inköp. Det går att antyda utifrån svaren att lärarna uppfattar att de har tagit ett förhållandevis större ansvar för att säkerställa och
upprätthålla användningen av skyddsutrustning jämfört med huvudmannen. I dessa frågor uppfattar även lärarna att huvudmannens ansvar är lägre än vad det var i frågan om
skyddsutrustningens inköp. Svarsfördelningen mellan frågorna om huvudmannen och individen liknar det som Malmberg och Urbas beskriver i frågor om hållbar utveckling. De menar att politikens roll har minskat samtidigt som individens val och ansvar i samhället blivit mer central än tidigare.72 Med tanke på vad vårt resultat visar går det att utläsa att lärarna uppfattar att de har fått ta ett större ansvar i områden som huvudmannen borde ha.73 Det går dock att diskutera ifall huvudmannen ska ha det grundläggande ansvaret för att säkerställa och upprätthålla dessa krav.
Det skulle isåfall innebära att huvudmannen behöver vara närvarande eller ha en daglig kontakt med de verksamma på skolorna.
5.3 FHM:s riktlinjer
I detta avsnitt presenteras resultatet från enkätens påståenden om FHM:s riktlinjer.
5.3.1 Lärarnas uppfattningar kring deras roll i påståenden om FHM:s riktlinjer
71 Folkhälsomyndigheten, 2019.
72 Malmberg & Urbas, 2018, s. 1-2.
73 Arbetsmiljöverket.
29 Diagram 11. Jag har själv fått leta upp information om FHM:s riktlinjer som gäller på skolan
I diagram 11 är svaren relativt jämnt fördelade på skalan, samtidigt kan det tydas att en klar majoritet, ca 76 %, svarat att de instämmer i låg grad till instämmer helt att de själva har letat upp information. Detta resultat kan eventuellt förklaras med att lärarna inte tycker att
arbetsgivaren har underrättat dem tillräckligt om vad som gäller angående riktlinjer och restriktioner. Resultatet kan också förklaras av att det kan vara en individuell fråga om hur mycket information varje lärare behöver. Ca 24 % har dock svarat att de inte letat upp
information själva. Detta kan vara en indikation på att dessa respondenter tycker att de har fått tillräcklig med information av arbetsgivaren.
5.3.2 Lärarnas uppfattningar kring huvudmannens roll i påståenden om FHM:s riktlinjer Diagram 12. Jag har informerats av huvudmannen om FHM:s riktlinjer som gäller på skolan
I diagram 12 går det att utläsa att ca 96% svarat att de instämmer i låg grad till instämmer helt på om de blivit informerade om FHM:s riktlinjer. Detta indikerar på att huvudmannen i stor
utsträckning har informerat skolornas lärare om restriktionerna. Detta är något som går i linje med vad Arbetsmiljöverket skriver om att arbetsgivaren har den generella skyldigheten att
30 minska smittspridningen på skolan.74 Det kan därför tänkas att informationsspridning av FHM:s riktlinjer ingår i detta arbete. Ca 5% av lärarna har svarat att de inte alls har blivit informerade om riktlinjerna. En förklaring till detta resultat kan vara att lärarna tolkar att informationen kommer från rektorn och inte direkt från huvudmannen. Enligt Arbetsmiljöverket informeras även skolans rektorer om information som förmedlas till skolpersonalen för att förebygga smittspridning.75
Diagram 13. Informationen jag fått från huvudmannen om FHM:s riktlinjer som gäller på skolan är tillräckliga
Svaren som visas i diagram 13 är relativt spridda på skalan. Denna fördelning pekar på att det finns stora skillnader på vad lärarna i studien tycker är tillräcklig information. Resultatets fördelning kan också förklaras av att de två skolorna i studien inte haft samma grad av
informationsspridning mellan huvudmannen och lärarna. Ca 84% av lärarna instämmer i låg grad till instämmer helt att informationen som de fått av huvudmannen är tillräcklig. Trots det har ca 16% av lärarna svarat att de inte alls instämmer. En förklaring som möjligen kan påverka är den individuella faktorn, där personer behöver olika mängd information för att det ska uppfattas som tillräckligt.
5.3.3 Diskussion kring lärarnas och huvudmannens roller i påståenden om FHM:s riktlinjer
Utifrån svaren från respondenterna visar resultatet på olika tendenser. I frågan om huvudmannen har informerat lärarna om FHM:s riktlinjer tycker en stor majoritet att så är fallet. Detta tyder på att lärarna uppfattar att huvudmannen har tagit ansvar för att informera om vilka restriktioner
74 Ibid.
75 Ibid.
31 som gäller på skolan. Det är även en stor del av respondenterna som tycker att informationen de har fått har varit tillräcklig. Svaren borde därför antyda att de inte behövt leta upp information själva. Samtidigt visar en övervägande majoritet av svaren att lärarna trots det har letat upp information. Det här resultatet visar därför på att lärarna uppfattar att både huvudmannen och de själva har tagit ansvar. Denna fördelning av ansvar liknar det som Allen och Mintrom beskriver när de diskuterar fördelningen av ansvar kring upprätthållandet av skolans grundläggande syfte.
Vid denna fördelning menar Allen och Mintrom att det skapas ett kollektivt ansvar vilket betyder att ansvaret, i det här fallet skolans syfte, delas mellan politiska aktörer och individen.76
76 Allen & Mintrom, s. 439-444.
32
6. Slutsatser
Syftet med denna studie har varit att undersöka, utifrån lärarnas egna uppfattningar, hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. För att kunna undersöka detta formades tre frågeställningar. Dessa frågeställningar var: Hur ser fördelningen av ansvar ut kring social distansering under COVID- 19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?, Hur ser
fördelningen av ansvar ut kring skyddsutrustning under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar? och Hur ser fördelningen av ansvar ut kring informationsspridning av Folkhälsomyndighetens under COVID-19 pandemin mellan lärare och huvudman utifrån lärarnas egna uppfattningar?
Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att de har tagit ett större ansvar i frågor om social distansering än vad huvudmannen har gjort. Fördelningen av ansvar kring dessa frågor går att ställa i relation till vad Malmberg och Urbas skriver om vad gäller individens allt större ansvar för hälsofrågor i skolan. Dessa forskare menar att det finns frågor, exempelvis om hälsa, som blir icke-politiska vilket innebär att mer ansvar fördelas ut till individen själv. Studiens resultat från frågorna om social distansering visar, med tanke på ovanstående argument, på att frågorna är i en process mot att bli icke-politiska. Att Arbetsmiljöverket dessutom skriver att det är
huvudmannen som ska ta ansvar för att avstånd hålls förstärker därför denna argumentation.
Processen om icke-politiska frågor kan också kopplas ihop med ansvarsförskjutning som Holthe Gerhard beskriver. Att ansvaret enligt Arbetsmiljöverket ska ligga hos huvudmannen men att resultatet säger att lärarna uppfattar att ansvaret övervägande fördelats på de själva är ett tecken på att en förskjutning kan ha skett. Utifrån denna studie går det dock inte att göra ett
konstaterande att ansvaret faktiskt förskjutits då vi endast gjort ett kort nedslag i hur lärarna just nu uppfattar dessa frågor. För att kunna konstatera om ansvaret har förskjutits till lärarna från huvudmannen krävs att detta undersöks över längre tid.
Arbetsmiljöverkets beslut att ge direktiv till lärarna, kring hur deras undervisning kan anpassas till ett mer smittsäkert tillvägagångssätt, kan medföra negativa konsekvenser för deras
arbetsmiljö och således deras hälsa. Resultatet visar att lärarna tycker att det är svårt att upprätthålla att den social distansering följs, vilket går i linje med Arbetsmiljöverkets
