En anledning till att våra intervjupersoner till största del är nöjda med bemötandet från skolan, kan vara att de flesta av dem har ett starkt kapital och ett habitus som överensstämmer med de professionellas habitus. Den förälder som ställer sig mest negativ till det bemötande hon har fått från skolan, har själv inte orkat eller vågat ställa krav på skolan. Hon önskar att hon hade haft kraft att ställa krav eftersom hon antar att hennes barn skulle ha fått bättre stöd och hjälp i skolan då. Vår egen yrkeserfarenhet, vår vetenskapliga kunskapsinhämtning och vår egen studie, ger oss anledning att ge henne rätt i hennes antagande. Av vår studie framgår att av de föräldrar som uppfattar att de har möjlighet att påverka i samtalen med skolan så har alla stått på sig och hävdat sin rätt gentemot skolan. De har också haft förväntningar och ställt krav på skolan. Liknande samband presenterar även Andersson (2004). Ett beaktansvärt förhållande som framkom i vår studie, är att samtliga föräldrar uppfattade att deras barn fungerade bättre både hemma och i skolan då föräldrarna tilläts vara delaktiga i skolarbetet. En förälder uppgav till och med att hennes barn utvecklades mer positivt än någonsin, just under de perioder som hon själv kände sig mer bekräftad som förälder. Uppgiften att uppmuntra och förstärka elever och föräldrar, måste enligt oss, få en framflyttad position i arbetet med barn som påvisar beteendeproblem i skolan.
Vi anser också att det är viktigt att lärare och andra av skolans professionella, bygger upp en bra relation till föräldrarna och ett förtroende hos dem samt att de tar tillvara föräldrarnas erfarenheter och kunskaper om barnet. Beteendeproblem för ofta med sig negativa konsekvenser både för barnen och ungdomarna själva och för deras omgivning. I en
utanförskap, mobbing, ensamhet, onödiga kunskapstapp, dåligt självförtroende, dålig självkänsla, dåligt psykiskt mående, utåtagerande och aggressivitet, våldshandlingar, kriminalitet, alkohol- och drogberoende. Ja, listan kan göras lång. För att lyckas vända trenden för barnet och reducera beteendeproblemen, anser vi att några grundläggande insatser från skolans håll, är att göra föräldrarna delaktiga och möta dem med respekt.
6 Fortsatt forskning
Vi föreställer oss många tänkbara och intressanta forskningsansatser om beteendeproblem. En sådan ansats är hur föräldrarnas uppfattning om samtalen med skolan, i barnens tidiga
skolålder, påverkar barnens livssituation i framtiden. Det kan gälla deras framtida skolresultat, yrkesval och deras sociala situation. Förhoppningsvis finns det någon som vill ta sig an ett sådant forskningsprojekt.
Slutord
Det har varit intressant och givande att genomföra det här arbetet och vi har fått både väntade och oväntade svar på våra frågeställningar. Vi gör inga anspråk på att vår studie speglar verkligheten när det gäller hur skolan idag bemöter föräldrar till barn med beteendeproblem. Studien har dock varit till ovärderlig hjälp för oss, i vårt sökande efter kunskap inom området och vi hoppas att vårt arbete kan vara till nytta och glädje för andra. Efter att ha slutfört vårt arbete, känner vi oss själva mer mogna att ta steget ut i rollen som specialpedagoger. Vi ser det som en av våra främsta uppgifter att vara ett stöd för både hem och skola, i deras samtal om elevernas beteendeutveckling. Det känns stimulerande att veta att vi har en betydelsefull uppgift, i att få jämvikt i samtalet mellan lärare och föräldrar när det uppstår problem. Det är viktigt att alla får komma till tals och får känna sig delaktiga i utvecklingsprocessen. För barnens bästa måste alla inblandade jobba mot samma mål.
Referenser
Andersson, Inga (2004): Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. HLS Förlag.
Bonniers uppslagsbok (2007): Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB
Bourdieu, Pierre (1994/2004): Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Broady, Donald (1989b): Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. UHÄ/FoU Arbetsrapport 1989:2, Stockholm: Universitets- och högskoleämbetet, 57 p
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (2002): Vägval och växande. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB.
Englund, Tomas (2007): Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund red: Utbildning som kommunikation – Deliberativa samtal som möjlighet, s 153-168 Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Grundskoleförordningen (SFs 1994:1194)
Gytz Olesen, Søren (2004): Pierre Bourdieu. I Søren Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen, red: Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, s 141- 169. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, Rolf (2002): (Special)pedagogik och sociala problem i gymnasieskolan. En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Studentlitteratur.
Högskoleförordningen (SFS 2001:23)
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lundberg, Martin (2003): Om överläggande samtal och hållbar utveckling. En studie av deliberativ demokrati. Linköping: FiF-avhandling 66/03. Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Møller Pedersen, Peter (2004): Jörgen Habermas. I Søren Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen, red: Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, s 171-197. Lund: Studentlitteratur.
Nordstedts Svenska ordbok (2003): Nordstedts Akademiska Förlag. Stockholm
Nordahl, Tomas. Sørlie, Mari-Anne. Manger, Terje & Tveit, Arne (2007): Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Stockholm: Liber AB.
Ohnstad, Anbjørg (1995): Det goda samtalet. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, Birgitta (1997): Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan. En översikt av svensk forskning 1990-1995. Skolverkets monografiserie 97:282. Stockholm: Spångs Tryckeri.
Sivertun, Ulf (2000): Social och kulturell problematik i gymnasieskolan, sett från ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: LHS, Individ, omvärld och lärande/Forskn. nr 10
Sivertun, Ulf (2006): (Special)pedagogik och social utslagning. Perspektivisering – möjligheter och dilemman. Stockholm: HLS Förlag, Studies in Educational Sciences, 92.
Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
Örebro den 17 februari 2008
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Michael Legneroth och Anki Lööw och är två blivande specialpedagoger som går sista terminen på specialpedagogiska programmet vid Örebro Universitet.
Vi ska nu skriva vår C-uppsats (vårt examensarbete). Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar känner sig bemötta, då deras barn enligt skolans sätt att se på saken uppvisar beteendeproblematik.
Vi skulle i vårt arbete vara behjälpta av att kunna ta del av synpunkter från några föräldrar som har erfarenhet av samarbete med skolan i fråga om beteendeproblematik. Vi undrar därför om ni har möjlighet att ställa upp på en intervju med någon av oss i ungefär en timme. Vi kommer att inom de närmsta dagarna återkomma per telefon så kan vi stämma av om ni vill ställa upp på intervjun och i så fall även bestämma tid och plats.
Studien kommer att redovisas som ett examensarbete vilket innebär att en tryckt upplaga kommer att finnas tillgänglig på Örebro Universitets bibliotek. Vi vill dock poängtera att det inte kommer att gå att utläsa vilka personer som deltagit i intervjun (namn kommer att anonymiseras). Eventuella anteckningar som gjorts under intervjun och inspelning av samtalen kommer att förstöras då arbetet är färdigt. Då studien slutförts kommer alla som deltagit erbjudas att ta del av materialet.
Med Vänliga Hälsningar
Michael Legneroth & Anki Lööw
Vid eventuella frågor, ta gärna kontakt med:
Michael Legneroth 073-0911612 e-post: michael.legneroth@telia.com Anki Lööw 070-271 70 78 e-post: ankiloow@hotmail.com
Intervjuguide
Bilaga 2
1. Bakgrundsfrågor • Hur gammal är du?
• Under hur lång tid har ni haft möten med skolan (år, mån etc.) och ungefär hur många möten har ni haft/hur ofta blir ni kallade till möten på skolan
• Vem eller vilka brukar delta från hem respektive skola?
• Vilka var med vid det senaste mötet som ni hade på skolan?
• Uppfattade du att det var rätt personer som var närvarande vid mötet?
• Vilka förväntningar har du inför ett möte på skolan?
2. Vad för sorts beteendeproblematik brukar mötena handla om? • Hur upplever du skolans sätt att se på beteendeproblem?
• Varför tror du skolan upplever beteendet som ett problem?
• Hur upplever du skolans sätt att tala om beteendeproblemet?
3. Hur upplever du skolans bedömning av ditt barns utvecklingsmöjligheter i skolan? • Kan du berätta om dina upplevelser av mötena som du varit med om på skolan?
• I vilken omfattning anser du att man vid mötena lyssnar på dina synpunkter och tar fasta på dessa i ditt barns skolarbete?
• Anser du att dina påverkansmöjligheter har förändrats sedan ditt första möte med skolan och kan du i så fall ange några skäl till varför?
• Kan du beskriva huruvida skolpersonalen samtalar med dig och bemöter dig utifrån dina egna förkunskaper om skolan?
• På vilket sätt har skolpersonalen försökt att förklara och sätta dig in i olika viktiga begrepp och termer i de fall du har känt att du inte förstått dem eller vad som menas?
• Upplever du att du får stöd från skolan att själv kunna hjälpa ditt barn i den positiva beteendeutvecklingen och hur tar det stödet sig i så fall i uttryck?
4. Vad anser du fungerar respektive inte fungerar i samarbetet med skolan idag? • Har du några idéer om hur ett bra samarbete ska fungera mellan hem och skola? I så
fall vilka.
• Ser du någon skillnad på dagens skola, i fråga om att ta hand om barn med beteendeproblem, mot när du själv gick i skolan och i så fall hur?
5. Är det något du vill tillägga i intervjun?