Det har stor betydelse vilken syn man som pedagog har på barnet och den respekt man visar ett barn. Att någon verkligen är intresserad av barnets åsikter, tankar och känslor. Juul och Jensen (2003) lägger mycket stor vikt vid hur genuint intresserade av barnets ”jag” vi är, för mötets kvalité. Vi tolkade barnen i våra observationer och fann fyra faktorer. Tre som har med självkänslan att göra: att bli sedd, att vara någon, att uppleva närhet och respekt och den fjärde som har med självförtroendet att göra: att bli positivt bemött. Pedagogens roll i bemötandet har också stor betydelse.
Vi tror att ett barn med bra självkänsla klarar en prestations motgång bättre än ett barn som har ett bra självförtroende som får en känslomotgång. Självkänslan är svårare att bygga upp än rasera.
Om ett barn har målat en bild och visar den för sin lärare så kan den situationen få olika scenarier: ”Vad fin bild du gjort!” ökar självförtroendet, medan ”Vad duktig du är!” ökar självkänslan. Att säga detta i ”farten” kontra att titta barnet i ögonen och stanna upp en stund när man tilltalar barnet har stor betydelse. Ett barn med självkänsla är trygg och tror på sig själv i många situationer medan ett med självförtroende vet att han/hon är bra på att utföra vissa saker, t.ex. att måla. Läraren ska ge eleven glädje till att vilja lära sig. Olika lärstilar måste eleven också få tillgång till. För att nå detta krävs att läraren vill lyssna, förstå, skapa trygghet och slutligen vara rättvis mot eleverna.
Vi hoppas få igång en diskussion kring detta, bara genom att reflektera, kommer man att hitta nya sätt att hantera och hitta lösningar på de dilemman som finns kring bemötandet av våra elever med behov av särskilt stöd i skolan och som gynnar deras lärande.
8.1 FORTSATT FORSKNING
Om vi skulle fortsätta forska kring vår frågeställning skulle det vara intressant att få pedagogernas syn på de situationer som vi observerade. Vi tolkade barnet på ett sätt men det är ett samspel mellan flera människor som skapar bra möten. Ett bra bemötande gynnar lärandet. Hur tänkte pedagogerna just i det ögonblicket? Likaså hade det varit intressant att intervjua barnen i samma ögonblick.
REFERENSER
Bjurvill, Christer (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar & Hollsten, Gunilla (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Emilsson, Anette (2008). Det önskvärda barnet : fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet.
FN:s barnkonvention (1989). UNICEF: http://www.unicef.se/barnkonventionen
Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2006). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia.
Gustafsson, Lars H (2006). Lotsa barn : att fostra barn med känsla och sunt förnuft. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla - elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Imsen, Gunn (2006). Elevers värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld Stockholm: Runa.
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Linikko, Jari (2009). ”Det gäller att hitta nyckeln...": Lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskola.
Doktorsavhandling, Stockholms Universitet.
Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elev i riskzon – en analys av skolan som kategoriseringsarena. Doktorsavhandling, Växjö Universitet.
Malmström, Sten, Györki, Irene & Sjögren, Peter (2001). Bonniers Svenska ordbok. Stockholm: Bonniers Förlag AB.
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur.
Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers Utbildningsförlag.
Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Krönika på SIH:s hemsida :
http://www.ped.gu.se/users/pramling/early/kompetenta.html
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund : perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur. Rask, Stig-Roland (2005) Föreläsning: Framtidens lärande. Helsingborg. Rubenstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur.
Salamancadeklarationen (1994). Salamanca, Spanien: UNESCO
Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdöme. Stockholm: Skolverket.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpo 94 och Lpf 94 Stockholm: Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplaner för förskolan. Lpfö 98 Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
ORT 09.01.30
Till föräldrar med barn på FÖRSKOLANS NAMN
Bredvid mitt arbete på ARBETSPLATSEN studerar jag på en kurs
med inriktning mot specialpedagogik på Malmö högskola.
Denna utbildning innebär att jag tillsammans med en studiekollega
skriver ett eget arbete inom det specialpedagogiska området.
Vi har valt att studera mötet mellan pedagogen och barnet ur barnets
synvinkel.
Därmed kommer jag att vara med vissa dagar under våren i gruppen för att
göra sk. observationer.
Enligt gällande regler behöver jag ert tillstånd för att kunna göra detta.
Studien kommer att hålla alla namn på barn och pedagoger anonyma likaså
namnet på förskola och området anonyma.
Har ni frågor nu undrar över så kontakta mig på telefonnummer:
Vänliga hälsningar
Cecilia Nilsson
---
Ja, mitt barn får vara med i studien
Nej, mitt barn får inte vara med i studien.
Lämna snarast svar till ……… PEDAGOGERNAS NAMN……….
Bilaga 2
ORT 09.01.30
Hej föräldrar
Bredvid mitt arbete studerar jag, under läsåret 2008/09,
specialpedagogik på Malmö Högskola. Denna utbildning innebär
att jag tillsammans med en studiekollega, Cecilia, skriver ett eget
arbete, en C-uppsats, inom det specialpedagogiska området under
vårterminen 2009.
Vi har valt att studera Mötet mellan pedagogen och barnet, ur barnets
synvinkel.
Därmed kommer jag att vara med i gruppen/klassen/på rasten, under
februari, del av dag eller vissa dagar med _____ barnets namn___________
för att göra sk. observationer.
Det innebär att jag ska ta reda på hur eleven utifrån sin egen syn på
händelser upplever sig bli bemött i olika situationer.
Ibland kan det behövas några kompletterande frågor som jag ställer vid
lämpligt tillfälle till henne / honom.
Observationerna kommer att vara en ovärderlig hjälp i vårt arbete.
Enligt gällande regler behöver jag ert tillstånd för att kunna göra detta.
Studien kommer att hålla alla namn på barn och pedagoger anonyma likaså
namnet på skola och områden.
Har ni frågor så kontakta mig på telefonnummer
Tack på förhand
Lars-Gunnar Jönsson och Cecilia Nilsson
---