I inledningen till mitt arbete lyfte jag frågan om man i förskolan skulle kunna lägga grunden för lusten till matematiken upp i skolåldern då PISA-undersökningen från 2012 visade att svenska skolelevers förståelse för matematik aldrig varit så låg som nu. Jag ställde frågan till pedagogerna om de trodde att de i förskolan skulle kunna påverka barnens framtida förståelse och intresse för ämnet matematik.
Pedagogerna svarade att de tror att de genom sitt arbete med matematik i förskolan ska kunna lägga en bra grund och ge barnen vidare lust och förståelse kring matematik. Detta genom att göra matematik på barnens nivå så att det blir begripligt och greppbart för dem, men även genom att utgå ifrån barnen och deras intresse. En av pedagogerna lyfter vikten av att
matematik inte får bli något ”abstrakt” eller ”ogripbart” då det skulle kunna leda till att barnen sedan halkar efter i skolan. Om pedagogernas arbete ger någon effekt på barnens
matematikkunskaper är svårt att säga då det skulle kräva en uppföljning i skolåldern, antingen som ett projekt för förskolan eller som en intressant uppföljning för mitt arbete.
Det som undersöktes var hur barn möter och använder matematik i förskolan. Syftet var att studera hur pedagogerna förhåller sig till matematik i förskolan och hur de arbetar med ämnet samt hur barn möter och använder matematik i förskolan. Det som framkom i mina
observationer var alla de möjligheter som finns i vardagen där pedagogerna är med och utmana barnen och deras förståelse kring matematik. Barnen möter matematik både i planerade aktiviteter men också löpande genom vardagen, där pedagogerna är med och kan sätta ord på saker eller stötta barnen i att lösa problem. Jag hade trott att jag skulle stöta på mer begreppsanvändning hos barnen än jag gjorde men insåg att jag tänkte för mycket kring skolan och dess kunskapskrav. Förskolan är läroplansstyrd och bägge avdelningarna arbetar efter den samt sin egen verksamhetsplan. Läroplanen vilar i sin tur på de olika
lärandeteorierna och detta syns tydligt ute på avdelningarna. Gemensamt för båda
avdelningarna är barnens intresse i fokus, både i styrda och icke styrda aktiviteter, synen på det kompetenta barnet som kan bara det ges möjligheter känns närvarande i verksamheterna.
På avdelningarna gjorde jag observationer för att försöka få syn på hur barn möter och
använder matematik i sin vardag. Jag lämnade också ut skriftliga intervjuer som pedagogerna besvarade och lämnade till mig igen. Det finns både för och nackdelar med att lämna ut
skriftliga intervjuer. En fördel var att den tillfrågade pedagogen kunde sitta ner och fundera över svaren när hon hade tid och kanske komma på sådant som skulle vara lätt att komma på i efterhand i en intervjusituation. Vid en intervjusituation hade det istället kunna bli ett löpande samtal, där kanske pedagogen ändå kommit på allt och om det uppstod några frågor så kunde vi tagit dem direkt på plats. En intervju hade dessutom kanske genererat fler svar, på min skriftliga intervju fick jag in fyra av sex utlämnade formulär.
Pedagogerna är övertygade om att matematik i förskolan lägger grunden för barnens framtida lust och förståelse för matematik upp i skolåldern. Hur arbetar man då med matematik på förskolan? Det jag har sett ute på förskolan är att det finns en mängd tillfällen för matematik under dagen, de övar rumsuppfattning, använder sig utav lägesord, delar frukt i hela, halva och fjärdedelar under fruktstunden. Det jobbas mycket med att benämna ting vid dess rätta ord, cirkel, kvadrat, rektangel och så vidare. Barnen stöter även på mer konkreta
matematikpass, de vet om att ”nu för vi statistik” och de vet vad det innebär. Statistik möter de bland annat under fruktstunden då varje barn får lägga en kaplastav vid den frukten som de valt och de sedan jämför, genom att lägga stavarna i en rad och se vilken som blev längst. Hur använder barnen sig av matematik? Det som framkom tydligast under mina observationer var att barn upplever mycket med rumsuppfattningen, de utforskar utomhusmiljön, går på
regnvåta stockar, använder sig utav lägesord. Jag fann inte lika mycket matematiska begrepp som barnen använde sig utav som jag hade trott. De räknar, talar om storlek, mäter med varandra som måttstockar, jämför med varandra och övar rumsuppfattning. Pedagogerna jobbar med att benämna saker vid dess rätta namn och att barnen ska få uppleva matematik. Detta för att kunna lägga en grund och ge barnen en förförståelse för matematik som
förhoppningsvis kan underlätta för dem i skolan. En observation på en av avdelningarna var när en flicka skrev sitt eget och systerns namn. Hon hade ännu inte fått förståelsen för siffran sex utan använde sig istället av ordets längd för att jämföra vems namn som var längst.
Undersökningen visade också att pedagogerna hade varierande utbildning vad gällde just matematik, det var en person som läste en mastersutbildning med inriktning matematik i förskolan, på båda avdelningarna fanns det pedagoger som var eller hade varit med i projektet Syd- SMaL. Två av pedagogerna har gått kurser i matematik av eget intresse och alla utom barnskötaren har läst matematik på förskollärarutbildningen. Barnskötaren har istället läst en del litteratur på egen hand. Pedagogerna lyfter att det är viktigt att få vidareutbilda sig, genom att gå kurser, ha studiecirklar eller vidareutbildning för att utvecklas i sin profession. De säger
att de fått andra redskap för att få syn på matematiken i förskolan och att det hjälpt dem i sin tur att göra matematiken synlig och begriplig för barnen. Min tolkning av intervjuerna är att pedagogerna på förskolan har fördjupat matematikutvecklingen på avdelningarna. Det man får minnas är att i förskolan finns inga kunskapskrav utan det som är intressant att undersöka är hur barnen tänker kring olika problem, hur de sätter sig in i dem och löser dem på sitt sätt. Då kan pedagogen utveckla sin egen nyfikenhet som barnen sedan kan inspireras av för att utvecklas vidare i sin förståelse för matematik. Pedagogerna är väldigt närvarande och utmanar barnen i att tänka ett steg längre.
Arbetet kan hjälpa pedagoger att se sin egen utveckling och att få syn på hur de arbetar med matematik i förskolan, både formell och informell matematik, att få syn på de olika teorierna som ligger till grund för läroplanen och olika tankar om hur man lär ut. Det bidrar även till min egen lust att arbeta och utmana barn i förskolan som jag kommer att jobba med i
framtiden. Arbetet är ett stickprov från två olika avdelningar på samma förskola och kan inte anses tala för alla förskolor. Det hade varit intressant att följa barnen från avdelningen med matematikinriktning under hela förskoletiden och upp i skolan för att se om det sen skiljer sig åt i barnens kunskap och intresse för matematik. Detta är något som skulle ge undersökningen mer relevans men också ett större arbete som sträcker sig över en mycket längre period. Jag hoppas också att mitt arbete kan bidra med att göra matematik i förskolan lite mer begripligt och greppbart för pedagoger. Enligt min erfarenhet från förskollärarutbildningen varierar studenternas känslor kring matematik och speglas mycket av hur de själva upplevde matematiken i skolan, ofta som något svårt och obegripligt. Jag hoppas att jag med detta arbete kan bidra med en annan syn på matematik än skolans och att jag lyckats göra den mer greppbar för arbete i förskolan.
Referenser
Doverborg, Elisabet (1987). Matematik i förskolan. Göteborg: Institutionen för Pedagogik
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter: ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Egidius, Henry (1978). Riktningar i modern pedagogik. Stockholm: Natur och kultur
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98. Rev.2010 Stockholm, Skolverket
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Piaget, Jean (2013). Barnets själsliga utveckling. 4., oförändr. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Digitala referenser:
Montessoripedagogik: http://montessori.se/pedagogik/montessorimaterial/ (Hämtad 2014-04- 11)
Skolverket, 2013. Kraftig försämring i pisa
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/kraftig-forsamring-i-pisa-1.211208 (Hämtad 2014-04-09)
Regeringen, 2014. Tre förslag för stärkt grundskola
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/14/71/64e2b439.pdf (Hämtad 2014-04- 11) DN, 2014. Regeringen satsar stort på små klasser
Bilaga 1
Intervjufrågor
a. Arbetar du aktivt med matematik med barnen på avdelningen?
a.a. Hur arbetar du med matematik med barnen på avdelningen? Ge konkreta exempel. a.b. Utgår du från barnens intresse i de matematiska övningarna? Beskriv en sådan situation. b. Tror du att matematiken i förskolan kan påverka barnens framtida förståelse och intresse för matematik i skolan?
c. Ser du att barnen använder sig utav sina matematiska färdigheter på förskolan? Vad tar det i sådana fall sig för uttryck? Ge konkreta exempel.
c.a. Ser du att barnen använder sig utav olika matematiska begrepp i förskolan? Ge konkreta exempel.
c.b. Hur går du tillväga för att utmana barnen i förståelsen för de olika matematiska begreppen?
d. Finns det något du skulle vilja utveckla inom dina matematiska kunskaper?
d.a. Har du fått någon fortbildning inom matematik sedan du började ditt arbete på förkola? Vilken/ vilka?
d.b. Anser du att den/dessa har bidragit till ditt arbete med matematik i förskolan? Hur?
Finns det något du vill tillägga är du varmt välkommen att göra detta.
Stort tack för din medverkan!