5.1 Sammanfattning av studiens resultat
Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder sig av för att fånga upp barns verkligintressen och skapa delaktighet De deltagande pedagogerna upplever det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet utan det problematiska ligger i att få de att berätta vad de verkligen är intresserade av. På förskolan vitsas det även barn utan språk som inte med ord kan kommunicera sina intressen.
En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. Pedagogerna observerar vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar. För att lära sig mer om barnens intressen samtalade även pedagogerna med barnen. Genom vardagssamtal kan pedagogerna upptäcka vad barnen har gjort hemma, vad de har gjort på förskolan, vad de tycker om och vad de har för åsikter om olika saker.
5.2 Slutdiskussion
Slutsatser som kan dras är att observation är en metod som kan användas för att fånga barns intressen. Jag är medveten om att observation inom förskolans värld är ett begrepp som är starkt sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Trots detta var det ingen av informanterna som använde sig av begreppet dokumentation under intervjutillfällena.
Pedagogernas syfte med sina observationer var att lära sig mer om barns intresse och därav öka barns delaktighet i verksamheten. Genom att planera och utforma verksamheten utefter de intressen som barnen ger uttryck för. Syftet med en pedagogisk dokumentation och pedagogernas syfte med deras observationer anser jag är snarlika. Innebär detta då att de
33
deltagande pedagogerna har genomfört pedagogiska dokumentationer fast bara använt sig av ett annat begrepp?
Mitt resultat stämmer till viss grad överens med resultatet som Westlund fick fram i sin studie om pedagogers arbete förskolebarns inflytande. Pedagogerna som deltog i Westlunds studie planerade utefter vad de uppfattade som barnens intressen. Pedagogerna får en uppfattning av vad barnen är intresserade av genom att observera vad barnen gör. En av de deltagande pedagogerna berättar att de förra året hade ett djurtema då de märkt att barnen tittade i
djurböcker, de ritade djur, de rörde sig som djur och de pratade om djur. Detta medförde att de startade ett djurtema på förskolan (Westlund, 2011, s76) Detta stämmer överens med hur en av pedagogerna som deltog i min studie upptäckte hur barnen på hennes avdelning alltid byggde med klossar under den fria leken. När det inte var fri lek var att bygga nästan det enda barnen talade om. Detta resulterade i konstruktionstema på förskolan.
Det som skiljer min och Westlunds studie ifrån varandra är att Westlund studie visar att
pedagogerna arbetade med delaktighet på fler vis utöver att planera efter barns intressen. Bland annat genom att skapa möjligheter för samtal med barn och att stödja barns interaktion. Det kan handla om att pedagogerna uppmuntrar kommunikationen mellan barn för att stödja barns inflytande i relation till andra barn (Westlund, 2011, s 164) Våra olika resultat kan förklaras med att våra syften var olika. Mitt syfte var mer avgränsat. Mitt syfte var att endast undersöka hur pedagoger fångar upp barns intresse medan Westlunds syfte var att undersöka hur pedagoger arbetar med förskolebarns inflytande. Ett avgränsat syfte ger ett avgränsat resultat.
5.3 Metoddiskussion
För att besvara mitt syfte och frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod. När jag gick igenom mitt insamlade material upptäckte jag att mina båda informanter svarade liknade på de flesta frågorna. Detta ansåg jag intressant eftersom det var en barnskötare och en förskollärare som deltog i studien. Jag hade nästan räknat med olika svar på grund av att de har olika
utbildningar. Men egentligen är det inte så konstigt att de svarade liknande. I slutändan så har de arbetat ungefär lika lång tid inom förskolan, de har samma arbetsuppgifter och de utgår från samma styrdokument.
34
Att de har liknande arbetslivserfarenhet kan vara en av orsakerna till de liknande svaren. Men under de två enskilda intervjuerna så var det en sak som var gemensamt. Det som var gemensamt det var jag, det vill säga att det var jag som hade rollen som intervjuare under båda intervjuerna. Under intervjuerna var det jag i min forskarroll som styrde samtalet. Så det kan finnas en
möjlighet att jag styrde in samtalet på liknande ämnen. Jag använde mig av exakt samma frågor vid de båda intervjutillfällena, däremot kanske följdfrågorna skilde sig emot varandra. Men det går inte att komma ifrån att som intervjuare är jag medkonstruktör av materialet. Dock kan det faktiskt fortfarande vara så att båda informanterna tycker liknande om mycket.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Vid en fortsatt studie kring ämnet finns det möjlighet att utgå från barnens perspektiv. Hur upplever barnen sin tid på förskolan? Hur mycket kan barnen vara med och påverka planeringen. Kan barnen se sina egna intressen i utformningen av verksamheten? I en sådan undersökning finns det även en möjlighet att jämföra barns tankar kring deras behov och intressen i
planeringen samt pedagogers tankar kring barns intressen och behov i verksamheten. Min studie är inriktat på pedagogernas perspektiv. Detta gör att det vore intressant att arbeta utifrån både pedagogernas perspektiv och barnens perspektiv på barns intresse och delaktighet.
Det skulle också finnas en möjlighet att bedriva forskning där det testas att utveckla och implementera olika metoder för att fånga upp barns intressen i förskolan. Hur fungerar metoderna i verkligheten? Fungerar observation som metod på alla förskolor?
35