Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen. Resultatet visar på såväl likartade som disparata tankar, åsikter och idéer om spelmediets plats i en pedagogisk verksamhet. En första slutsats är att arbetet trots sitt uttalade perspektiv i svenskundervisningen även behandlar frågeställningarna utifrån ett bredare perspektiv där strukturella aspekter kopplade till pedagogiska metoder samt tillämpningen av spelmediet i andra ämnen kommit i centrum. Dock ligger värdet av att arbetet antagit ett mer ämnesövergripande perspektiv i att det synliggjort hur man kan anpassa och använda sig av dator- och TV-spel i många olika ämnen, men framförallt inom historie- och svenskämnet.
Vidare slutsatser är att såväl lärare som elever ser och lyfter fram möjligheter med dator- och TV-spel, men saknar den erfarenhet och den kunskap som krävs för att våga ta in mediet i klassrummet. Utöver de strukturella aspekter som lyfts fram och som går att koppla till pedagogiska förfaranden är mer direkta möjligheter med spelmediet en tillämpning av referenspunkter till deras innehåll av litterära och historiska kontexter och är infallsvinklar som går att använda och behandla i såväl svensk- som historieundervisning. Spel går även att använda som ett visuellt hjälpmedel likt film och mer direkta arbetsmetoder är spel- och jämförande analyser, ett tillvägagångssätt som lyfts fram av både lärare, elever och Anne Heith.77 Dock är det de pedagogiska problemen med mediet som väger tyngst. Bristande kunskap, teknik och resurser ligger i vägen för att lärarna ska kunna använda sig av spel i undervisningen. Kristina framhåller även problematiken med ett lämpligt urval och hur lång tid som krävs för behandlingen av ett spel. Till skillnad från lärarna framhåller eleverna inte en brist på resurser och teknik utan anser att problemet ligger i lärarnas otillräckliga kunskaper i ämnet. Det intressanta i arbetet ligger alltså i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna och problemen med spelmediet.
Trots att lärarna framhåller mediets potential i att fånga elevernas lust och motivation är det de pedagogiska problemen som överväger. Ämnet har aldrig diskuterats lärarna eller övrig personal emellan och tillsammans med elevgruppernas svar synliggörs det att de ser möjligheterna, men att ingen tagit vara på dem, vilket är ett förvånansvärt
77
37
förhållande med tanke på de olika idéer som lyfts fram i undersökningen. Trots bristande kunskaper, urvals- och tidsproblem är det inte heller någon av lärarna som vågat prova att ta in mediet in i klassrummet. Mitt arbete hade kunnat få större tyngd och kompletterats med en eller flera försökslektioner utifrån informanternas framlagda möjligheter, men jag ser det som ett större projekt som bör behandlas efter det att några av de grundläggande och pedagogiska tankemönstren inom ämnet framlagts och behandlats.
Att tillämpa spelmediet i form av referenspunkter och arbeta med olika former av spelanalyser verkar i denna undersökning enbart bestå av ogenomförbara visioner från lärarnas sida. Det verkar som att andra medier verkar fylla kraven och målen i att ta in nya och modernare texter i klassrummet. Ett perspektiv som elevgrupperna inte håller med om, eftersom de använt film alltför sällan och gjort alldeles för många opersonliga uppgifter. Eleverna framhåller att deras fritidstexter är osynliga och trots insedda möjligheter i ett arbete med dessa verkar deras undervisning leva kvar i en gammeldags pedagogik, med katederundervisning och orelaterade uppgifter till vardag och intressen. Eleverna har samtidigt ingenting emot att deras textvärldar inbegrips i undervisningen och Magnus Perssons och LG Anderssons gamla krav på att införliva populärkulturen i skolan78 verkar fortfarande inte, utifrån elevgruppernas svar, vara en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Problemet ligger i att det trots lärarnas betoningar av ett vidgat textbegrepp råder skiljaktigheter mellan deras och elevernas uppfattningar om olika mediers plats i klassrummet. Skiljaktigheter som tyder på en bristande dialog och utvärdering av lärarnas och elevernas åsikter om undervisningens innehåll och moment. Undersökningen tyder alltså på att det krävs stora kunskaper och en del mod för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Bristande teknik och resurser anser jag själv vara ett litet problem i sammanhanget eftersom framhållna möjligheter och arbetsmetoder med mediet går att anpassa och är desamma som för bland annat filmvisning och filmanalys. Min avslutande slutsats är att dator- och TV-spel har en framtid i skola och undervisning, men att det är upp till mig och andra initiativtagande lärare att se till att det blir verklighet. En pedagogisk verklighet som jag hoppas denna undersökning och arbete inspirerar till.
78
38
Referenser
LitteraturAlexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och
datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Gustaf Lars (1999). Mediekritik och mediepedagogik. I Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan, Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Bennerstedt, Ulrika (2007) Att lära sig ABC i datorspelande: Utveckling genom anpassning. I Linderoth, Jonas (red.), Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en
digital kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Gee, James Paul (2003). What video games have to teach us about learning and
literacy. New York: Palgrave Macmillan.
Heith, Anne (2006). Texter - medier - kontexter: introduktion till textanalys i
svenskundervisningen på grundskolan och i gymnasiet. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kraus, Gérard (2009) Video games: platforms, programmes and players. I Creeber, Glen & Martin, Royston (red.), Digital cultures: [understanding new media]. Maidenhead: Open Univ. Press.
Linderoth, Jonas (2004). Datorspelandets mening: bortom idén om den interaktiva
illusionen. Diss. Göteborg: Univ., 2004.
Nordlinder, Eva (2004). Bok blir spel. Om litterära cd-romspel för barn. I Asplund Carlsson, Maj, Molin, Gunilla & Nordberg, Richard (red.), Texter och så vidare: det
vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola. Stockholm: Natur & kultur
[distributör].
Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg?: litteraturundervisning i
ett nytt medielandskap. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Persson, Magnus (2000). Traditioner och perspektiv. I Persson, Magnus (red.),
Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
39
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Internetkällor
Beskrivning av spelserien Age of Empires,
http://www.microsoft.com/GAMES/EMPIRES/ (2010-04-17).
Beskrivning av spelserien Call Of Duty,
http://planetcallofduty.gamespy.com/View.php?view=CODGameInfo.Detail&id=5&ga me=3#1:1. (2010-04-20).
Beskrivning av spelserien SimCity, http://simcity3000unlimited.ea.com/us/guide/ (2010- 04-17).
Beskrivning av spelet World of Warcraft, http://www.ne.se/world-of-warcraft (2010-04- 20).
Ett vidgat textbegrepp. Skolverket (2009) http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917
(2010-02-06).
Håkansson, Jimmy (2010). När spelbranschen lärde sig läsa, del 1-3. Blog ‘em up. (2010-02-25).
Del 1, http://www.blogemup.se/?p=5439. Del 2, http://www.blogemup.se/?p=5443. Del 3, http://www.blogemup.se/?p=5446.
Jennfors, Elisabeth (2008). Med Aragorn och Fifa 07 – identitet, meningsskapande och
virtuella världar i några sjundeklassares vardag. Malmö högskola, Lärarutbildningen. http://hdl.handle.net/2043/6702. (2010-05-11).
Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket (2000a)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV (2010-02-07).
Kursplan för svenska i gymnasieskolan. Skolverket (2000b)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV (2010-02-07).
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.
Skolverket (1994) http://www.skolverket.se/sb/d/150 (2010-03-24).
Svenska i ett mångkulturellt samhälle – en huvudämnespresentation. Malmö högskola
(2008)
http://www.mah.se/upload/LUT/Enheter/KSM/manschetter/SvM.pdf?epslanguage=sv
40
Eget material
Intervju med eleverna Amelie och Moa (2010-03-19).
Intervju med eleverna Patrik, Magnus och Erik (2010-03-19). Intervju med läraren Kristina (2010-04-06).
Intervju med läraren Martin (2010-02-17). Intervju med läraren Nils (2010-03-10).
41
Bilaga
: IntervjuguiderIntervjuguide lärare – möjliga frågor Punkter inför eventuell intervju.
Informera om undersökningens disposition och syfte Forskningsetiska principer
Fråga om inspelning av intervju Förintervju (med allmänna frågor) 1. Svenskämnet
Vad är för dig centrala aspekter i din syn på svenskämnet och din svenskundervisning? Vad vill du förmedla till eleverna? Har skolan en förenad syn på svenskämnet?
2. Det vidgade textbegreppet
Är det angeläget att använda sig av olika medier i undervisningen? Varför? Vad innebär ett vidgat textbegrepp för dig?
3. Användning av dator- och TV-spel
Har du ett intresse för dator- och TV-spel? Vad har du för erfarenheter i att arbeta med spel i undervisningen? Hur motiverar du valet i att använda dig av spel? I vilka
undervisningssituationer använder du dig av spel? När använde du dig senast av ett spel i en undervisningssituation? Hur ingick momentet i övrig planering? Hur arbetade ni? Hur brukar du arbeta med spel i undervisningen? Varför?
4. Möjligheter med tillämpningen av dator- och TV-spel
Hur kan man i övrigt arbeta med dator- och TV-spel i undervisningen? Finns det utrymme för spel i undervisningen? Har du tillräckliga erfarenheter/kunskap, via utbildning, i att använda spel i skolan? Vad finns det för fördelar med att använda sig av spel i undervisningen? Vad tillför tillämpningen av spel till undervisningen, som inte andra läromedel gör? Vad tycker du om att alltfler spel låter sig inspireras av klassiska verk och ser du några möjligheter i detta? 5. Problematik med tillämpningen av dator- och TV-spel
Vad finns det för problematik med användningen av spel i skolan? Vilken problematik och svårigheter finns det med att använda sig av spel i svenskundervisningen?
6. Elevernas erfarenheter
Vilka erfarenheter av dator- och TV-spel, uppfattar du att dina elever har? Beroende av om man väljer eller inte väljer att använda sig av spel i undervisningen, vad lär sig respektive missar eleverna?
7. Övrigt
42 Intervjuguide elever – möjliga frågor
Punkter inför eventuell intervju.
Informera om undersökningens disposition och syfte Forskningsetiska principer
Fråga om inspelning av intervju 1. Svenskundervisningen
Hur upplever ni svenskundervisningen? Vad har ni gjort och ser ni några undervisningsmoment eller undervisningsformer som återkommer? Hur stort inflyttande har ni över undervisningens form och planering?
2. Det vidgade textbegreppet
Tycker ni att det är viktigt att använda sig av olika medier och texter i undervisningen? Har undervisningen tillåtit att skolans textvärldar får möta elevers? I så fall är detta bra eller dåligt? 3. Användningen av dator- och TV-spel
Hur ser ert intresse för dator- och TV-spel ut? Vad har ni för erfarenheter i att arbeta med spel i skolan? I vilka situationer och moment har ni använt er av spel i undervisningen? När använde ni senast spel i undervisningen? Hur arbetade ni? Var det kul?
4. Möjligheter med tillämpningen av dator- och TV-spel
Hur anser ni att man kan använda sig av spel i skolan? Kan spel tillföra något som inte andra läromedel gör? Vilka andra fördelar finns? Vad tycker ni om att alltfler spel låter sig inspireras av klassiska verk och ser ni några möjligheter i detta?
5. Problematik med tillämpningen av dator- och TV-spel
Vad ser ni för problematik med användningen av spel i skolan? Vilka nackdelar finns? 6. Lärarnas erfarenheter
Vilka erfarenheter och kunskaper inom dator- och TV-spel, uppfattar ni att era lärare har? 7. Övrigt