3.1 Besvarandet av frågeställningarna
Svenska kyrkan har genomgått en diskursförändring, från att den legitima diskursen var att kategorisera de homosexuella och andra queera personer utanför det heteronormativa regelverket som rådde i kyrkoordningen och bland de teologiska utgångspunkterna flera biskopar, präster och andra teologer utgick från, till att HBTQ-certifiera varje församling. Även om alla församlingar inte har nått ända fram till det målet har det skett något i Svenska kyrkan. Den tidigare diskursen tillät kyrkan att positionera sig mot en samkönad tillvaro i äktenskapet, det var både legitimt och enkelt att hänvisa till bibeltexter som både skrevs under en patriarkalisk och en heteronormativ tid. Nuvarande diskurs ser mycket allvarligt på uttalanden om att samkönad samlevnad skulle vara förkastligt på något sätt.
1) Vilka teologiska argument lade Svenska Kyrkans präster och biskopar fram för eller emot samkönade äktenskap? De teologiska belägg man lade fram hittade man i bibeln, tolkningen hittade man i tider då sexualitet skulle kontrolleras och perverteras.183 Diskursen mötte däremot motstånd då homosexuella personer började kräva sin plats bland kyrkans män, kvinnor och handlingar. Redan på 70-talet började kyrkan teologiskt undersöka hur detta skulle kunna gå till184, och det nöttes och stöttes i teologiska och etiska rum. Samhället hade både avkriminaliserat och friskförklarat dessa individer så vad var det egentligen som var så problematiskt att låta dem komma in i kyrkans alla handlingar och platser? Att som Lennart Koskinen hävda att det skulle ha gått för fort att inlemma samkönade äktenskap teologiskt i kyrkan år 2009 är inte riktigt sant. Kyrkan har haft lång tid på sig att utreda och lägga fram förslag på hur detta skulle gå att genomföra då frågan har varit uppe på tapeten i flera decennier. Skapelsemönster, bibel, prokreationsmönster och ”moraliska” betänkligheter var de främsta argument som lades fram för att förhindra samkönade relationers legitimitet. Även om de bibliska beläggen mot homosexualitet ofta lyfts fram var bibeln även ett belägg för samkönad kärlek. Rut och Noomis och Jonatans och Davids kärlek finns i bibeln, svart på vitt, teologer vred sig ut och in för att förminska dessa till att vara vänskapliga eller utan sexuell kontext men Gårdfeldt ger dessa berättelser upprättelse i sin helgonkalender.185
183 Se teoretiska utgångspunkter 1.5
184 Fagerberg, 1974
29
2) Hur såg diskursförändringen ut under de år som frågan om samkönad tillvaro avhandlades? Förändringen i diskursen har jag kunnat påvisa genom kyrkostyrelsens, kyrkomötenas och kyrkoföreträdares envetna försök till att bli så inkluderande som möjligt, både genom införandet av samkönade äktenskap och införandet av en mer öppen kyrkohandbok. Det blev mer och mer legitimt att hävda de homosexuellas rättigheter i äktenskap och föräldraskap då samhällsdiskursen öppnade för detta mer och mer. Ärkebiskop Antje Jackelén påvisar att Jesu liv och gärningar inte hade så mycket med patriarkala könsroller och äktenskapssyn som med frihet och välsignelse för de marginaliserade att göra. I och med att Jesus livsverk går ut på att välkomna de som normen stänger ute gör detta diskursen både legitim och ger tydliga kategorier för denna legitimitet och den givna föreställningen blir Jesus främsta budskap till människan – älska din nästa som dig själv.186
3) Är Svenska kyrkans HBTQ-certifiering en väg för ett mer queer teologiskt kyrkoklimat och ett samhällsmoraliskt vapen mot politiska aktörer som är ute efter att begränsa människovärdet? Det teologiska klimat som råder i kyrkan nu år 2020 är kanske inte ett fullfjädrat queer teologiskt klimat men vissa aktiva förändringar av kyrkans språkbruk och välsignelsehandlingar gör att det definitivt går att skönja en viss queer teologisk tanke bakom. Att byta ut patriarkala strukturer mot en mer öppen, queer ordning är helt i linje med vad de forskningsalster som har undersökt vad queer teologi egentligen innebär i praktiken. Förändring av man och hustru till makar i vigselordningen istället ger ett öppet och välkomnande klimat för dem av samma kön som vill ingå äktenskap.187
Huruvida Svenska kyrkan går att se som en samhällsmoralisk väktare kräver att man går djupare i frågor som rör just samhällsmoralen, i den här uppsatsen blev det störst fokus på hur kyrkan möter inskränkningar av flaggning av regnbågsflaggan då ett förbud mot flaggning av denna på kommuners flaggstänger indikerar att de politiska aktörerna som har bestämt detta vill utestänga dem som inkluderas i flaggan. Regnbågsflaggan och dem den representerar har fått en större plats i Svenska kyrkan i och med deras regnbågsmässor och pride-engagemang. Men utanför HBTQ-rörelsen har kyrkan andra fokuspunkter. Såsom flyktinghjälp, kvinnoorganisationer och annat samhällsstöd i och med deras diakonala arbete. Detta har blivit mer tydligt på senare år, kanske har besluten att HBTQ-certifiera församlingar och stift gjort att kyrkan kunde släppa på de gamla strukturerna och välkomna andra grupper också, till exempel muslimska flyktingar, människor som inte är medlemmar i Svenska kyrkan men som
186 Matt 22:39, Bibel 2000
30
då ändå kan erbjudas stöd och hjälp i livsfrågor, livsbeslut och asylfrågor? När politiska beslut skapar ett kyligare samhällsklimat ses Svenska kyrkan som en motkraft och en aktör som försöker värma utestängda människor. Homosexuella är en marginaliserad grupp och bredvid dem hör kyrkan hemma.
3.2 Diskussion kring teoretiska utgångspunkter och metod
De två queerteoretiska förklaringsmodeller som den här uppsatsen utgår ifrån går att hitta belägg för genomgående i de teologiska argument och rådande diskurs som undersöks i uppsatsen. Den kritiska och dekonstruktivistiska vinkeln på skapelsemönstret till exempel. Gud skapade man och kvinna och bad dem föröka sig, det i sig är inget som queerteoretiker motsätter sig. Däremot det antagande att de på något sätt naturligt kände attraktion eller kärlek till varandra blir queerteoretiskt möjligt att bryta ned - förklaringsmodell a. De praktiker som queerteoretisk förklaringsmodell b talar om går att skönja i den nya kyrkohandboken, det är vaga och obestämda förändringar som har skett men tillsammans utmanar de det heteronormativa klimat som råder. Michel Foucault och Judith Butler gör sig påminda i den teori de tillsammans gav en grogrund för och som nu nästan har fått ett eget liv när heteronormativa föreställningar allt oftare bryts ned, i flera av samhällets nivåer.
Diskursanalysen som sker i uppsatsen bygger på den legitimitet som biskopar och andra företrädare skapade då de uttalade sig angående samkönade äktenskap. Det var inte en fråga om vad troende överlag anser om homosexuella ska få inträde i vigselakten utan just de som besitter en auktoritet i frågan. Präster, teologer och biskopar är experterna som har rätt och legitima anledningar att uttala sig. Meningsskapandet av samhällsfenomenet samkönad kärlek var tvunget att bearbetas utifrån den rådande diskurs som var i kyrkan under tiden innan regeringsbeslutet att inlemma samkönade i äktenskapsbalken, förändringen efter lagändringen ställde fenomenet i annan dager. Det behov av att teologiskt skapa mening var nu utsatt för en påtryckning från övriga samhället. Kyrkans företrädare kan inte hävda en fortsättning av exkludering av homosexuella när de har uppnått likvärdighet i lagen, det skulle ju underminera kyrkans budskap om Jesu liv, lära och evangeliets budskap. Diskursen var helt enkelt tvungen att förändra sig, annars skulle kyrkan tappa legitimitet. Man använde samma teologi men med nytt ansikte, Gud skapade människan till att älska sin nästa som sig själv, äktenskapet är ett sätt att bevisa detta. En metod som skulle kunna appliceras på samma undersökning är kvalitativ innehållsanalys. En schematisk analys över biskoparnas teologiska invändningar och vad de
31
egentligen innebär för Svenska kyrkan som medmänsklig medvandrare i livet. Vad är det egentligen de säger och hur samspelar det med den nya ordningen i kyrkohandboken?
3.3 Framtida forskning
De tankar som väcktes under skrivandet av den här uppsatsen var huruvida Svenska kyrkans nya position bland HBTQ-rörelsen påverkar samhällets uppfattning om Svenska kyrkan och om den svenska befolkningen nu är mer positiva till medlemskap eller delaktighet i gudstjänster. Går det att se en förändring bland gudstjänstbesökarna? Har regnbågsmässorna större deltagande än andra högmässor? Är det en större andel HBTQ-personer som väljer att gifta sig i kyrkan? Eller har den nya kyrkodiskursen lett till att fler har lämnat kyrkan till förmån för kyrkor och trossamfund som inte ställde upp på de teologiska slutsatser som kunde välkomna HBTQ-personer i äktenskapet? Kyrkan existerar inte utanför det politiska spelet, de är en del av det. Politiska aktörer påverkar kyrkans beslut och varande, kanske är det också så att kyrkan i sig är den som ska förvalta samhällspolitiken i den riktning som väljarna pekar ut. Dagens samhälle med kyrkopolitiker som verkar för de reguljära partierna drar således med sig kyrkan in i deras partipolitik, vi ser detta med Sverigedemokraternas satsning i kyrkovalet, försöker de få sin partipolitik att gå ihop med de kristna (Svenska kyrkans) värderingar som leder kyrkodiskursen? Den sista tanken som väcktes var ifall kyrkan har blivit för queer för vissa?