Enligt Skolverkets (2016b, s. 8–10) standarder, baserat på ramverket tidigare presenterat i min analys, så uppfyller Gleerups läromedel kraven för ett godtagbart digitalt läromedel. Med det som en bas så är det absolut funktionellt att arbeta med dessa verktyg i klassrummet. All forskning som presenteras i min examensuppgift är dock bevis på att digitala läromedel, metaforiskt sätt, är som ett mynt med två sidor. De fördelar som medförs till klassrummet i samband med dessa läromedel kommer i kombination med potentiella nackdelar. Kostnaden för en digitalt medverkande undervisning som erbjuder flexibilitet med en multimodal aspekt är inte gratis. Ett pris är bland annat tiden som krävs för både eleverna och pedagogen att bli bekväma med verktygen och dess resurser. Det finns sammanfattningsvis både fördelar och nackdelar med att arbeta med inte bara detta digitala läromedel, men digitala läromedel i helhet. Sammanfattningsvis så har forskningen jag presenterat under mitt arbete pekat på att användning av digitala läromedel kräver en viss förförståelse för eleverna och minst sagt pedagogen som behöver ännu mer insikt i dess funktioner. Då det dessvärre verkar vara, baserat på min erfarenhet och kontakt med andra pedagoger, den allmänna åsikten att pedagoger inte får nog med kompetensutveckling inom användningen av digitala verktyg så rekommenderar jag att du som pedagog gradvis implementerar digitala aspekter i din undervisning. Detta inte bara på grund av de höjda digitala kompetenskraven från läroplanen (Skolverket, 2017) utan snarare för att uppnå kompetensen som forskare menar på krävs för att använda de diverse digitala verktygen på ett godtyckligt sätt.
Min frågeställning var kring hur digitala läromedel kan påverka pedagogens undervisning. Det är onekligen något som skulle ändra vissa aspekter av undervisningen. Med tanke på det jag presenterat hitintills skulle jag påstå att dess användning kräver inte bara förkunskap inom dess användning utan även hur man värderar om ett sådant läromedel är användbart i sitt klassrum. Förkunskapen kan självklart skaffas genom utbildning kopplad till din arbetsplats men i fallet av att det inte erbjuds så kan ett flexibelt planeringsverktyg så som det finns i Gleerups digitala läromedel var en lösning för att gradvis implementera det i sin undervisning. Denna typ av läromedel och dess verktyg bör värderas och analyseras med hjälp av exempelvis Skolverkets ramverk (2016b, s. 8–10) innan det bestäms för att användas i större utsträckning. Det vore dock orealistiskt av mig att påstå att jag kan ge dig som läsare all fakta kring de möjliga positiva och negativa resultaten när det kommer till användning av digitala verktyg såväl som digitala
31
läromedel. Detta på grund av att det är ett forskningsområde som fortfarande är färskt i forskningsvärlden. Riskerna med det här är något som exempelvis Torkel Klingberg tar upp i en artikel i Svenska Dagbladet (2019). Risken av att implementera så mycket digitalt i undervisning är fortfarande outforskat men på grund av kraven för digitalkompetens är det något som vi pedagoger måste lära eleverna hur man använder.
Under arbetets gång har min studie tagit olika vägar för att uppnå formen den nu har i slutändan. Vad som i tidiga stadier tänktes skulle vara en intervju-baserad studie blev i slutändan en läromedelsanalys. Medan jag i full transparens finner mig väldigt nöjd med mitt resultat ser jag även en del tillfällen för framtida förändringar eller tillägg som skulle kunna fullända denna studie ännu mer. I en värld där det hade funnits mer tid tror jag att studien hade kunnat förbättrats genom att utföras i kombination med förstahandskunskap från antingen elever eller pedagoger som haft erfarenhet av användningen utav mitt valda läromedel. Detta hade gett en ny nyans till mitt arbete men fanns dessvärre inte som möjlighet för en kurs av denna längd. Som det dock nämns i mitt stycke om tidigare forskning hoppas jag att även min studie kan användas till framtida forskning om exempelvis just förstahandskunskap kring digitala läromedel.
32
10. Referenser
Alvehus, J (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bagon, S & Lepicnik Vodopivec, J (2016). Motivation for Using ICT and Pupils with
Learning Difficulties. University of Primorska.
Barthes, R (1994). Elements of semiology. 18. pr. New York: Hill and Wang
Björkvall, A (2019). Den visuella texten - Multimodal analys i praktiken. 2 uppl. Studentlitteratur AB
Blomgren, J (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Göteborg: Institutionen för pedagogik och special pedagogik.
Diaz, P (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Folkesson, A & Swalander L (2007) Self-regulated learning through writing on computers:
Consequences for reading comprehension. Linnaeus University: Computers in Human
Behaviour.
Gagné, R. Wager, W. & Rojas, A. (1981). “Planning and authoring computer assisted instruction lessons”. Educational Technology.
Gleerups (2019a). Om oss. Gleerups Utbildning AB. Hämtad från [2019-02-07]: https://www.gleerups.se/om-gleerups
Gleerups (2019b). Samhällskunskap 4–6, digitalt. Gleerups Utbildning AB. Hämtad från [2019-02-07]: https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-4-6/article/5429a47f- a764-4269-b70f-836802b5eb0f
33
Jewitt, C (red.) (2014). The Routledge handbook of multimodal analysis. 2. ed. Abingdon: Routledge
Jämterud, U (2010). Digital kompetens i undervisningen: [handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Jämterud, U. (2012). Hur granskar vi digitala läromedel? Kolla källan, 2012-03- 07, [hämtad 2019-02-15] från http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/
kollakallan/kallkritik/artikelarkiv/2012/diglar-1.169496
Klingberg, T. (2019). Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo. Svenska dagbladet. Hämtad [2019-03-04] från: https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/#artiklar- dagstidningsartiklarielektroniskform
Kjällander, S (2011). Designs for Learning in an Extended Digital Environment – Case
Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling
Mörsky, E (2017). Digitalisering – hot eller möjlighet? Jyväskylä universitet: Institutionen för språk
Persson, A & Johansson, R (red.) (2014). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning
och utbildning i olika institutionella sammanhang: utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Helsingborg: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet
Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad från [2019-02-05]:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/infor mationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Ruo, D., & Xiaotang, Y. (2013) Build optional digital textbooks for distance learners. Open
praxis. Volume 5 Issue 4. Sid. 265-274. Hämtad från [2019-02-05]:
34
Scollon, R & Scollon S (2014). Multimodality and language. A retrospective and prospective
view. I Jewitt, Cs Routledge Handbook of Multimodal Analysis (sida 205–216). 2. Ed.
Abingdon: Routledge
Skolverket (2016a). It-användning och it-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning
2015, [hämtad 2019-02-28], http://www.skolverket.se/publikationer?id=3667
Skolverket (2016b). Modul 3: Att hitta och värdera digitala läromedel. [hämtad 2019-03-04]
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket
Starrin, B & Svensson, P (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Sveriges Riksdag (2016). Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet
och resultat i utbildningen. Stockholm: Riksdagstryckeriet.
Tallvid, M (2015). 1:1 I klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. University of Gothenburg: Department of Applied Information Technology
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Walters, J (2017). Using the News to Enhance Critical Thinking and Engagement in Middle
and High School Students. Journal of Catholic Education
Wan-Ying, L (2010). Becoming Citizens: Youths’ Civic Uses of New Media in Five Digital
35
11. Bilagor
Bilaga 1.
36
Bilaga 3.
37
Bilaga 5.
38
Bilaga 7.
39
Bilaga 9.
40
Bilaga 11.