I detta kapitel redogörs för vad analysen har kommit fram till, forskningsfrågorna besvaras och den slutliga rekommendationen presenteras. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning, vilket hade en stark koppling till simuleringar och framtida tillämpningar av dessa.
6.1. Slutsatser
Utvecklingen inom vapenteknologi inriktas främst mot fyra områden; kraftfullare ammunition, lättare ammunition, ökad sannolikhet för träff samt avancerade sikten. En slutsats som drogs ur detta var att det inte är ett nytt vapensystem som gör den stora skillnaden, det är vad som kommer med vapensystemet som gör skillnad. Påverkan detta får på taktiken är att de förmågor en automatkarbin har idag, kommer de med stor sannolikhet ha imorgon. Dock kommer den enskilde soldatens förmåga att vara högre. Skyttegrupper kommer kunna få verkan på längre avstånd samtidigt som de gör av med mindre mängd ammunition. Detta i kombination med lättare ammunition skapar en längre uthållighet än vad
Självständigt Arbete OP-T 18-21 skyttegruppen har idag. Taktiken kommer med stor sannolikhet såldes endast påverkas genom att striden kan föras på längre avstånd än idag. Vikten på gruppen kommer påverkas av att gruppen behöver medföra mindre mängd ammunition än idag. Detta är på grund av att varje skott har högre sannolikhet att verka på motståndaren, lika mycket ammunition behöver således inte tas med.
Påverkan av vapenteknologin på grupperna blir omfattande men inte helt förändrad jämfört med den nuvarande vapenfördelningen. styrkor behålls och hoten elimineras genom att införliva en lättare patron i syfte att sänka vikten, behålla en tung kaliber för verkan samt tillföra avancerade sikten för ökad eldledning. Det låter motsägelsefullt att sänka vikten med en lättare patron, samtidigt som den tyngsta ammunitionen på gruppen behålls. Vad detta indikerar är dock inte att varje grupp bör ha med sig den tyngre kulsprutan med en större kaliber, utan att möjlighet till att nyttja den finns. Alternativet att organisera en understödsgrupp per pluton med en ännu tyngre kulspruta kan vara rimlig, i relation till att varje grupp skall ha en medeltung kulspruta.
6.2. Svar på forskningsfrågor
I. Hur kommer utvecklingen av vapenteknologier påverka taktiken på gruppnivå inom avsutten strid på 20 års sikt?
En skyttegrupp om 20 år kommer ha ett ökat maximalt verkansavstånd kombinerat med en ökad förmåga att påverka målet på alla avstånd på grund av bättre sikten. Skyttegruppen kommer ha högre rörlighet tack vare lättare ammunition och mindre mängd ammunition, vilket ger minskad vikt. Den minskade mängden ammunition kommer från den ökade förmågan till träff och verkan.
II. Hur bör vapenfördelningen se ut på gruppnivå inom avsutten strid för Försvarsmakten om 20 år?
Vilket vapensystem gruppen bör vara utrustade med om 20 år är inte avgörande, vad Försvarsmakten väljer att implementera på systemet är dock det. Varje soldat bör om 20 år vara utrustade med ett avancerat sikte med förmåga att observera i fler spektra än synligt ljus. Siktet bör ha förmåga att se i det termiska spektret såväl som det infraröda spektret och underlätta för soldaten att urskilja mål. Siktet bör även underlätta för soldaten att bekämpa
Självständigt Arbete OP-T 18-21 motståndare träffsäkert på långa avstånd genom en inbyggd ballistisk dator. Vapensystemet bör vara någon form av automatkarbin utrustad med ovan nämnde avancerade sikte. För att spara vikt och öka gruppens uthållighet bör gruppen nyttja samma typ av kaliber och därmed övergå till till exempel 6.8 Remington SPC. Försvarsmaktens skyttegrupp om 20 år skulle kunna ha vapenfördelningen enligt nedan:
Detta skulle möjliggöra ovan nämnda fördelar med automatkarbiner, samtidigt som det ökar gruppens eldkraft med en extra kulspruta. Behovet av en skarpskytt finns inte då hela gruppen får ökad förmåga med avancerade sikten. Gruppen kan med denna organisation även naturligt fördelas med en understödsomgång bestående av kulsprutor, och en anfallsomgång med automatkarbiner.
6.3. Vidare forskning
Genom att nyttja simuleringsprogrammet Suss-G hade studien kunnat genomföras på ett ytterligare tillämpbart vis, detta genom att kunna kvantifiera slutsatserna. De parametrar vilka är intressanta att förändra för en simulering är de framtida teknologier vilka beskrivits i denna studie. Den begränsande faktorn är att vissa hemliga data nyttjas i Suss-G, vilken är vital och kan därmed inte presenteras i detta arbete, utan behöver göras i efterhand.
Nedan presenteras de simuleringar som genomförts i syfte att skapa ett underlag att bygga vidare på för framtida simuleringar. Det genomfördes simuleringar på 100 meter och 300 meter med ”original” träffsannolikhet samt ”dubbel” träffsannolikhet. Detta innebär ett scenario vilket skall vara mer realistiskt, originalet, samt ett scenario där träffsannolikheten
Tabell 12: Förslag till framtidens skyttegrupp om 20 år
Befattning Vapensystem samt mängd patroner
Gruppchef Automatkarbin 6.8 med 80 patroner Ställföreträde Automatkarbin 6.8 med 80 patroner Ksp-skytt Kulspruta 6.8 med 400 patroner Ksp-skytt Kulspruta 6.8 med 400 patroner Ksp-skytt Kulspruta 6.8 med 400 patroner Soldat Automatkarbin 6.8 med 80 patroner Soldat Automatkarbin 6.8 med 80 patroner Sjukvårdare Automatkarbin 6.8 med 80 patroner
Självständigt Arbete OP-T 18-21 har dubbelt så hög spridning, dubbel. Simuleringarna genomfördes med falska värden och är såldes inte sanningsenliga vad gäller antal nedkämpade samt nedhållna motståndare. På grund av falska värden lyckades inte något vapen nedkämpa fienden på 300 meter, dessa värden har inte presenterats då de inte bidrar med användbara resultat.
Simuleringarna som genomfördes pekar ganska uppenbart på att ökad träffsannolikhet påverkar utfallet av striden. Antalet nedkämpade fienden avrundas uppåt vilket medför att scenariot med original träffsannolikhet har nedkämpat samtliga fyra motståndare. Original scenariot har även nyttjat ett kilo mindre ammunition än vad dubbla scenariot har gjort. ”N/ A” stor för ”not applicable”, alltså att värdet inte är tillämpbart på grund av att fienden bedöms vara i skydd och då ej kan nedkämpas.
Denna studie analyserade och tog fram ett förslag till hur Försvarsmaktens skyttegrupper bör se ut om 20 år. I syfte att testa eller djupare analysera studiens slutsatser bör 2040 års skyttegrupp testas i Suss-G. Exempel på frågor att studera skulle kunna vara:
•
Hur väl presterar 2040 års skyttegrupp jämfört med dagens?•
Hur påverkar en förhöjd förmåga till träff kontra att medföra mer ammunition?Tabell 13: 100 meter med original träffsannolikhet
Antal nedkämpade fiender
nedkämpade 5s 0
nedkämpade 10s 3
nedkämpade 15s N/A
nedkämpade 30s N/A
nedkämpade 60s N/A
nedkämpade situationens slut 3,66
Ammuni1onsåtgång [st] AK5C 5,0 KSP58 7,0 KSP90 2,0 Ursprungsvikt [kg] 24,4 Använd vikt [kg] 0,3 Kvarvarande vikt [kg] 24,2
Tabell 14: 100 meter med dubbla träffsannolikhet
Antal nedkämpade fiender
nedkämpade 5s 0
nedkämpade 10s 2
nedkämpade 15s N/A
nedkämpade 30s N/A
nedkämpade 60s N/A
nedkämpade situationens slut 2,51
Ammuni1onsåtgång [st] AK5C 24,0 KSP58 31,0 KSP90 21,0 Ursprungsvikt [kg] 24,4 Använd vikt [kg] 1,3 Kvarvarande vikt [kg] 23,1
Självständigt Arbete OP-T 18-21