Framtiden är nu! : Framtida vapenteknik och dess implementering inom Försvarsmakten

(1)

Självständigt Arbete OP-T 18-21

Rapport självständigt arbete

Kurs: Påbyggnadskurs Militärteknik: Självständigt arbete

Kurskod: 1OP482 Poäng: 15 hp

Handledare: Johan Granholm Datum: 2021-04-06

Examinator: Hans Liwång Antal ord: 10 699

Framtiden är nu!

- Framtida vapenteknik och dess implementering inom Försvarsmakten Sammanfattning:

Krigföringens principer ligger till grund för många nationers strategi och taktikanpassning, så även Sveriges. Försvarsmaktens modell för taktikens grunder har sitt ursprung i principer vilka funnits i flera hundra år. De ingående delarna i taktikens grunder kan användas som ett verktyg för att värdera effekten av ett vapensystem. Genom analys av hur väl en skyttegrupp kan tillämpa taktikens grunder baserat på förändrade förutsättningar kan en vapensystemvärdering genomföras.

Studien undersökte framträdande teknologier för moderna vapensystem, samt hur dessa lämpar sig för Försvarsmakten. En fiktiv skyttegrupp togs fram och jämfördes med dagens skyttegrupp, genom en fallstudie placerad i ett realistiskt scenario.

Resultatet pekade på att en utveckling av ammunition och sikten, snarare än vapensystem, är det som framtidens teknologi kommer handla om. Med fallstudien som verktyg prövades en skyttegrupp med morgondagens förmåga i tre olika scenarion. Slutsatserna visade att varje soldat kan nå högre verkan på både kortare och längre avstånd än idag, samtidigt som den totala vikten i kilogram av gruppens ammunition minskar.

Nyckelord:

(2)

Thesis report

Course: Advanced Course Military Technology, Independent Project

Course code: 1OP482 Credits: 15 ECTS

Supervisor: Johan Granholm Date: April 06, 2021

Examiner: Hans Liwång Number of words: 10 699

The future is now!

- Future weapons technology and its implementation into the Swedish armed force. Abstract:

The Principles of war forms the basis for many nations strategy and tactics, so also Swedens. The Swedish armed forces model for the basics of tactics has its origins in the principles of war that has been around for several hundred years. The components of the basic of tactics can be used as a tool to evaluate the effect of a weapons system. Through an analyses of how well an infantry squad can apply the basics of tactics, based on changed conditions, a weapons system evaluation can be carried out.

The study examined prominent technologies for modern battlefields, and how they suit the Swedish armed forces. A fictitious infantry squad was compared with todays infantry squad through a case study placed in a realistic scenario.

The results indicated that the development in ammunitions and sights, rather than weapons systems, is what affects the development today. With the case study as a tool the infantry squad of tomorrow was evaluated in three scenarios. The results show that every soldier will be able to contribute more to the fight on more distances than today, while reducing the overall weight of the squads ammunition.

Keywords:

(3)

Centrala begrepp

...

4 1. Introduktion

...

5 1.1. Bakgrund

...

5 1.2. Problematisering

...

6 1.3. Tidigare forskning

...

8 1.4. Syfte

...

9 1.5. Forskningsfrågor

...

9 1.6. Avgränsningar

...

9 1.7. Förväntat bidrag

...

10 1.8. Läsanvisning

...

10 2. Teori

...

10 2.1. Krigföringens principer

...

11 2.2. Operationalisering - taktikens grunder

...

14 2.3. Teoridiskussion

...

15 3. Metod

...

16 3.1. Forskningsdesign

...

16 3.2. Metod för datainsamling

...

17 3.3. Analysmetod

...

18 3.4. Källkritik

...

22 3.5. Metodöverväganden

...

23 4. Empiri

...

23 4.1. Kaliber

...

23 4.2. Nya ammunitionstyper

...

27 4.3. Teknologier

...

31 5. Analys

...

33 5.1. Vapeninnovationer

...

33 5.2. Gruppbeväpning

...

35 5.3. Sammanfattning av analys

...

40

(4)

Centrala begrepp

FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

Eldhandvapen - Bärbara finkalibriga vapensystem med en kaliber under 12.7mm vilka ej

behöver någon form av stativ för att hanteras

SUSS-G - Simulering och Utvärdering av Stridseffekt och Stridsteknik - Grupp

6. Slutsatser och diskussion

...

41 6.1. Slutsatser

...

41 6.2. Svar på forskningsfrågor

...

42 6.3. Vidare forskning

...

43 7. Referenslista

...

45 Bilaga A - Figurer och bilder

...

48 Bilaga B - Patronens delar

...

51 Bilaga C - Scenario samt skyttegruppernas organisation

...

52

(5)

1. Introduktion

1.1. Bakgrund

Under 1800-talet var eldhandvapnet, eller musköten, standardbeväpningen för moderna arméer och taktiken byggde på dess funktion hela vägen ner på gruppnivå. När musköter blev gevär ökade precision, verkansavstånd och magasinsstorlek, allt tillsammans med en ökande vikt. Teknologin hade under 1800-talet kommit så långt att ett nytt vapensystem utvecklats, kulsprutan. Dessa faktorer sammanvägda förändrade infanteristriden i grunden och tvingade fram ny taktik och nya vapeninnovationer så som lätta kulsprutor och handgranater. Dessa 1 nya tekniker påverkade striden markant under första världskriget, ett krig som bidrog starkt till vapeninnovationer i hela världen.

Konflikter driver utvecklingen framåt och tvingar försvarsmakter att anpassa sig för att inte gå förlorande ur striderna. 25 år efter första världskriget hade västvärldens arméer återigen förändrat sin taktik och utvecklat nya vapen för att gå segrande ur konflikter.

Efter en tid med insatser långt hemifrån, där Försvarsmakten har kunnat förlita sig på understöd av fordon, har det finkalibriga eldhandvapnet inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Totalförsvarets forskningsinstitut bedriver tillsammans med Försvarsmakten därav studier om vilket framtidens eldhandvapen skall vara, samt hur det på bästa sätt skall organiseras.

Försvarsmaktens skyttegrupper har idag åtta soldater med fem automatkarbiner, en lätt kulspruta och en medeltung kulspruta. Denna uppdelning vad avser finkalibriga vapen har 2 Försvarsmakten gjort länge, men det betyder inte att det alltid bör göras så. På ett ständigt föränderligt slagfält där vapeninnovationer knappt hinner implementeras innan de är föråldrade måste flexibilitet och möjligheten till integrering av olika förmågor vara en naturlig del av striden. 3

Wiest, Andrew A. & Barbier, M. K. Infantry warfare. Spellmount. Staplehurst. 2002. s.19

1

Handbok Markstrid - grupp. Försvarsmakten. Stockholm. 2016. s.14

2

Wiest & Barbier. Infantry warfare. s.172

(6)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Framtiden inom avsutten strid står inför stora förändringar vilka kommer påverka både organisation och taktik. Denna studie ämnar belysa hur framtida vapeninnovationer kan påverka Försvarsmaktens taktik och vapenfördelningen på gruppnivå.

1.2. Problematisering

Inför anskaffningen av nya vapensystem till Försvarsmakten, vilka skall ersätta automatkarbin 5C samt kulspruta 90, har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) påbörjat studier om hur värdering av vapensystem kan genomföras. Markstridsskolan i Kvarn har till 4 uppgift att analysera och värdera vilket det framtida vapensystemet bör vara och samarbetar i denna uppgift med FOI för att utveckla ett simuleringsverktyg. Simuleringsverktyget bidrar med att testa olika sammansättningar av vapensystem och hur de presterar på ett resurseffektivt sätt. Verktyget är dock inte användarvänligt för någon som inte är insatt, samt att för full tillförlitlighet krävs parametrar vilka inte är öppna för dem utan rätt säkerhetsklassning. Som en del i att ta fram ett alternativ till ett nytt vapensystem, samt understödja i utvecklingen av simuleringsverktyget, erbjöd FOI studenter vid Försvarshögskolan att genomföra studier riktat mot det pågående arbetet.

Studier av framtida vapensystem och dess implementering i Försvarsmakten är problematiskt på många sätt, inte minst på grund av svårigheten att spå i framtida teknologier. För att kunna gör en bedömning om påverkar på framtiden både inom teknologi och taktik kan Försvarsmaktens strategiska doktrin tillämpas. I militärstrategisk doktrin från 2016 går att läsa:

Tillsammans med andra parter ska vi kunna vinna över en angripare och om vi står själva ska vi uppbåda utdraget och uthålligt motstånd med syfte att undvika att förlora kriget. 5

Det går alltså att utläsa fram förallt två saker som var aktuella för denna studie, vi skall

tillsammans med andra vinna alternativt ensamma ge utdraget och uthålligt motstånd.

Stensbäck, Niclas et. al.. Studie plutonbeväpning - Slutrapport 2016-2018. Teknisk rapport

FOI-4

R-4613—SE. FOI. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Stockholm. 2018. s.15 Militärstrategisk doktrin: MSD 16. Försvarsmakten. Stockholm. 2016. http://

5

www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/doktriner/militarstrategisk-doktrin-2016-ny.pdf. Hämtad 26/3-2021. s.7

(7)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Interoperabilitet med andra nationer samt förmåga till att agera självständigt över långt tid är två prioriteringar från Försvarsmaktens strategiska doktrin. Inledningsvis var det därav aktuellt för studien att undersöka vilka de främsta partnerskapen är, vilket även detta gick att finna i den strategiska doktrinen. De samarbeten som nämns främst är Norden, Europeiska unionen samt NATO, vilka alla tre har en relativt unison vapenkultur. Med unison 6 vapenkultur avses dels nyttjandet av samma kalibrar till liknande vapensystem och dels beroendeställningen till USA, genom deras centrala position i NATO. I USA pågår en omfattande studie inför upphandling av nytt eldhandvapensystem anpassat för skyttegrupp, inte helt olikt det som Försvarsmakten genomför. På grund av dessa amerikanska studier var en undersökning av USA och vapenindustrin där, en grund till det fortsatta arbetet med studien.

Framtida utveckling inom vapenindustrin inriktar sig fram förallt mot två områden, förbättrad integration mellan soldat och vapen samt ett nytänkande koncept om ammunition och verkan. Forskning på området vapenteknologi pekar mot att 2040 kommer exoskelett, drönare och kinetiska vapen befinna sig på slagfältet på något sätt. Samma grupp av forskare som 7 förutspår utvecklingen av bland annat exoskelett beskriver även en framtid med vad de benämner som AVATAR - Advanced Virtual Autonomous Tethered Assault Robot; En robot som följer efter varje soldat och agerar som en stridsparskamrat med samma förmåga som sin ”chef”. Detta kan tyckas vara väldigt futuristiskt och inte nödvändigtvis det Sverige och 8 Försvarsmakten fokuserar på att anskaffa innan nya automatkarbiner, det visar dock på hur långt utveckling kommit i USA.

De två stora områdena förbättrad integration och nya koncept inom ammunition har utvecklats sedan anskaffningen av automatkarbin 5 och fram förallt kulspruta 58. Forskning inom dessa två områden pekar dels mot att utveckla förmågan för soldaten att träffa fler av de

Ibid. s.40

6

Augustyn, Jason et. al.. Envisioning the deep future of small arms 2022-2042. Deputy assistance

7

secretary of the army for research & technology. Technology wargaming implementation office. Department of the army. 2013. s.11

Ibid. s.55

(8)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 skott som avfyras, samt att de skott som träffar måste få större verkan. När Försvarsmakten 9 skall undersöka vilket nytt vapensystem som skall anskaffas behöver det alltså tas hänsyn till fyra aspekter.

•

Interoperabilitet med andra länder och organisationer (NATO, EU) skall underlättas

•

Vapensystemet skall vara uthålligt under långt tid utan stöd från andra länder

•

Vapensystemet skall ge skytten en ökad förmåga till träff jämfört med dagens system

•

Verkan behöver nås fortare på längre avstånd än dagens system

Med avstamp i dessa punkter genomfördes studien med syfte att svara på två forskningsfrågor.

1.3. Tidigare forskning

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har deltagit i studier inför anskaffningen av ett nytt eldhandvapen till Försvarsmakten, en samling av dessa studier behandlar simulering och modellering. En förstudie undersökte olika kombinationer av gruppsammansättningar i avseendet vapensystem genom att modellera dessa. Därefter har simuleringar genomförts för att kunna kvantifiera resultaten och därigenom dra slutsatser angående hur Försvarsmaktens framtida skyttegrupper skall beväpnas. Förstudien fokuserade på vapensystem och gruppens 10 användning av dessa för att därefter kunna skapa relevanta scenarion. Efter förstudien har ett 11 simuleringsprogram utvecklats, Suss-G, vilket kan användas för att studera avsutten strid mot mjuka mål. Resultat från Suss-G kan användas som stöd för att värdera en skyttegrupps 12 förmåga, dock täcker inte Suss-G in samtliga faktorer som påverkar gruppens förmåga. 13 Faktorer så som moraliska, psykologiska eller vädrets inverkan är inte del av verktyget till exempel.

Mason, Micheal M. et. al.. Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad. Naval

9

Postgraduate School. 2017. s.12

Stensbäck, Niclas. Förstudie - värdering av beväpning på plutonnivå. FOI Memo 5712. FOI.

10

Totalförsvarets forskningsinstitut. Stockholm. 2016. s.2 Ibid. s.7

11

Stensbäck et. al.. Studie plutonbeväpning - Slutrapport 2016-2018. s.15

12

Ibid. s.15

(9)

1.4. Syfte

Denna studie hade ett beskrivande syfte vilket ämnade undersöka hur vapeninnovationer påverkar fördelningen av vapen på gruppnivå inom avsutten strid. Arbetet ämnade även leverera ett bidrag inom hur en framtida vapenfördelning bör se ut för Försvarsmakten på gruppnivå. Studien kan ses som en del av Försvarsmaktens anskaffning av ett nytt eldhandvapensystem, då det sker i samarbete med FOI vilka bedriver studier mot detta mål.

1.5. Forskningsfrågor

För att nå syftet med studien besvarades följande frågor:

I. Hur kommer utvecklingen av vapenteknologier påverka taktiken på gruppnivå inom avsutten strid på 20 års sikt?

II. Hur bör vapenfördelningen se ut på gruppnivå inom avsutten strid för Försvarsmakten om 20 år?

1.6. Avgränsningar

Studien fokuserade på hur moderna teknologier och vapen påverkar skyttegruppens strid samt hur Försvarsmakten kan komma att utrusta och organisera sina skyttegrupper inom infanteriet i framtiden. Med en skyttegrupp ur infanteriet avsågs i denna studie en åttamanna grupp lik de som är organiserade på Livgardet i Stockholm vilken är utrustad med eldhandvapen. Eldhandvapen definierades i denna studie som ”bärbara finkalibriga vapensystem med en kaliber under 12.7 mm vilka ej behöver någon form av stativ för att hanteras”. Motivet till att studien avgränsades till vad som indirekt endast blir automatkarbiner och kulsprutor är Försvarsmaktens pågående anskaffning av dessa vapensystem. Studien avgränsas även till att inte behandla gruppens organisation vad avser befattningar utöver de som rör vapensystem då dessa befattningar omfattar helt andra delar av Försvarsmakten och inte hänger ihop med vapensystemen. Även de moraliska faktorerna knutna till krigföringens principer har ej berörts då dem ej har en inverkan på vapensystemets prestation.

(10)

1.7. Förväntat bidrag

Detta arbete ämnade ge en djupare förståelse och analys för vart vapenutvecklingen lutar inom de närmaste 20 åren. Genom att kartlägga vilka trender som går att påvisa från främst USA kunde en bedömning av vilka teknologier som är framträdande göras. När fallstudierna var genomförda gick det att dra slutsatser om vilka Försvarsmaktens nya vapensystem borde ha som generella förmågor. Förhoppningen är att dessa slutsatser och indikationer kan bidra till fortsatta studier om valet av ny automatkarbin till Försvarsmakten.

1.8. Läsanvisning

I uppsatsen diskuteras huvudsakligen två forskningsfrågor vilka besvaras genom nyttjandet av ett analysverktyg, framtaget ur en teori. Uppsatsen delades in i fyra delar vilka syftade till att svara på forskningsfrågorna. Den första delen var en teoridel vilken förklarade den valda teorin överskådligt, för att därefter konkretiseras ner till ett analysverktyg. Efter teoriavsnittet beskrevs metoden, vilken syftade till att skapa en generaliserbar analys baserat på det framtagna analysverktyget. I den tredje delen redogjordes för empirin vilken underbyggde analysen, som slutligen genomfördes i den fjärde delen med hjälp av nämnda verktyg.

Uppsatsen strukturerades upp genom att först beskriva krigföringens principer för att därefter operationalisera dessa till analysverktyget som kopplades till taktikens grunder. Därefter beskrevs hur metoden byggdes upp och avslutadess i en fallstudie där taktikens grunder nyttjades för att generalisera svaret på forskningsfrågorna. Analysen genomfördes som en fallstudie underbyggd med den tidigare beskriva teorin där slutsatserna ämnade besvara forskningsfrågorna.

2. Teori

I detta kapitel redovisas krigföringens principer, beskrivet av B.A. Friedman, vilka används i studien som grundläggande teori och underlag för att skapa ett ramverk för analysen. Friedmans tolkning har nyttjats som utgångspunkt, teorierna kommer dock från andra teoretiker vilka har författat grunden tidigare. Friedmans bok On tactics, vilken varit grunden till denna uppsats teori, nyttjas även i andra vetenskapliga verk som utgångspunkt för

(11)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 analyser. Studien tar en induktiv ansats där de ingående delarna i teorin operationaliseras till 14 analysramverket i syfte att göra studien mer generaliserbar. 15

2.1. Krigföringens principer

Krigföringens principer tolkas på många olika sätt, vissa militärteoretiker tolkar dem som regler för att vinna krig, andra tolkar dem som riktlinjer vilka man bör förhålla sig till. Även 16 på vilken nivå de skall appliceras är debatterat, individuella slag, operationer eller hela krig. Amiralen och teoretikern Mahan förespråkade att all verksamhet som berör krig, från industrin till genomförandet av storskaliga operationer, skall bygga på principerna. 17

I boken On tactics bygger Friedman upp ett teoretiskt ramverk, vilket syftar till att underlätta studerandet samt planeringen av taktiken för både taktiker och strateger. Innehållet i boken 18 skall ses som ett komplement till de teorierna vilka ämnar förklara krig som helhet, friktion och krigets natur till exempel av Clausewitz. On tactics ämnar istället endast förklara en 19 aspekt av kriget; vilka delar som krävs för att uppnå seger på slagfältet. Nedan följer en 20 beskrivning av ingående principer i Friedmans teori om taktik.

2.1.1. Manövrering

Manövrering syftar till att i förhållande till sin motståndare placera sig fördelaktigt inför

striden. Genom att anfalla en motståndare i hans flank eller bakifrån utnyttjas egna styrkor på

Thunholm, Peter & Henåker, Lars. A Tentative Model on Effective Army Combat Tactics.

14

Comparative strategy 39.5 (2020): 490–504. Web. s.492

Blomkvist, Pär & Hallin, Anette. Metod för teknologer: examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1.

15

uppl.. Studentlitteratur. Lund. 2014. s.45

Ångström, Jan & Widén, Jerker. Contemporary military theory: the dynamics of war. Routledge.

16

Milton Park. Abingdon. Oxon. 2015. s.77 Ibid. s.78

17

Friedman, B. A.. On tactics: a theory of victory in battle. Naval Institute Press. Annapolis.

18

Maryland. 2017. s.13

Ångström & Widén. Contemporary military theory: the dynamics of war. s.18

19

Friedman. On tactics: a theory of victory in battle. s.14

(12)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 bästa sätt och en underlägsen numerär kompenseras med välplacerade anfall. Ett exempel på 21 när manövrering kommer till sin rätta är vid slag i kuperad terräng. Om en part lyckas placera sig på en kulle jämfört med sin motståndare nås ett omedelbart överläge och fienden tvingas till beslut tidigt i striden.

2.1.2. Kraftsamling

Att kraftsamla trupper i tid och rum är den övervägande viktigaste av principerna enligt flera militärteoretiker. Med stora numerärer kommer ofta en seger, det är dock inte just storleken 22 på parterna som är i fokus. Det centrala med kraftsamling är att genomföra det koordinerat i tid och rum mot en avgörande plats, helst mot den minst försvarade punkten. Sun Zi förklarar kraftsamling som:

Att leda en stor styrka eller en liten ställer ungefär samma krav: det är fråga om att fördela den. Att ge din armé samma slagkraft som en slipsten kastad mot ägg är en fråga om kunskap om svaga och starka punkter. 23

2.1.3. Eldkraft

Eldkraft och förmågan att skada motståndaren med välriktad eld på långa avstånd är idag kärnan i den väpnade konflikten. Förmågan att samla olika typer av verkan mot rätt mål genom samverkan mellan enheter är nyckeln till framgång i strid. Utan eldkraften är den 24 avgörande manövreringen och kraftsamlingen ingenting, allting kommer i synergi när det tillämpas samordnat. 25

Liddell Hart, Basil Henry. Strategy. 2nd rev. ed.. Meridian. New York. N.Y.. U.S.A.. 1991[1967].

21

s.94

Clausewitz. Carl Von. On war. University Presses Of California. 1989. s.194

22

Sun, Zi. The art of war. [Ny utg.]. Artic/Arcturus. London. 2015. s.40

23

24

Liddell Hart. Strategy. s.329

(13)

2.1.4. Tempo

Tempo förklaras enklast ur OODA-loopen. OODA-loopen är ett väl använt begrepp, det utvecklas ur idén om att fienden kan utmanövreras med hjälp av att ha ett högre tempo. 26 OODA står för ”Observe, orient, decide, act”, vilket är en arbetsgång för att agera snabbare än fienden, idén utvecklade John Boyd utifrån flygstrid under Koreakriget. Han menade att 27 om man kunde agera snabbare än sin fiende och påverka honom innan han hann genomföra nästa anfall kunde man till slut mätta hans beslutsförmåga. Tempo kan även nyttjas åt andra hållet, genom att dra ut på konflikter och såldes utmatta sin motståndares resurser. 28

2.1.5. Vilseledning

Om inte de fysiska åtgärderna som manövrering, kraftsamling, eldkraft och tempo är tillräckliga för att vinna striden kan de mentala så som vilseledning, överraskning, förvirring och chock nyttjas. Vilseledning kan uppnås genom kraftsamling någon annanstans är 29 huvudriktningen, med målet att fienden skall reagera och manövrera vilket kan skapa svaga punkter i hans försvar. Sun zi förklarar vilseledning som:

Den som är skicklig på att hålla fienden sysselsatt uppträder vilseledande för att lura honom. Han offrar något som fiende vill sno åt sig. 30

2.1.6. Överraskning

Genom att angripa fienden där, i tid eller rum, han minst anar det kan en underlägsen styrka övermanna en många gånger större styrka. Att genomföra ett överraskningsanfall mot en fiende kan ha lika stor inverkan som ett styrkeförhållande motsvarande 2000 mot 1. 31 Överraskning är effekten av eller målet med vilseledning, vilket gör att dessa två principer

26

Jordan, David. Understanding modern warfare. Second revised edition. Cambridge University

27

Press. Cambridge. 2016. s.262

28

29

Sun, Zi. The art of war. s.44

30

(14)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 ofta grupperas tillsammans. Likt manövrering och vilseledning syftar överraskning till att slå motståndaren på den plats han är som svagast. 32

2.1.7. Förvirring

Likt överraskning och vilseledning syftar förvirring till att sänka effekten på fiendens förmåga till strid genom att skapa friktion inom hans förband. Ett bra exempel på när ett förband överväldigas av förvirring är när ledningen störs på något sätt. 33

2.1.8. Chock

USA:s marinkår definierar chock som ”hastighet och fokus”, deras mål är att slå snabbt och riktat för att skapa chock hos fienden och därigenom nå ett övertag. Chock uppstår ofta på grund av vilseledning, överraskning och förvirring kombinerat, möjligheten att försätta fienden i chock är väldigt eftersträvansvärt. 34

2.2. Operationalisering - taktikens grunder

Operationaliseringen skapar ett ramverk för analysen, för att därigenom göra slutsatserna mer applicerbart. I Sverige nyttjas taktikens grunder på lägre nivåer för att göra krigföringens 35 principer enklare att applicera. taktikens grunder består av; Lokal överlägsenhet,

Handlingsfrihet, Överraskning samt Kraftsamling, se figur 1. I Arméns taktikreglemente 36 beskrivs det även hur taktikens grunder är kopplad mot krigföringens principer, lokal överlägsenhet är då utbytt mot målsättningar. Målsättningar är grunden till alla strider och utan mål finns det inget syfte att genomföra militära operationer, vilket är anledningen till att Försvarsmakten valt att se det som en princip. Taktikens grunder är verktygen för hur 37 uppgiften skall lösas och målet nås.

Clausewitz. On war. s.194

32

Ibid. s.241

33

Storr, Jim. The human face of war. Continuum. London. 2009. s.88

34

Blomkvist & Hallin. Metod för teknologer: examensarbete enligt 4-fasmodellen. s.85

35

Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013. Försvarsmakten. Stockholm. 2013. s.55

36

Ibid. s.56

(15)

Taktikens grunder bygger på och samverkar med krigföringens principer, dock återfinns inte alla nio principer direkt. Lokal överlägsenhet handlar om att skapa ett fördelaktigt styrkeförhållande relativt motståndaren, i en avgörande riktning eller vid ett avgörande anfallsmål. Lokal överlägsenhet är därav något som skall uppnås och något att sträva efter, 38 inte ett verktyg i sig. Verktygen däremot, handlingsfrihet, överraskning och kraftsamling är vad som skall nyttjas för att nå lokal överlägsenhet. Kraftsamling kan kopplas till Friedmans eldkraft, chock och kraftsamling, det beskrivs i Arméreglemente Taktik som ”koncentration av

effekter i tid och rum”. Överraskning har direkt koppling till Friedmans överraskning, 39 vilket kan uppnås genom vilseledning. Överraskning skapas genom att nyttja högt tempo 40 och oväntat uppträdande till tid, sätt och rum för att på så vis slå mot fienden på den plats eller tid han minst anar det. Handlingsfrihet beskrivs som ”(Förmåga att) säkerställa möjlighet att

kunna hantera uppkomna möjligheter och begränsningar”. Det handlar om att kunna följa

upp ett överraskningsanfall och dra nytta av framgångar, eller att omgruppera för att möta oförutsedda händelser. 41

2.3. Teoridiskussion

Friedmans teoribildning av krigföringens principer operationaliseras ner till något tillämpbart även på lägre förbandsnivåer. Att nyttja detta teoretiska ramverk som verktyg för att genomföra studien är lämplig då dess möjlighet till generalisering underbygger hela arbetet. Kritiken som riktas mot krigföringens principer är att krig inte går att förklara genom en teori, det måste förstås som en helhet. Vidare är krigföringens principer inte anpassbart vid alla 42 former av krig, i ett tillstånd av gråzon skulle till exempel kraftsamling kunna bytas ut mot

Ibid. s.55

38

Ibid. s.57

39

Arméreglemente Taktik: AR Taktik : 2013. 2013. s.59

40

Ibid. s.59

41

Jordan. Understanding modern warfare. ss.11-12

(16)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 legitimitet. På grund av problematiken med gråzon och oklara omständigheter, kan det vara 43 viktigare att uppvisa legitima handlingar, från till exempel Försvarsmakten, än att kraftsamla förband.

De fyra fysiska delarna manöver, kraftsamling, eldkraft och tempo samspelar alla för att nå ett fysiskt avgörande inom striden. Varje princip beskriver speciella delar vilka alla bidrar till att skapa en helhet, samma gäller dock inte vid de fyra mentala principerna. De bygger på och går in i varandra, till exempel uppnås chock hos en motståndare på grund av vilseledning, överraskning och förvirring. Chock har ofta en grund i något annat, som överraskning, vilket gör att chock är svår att tillämpa på det taktiska. Principerna av att överaska och förvirra motståndaren är dock centrala och har en tydligare plats bland principerna.

3. Metod

I detta kapitel beskrivs hur studien genomfördes, inledningsvis vilken forskningsdesign som nyttjades samt hur datainsamlingen genomfördes. Därefter beskrivs analysmetoden av den insamlade empirin och slutligen diskuteras källmaterialet samt den valda metoden.

3.1. Forskningsdesign

Studien var en flerfallsstudie där fallen utgjordes av två olika skyttegrupper, båda med olika vapenfördelning, vilka teoretisk beskrivs i realistiska stridsmiljöer. Fallstudier gör det möjligt att upptäcka nya dimensioner av verkligheten och därigenom skänka ljus till frågor vilka kanske aldrig ställts. En styrka med fallstudien som forskningsdesign är att den lämpar sig 44 för många olika former av data, vilket inte binder fallstudien till någon viss form av datainsamling. Studien var teoriutvecklande, vilket innebär att den gjorde en ansats till att bidra till utveckling. Här i form av att ta fram ett alternativ inom vapenfördelning för

Tabell 1: Metoder nyttjade i studien

Metod för datainsamling Dokumentinsamling

Metoder för analys Kvantitativ textanalys & Fallstudie

43

(17)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Försvarsmaktens skyttegrupper. Lärdomar från de scenarion som beskrivs kan utveckla 45 Försvarsmaktens framtida syn på hur skyttegrupper skall beväpnas, samtidigt som en ökad uppfattningen om framtida teknologi erhålls. I syfte att svara på frågan om hur skyttegrupperna bör se ut i framtiden behöver en tidigare fråga få ett svar; vilka teknologier är troliga att existera om 20 år? Denna fråga analyserades genom en kvantitativ textanalys, för att därefter diskuteras.

3.2. Metod för datainsamling

Den valda metoden för datainsamling var dokumentinsamling, det empiriska materialet utgjordes således av dokument, rapporter, artiklar, filmer samt böcker. Den stora bredden på material gör det möjligt att få en bra översikt på det studerade området, samtidigt som specifik fakta kan hämtas från tillverkare av olika vapensystem. Ett större antal dokument undersöktes för att fånga tendenser och utveckling om framtiden på ett målande vis.

3.2.1.Dokumentinsamling

Datainsamlingsmetoden var dokumentinsamling från öppna källor, främst inhämtade från internet men även tillhandahållna av FOI. Dokumentinsamling som datainsamlingsmetod lämpar sig väl vid fallstudier då vissa dokument kan nyttjas för att styrka belägg som hämtas från andra källor, samt kan fylla i där information saknas. Om motsägelsefull information 46 återfinns i två olika dokument, är detta anledning för djupare undersökning och på så vis en möjlighet till djupare analys. Dokumentinsamlingen genomfördes inledningsvis i studien för att få en överblick över vad området innehåller, samt skapa en teoretisk grund för det fortsatta arbetet. De grundläggande dokumenten utgjordes av rapporter från FOI, vilka var utgångspunkt för studien och omfattade i stort tidigare forskning på området. Som komplettering till rapporterna från FOI söktes öppna databaser igenom efter liknande material eller rapporter på samma område. Genom en textanalys av de funna dokumenten kunde ett flertal områden identifieras som intressanta för studien. Dessa områden identifierades efterhand och bildade tillsammans ett underlag för det fortsatta arbetet och

Ibid. s.44

45

Yin, Robert K.. Case study research: design and methods. 3 ed.. Sage Publications. Thousand Oaks.

46

(18)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 dokumentinsamlingen. Den senare dokumentinsamlingen bidrog till att bygga empirin inuti analysen och låg till grund för uppbyggnaden av fallen samt dess utförande. Det huvudsakliga syftet med textanalysen var att förstå vilka källor som var aktuella samt vart mer underlag gick att finna. I rapporten ”Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad” från Naval Postgraduate School i USA beskrivs ett flertal olika rapporter vilka varit till grund för rapporten. En av dessa rapporter var ”Chambering the Next Round” vilken beskriver 47 nutidens samt framtidens teknologi vad avser ammunition. I rapporten återfinns 48 hänvisningar och referenser till andra rapporter bland annat vad avser hylslös ammunition och dess utveckling. Följande tre rapporter har varit utgångspunkt för empirin och studiens framtagande. ”Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad” fokuserar till största delen på hur vapensystem fungerar i en skyttegrupp och hur effekten på gruppen ökar när effekten på vapnen ökar. "The future of the weapons industry: 2018 and beyond” lägger 49 sitt fokus på industrin och marknaden, samt hur dessa påverkar vapenutvecklingen. 50

”Envisioning the deep future of small arms 2022-2042” analyserar framtiden och diskuterar

hur slagfältet kan komma att se ut med grund i de teknologier som finns idag. Valet faller på 51

dessa rapporter då de är breda och fångar många olika aspekter vilka tangerar studiens frågeställningar och genom det bidrar till en teoretisk grund.

3.3. Analysmetod

3.3.1.Kvantitativ textanalys

För att svara på den första forskningsfrågan ” Hur kommer utvecklingen av vapenteknologier

påverka taktiken på gruppnivå inom avsutten strid på 20 års sikt?” nyttjades kvantitativ

textanalys. Denna metod valdes då den ger en god översikt över området som skall studeras, i

Mason et. al.. Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad

47

Jenzen-Jones, N.R.. Chambering the next round: emergent small-calibre cartridge technologies.

48

Mason et. al.. Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry.

49

Bain, Wallace R. et. al.. The future of the weapons industry: 2018 and beyond. Fort McNair

50

Washington. The Eisenhower school for national security and resource strategy. National defense university. 2017

Augustyn et. al.. Envisioning the deep future of small arms 2022-2042

(19)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 detta fall var det utvecklingen av vapenteknik. Med grund i de under föregående textanalys 52 nämnda fyra rapporter, söktes fler källor vilka kunde beskriva framtiden inom vapenteknologi. De analyserade dokumenten återfanns dels från industrin, vilken har kommersiella intressen, samt dels från stater vilka har andra intressen. Detta gav en stor bredd på informationen och empirin pekade åt ungefär samma håll, vilket ökade tillförlitligheten.

3.3.2.Fallstudie

Den andra forskningsfrågan ”Hur bör vapenfördelningen se ut på gruppnivå inom avsutten

strid för Försvarsmakten om 20 år?” Besvarades genom en flerfallsstudie. Inledningsvis

redogjordes för krigföringens nio principer enligt teorin beskriven av Freidman. Därefter 53 genomfördes en operarationalisering för att förklara hur taktikens grunder hänger ihop med krigföringens principer, då främst manövrering, kraftsamling, eldkraft samt tempo. 54 Taktikens grunder nyttjas sedan som utgångspunkt för de scenarion vilka skyttegruppen skall strida i, tillsammans med fyra faktorer. Faktorerna verkan, träffbild, vikt samt ammunition har nyttjats tidigare vid FOIs värderingar av vapenprestanda. Dessa faktorer är väl lämpade för 55 att analysera vapensystem och bygger tillsammans med taktikens grunder ett analysramverk. Faktorerna definieras nedan.

Verkan - Vapensystemets (automatkarbinen och ammunitionen) förmåga att tillföra fienden

skada och göra honom oförmögen till att fortsätta striden.

Träffbild - Förmågan hos ett vapen att avge välriktad eld på avstånd.

Vikt - Definieras av vikten på systemet, vapnet med tillhörande ammunition. Ammunition - Typ av ammunition och hur den påverkar taktiken.

Fallen utarbetades med fokus på att besvara forskningsfrågorna så generaliserbart som möjligt. Detta utmynnade i att fallen grundade sig på två olika scenarion vilka speglar händelseförloppet i en väpnad konflikt på svenskt territorium. Den väpnade konflikten tar inspiration från taktiska övningar som genomförts vid Militärhögskolan Karlbergs taktikutbildning under Officersprogrammet. Händelseförloppet beskrivs kort nedan.

52

53

Ibid. s.22

54

Stensbäck. Förstudie - värdering av beväpning på plutonnivå. s.4

(20)

Inledningsvis luftlandsätter fientliga styrkor på fälten norr om Arlanda med syftet att ta Arlanda flygplats. 12e motoriserade skyttebataljonen har fått order om att försvara denna terräng och bekämpa luftlandsättningen. Luftlandsättningen lyckas dock och fienden tar kontroll över Arlanda flygplats, nästa mål är att genomföra ett anfall mot Stockholm med fokus på regeringsbyggnaderna. Centralt i huvudstaden finns Livbataljonen med uppgift att skydda Stockholms slott samt Stockholms invånare. Samtidigt som strider pågår i centrala Stockholm har de kvarvarande delarna ur den 12e motoriserade skyttebataljonen organiserat sig för fria kriget i skogarna mellan Arlanda och Kapellskär.

En mer ingående beskrivning av scenariot samt förbandets organisation finns i appendix C. Scenario 1 - luftlandsättning: Försvarar från förberedda ställningar på långa avstånd mot främst bepansrade mål.

Scenario 2 - strid i bebyggelse: försvarar på korta avstånd utan större förberedelser mot mjuka mål.

Scenario 3 - fria kriget: Anfaller på korta och långa avstånd mot mjuka och bepansrade mål. De två olika fallen utgjordes av två skyttegrupper vilka hade olika vapenfördelning men var i övrigt organiserade på samma sätt. I samtliga scenarion tillhörde de Livgardets 12e motoriserade skyttebataljon och Livbataljon, och var organisationsmässigt skapade efter

(21)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Handbok markstrid grupp från 2016. Utrustningsmässigt var det mindre skillnader, inget 56 granatgevär fanns med samt en kulspruta modell 90 byttes ut mot den tyngre kulspruta modell 58, se tabell 2 nedan. Detta val gjordes då studien ämnar studera finkalibriga vapen, inte tyngre understödsvapen. Organisationen nedan var utgångspunkten för jämförelse med det andra fallet.

Tabell 3 visar en svensk skyttegrupp utrustad med ett av de alternativ USA har inför deras anskaffning av ett nytt vapensystem. Systemet är tillverkat av Sig Sauer och valdes i denna studie då det liknar dagens svenska system dock med den moderna polymer ammunitionen

Tabell 2: Skyttegrupp, organisation - Alternativ 1 - Sverige

Soldat Befattning Vapensystem Buren vikt (vapen +

ammunition = totalt) Ammuntionsmängd 1 Gruppchef Ak5 5kg + 1.5 kg=6.5 kg 120 st 5.56 2 Ställföreträde Ak5 5kg + 1.5 kg=6.5 kg 120 st 5.56 3 Ksp-skytt Kulspruta 90 7 kg + 6 kg=13 kg 400 st 5.56 4 Ksp-skytt Kulspruta 58 11.6 kg +2.4 kg=14 kg 100 st 7.62 5 Soldat, laddare till Ksp58 Ak5 5 kg + 13.5=18.5 kg 120 st 5.56 500 st 7.62 6 Skarpskytt Ak4 5.3 kg + 2.3 kg=7.6 kg 80 st 7.62 7 Sjukvårdare Ak5 5kg + 1.5 kg=6.5 kg 120 st 5.56 8 Soldat Ak5 5kg + 1.5 kg=6.5 kg 120 st 5.56

Tabell 3: Skyttegrupp, organisation - Alternativ 2 - USA

Soldat Befattning Vapensystem Buren vikt (vapen +

ammunition = totalt) Ammuntionsmängd 1 Gruppchef MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8 2 Ställföreträde MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8 3 Ksp-skytt NGSW-AR 5 kg + 3.5 kg=8.5 kg 400 st 6.8 4 Ksp-skytt NGSW-AR 5 kg + 3.5 kg=8.5 kg 400 st 6.8 5 Soldat MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8 6 Skarpskytt MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8 7 Sjukvårdare MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8 8 Soldat MCX Spear 2.7 kg + 0.7 kg=3.4 kg 80 st 6.8

Handbok Markstrid - grupp. s.15

(22)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 med mässingsbotten istället för en hylsa helt av mässing. Vapnet har betäckningen MCX-57 Spear och benämnas på detta sätt i studien. Till denna automatkarbin har även Sig Sauer 58 utvecklat en lätt kulspruta med samma typ av ammunition. Kulsprutan benämns NGSW-AR i studien och ersätter dagens kulspruta 90.

När vapenfördelningen var bestämd genomfördes fallstudien utifrån taktikens grunder samt de fyra faktorerna, detta i syfte att på ett överskådligt vis belysa de olika alternativens förtjänster och förluster. Analysen genomfördes först med en värdering av vapensystemens förmåga, detta i syfte att undersöka vad respektive grupp får för fördelar samt nackdelar när taktikens grunder skall appliceras på scenariot. Med denna värdering som grund, utarbetades handlingsalternativ fram utifrån taktikens grunder och gruppens möjlighet till strid.

3.4. Källkritik

I metodhandbok för teknologer beskrivs dokument som; ”brev/mejl, självbiografier, foton, officiella dokument, dokument från organisationer, virtuella produkter och massmediaprodukter.” Studien innehöll en stor mängd dokument från olika organisationer 59 vilka själva har ett intresse i frågan om framtida vapensystem, bland annat försäljning av dessa. När dokumentinsamling som datainsamlingsmetod nyttjas måste materialet hela tiden ses med kritiska ögon. Varje dokument måste analyseras med tanke på att de har framställts i ett speciellt syfte, med en specifik målgrupp. Samtidigt som motsägelsefulla dokument kan 60 bidra till studien, kan de även påverka underlaget och med det göra slutsaterna missvisande. För att stävja detta har grunden lagts med rapporter vilka har högre reliabilitet och endast mindre bidrag eller tendenser har fångats i dokumenten med lägre reliabilitet. I studien har det funnits en brist av källor från andra geografiska platser än USA och Europa, vilket skapat en

Sig Sauer. SIG SAUER Completes Final Delivery of Next Generation Squad Weapon System to U.S.

57

Army. Skapad 2/2-2021.

https://www.sigsauer.com/blog/sig-sauer-completes-final-delivery-of-next-generation-squad-weapon-system-to-us-army. Hämtad 3/9-2021

Sig Sauer. SIG SAUER Selected by U.S. Army for Next Generation Weapons with New Ammunition

58

Technology, Lightweight Machine Gun, Rifle, and Suppressors. Skapad 3/9 -2019. https://

www.sigsauer.com/blog/sig-sauer-selected-by-u-s-army-for-next-generation-weapons-with-new-ammunition-technology-lightweight-machine-gun-rifle-and-suppressors. Hämtad 11/3-2021

59

Yin. Case study research: design and methods. s.115

(23)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 särskild vinkling på arbetet. Detta är godtagbart då Sverige och Försvarsmakten är en del av Europa och använder taktik och materiel som resten av Europa, samt på grund av det extensiva samarbetet med USA. Hade å andra sidan källorna varit övervägande från Ryssland, kunde de kritiserats för att vara missvisande mot den doktrin och det politiska sammanhang som finns i Sverige.

3.5. Metodöverväganden

Fallstudie som analysmetod lämpade sig väl i denna studie då empirin var komplex och svår att sätta i ett sammanhang. Att då skapa ett sammanhang och ge empirin en kontext gjorde den mer förståelig och generaliserbar. Fallstudier har dessutom till naturen att svara på frågor 61 med utgångspunkt i ett ”hur?” eller ”varför?”, samtidigt som metoden har ett fokus på aktuella händelser. Fallstudien som metod kan kritiseras för att endast vara generaliserbar på 62 teoretiska hypoteser, inte på populationer. Vad detta innebär för arbetet är att slutsatserna inte kan appliceras direkt på Försvarsmakten, det kan endast hjälpa till att peka i en riktning för vidare studier. Vidare tar fallstudier långt tid att genomföra vilket kan påverka resultatet om 63 tiden blir en begränsning och analysen framtvingad. För öka möjligheten till generaliserings samt inte riskera att studien blir för omfattande, har krigets nio principer ramat in hela studien. Dessa principer sätter ett ramverk för hur analysen skall gå till samt enkelriktar studien mot mer generaliserbara slutsatser.

4. Empiri

4.1. Kaliber

4.1.1. Bakgrund

I Sverige nyttjades 6.5x55 mm som standardkaliber till de flesta svenska vapensystem ända fram till 1951, då 7.62x51 mm NATO standardiserades för länder inom NATO. Det tog dock 64

61

Yin. Case study research: design and methods. s.23

62

Ibid. s.27

63

Drummond, Nicholas & Williams, Anthony G.. Biting the Bullet. United Kingdom. 2009. https://

64

(24)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 inte långt tid innan stridsavståndet krympte till under 200 meter under Vietnamkriget och fokus förändrades till att öka eldhastigheten snarare än räckvidden. Med de krympta stridsavstånden och kravet på mer ammunition per soldat togs ytterligare en ny kaliber fram - 5.56x45mm NATO. 40 år senare har slagfältet återigen förändrats och en kaliber med längre 65 räckvidd krävs för att ge infanteriet slagkraft på längre avstånd. De två viktigaste faktorerna när USA väljer sin nya, och även NATO:s nya, kaliber är samma faktorer som för 130 år sedan; räckvidd, slagkraft och vikt. Dagens 5.56 ammunition är otillräcklig på långa avstånd 66 och instabil på korta avstånd, samtidigt som 7.62 ammunition är för tung för att nyttja som enda ammunitionsslag.

4.1.2. 5.56x45 mm NATO

Under striderna i Vietnams var det fokus på att varje grupp bar med sig så stor mängd ammunition som möjligt. Idag är stridsavstånden allt oftare 300 till 900 meter vilket kräver mer än vad 5.56 kan erbjuda, som tappar effekt strax efter 300 meter. 5.56 kalibern har även 67 fått kritik för att ge för lite effekt även när den nåt fram till målet, detta beror på dess oförmåga att tumla se figur 3. När 5.56 projektilen träffar sitt mål kan den agera på två olika 68 sätt, antingen går den rakt igenom och orsakar minimal skada eller så vrider den sig. Denna vridning, eller tumling, skapar en större kavitation i målet och såldes större skada med ökad möjlighet till att nedkämpa.

Ibid. s.10 65 Ibid. s.15 66 Ibid. s.9 67 Ibid. s.4 68

(25)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Problemet som iakttagits med 5.56 är att projektilen sällan tumlar och på grund av detta skapar en otillräcklig skada på målet vilket i sin tur gör att det i vissa fall kan krävas upp emot åtta träffar innan målet nedkämpats. Fördelarna med 5.56 återfinns dock vid strid med korta 69 avstånd, till exempel strid i bebyggelse, då kravet på räckvidd inte är lika högt samt att dess vikt och storlek underlättar logistiken.

4.1.3. 7.62x51mm NATO

Denna något större och tyngre kaliber infördes främst i USA på plutonsnivå under 1950-talet som understödsförmåga, detta efter att studier pekat på behovet av ett vapensystem med möjlighet till ökad effekt på längre stridsavstånd. 7.62 kalibern fyller igen de områden där 70 5.56 brister; den har längre effektivt stridsavstånd samt högre sannolikhet att nedkämpa målet när den väl träffar. En nackdel är dess vikt, en 7.62 patron väger dubbelt så mycket som en 71 5.56 vilket leder till en större logistisk börda både för organisationen och för soldaterna viktmässigt.

4.1.4. 6.5x38 mm Grendel

Under det tidiga 2000-talet utvecklades en kaliber vilken skulle likna 7.62 i dess räckvidd och slagkraft samtidigt som den skulle vara lättare och mindre till storleken. De kalibrar som togs fram var 6.5x38 mm Grendel och 6.8x43 mm Remington SPC vilka båda har en reducerad vikt kombinerat med en bibehållen anslagsenergi på långa avstånd. Fördelen med 6.5 Grendel är dess aerodynamik, och låga ballistiska koefficient, vilken är framtagen för att bibehålla anslagsenergi på långa avstånd, se figur 4. På avstånd över 600 meter har till och med 6.5 72 Grendel högre anslagsenergi än 7.62, se figur 5. Nackdelen är att en patron för en kaliber 73 förutom 5.56 och 7.62 inte tillverkats tidigare och kommer kräva förändringar av industri för

Mason et. al.. Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad. s.17

69

Jenzen-Jones. Chambering the next round: emergent small-calibre cartridge technologies. 2016.

70

s.20

Drummond & Williams. Biting the Bullet. s.12

71

Ibid. s.17

72

Drummond & Williams. Biting the Bullet. s.17

(26)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 att tillverka de ammunitionsmängder som kommer krävas. Detta kommer att göra ammunitionen dyr samt att lager kan ta tid att bygga upp.

4.1.5. 6.8x43 mm Remington Special Purpose Cartridge

Den något större kalibern 6.8 SPC är lik 6.5 Grendel i de flesta avseenden, dock ej i anslagsenergi efter 500 meter. Efter 500 meter avtar anslagsenergin för 6.8 SPC snabbare än 6.5 Grendel vilket medför att vid 1000 meter är 6.8 SPC knappt bättre än 5.56 NATO. 6.8 SPC har däremot testats grundligare och till och med införts i två länders väpnande styrkor, Saudi Arabien och Jordanien. 74

4.1.6. Sammanfattning

I Sveriges militärstrategiska doktrin görs det från början tydligt att ett eventuellt krig skall vinnas tillsammans med andra nationer och organisationer, att då dela kaliber till vapensystem kan tyckas vara centralt i förmågan till att föra en gemensam strid. Det största fokuset för 75 USA när nästa generations vapensystem utvecklas är vilken kaliber som skall nyttjas. De viktigaste kraven på denna nya kaliber är förmåga till ökad effekt på korta avstånd och ökad precision på längre avstånd. Av dessa två centrala parametrar är en kaliber på mellan 6mm 76 och 7 mm troligt som den framtida kalibern för USA, NATO och i förlängningen Sverige. Längre räckvidd och mer energi kräver en kaliber större än 5.56, krav på lägre vikt kräver en kaliber mindre än 7.62 mm. De studier som pågår för att ta fram nästa generations vapensystem i USA inriktar sig på tre olika vapensystem, alla med kalibern 6.8 Remington SPC. 77

Om en kaliber av typen 6.8 Remington SPC blir aktuell för Försvarsmakten är det inte omöjligt att denna kaliber blir standard för alla gruppvapen i framtiden, vilket skulle innebära många fördelar.

Jenzen-Jones. Chambering the next round: emergent small-calibre cartridge technologies. s.67

74

Militärstrategisk doktrin: MSD 16. s.6

75

76

Adde, Nick. National defense magazine. New 6.8 mm Round a Game-Changer for Ground Troops.

77

2019. https://www.nationaldefensemagazine.org/articles/2019/1/18/new-68-mm-round-a-game-changer-for-ground-troops. Hämtad 17/2-2021

(27)

4.1.7. Fördelar och nackdelar

4.2. Nya ammunitionstyper

Flertalet rapporter beskriver ett ökat fokus på att spara vikt för soldaten där vikt kan sparas, en av dessa rapporter är Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad. I 78

rapporten beskrivs hur en ny typ av ammunition skulle kunna underlätta logistik, öka verkan på långa avstånd samtidigt som det blir billigare i längden. De olika ammunitionstyperna beskrivs närmare i fler rapporter, vilket redogörs för i detta kapitel. För en definition av patronens ingående delar se appendix B.

4.2.1. Hyls-teleskopisk ammunition

Namnet teleskopisk gör en ansats till att beskriva hur denna typ av ammunition fungerar, genom att projektilen ”utvecklas” ur hylsan. Hylsan är i detta fall en kapsel, där projektilen ligger försänkt i tändmedlet, gjord av plast eller metall. Genom att inkapsla projektilen kan 79

Tabell 4: Fördelar och nackdelar med kalibrar

Fördelar 5.56x45 mm NATO Nackdelar 5.56x45 mm NATO

Lätt patron - gruppen får med mer ammunition Kort effektivt stridsavstånd Hög utgångshastighet - träffsäkert på korta avstånd Låg effekt i målet vid träff

Fördelar 7.62x51 mm NATO Nackdelar 7.62x51 mm NATO

Längre effektivt stridsavstånd Tung patron - ökad vikt på organisation samt soldat Hög effekt i målet Tung rekyl - svårkontrollerad

Fördelar 6.5x38 mm Grendel Nackdelar 6.5x38 mm Grendel

Lättare patron än 7.62 Ny kaliber - nya tillverkningsmetoder - dyr Längre stridsavstånd än 5.56 - utveckla Tyngre patron än 5.56

Fördelar 6.8x43 mm Remington SPC Nackdelar 6.8x43 mm Remington SPC

Enkelt att bygga om nuvarande systern till kaliber 6.8 Sämre verkan än 6.5 på avstånd över 500 meter Testad och redan nyttjad av vissa länder

Bättre verkan än 5.56 på avstånd över 500 meter

Mason et. al.. Effectiveness of the Individual Riflemen in an Infantry Squad. s.14

78

(28)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 vikt sparas på att göra hylsan kortare, samt att hylsan är gjord i plast. Även utrymmet som krävs för paketering blir mindre då hylsan är väsentligt kortare än den konventionella patronen, se figur 6.

I figur 7 presenteras uppbyggnaden av en typ av teleskopisk ammunition, utvecklad av United States Army Armament Research Development and Engineering Center (US Army ARDEC). Hylsan är helt gjord i plast med en konventionell mekanisk tändanordning i 80 botten, denna typ av ammunition har en reducerad vikt på 30% jämfört med konventionella patroner samtidigt som den är teknisk enkel att tillverka.

Ett argument mot teleskopisk ammunition är att den får ”cook off” enklare än dagens ammunition, alltså att patronen avfyras oavsiktligt. Detta är på grund av att mässingshylsan 81 absorberar värme och kastas sedan ut från vapnet. Finns det inte någon hylsa blir vapnet varmt istället och påverkar på så vis patronerna negativt.

4.2.2. Hylslös ammunition

Likt teleskopisk ammunition syftar även hylslös ammunition till att spara vikt och utrymme, dock har hylslös uppnått 50 % i viktreduktion. Det finns ett antal olika typer av hylslös 82 ammunition; axlad-hylslös(2, 6, 7), teleskopisk-hylslös(3, 4, 5) samt raketdriven-hylslös(1), se figur 8. Axlad-hylslös innebär att projektilen sitter ihop med någon form av drivmedel, vilket helt förbränns vid avfyrning, Axlad-hylslös kallas också konventionell hylslös. 83

Spiegel, Korn & Shipley, Paul. Lightweight small arms technologies. Picatinny, New Jersey. United

80

States Army Armament Research, Development and Engineering Center. 2006. s.2

81

Ibid. s.39

82

(29)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Teleskopisk-hylslös skiljer sig mot axlad genom att hela projektilen sitter innanför drivmedlet. Den sista varianten, raketdriven-hylslös, bygger på en funktion där drivmedlet förvaras inkapslad i projektilen och förbränns likt en raketmotor. US Army ARDEC har tagit fram även denna form av ammunition inom sitt utvecklingsprogram Lightweight Small Arms

Technologies. 84

Fördelen med hylslös ammunition är dess minskade plats och vikt vilket medger antingen minskad belastning och därmed förbättrad rörlighet för skyttegruppen, eller ökad mängd medtagen ammunition och därmed förbättrad verkan. Nackdelen med hylslös, likt teleskopisk ammunition, är att risken för oavsiktlig avfyrning ökar på grund av värmeuppbyggnaden i vapnet. Därtill måste drivmedlet vara tillräckligt sprött för att kunna antändas, samtidigt som det skall vara hållbart intill att det skall antändas. 85

4.2.3.Polymer och komposit

I jakten på att spara vikt är patroner av polymerer och kompositer generellt sämre än hylslös, men de är också den mest konventionella typerna av modern ammunition. På grund av sin utformning och likhet med mässingshylsor är ammunitionen lättare att tillverka och implementera i äldre vapensystem. Viktreduktionen är i storleken 23-60 % över alla kalibrar, 86 dock är cirka 40 % vad som är aktuellt för ammunition till handeldvapen.

Spiegel & Shipley. Lightweight small arms technologies. s.4

84

85

Ibid. s.36

(30)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 Det finns primärt ett stort problem med hylsor av polymer vilket är att de slås sönder när de kastas ut efter avfyrning och skapar därmed eldavbrott på grund av smuts i vapnet. Detta går att motverka på två olika sätt, antingen genom att behålla botten av hylsan i mässing som USA baserade polycase ammunition gjort, se figur 9. Den andra tekniken är att göra hylsan i en lättviktskomposit vilken liknar polymer men är hårdare samtidigt som det behåller den låga vikten. Den senare av dessa tekniker är vad True Velocity i USA har utvecklat till en variant 87 av nya automatkarbiner för US Army, se figur 10.

4.2.4. Sammanfattning

Fördelarna med polymer och komposit mot konventionell ammunition är reducerade vikt, lägre produktions- och transportkostnad samt att det inte krävs strategiska material som metall i tillverkningsprocessen. Fördelarna mot hylslös och teleskopisk ammunition är att tekniken 88 finns idag och är tillförlitlig, vilket medför ett snabbt och tekniskt okomplicerat införande. Nackdelen är att viktreduktionen inte är lika stor som för hylslös eller teleskopisk ammunition, samt att polymer och komposit inte sparar volym vilket hylslös och teleskopisk gör. 89 Ibid. s.37 87 Ibid. s.47 88 Ibid.s.47 89

(31)

4.3. Teknologier

4.3.1.Bakgrund

Framtiden inom vapenindustrin förknippas ofta med teknologiska framsteg vilka skall påverka striden i grunden, så kallade revolution in military affairs. Problemet med att vänta på något sådant är att först i efterhand ses något som en teknisk revolution vilket gör att det blir svårt att bedöma när framtiden inträder. Nedan följer en sammanfattning av aktuella teknologier för eldhandvapen samt ett antal slutsatser om dess tillämpning.

4.3.2. Lättvikts-teknologi - Lightweight Small Arms Technology

(LSAT)

LSAT syftar till att minska vikten på vapen och ammunition genom att dels konstruera vapen med så stor mängd lättviktsmateriel som möjligt och dels utveckla hylslös ammunition. 90 Exemplet nedan är den lätta kulspruta Försvarsmakten nyttjar idag (ksp 90) med 600 patroner, vilken jämförs med den nyutvecklade LSAT motsvarande kulsprutan med samma mängd ammunition, se tabell 5. Forskning inom lättviktsteknologi har kommit långt i USA då den varit väldigt prioriterad, nackdelen är att tillverkningen av lättviktsmaterial är dyrt och komplicerat.

Tabell 5: Viktjämförelse mellan dagens lätta kulspruta och LSAT-kulspruta

Ksp 90 LSAT lätt kulspruta Viktreduktion i procent

Vikt 8 kg 4.5 kg 44 %

Ammunition (600 patroner) 9.4 kg 4.6 kg 51 %

Totalvikt 17.4 kg 9.1 kg 48 %

Spiegel & Shipley. Lightweight small arms technologies. s.4

(32)

4.3.3. Avancerad personlig eldledning - Advanced fire control

Genom att nyttja laseravståndsmätare samt invisning med hjälp av laser kan varje soldats träffsannolikhet öka och därmed höjs verkan för skyttegruppen. Avancerad eldledning syftar 91 till att öka verkan mot mål i rörelse, samt möjlighet till att dela information mellan soldater direkt inom vapensystemet. Genom att montera en bildskärm istället för ett sikte kan information presenteras och på så vis hela gruppens eld samordnas mot mål på ett mer effektivt vis. Med mer elektronik kommer problem som vikt och batteriåtgång, vilket kräver ännu mer vikt till extra batterier.

4.3.4. Förbättrad optik - Improved optics

Både sensorer och sikten utvecklas till att vara mer anpassbara och hjälpa skytten att träffa sitt mål. Tekniska lösningar som ballistiska datorer vilka beräknar träffpunkt utan att skytten själv behöver korrigera är en stor förmågeökning som redan finns implementerade på vissa vapensystem. Vortex Optics är ett USA-baserat företag vilka utvecklat siktet till nästa generations vapensystem i USA, ett system med stort fokus på att öka soldatens förmåga till snabb verkan. Inbyggt i detta sikte finns en ballistisk dator, laseravståndsmätare med 1000 92 meters mätavstånd, mätdator för tryck, fuktighet samt vind. Utöver detta har siktet även möjlighet att trådlöst överföra information till en skärm framför soldatens ögon, vilket minimerar tiden det tar för soldaten att verka mot ett mål. 93

4.3.5. Sammanfattning och slutsatser

Utvecklingen av vapensystem inriktar sig allt mer på stödsystem och ammunition, på vapensystemet förändras endast vikten inom framtida teknologier. Genom att tillföra sikten med fler funktioner än dagens och hjälpmedel såsom inbyggda ballistiska datorer, ökas

Flynn, Scott. joint Service Small Arms Synchronization Team update. US Army Research,

91

Development and Engineering Command. 2009. https://ndiastorage.blob.core.usgovcloudapi.net/ndia/ 2009/infantrysmallarms/tuesdaysession1Flynn.pdf. Hämtad 18/2-2021

Mönch Publishing Group. Vortex optics wins US Army NGSW-FC prototype programme. Skapad

92

29/4 -2020. .https://www.monch.com/mpg/news/ew-c4i-channel/6944-vortex-optics-wins-us-army-ngsw-fc-prototype-programme.html. Hämtad 10/3-2021

Thompson, Edric. Sensors keep the enemy in sight. Army technology. January/februari 2015. https://

93

(33)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 förmågan utan att behöva utveckla nya vapensystem. Med framtida teknologier kommer inte bara möjligheter, det kommer även vikt. Sikten med förmåga att se i det termiska spektret samt med inbyggda datorer kommer konsumera mer batterier än dagens sikten. Detta ställer krav på soldaten att bära med sig ännu mer vikt, vilket annars hade kunnat utgöras av mer ammunition eller livsmedel.

5. Analys

Forskningsfrågorna analyserades i detta kapitel utifrån operationaliseringen i avsnitt två, inledningsvis genom en redovisning av aktuella teknologier och därefter genom en fallstudie med skyttegrupper.

5.1. Vapeninnovationer

Frågan ”Hur kommer utvecklingen av vapenteknologier påverka taktiken på gruppnivå inom

avsutten strid på 20 års sikt?” analyseras nedan genom en redovisning av aktuella teknologier

efter en kvantitativ textanalys av öppna källor. Innehållet i detta kapitel baseras på de tidigare empirikapitlen och allt som beskrivs nedan återfinns där. Avsnittet avslutas med en tabell utvisade en sammanfattning av de teknologier som identifierats.

5.1.1.Kvantitativ textanalys

Framtida teknologier kan delas in i tre områden; ammunition, vapen samt stödsystem. Dessa tre områden har i olika utsträckning alltid utvecklats teknologiskt, de närmsta 20 åren är det dock främst två områden som påverkats mest; ammunition och stödsystem. Konventionella vapensystem fortsätter att vara konventionella, vad som kan anses futuristiska fortsätter vara futuristiska ett tag till. De revolutionerande utvecklingarna för vapnet specifikt är lättviktsteknologi vilket kan göra vapnet upp till 44 % lättare.

Ammunition och stödsystem däremot har sett en stor utveckling de senaste 20 åren och kommer fortsätta implementeras de kommande 20 åren. Ammunition blir genom hylslös teknologi lättare och i viss mån även mindre volymmässigt, dock finns det för och nackdelar med lättare ammunition. Nackdelen är att med en helt ny ammunitionstyp kommer ökade produktionskostnader samt införande av ett helt nytt vapensystem. Vapensystemet vilket tagits fram tillsammans för den hylslösa ammunitionen har dessutom många hinder innan det kan

(34)

Självständigt Arbete OP-T 18-21 tas i bruk på bred front. Bland annat finns det problem med värmeöverföring samt avkylning vilket kan förkorta livstiden på vapnet. Mellanvägen är en patron av ett lättviktsmaterial vilken kan införas oberoende av vapensystem, då patronen har samma volym och utformning som dagens typ av patron. Alternativen till lättviktspatron är att nyttja en hylsa av antingen polymer eller komposit, eller en kombination av polymer och mässing. Införandet av en lättviktspatron kan sänka vikten för soldaten, beroende på vapensystem, med 600 gram upp till 5.4 kilogram.

Utöver typen av patron är även kaliber något som kommer förändras inom 20 år. Från dagens 5.56 mm NATO och 7.62 mm NATO till enhetspatronen 6.8 mm Remington SPC för alla Försvarsmaktens eldhandvapen. Denna förändring beror till stor del på vilket val USA gör, men även på de fördelar 6.8 kalibern innehar. Med en förbättrad verkan jämfört med 5.56 och en lättare vikt än 7.62 är 6.8 redan ansedd att vara en bättre patronen för den närstående framtiden. Detta har gjort att den är testad och redan förberedd för produktion, vilket gör den billigare än nyare kalibrar likt 6.5 mm Grendel.

Utvecklingen inom stödsystem, alltså sikten samt olika former av skärmar och datorer, är ett taktiskt enkelt sätt att förbättra skyttegruppens förmåga. Även om det är tekniskt komplicerat och ställer högre krav på soldater att medföra batterier och underhålla sin utrustning. Genom integrering av nya system så som siktet framtaget av Vortex Optics i USA, kan skyttegruppens räckvidd öka med flera hundra meter samtidigt som sannolikheten för träff ökar markant. Genom en trådlös uppkoppling mellan vapnet och soldaten kommer vapnet inte behöva lyftas till axeln för att sikte. Med en ”heads-up display”, alltså en skärm framför ögonen på soldaten, kan siktesbilden projiceras utan att siktet på vapnet nyttjas. Sikten av denna typ kommer även ha förmåga att se i det termiska spektret och såldes ge soldaten ökad förmåga till strid i fler miljöer.

5.1.2. Antagande

Inom 20 år kommer USA att ha infört ett nytt eldhandvapensystem på bred front samt även en ny kulspruta i samma familj som det nya eldhandvapnet. Med stor sannolikhet kommer denna nya vapenfamilj vara i kalibern 6.8 Remington SPC samt bygga på någon annan form av hylsa än mässing. Övergången till en tyngre kaliber än 5.56 mm NATO bygger på den