I detta avsnitt kommer uppsatsens slutsatser presenteras. Studien avslutas med en kortare diskussion som även behandlar reflektioner inför framtida forskning inom ämnesområdet.
7.1 Slutsatser
Denna studie har lyft blicken mot EU-nämndens arbete med att implementera artikel 8, bestämmelser om demokratiska principer, i Lissabonfördraget och ifall svenskar upplever att de kan påverka EU på olika sätt. För att återkoppla till vad som fastslås i artikel 8 är en av de mest framträdande bestämmelserna att stärka medborgarnas roll inom EU-politiken.
Medborgarna har rätt att delta i det demokratiska livet som unionen erbjuder och de ska även ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar om unionens verksamhet. Vidare bestäms det även att medborgarinitiativet ska ge medborgarna möjlighet för kommissionen att diskutera medborgarnas förslag. 110
När EU-nämnden behandlat Lissabonfördraget har inte artikel 8 fått särskilt mycket utrymme i samtalen. Materialet som textanalysen baserades på sträckte sig över en nioårig period och blev trots det ytterst begränsat, vilket ger en tydlig bild av hur arbetet med artikel 8 faktiskt gått till. Den enda punkten ur artikel 8 som lyfts upp till behandling är frågan om medborgarinitiativet, som lyfts vid ett flertal tillfällen. Även när detta diskuteras tillägnas det
Eurobarometer. Q3: Have you done any of the following in the last two years?
109
Europeiska unionens officiella tidning. Lissabonfördraget. 14.
110
inte särskilt många meningar och diskussionerna sprids ut över flera sammanträden. Att 111 denna fråga inte fått alltför mycket uppmärksamhet kan delvis förklaras genom nyinstitutionalistisk teori, som argumenterar att eftersom institutionerna förser individerna, i detta fall politikerna, med normer för hur de ska bete sig kan de undvika att bryta normerna genom att exempelvis diskutera frågor som vanligtvis inte diskuteras. Å andra sidan är det 112 individerna inom institutionen som skapar uppsättningen av normen och därför är det endast de som kan förändra de rådande normerna - i detta fall hade det kunnat göras genom att behandla artikel 8 i större utsträckning. 113
Utifrån teorin om deltagardemokrati gör nämnden en del goda initiativ för att stärka deltagardemokratin, såsom att vilja utforma medborgarinitiativet på ett sådant sätt att användarvänligheten håller en hög standard. Det är även ett tydligt exempel på en reform som strävar efter att göra politiken mindre hierarkisk, då individer och organisationer tillåts vara med och påverka. 114
Den andra frågeställningen, om huruvida svenskar anser sig kunna påverka EU på olika sätt, fokuserade på två områden: om man tycker att NGOs kan påverka EU eller om man har andra sätt, om valdeltagande i EU-val är ett effektivt sätt att påverka politiken eller inte och slutligen vilka deltagardemokratiska aktiviteter man deltagit i på EU-nivå. Studien visade att det verkar finnas två typer av respondenter: de som anser sig kunna påverka och de som inte anser sig kunna påverka, eller åtminstone vara tveksamma till sin egen påverkan. Utifrån Hix teori om brist på populär legitimitet skulle individernas attityder till sin egen påverkan kunna förklaras som ett resultat av deras egna åsikter om EU. Är man positiv gentemot unionen och anser att majoriteten av besluten gynnar en är man också mer benägen att tro på att man kan påverka. Om man istället har en mer skeptisk attityd tenderar man att inte känna sig lika hörd. 115
Stenografisk uppteckning. 2010/10:42. Anf 41.
111
Lowndes. Institutionalism. 84.
112
Ibid. 86.
113
Held. Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 330.
114
Hix. What’s wrong with the European Union and how to fix it. 58-59.
115
Sammanfattningsvis går det att konstatera att EU-nämndens arbete med artikel 8 varit bristfälligt, vilket kan förklaras delvis genom nyinstitutionalistisk teori som menar att individerna formas av institutionen de befinner sig inom. Svenskarna är splittrade huruvida 116 de anser sig kunna påverka EU eller inte, men den främsta slutsatsen som går att dra utifrån studien är att den stora andel som inte anser sig kunna påverka är stor och måste hanteras på något sätt. Eftersom Lissabonfördraget skulle arbeta för att inkludera medborgarna i större utsträckning visar studiens resultat att det inte är uppfyllt.
7.2 Diskussion
I studiens inledning lyftes en referens om tidigare forskning som hävdat att de nationella parlamenten i många avseenden misslyckats med att implementera de uppgifter de fått i enlighet med Lissabonfördraget. Denna studies syfte var aldrig att göra någon bedömning huruvida EU-nämnden misslyckats eller inte, utan att snarare förstå hur det gått till och vad som legat till grund för deras arbete. Studien har inte lagt någon värdering i hur arbetet gått till, men med anledning av det ytterst bristfälliga materialet som fanns kopplat till artikel 8 i Lissabonfördraget finns det skäl att fundera över i vilken utsträckning EU-nämnden faktiskt har lyckats eller inte.
I framtida studier hade det varit intressant att undersöka någon medlemsstat där medborgarna i ännu större utsträckning anser att de kan påverka EU, men även där medborgarna deltar i det politiska livet i större utsträckning. Det hade kunnat synliggöra skillnaderna i hur olika medlemsstaters parlament arbetat för att implementera artikel 8 och vad som verkar vara framgångsfaktorer.
I Eurobarometern blev det tydligt vad svenskar tycker om sin eget inflytande över EUs beslut.
De flesta anser sig kunna påverka politiken i någon utsträckning, men en stor del anser sig kunna påverka politiken väldigt lite eller inte alls. Andelen som inte anser sig kunna påverka får inte glömmas bort. Enligt Lissabonfördraget skulle inslagen av deltagardemokrati öka;
möjligheten att delta i det demokratiska livet skulle stärkas och möjligheten att samtala med
Lowndes. Institutionalism. 86.
116
politiker skulle förbättras. Ändå var det bara 25 personer som deltagit i en debatt på EU-117 nivå eller samtalat med en EU-politiker. Många anser sig kunna påverka, men få deltar i det politiska livet - en av de grundläggande förutsättningarna enligt deltagardemokratisk teori. 118
Under en lång tid har intresset för EU bland medborgarna påtalats. I Lissabonfördraget fastställde man riktlinjer för hur man skulle stärka det och medborgarnas roll, och efter denna studie vet vi hur det har gått. Under 2019 talade EU-nämnden om nya insatser för att stärka intresset för EU, men frågan om hur man tänkt göra det kvarstår än idag. Lissabonfördraget gav tydliga uppdrag till de nationella parlamenten, liksom en en ny strategi kommer göra. Om man inte kunde uppfylla uppgifterna som tilldelades för tio år sedan - vad talar för att man kommer kunna göra det genom en ny strategi?
Europeiska unionens officiella tidning. Lissabonfördraget. 14.
117
Held. Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 330.
118
8. Referenser
Amnå, Erik. Deltagardemokratin – Önskvärd, nödvändig – men möjlig? I Gilljam, Mikael &
Hermansson, Jörgen (red.). Demokratins mekanismer. Lund: Liber. 2003.
Auel, Katrin. Att verka i det tysta. I EU i Riksdagen. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier. 2019.
https://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/sieps-2019_1op-web.pdf (Hämtad 2020-11-02)
Bellamy, R, & S Kröger. ’Domesticating the Democratic Deficit? The Role of National Parliaments and Parties in the EU’s System of Governance’. in Parliamentary affairs. 67(2).
2012. 437-457.
Bjereld, U, M Demker, & J Hinnfors, Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Fjärde upplagan, Lund, Studentlitteratur, 2018.
Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm:
Liber. 2018.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Visby: Elanders Sverige AB. 2012.
Eurobarometer EB/EP 79.5. One year to go to the 2014 European Elections. Bryssel:
Europaparlamentet. 2013.
Europaparlamentet. Vad är Eurobarometern?
https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/be-heard/eurobarometer (Hämtad 2020-12-18)
Europaparlamentet. Europaparlamentet efter Lissabonfördraget: stärkt roll i formandet av Europa.
https://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/powers-and-procedures/the-lisbon-treaty (Hämtad 2020-11-03)
Europaparlamentet. Så kan du påverka EU.
https://www.europarl.europa.eu/europahuset/resource/static/files/hur-kan-du-paverka-i-eu_webb.pdf
(Hämtad 2020-11-15)
Flash Eurobarometer 373. Europeans’ engagement in participatory democracy. Rapport av TNS Political & Social på uppdrag av EU-kommissionen 2013.
Held, David. Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Media Print Uddevalla AB: Uddevalla. 1999.
Hix, Simon. What’s wrong with the European Union and how to fix it. Cambridge: Polity Press. 2008.
Kerr, David, Linda Sturman, Wolfram Schulz & Bethan Burge. ICCS 2009 European Report.
Civic knowledge, attitudes, and engagement among lower-secondary students in 24 European countries. Amsterdam: International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). 2010.
Europeiska unionens officiella tidning. Lissabonfördraget. C306. 2007.
Lowndes, Vivien. ’’Institutionalism’’ I Theory and Methods in Political Science. Lowndes, V, Marsh, D & Stoker, G (red.) London: Palgrave. 2018. 76-96.
Stenografiska uppteckningar, EU-nämndssammanträden;
2009/10:6, 2009/10:8, 2009/10:9, 2009/10:15, 2009/10:16, 2009/10:33, 2009/10:42, 2012/13:16, 2015/16:51, 2018/19:10
Regeringen. Sveriges väg till EU-medlemskap. 2019.
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/regeringens-arbete-pa-eu-niva/sveriges-vag-till-eu-medlemskap/
(Hämtad 2020-11-02)
Regeringskansliet. Lissabonfördraget: Så ska EU bli mer öppet, mer effektivt och mer demokratiskt.
https://www.regeringen.se/49b6d5/contentassets/7aaca102e147438d8b4c2790a5e1d40b/
lissabonfordraget-sa-ska-eu-bli-mer-oppet-mer-effektivt-och-mer-demokratiskt (Hämtad 2020-11-22)
Strömbäck, Jesper. Makt och medier. En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur. 2000.
Sveriges kommuner och regioner. EU påverkar lokalpolitiken.
https://skr.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/eukommunerochregioner.401.html (Hämtad 2020-11-11)
Von Sydow, Göran & Wetter Ryde, Anna. Introduktion: EU:s demokratiska underskott och de nationella parlamentens roll. I EU i Riksdagen. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier. 2019.
https://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/sieps-2019_1op-web.pdf (Hämtad 2020-11-02)