Lissabonfördraget, EU-nämnden och svenskarna: En studie om EU-nämndens arbete med Lissabonfördragets bestämmelser om demokratiska principer och om svenskars upplevda påverkan på EU

(1)

Umeå Universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Lissabonfördraget, EU-nämnden och svenskarna

En studie om EU-nämndens arbete med Lissabonfördragets bestämmelser om demokratiska principer och om svenskars upplevda påverkan på EU

Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap Frida Fröberg HT 2020

(2)

The Lisbon Treaty, the EU committee and the Swedes

A study on the EU-committee’s work regarding the provisions on democratic principles of the Lisbon Treaty and the swedes’ perceived level of impact on the EU

Abstract

This paper presents a study on how the Swedish EU committee has processed and implemented the Lisbon Treaty. More specifically, the eight article; provision on democratic principles. The eight article intends to increase the level of political participation among the citizens of EU. Therefore, the study also provides the perspective of the citizens of Sweden regarding whether they think they can affect the decisions made by the EU and also, whether they actually do participate in the democratic life provided by the EU. Through combining the work of the EU committee and the perspective of the Swedish people, the study contributes with a wide perspective that can understand how the implementation of the Lisbon Treaty has turned out. What this study has presented is that the work of the EU committee has been limited, which also reflects the Swedes’ engagement in participatory democracy. In addition to this, there are also split opinions whether they think they can affect the political decisions made by the EU.

Keywords: Political participation, legitimacy, EU committee, lack of legitimacy, participatory democracy

(3)

1. Inledning 4

1.1 Problemformulering 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

1.3 Avgränsningar 7

2. Teori 8

2.1 Nyinstitutionalism 8

2.2 Brist på populär legitimitet: Simon Hix 9

2.3 Deltagardemokratisk teori: David Held 10

3. Metod och material 11

3.1 Material 11

3.2 Kvalitativ metod: Innehållsanalys 14

3.3 Kvantitativ metod: Sekundäranalys 15

3.4 Reliabilitet och validitet 16

4. Bakgrund och tidigare forskning 17

4.1 Lissabonfördraget, artikel 8: Bestämmelser om demokratiska principer 17

4.2 Tidigare forskning 18

4.2.1 EU:s demokratiska underskott och de nationella parlamentens roll 18 4.3 EU-nämndens arbete: Före fördragets ikraftträdande 19

4.4 EU-nämnden: Efter fördragets ikraftträdande 20

5. Empiri och analys 22

5.1 Eurobarometer 373: Européers engagemang i deltagandedemokrati 22

5.2 EU-nämndens arbete: hur har det egentligen gått? 27

6. Resultat 30

6.1 Hur har EU-nämnden arbetat med att implementera artikel 8 i Lissabonfördraget? 30 6.2 I vilken utsträckning upplever svenskar att de kan påverka beslut som fattas i EU? 31

7. Slutsatser och diskussion 33

7.1 Slutsatser 33

7.2 Diskussion 35

8. Referenser 37

(4)

1. Inledning

För över 25 år sedan hölls den nationella folkomröstningen om svenskt medlemskap i den Europeiska Unionen. Intresset för omröstningen var stort bland hela den svenska befolkningen, där hela 83% deltog i den. Resultatet visade sig vara otroligt jämt. 52,3%

röstade ja, 46,8% röstade nej och 0,9% valde att rösta blankt. Det svenska folket hade sagt ja till svenskt medlemskap i EU och beslutet fattades senare formellt av riksdagen. Sedan dess ¹ har EU haft stort inflytande på både den lokala och regionala politiken i Sverige, såväl som den nationella. ²

Begreppet demokratiskt underskott är välkänt bland statsvetare över hela världen. För den Europeiska Unionen blev detta begrepp relevant under mitten på 1980-talet, men än idag är det högaktuellt. Till en början var det framförallt politiker, statsvetare och beslutsfattare som lyfte problematiken med det demokratiska underskottet, men under mitten av 1990-talet började även intressegrupper, journalister och medborgare i unionen uttrycka oro då det verkade vara ett stort institutionellt problem som så småningom skulle få effekt även utanför institutionens ramar. Det finns inte en specifik definition på vad demokratiskt underskott i EU betyder, då definitionen varierar beroende på faktorer såsom nationalitet, politiska åsikter och synen på lösningar. Inte heller går det att identifiera ett specifikt antal påståenden för att förklara det då dessa, likt definitionerna, varierar utifrån de tidigare nämnda faktorerna. ³

Man kan fråga sig vad som är problemet med ett underskott av demokrati, i synnerhet när detta underskott inte ens går att definiera. Problemet med det demokratiska underskottet är, precis som det låter, att demokratin inte uppfylls till fullo. Med detta synsätt påminner EU snarare om en upplyst despotism snarare än en demokrati. Under 1800-talet var upplyst despotism ett vanligt sätt att regera, där monarkerna representerade folket och var mycket begränsade av konstitutionen. Det skiljer sig mycket från vad som senare utvecklades och än

Regeringen. Sveriges väg till EU-medlemskap. 2019. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/

1

regeringens-arbete-pa-eu-niva/sveriges-vag-till-eu-medlemskap/ (Hämtad 2020-11-02) Sveriges kommuner och regioner. EU påverkar lokalpolitiken. https://skr.se/

2

demokratiledningstyrning/euinternationellt/eukommunerochregioner.401.html (Hämtad 2020-11-11) Hix, Simon. What’s wrong with the European Union and how to fix it. Cambridge: Polity Press.

3

2008. 67-68.

(5)

idag lever med oss; Genuint demokratiska regeringar med parlamentariska val som präglas av konkurrens. ⁴

EU har under många år arbetat med att stärka demokratin, men när Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 riktades ljuset mot den interna demokratin. En av de främsta punkterna kopplade till demokrati i fördraget var att införa en ny form av deltagandedemokrati och Europaparlamentet har gjort förändringar i syfte att förenkla utfrågningar med personer som tagit initiativ till namninsamlingar. Några av de nya punkterna i fördraget som utmärker sig ⁵ extra är att representativ demokrati och deltagandedemokrati ska ligga till grund för allt EU- arbete samt att samtliga institutioner inom unionen kontinuerligt ska föra dialoger med det civila samhället och ge medborgare en chans att yttra sina synpunkter. ⁶

1.1 Problemformulering

Tidigare forskning kopplat till Lissabonfördraget och demokrati har belyst medlemsstaternas roll i att förverkliga de nya demokratiska normerna, men menar att de nationella parlamenten i många avseenden har misslyckats med att utföra de uppgifter de blivit tilldelade enligt fördraget. Detta kan bero på att parlamenten har bristande tillgång till information om hur de ⁷ ska gå tillväga, men det kan också bero på att medlemsstaterna vill stöta ifrån sig problemen som finns hos EU - och inte i det nationella parlamentet. Som en konsekvens av detta ⁸ representeras inte medborgarnas preferenser på ett korrekt sätt, samtidigt som det leder till ett ytterligare dilemma. Om de nationella parlamenten inte vill behandla frågor från EU kan inte heller medborgarna hålla sin regering och förtroendevalda ansvariga. Detta kan i sin tur leda till ökat missnöje och skepticism mot EU, samtidigt som onödiga motsättningar kan uppstå. ⁹

Hix. What’s wrong with the European Union and how to fix it. 85-86.

4

Europaparlamentet. Europaparlamentet efter Lissabonfördraget: stärkt roll i formandet av Europa.

5

https://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/powers-and-procedures/the-lisbon-treaty (Hämtad 2020-11-03)

Regeringskansliet. Lissabonfördraget: Så ska EU bli mer öppet, mer effektivt och mer demokratiskt.

6

https://www.regeringen.se/49b6d5/contentassets/7aaca102e147438d8b4c2790a5e1d40b/

lissabonfordraget-sa-ska-eu-bli-mer-oppet-mer-effektivt-och-mer-demokratiskt (Hämtad 2020-11-22) Bellamy, R, & S Kröger. ’Domesticating the Democratic Deficit? The Role of National Parliaments

7

and Parties in the EU’s System of Governance’. in Parliamentary affairs. 67. 2012. 437.

Bellamy, R, & S Kroger. 2012. 452.

8

Ibid. 453.

9

(6)

Vad som är intressant i denna studie är att trots dess slutsats, att de nationella parlamenten misslyckats med att implementera uppdragen de fått enligt Lissabonfördraget, studeras inga enskilda medlemsstater på närmre håll. Genom att studera hur enskilda medlemsstaters parlament arbetat med att implementera Lissabonfördraget hade resultatet kunnat se annorlunda ut, vilket öppnar upp för vidare forskning inom ämnet. I och med att medlemsstaternas nationella parlament spelar en viktig roll i unionen är det nödvändigt att samspelet mellan dessa fungerar.

1.2 Syfte och frågeställningar

I och med att tidigare forskning inte undersökt hur nationella parlament arbetat med att implementera Lissabonfördraget finns det en kunskapslucka att fylla ut. Denna text kommer undersöka hur Sveriges riksdags EU-nämnd arbetat med det och hur diskussionerna sett ut under nämndens sammanträden. Då tidigare forskning menar att medlemsstaternas parlament misslyckats med att utföra sina uppdrag är detta av intresse. Syftet är inte att undersöka huruvida nämnden har misslyckats eller inte, utan snarare att söka förståelse för hur arbetet gått till och hur man arbetat med fördraget för att förverkliga Lissabonfördragets bestämmelser om demokratiska principer.

I fördraget fastslås det även att man vill stärka deltagandedemokratin inom unionen genom att göra Europaparlamentets procedur för utfrågningar med personer bakom namninsamlingar enklare, lämna åsikter i offentliga samråd eller genom att organisera sig med andra människor för att påverka politiken. Att medborgare i medlemsstater kan påverka EU är viktigt då det ¹⁰ är medborgarna som röstar fram europaparlamentariker och är de som ska leva med besluten som fattas i EU, men det är av intresse att studera i vilken utsträckning medborgare i EU faktiskt upplever att de kan påverka de överstatliga beslut som fattas. Således är ett ytterligare syfte att undersöka huruvida svenska medborgare upplever att de kan påverka EU genom exempelvis NGOs, namninsamlingar eller på andra sätt.

Europaparlamentet. Så kan du påverka EU. https://www.europarl.europa.eu/europahuset/resource/

10

static/files/hur-kan-du-paverka-i-eu_webb.pdf (Hämtad 2020-11-15)

(7)

Frågeställningarna som uppsatsen kommer besvara är:

1. Hur har EU-nämnden arbetat med att implementera artikel 8 i Lissabonfördraget?

2. I vilken utsträckning upplever svenskar att de kan påverka överstatliga beslut som fattas i EU genom att exempelvis rösta i val eller engagera sig i NGOs?

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen kommer avgränsas till huruvida svenska medborgare upplever sig kunna påverka EUs beslutsfattande, vidare avgränsas den även till den svenska riksdagens EU-nämnd arbete med artikel 8 i Lissabonfördraget. Detta för att det empiriska materialet är lättillgängligt och baseras på offentliga handlingar och öppen data, men också för att det är intressant att studera hur en enskild medlemsstat arbetat med fördraget och i vilken utsträckning dess medborgare känner att de kan påverka EU.

Anledningen till att just Lissabonfördraget är utgångspunkten i denna uppsats beror på att fördraget bland annat hade som syfte att färdigställa processer som startade i samband med Amsterdam- och Nicefördraget, i synnerhet perspektivet att lyfta unionens effektivitet och demokratiska legitimitet. I och med att fördraget är väldigt stort kommer även det att ¹¹ avgränsas ytterligare. I uppsatsen kommer endast artikel 8, bestämmelser om demokratiska principer, ligga till grund för uppsatsen då det är den artikeln som berör ämnet demokrati.

Det som gör just Sverige och dess medborgare intressant är svenskars intresse, eller snarare ointresse, för EU. I en undersökning från 2015 avgav 42% att de följde EU-politiken mycket eller ganska noga, vilket är en stor skillnad jämfört med de 73% som följer inrikespolitiken.

En majoritet av svenskarna följer alltså inte vad som händer inom EU-politiken. Något som ¹² är särskilt unikt med Sverige är unga människors bristande intresse för EU. Statistik från 2012 redovisar att en majoritet, 54%, av åldersgruppen 15-24 inte är intresserade av EU-politik.

Bland svenskarna gör detta den yngre generationen till den grupp som är allra minst intresserade av EU. ¹³

Europeiska unionens officiella tidning. Lissabonfördraget. C 306. 2007. 3.

11

Eurobarometer EB/EP 79.5 2013.

12

Kerr, David, Linda Sturman, Wolfram Schulz & Bethan Burge. ICCS 2009 European Report. Civic

13

knowledge, attitudes, and engagement among lower-secondary students in 24 European countries.

Amsterdam: International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). 2010.

(8)

Det hade varit intressant att genomföra en jämförande studie för att undersöka hur två eller fler medlemsstater arbetat med Lissabonfördragets bestämmelser om demokratiska principer och se hur det kan skilja sig mellan länder, men givet att detta är en C-uppsats måste studien vara tämligen begränsad. För att få så hög kvalité och goda resultat som möjligt avgränsas studien således till att endast behandla Sverige och de svenska medborgarna.

2. Teori

Detta avsnitt redogör för de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsens analys. Först presenteras en teori för att förstå sambandet mellan institutioner och individer, följt av en teori som kan bidra med att förklara varför EU-medborgare kanske anser sig kunna påverka EU eller inte. Slutligen presenteras en teori om deltagardemokrati, i syfte att redogöra för vad som faktiskt får människor att delta i det demokratiska livet.

 

2.1 Nyinstitutionalism

Nyinstitutionalismen ser politiska organisationer som en uppsättning av formella och informella regler som leder individer i dess agerande. Dessa institutioner förser aktörer med riktlinjer för hur de ska agera i situationer. Stabilitet inom institutioner ses som en ¹⁴ självklarhet, men man förnekar inte heller att hur institutionerna är utformade ändras över tid. ¹⁵

Teorin började växa fram under mitten på 1980-talet när två forskare observerade deras betydelse i tidigare statsvetenskaplig forskning. Dessa två forskare, James March och Johan Olsen, menade att inom behavioristisk forskning utgör institutioner endast en uppsättning av individer. Detsamma gällde även forskare inom teorin rational choice, dock med antagandet att dessa individer är målinriktade. March och Olsen argumenterade att institutioner är mycket mer än så - de är självstyrande, men att individer kan påverka institutionerna inifrån. ¹⁶

Lowndes, Vivien. ’’Institutionalism’’ I Theory and Methods in Political Science. Lowndes, V,

14

Marsh, D & Stoker, G (red.) London: Palgrave. 2018. 81.

Lowndes. Institutionalism. 83-84.

15

Ibid. 78.

16

(9)

Inom teorin finns det några olika inriktningar, men eftersom de alla tillhör samma teori i grund och botten bör det inte dras en alltför stor gräns emellan dem. Vissa forskare menar att nyinstitutionalistisk teori har en tendens att förändras över tid, därför måste man ha i åtanke under vilka omständigheter dessa inriktningar växte fram. De mest framträdande ¹⁷ inriktningarna är normativ institutionalism som studerar hur normer och värderingar formar individers beteende, rational choice institutionalism som argumenterar att individer kommer försöka maximera sina tillgångar inom institutionens ramar och slutligen historisk institutionalism som menar att de beslut som fattats inom institutionen kommer påverka hur individer agerar inom institutionen framöver. ¹⁸

Samtliga av dessa inriktningar utgör nyinstitutionalismen och kommer bidra till uppsatsens teoretiska ramverk. Den lämpar sig väl i och med det tydliga fokuset på relationen mellan individ och institution. Teorin kommer framförallt vägleda resultatet kopplat till den första frågeställningen, hur EU-nämnden arbetat med att implementera artikel 8 i Lissabonfördraget.

2.2 Brist på populär legitimitet: Simon Hix

I samma bok som Hix lyfter problemet med EUs demokratiska underskott belyser han även problemet om EUs brist på legitimitet bland EUs medlemsstater och dess medborgare. Stödet för EU är relativt lågt inom medlemsstaterna och just nu befinner sig unionen i en helt ny politisk kontext där det allmänna stödet för EU är historiskt lågt och riskerar att minska ytterligare över tid. Medan vissa medborgare i medlemsstaterna anser att de kan dra nytta av ¹⁹ medlemsskap i EU anser andra att man skulle klara sig lika bra utan den. Om en medborgare ²⁰ upplever att den förlorar på en särskild policy som det nationella parlamentet beslutat om tenderar den att inte beskylla hela det politiska systemet, men när det kommer till EU tenderar medborgarna att beskylla hela unionen när de är missnöjda med en policy som en institution fattat beslut om. ²¹

Hix har studerat opinionsundersökningar såsom Eurobarometern för att se hur medborgarnas stöd för EU ser ut. Han menar att medborgarnas stöd för EU tenderar att följa samma mönster

Lowndes. Institutionalism. 81.

17

Ibid. 81.

18

Hix. What’s wrong with the European Union and how to fix it. 50-51.

19

Ibid. 64.

20

Ibid. 66.

21

(10)

som den ekonomiska tillväxten - när ekonomin går bra tenderar allmänhetens stöd för EU att öka och när ekonomin backar gör även opinion detsamma. Hix argumenterar att för att ²² förstå dessa siffror måste vi även förstå varför vissa personer gillar EU och andra inte. För att undersöka detta menar han att det kan studeras utifrån befintliga teorier vad som skapar stöd politiska institutioner. Ett system att undersöka stödet för politiska system finns det två ²³ kategorier som människorna kan placeras inom: affektivt stöd och utilitaristiskt stöd. De som kategoriseras in i affektivt stöd är de som har ett gott förtroende för institutionen, medan det utilitaristiska stödet tenderar att fluktuera baserat på om individen upplever att den rådande politiken förbättrar eller försämrar dennes omständigheter.²⁴

Denna teori kommer framförallt bidra till att besvara den andra frågeställningen. Om det visar sig i resultatet att svenskar inte upplever att de kan påverka EU kan denna teori bidra med sitt perspektiv på problemet och på så sätt hjälpa till att besvara frågeställningen.

2.3 Deltagardemokratisk teori: David Held

Teorin om deltagardemokrati utgår ifrån David Helds bok Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Held menar att i utifrån ett deltagardemokratiskt perspektiv kan inte medborgarnas politiska roll förminskas till endast valdeltagande, utan mycket mer räknas in. Medborgarna har en alldeles särskild roll inom deltagardemokratin - de måste delta i politiken eftersom en levande demokrati förutsätter ett starkt och engagerat civilsamhälle. ²⁵

Deltagardemokratins förespråkare erkänner att medborgarnas roll i beslutsfattandet kan vara komplicerat eftersom samhället är så pass komplext, vilket kan försvåra deltagandet. För att förenkla medborgarnas deltagande menar man att det rådande partisystemet kan reformeras till en mindre hierarkisk form, där direktdemokratiska organisationer kan få möjlighet att träda fram och ta på sig en mer framträdande roll. ²⁶

Hix. What’s wrong with the European Union and how to fix it 53.

22

Ibid. 57.

23

Ibid. 58.

24

Held, David. Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Media Print

25

Uddevalla AB: Uddevalla. 1999. 329.

Held. Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 329.

26

(11)

En viktigt utgångspunkt i teorin är att man ser politiskt deltagande som nyckeln till att få rationella och kunniga medborgare, vilket teorin mött kritik för. Medan andra teoretiker hävdar att medborgarna saknar kunskap, rationalitet och intresse menar deltagardemokrater att lösningen på dessa problem är just genom att låta medborgarna vara med och påverka. Att ²⁷ medborgarna deltar i det politiska beslutsfattandet bygger även en samarbetsvilja mellan medborgarna och politikerna, vilket även är det största tecknet på att deltagardemokratin fungerar. Man menar att samarbetsviljan skapar ett starkt band mellan medborgarna och politikerna, vilket minskar medborgarnas misstro mot politiker eftersom de själva spelar en så pass stor roll i beslutsprocessen.²⁸

Teorin om deltagardemokrati kommer kunna bidra med teoretiska angreppssätt på båda frågeställningarna.

3. Metod och material

Denna uppsats kommer kombinera beskrivande och förklarande studier. Den är beskrivande på så sätt att den söker konkreta svar på hur EU-nämnden arbetat med att implementera Lissabonfördraget, men förklarande på sättet att den menar att förklara i vilken utsträckning svenskar uppelever att de kan påverka beslut som fattas i EU. ²⁹

För att nå så nyanserade och utförliga svar som möjligt på respektive frågeställning måste två metoder tillämpas; En kvalitativ och en kvantitativ. Detta avsnitt kommer redogöra för båda metoderna i två separata delar. Även materialet för studien kommer presenteras i ett eget avsnitt.

3.1 Material

För att syftet med frågeställningen om hur EU-nämnden arbetat med att implementera artikel 8 i Lissabonfördraget ska uppfyllas krävs det att nämndens arbete studeras noggrant. På riksdagens hemsida finns samtliga protokoll och uppteckningar tillgängliga, men för att hitta rätt material användes även sökordet ’’Lissabonfördraget’’. Efter att sökningen genomförts

27

Ibid. 329-330.

28

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. Metodpraktikan: konsten att studera

29

samhälle, individ och marknad. Visby: Elanders Sverige AB. 2012. 36.

(12)

fanns 185 protokoll och stenografiska uppteckningar. Därefter öppnade jag samtliga dokument, men för att spara tid för att hitta de dokument som behandlar de punkter uppsatsen behandlar användes även sökord i dessa. I dokumenten användes sökorden:

Lissabonfördraget, demokrati, medborgare och artikel 8. Efter detta fanns 10 stenografiska uppteckningar kvar, där samtliga lästes igenom noggrant för att förstå kontexten och innebörden i samtalen som pågick. Skillnaden mellan stenografiska uppteckningar och protokoll är att protokollen endast redogör för vilka frågor som ska behandlas under sammanträdet och vilka ledamöter som är närvarande, medan de stenografiska uppteckningarna redogör för vem som säger vad och när. Att använda de stenografiska uppteckningarna lämpar sig väl, då de tillåter studien att förstå exakt vad som sagts och hur det behandlades under sammanträdet.

För den andra frågeställningen, i vilken utsträckning svenskar anser sig kunna påverka de beslut som fattas i EU genom att exempelvis rösta i val eller engagera sig i NGOs, kommer svenskars syn på hur, eller om, man kan påverka EU undersökas. Det empiriska materialet är inhämtat från EU:s egna portal för öppna data, mer specifikt deras Flash Eurobarometer 373:

Europeans’ engagement in participatory democracy. Denna genomfördes senast år 2013 i syftet att undersöka i vilken utsträckning medborgarna anser sig kunna påverka EU på olika sätt, men även hur mycket man engagerar sig i det demokratiska livet. Anledningen till att just denna barometer valdes beror på att det var senast man undersökte just detta fenomen.

År 2007 började Europaparlamentet genomföra regelbundna opinionsundersökningar under namnet ’’Eurobarometer’’. Undersökningarna täcker en bredd av frågor såsom föreställningar och förväntningar på EU, unionens viktigaste utmaningar och medborgarnas syn på unionen.

Analyserna som presenteras i barometern ger en detaljerad inblick i vilka trender som råder bland medborgarna både på nationell och sociodemografisk nivå. Barometern utges minst en ³⁰ gång i månaden i samband med varje plenarsammanträde för att ledamöterna ska kunna göra ett så bra politiskt arbete som möjligt och låta diskussionerna ledas av behoven som medborgarna har. I Eurobarometern som används i uppsatsen, Eurobarometer 373: ³¹

Europaparlamentet. Vad är Eurobarometern? https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/be-

30

heard/eurobarometer (Hämtad 2020-12-18) Europaparlamentet. Vad är Eurobarometern?

31

(13)

européers engagemang i deltagardemokrati, är en särskild undersökning, alltså en undersökning som genomförts för att parlamentet ska kunna orientera sig just inom detta område. Eurobarometern har kritiserats för att ställa alltför ledande frågor, vilket kan ³² påverka resultatet. Dessutom innehåller barometern en stor mängd frågor, vilket också kan påverka resultatet negativt eftersom människor kan dra sig för att besvara en enkät med alltför många frågor. Trots kritiken som barometern mött menar andra forskare att den ändå är en ³³ bra källa för att hämta in datamaterial, i synnerhet kopplat till medborgarnas upplevelse av EU och politiskt deltagande då detta inte gjorts i andra enkäter.

För att studien ska uppfylla sitt syfte kommer endast svenskarnas svar i Eurobarometer 373 analyseras. I barometern är det 1000 svenskar som deltagit i undersökningen och de frågor eller påståenden från barometern som kommer användas i analysen är:

Q1.3 - ’’NGOs och liknande organisationer kan påverka de beslut som fattas i EU’’.

Respondenten får svara i vilken utsträckning den håller med eller inte.

Q1.5 - ’’Européer behöver inte NGOs eller liknande organisationer för att påverka EU, de har andra sätt att påverka de politiska besluten’’. Här får respondenten svara i vilken utsträckning den håller med eller inte.

Q2.3 - ’’Att rösta i Europeiska val är ett effektivt sätt att påverka politiken som förs i EU’’.

Här får respondenten möjlighet att svara i vilken utsträckning den anser valdeltagande är ett effektivt sätt att påverka EU eller inte.

Q4 - ’’Har du gjort något av följande de senaste åren?’’. Här får respondenten välja olika alternativ kopplat till deltagandedemokrati, såsom deltagande i offentliga debatter, huruvida den diskuterat något samhällsproblem med politiker. Svarsalternativen inkluderar även alternativ på nationell, regional och lokal nivå. I analysen kommer endast alternativen som är

Europaparlamentet. Vad är Eurobarometern?

32

Bryman, Alan & Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.

33

2018. 233.

(14)

kopplade till EU att behandlas då det inte ligger i linje med uppsatsen syfte att undersöka svenskar på lokal, regional eller nationell nivå.

3.2 Kvalitativ metod: Innehållsanalys

För att analysera EU-nämndens protokoll och uppteckningar lämpar sig kvalitativ metod väl, eftersom kvalitativ forskning tillåter att studera långvariga engagemang i vissa sociala miljöer. Vidare tenderar även kvalitativ forskning att vara en mer öppen forskningsstrategi i ³⁴ jämförelse med kvantitativ forskning. ³⁵

För att få konkreta svar på frågan om hur EU-nämnden arbetat med bestämmelserna om demokratiska principer i Lissabonfördraget kommer en kvalitativ innehållsanalys genomföras av de protokoll och uppteckningar som berör detta. En kvalitativ innehållsanalys genomför ett sökande efter bakomliggande teman i det material som analyseras för att kunna dra så välgrundade slutsatser som möjligt. ³⁶

För att genomföra en kvalitativ innehållsanalys måste vissa steg genomföras från forskarens sida. Det första är att en forskningsfråga ska ha formulerats, följt av att forskaren ska bekanta sig med ett begränsat antal dokument och förstå inom vilken kontext dokumenten skapats.

Detta tillåter forskaren att på ett gott sätt förstå fenomenet som studeras, men just förståelsen för inom vilken kontext dokumenten skapats i bidrar med en helhetsbild som bidrar stort till analysen. När samtliga steg genomförts kan analysen påbörjas och om stegen uppfyllts korrekt kommer forskaren kunna dra så välgrundade slutsatser som möjligt. ³⁷

Samtliga av dessa steg har genomförts under uppsatsens arbete. Eftersom kvalitativ innehållsanalys är en strategi för att söka efter teman i data lämpar den sig väl för att uppfylla uppsatsen syfte. Innehållsanalysen öppnar för möjligheten att förstå hur nämnden arbetat med artikel 8 i Lissabonfördraget, men även förståelse för under vilka omständigheter arbetet skett.

Bryman & Nilsson. Samhällsvetenskapliga metoder. 372.

34

Ibid. 376.

35

Ibid. 505.

36

Ibid. 505-506.

37

(15)

3.3 Kvantitativ metod: Sekundäranalys

För att analysera svaren i Eurobarometern kommer analysen utgå från en sekundäranalys. En sekundäranalys innebär att forskaren inte utformat datan själv, utan utgår från befintlig data som andra forskare tagit fram. I denna studies fall lämpar sig en sekundäranalys väl eftersom det sparar mycket tid och resurser. Vidare tillåter även sekundäranalysen att mer tid kan ³⁸ tillägnas själva analysen, istället för framtagandet av data. I många fall anses framtagningen av data att vara den svåraste fasen i ett forskningsprojekt, men även analysen är väldigt tidskrävande och får inte underskattas. För att få en så bra analys som möjligt lämpar sig alltså sekundäranalysen mycket bra, eftersom mer tid och energi kan tillägnas den. För att ³⁹ analysera datan kommer samtliga frågor och svar från barometern sammanställas och presenteras. Dessa kommer sedan analyseras och förklaras utifrån de teoretiska utgångspunkterna.

Min initiala avsikt var att genomföra en multivariat analys för att besvara den andra frågeställningen. Frågeställningen var snarare formulerad som en hypotes som önskade undersöka om det finns något samband mellan attityder gentemot EU och huruvida man anser sig kunna påverka EUs beslut. En multivariat analys innebär att fler än tre variabler analyseras samtidigt och fokuserar på samband mellan olika variabler. Eftersom det var min avsikt att ⁴⁰ genomföra en multivariat analys testade jag att göra en, men variablerna visade sig vara korrelerade. Det innebär att variablerna är för lika varandra för att kunna avgöra vad som påverkar vad och således går det inte att dra slutsatser utifrån analysen. Ett ofta förekommande problem med offentlig statistik är att det kan saknas viktiga variabler som kan vara avgörande för analysen. Detta innebär att den multivariata analysen inte kan genomföras, eftersom datan saknar just den teoretiskt viktiga variabeln som forskaren vill granska. ⁴¹ Eftersom detta visade sig vara fallet för datan i Eurobarometern behövde jag undersöka alternativa metoder och jag gjorde bedömningen sekundäranalysen är den bäst lämpade metoden för att undersöka datan.

Bryman & Nilsson. Samhällsvetenskapliga metoder. 300-301.

38

Ibid. 303.

39

Ibid. 331.

40

Ibid. 305.

41

(16)

3.4 Reliabilitet och validitet

Validitet innebär i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka, det vill säga huruvida studien faktiskt är giltig eller inte. En hög validitet innebär således att man undersökt det man verkligen avser att mäta. I denna studie kan båda objekten som ⁴² undersöks, EU-nämndens handlingar och Eurobarometern, konstateras ha hög validitet eftersom båda bidrar med information om exakt de områden som ska undersökas. Eftersom barometern tydligt undersöker det studien avser att undersöka riskerar inte något annat att studeras. Även protokollen och uppteckningarna har studerats noggrant för att endast behandla innehåll som ligger i linje med uppsatsens syfte och således riskerar inte studiens validitet att bli låg.

För att säkerställa att validiteten är hög genom hela studien finns det test som kan användas. I denna studie kommer kriterievaliditet att tillämpas, vilket innebär att man använder olika operationella definitioner för samma teoretiska begrepp. Om det skulle visa sig att forskningsresultaten blir desamma oavsett vilken av definitionerna som används är det en indikation på att kriterievaliditeten är hög. ⁴³

Reliabilitet är beroende av hur något mäts. Om mätningarna som genomförts i studien är oskickligt genomförda spelar det ingen roll om måtten är valida eller inte, det blir fel ändå. ⁴⁴ För att pröva en studies reliabilitet kommer delarna i undersökningen upprepas, det vill säga omläsas vid flera tillfällen för att säkerställa att resultatet blir detsamma. Om resultatet blir detsamma efter flera omläsningar är intrasubjektiviteten hög, vilket är eftersträvansvärt för att säkerställa att resultatet är korrekt. ⁴⁵

Bjereld, U, M Demker, & J Hinnfors. Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i

42

forskningsprocessen. Fjärde upplagan, Lund, Studentlitteratur, 2018. 102.

Bjereld, Demker & Hinnfors. Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i

43

forskningsprocessen.103 Ibid. 104.

44

Ibid. 105

45

(17)

4. Bakgrund och tidigare forskning

I detta avsnitt kommer de t redogöras för vad tidigare forskning inom ämnet har kommit fram till, en bakgrund till vad artikel 8 i Lissabonfördraget faktiskt innebär och en kortare redogörelse för EU-nämndens arbete med artikel 8. Detta för att skapa en större bild och förståelse för forskningsfrågan.

4.1 Lissabonfördraget, artikel 8: Bestämmelser om demokratiska principer

Artikel 8 i Lissabonfördraget är den artikel som är relevant i denna uppsats, därför tillhandahålls här en sammanfattning på vad artikeln innebär för unionen samt medlemsländerna.

I artikel 8A bestäms det att unionen ska baseras på representativ demokrati där samtliga medborgare är direkt representerade i Europaparlamentet. Vidare har varje medborgare rätt att delta i det demokratiska liv unionen erbjuder och alla beslut ska fattas så öppet och nära medborgarna som möjligt. De politiska partierna spelar en särskilt viktig roll, då de ska vara uppmärksamma och lyfta medborgarnas önskningar. ⁴⁶

Artikel 8B fokuserar på EUs institutioner och menar att dessa inom lämpliga ramar ska ge medborgarna möjligheten att på ett öppet sätt uttrycka sina åsikter och tankar om unionens verksamhet. Institutionerna ska vara öppna, transparenta och ska regelbundet föra dialog med medborgarna och civilsamhället. I denna artikel bestäms det även att om en miljon medborgare från ett visst antal medlemsstater tar initiativ till att bjuda in kommissionen för att diskutera förslag. Detta ska ske inom ramarna för vad som anses vara vara kommissionens område och där medborgarna spelar en särskilt viktig roll. ⁴⁷

Den sista artikeln som fokuserar på de demokratiska principerna är artikel 8C. Denna lyfter de nationella parlamentens roll i ett fungerande EU. Samtliga parlament måste vara informerade om vad som sker i unionen, subsidiaritetsprincipen måste respekteras och aktivt arbeta för att

Europeiska unionens officiella tidning. Lissabonfördraget. 14.

46

47

(18)

frihet, säkerhet och rättvisa. Vidare ska även varje enskilt parlament föra ett samarbeta mellan det nationella parlamentet och EU. ⁴⁸

4.2 Tidigare forskning

4.2.1 EU:s demokratiska underskott och de nationella parlamentens roll

Ur ett demokratiskt perspektiv är Lissabonfördraget en viktig förändring. Trots att fördraget förtydligade EU:s demokratiska värden och grund får unionen fortfarande kritik för att lida av ett demokratiskt underskott. ⁴⁹

Den demokratiska länken mellan de europeiska makthavarna och medborgarna uppfattas som svag, i synnerhet när EU närmar sig politiskt omdiskuterade frågor. Samtidigt som Lissabonfördraget har förstärkt de nationella parlamentens formella förutsättningar att kontrollera EU:s maktutövning kan enskilda politikområden utvecklas på sätt som varken de nationella parlamenten eller regeringarna kan förutspå. ⁵⁰

Tidigare har forskare identifierat fyra idealtyper för de roller som ett nationellt parlament kan spela. Parlamentet kan vara aktör i utformning av politiken, väktare över regeringen, europeisk aktör eller offentligt forum. Dessa roller bygger på parlamentens viktigaste uppgifter - lagstiftning, kontrollera och kommunicera, och har anpassats efter EU-politikens områden. Rollen att vara aktör i utformning av politiken syftar på parlamentets möjlighet att påverka regeringen inför möten i ministerrådet och Europeiska rådet genom att ge mandat eller anta ståndpunkter. Den andra rollen, som väktare över regeringen, går ut på att kontrollera vad regeringen ’’gör i Bryssel’’, vilket ofta sker i efterhand. Rollen som offentligt forum handlar om parlamentets funktion som kommunikatör - hur man sprider information till medborgare och andra sätt att sprida information. Den sista rollen är europeisk aktör, vilket är

48

Von Sydow, Göran & Wetter Ryde, Anna. Introduktion: EU:s demokratiska underskott och de

49

nationella parlamentens roll. 2019. 7.

Von Sydow, Göran & Wetter Ryde, Anna. Introduktion: EU:s demokratiska underskott och de

50

nationella parlamentens roll. I EU i Riksdagen. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier. 2019. 8. https://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/sieps-2019_1op-web.pdf (Hämtad 2020-11-02)

(19)

en roll vars betydelse ökat i samband med Lissabonfördragets ikraftträdande. Rollen kan ha två olika dimensioner, dels en individuell och dels en kollektiv. ⁵¹

Hanteringen av EU-ärenden i riksdagen ska främja ett heltäckande engagemang från dem.

Men en fråga som kvarstår är i vilken utsträckning detta engagemang bidrar till att komma till rätta med den demokratiska frånkopplingen, det vill säga medborgarnas uppfattning att EU styrs av byråkrater placerade långt bort från dem själva. Ur detta perspektiv blir rollen som offentligt forum det viktigaste, och på den punkten kan Sveriges riksdag förbättras. ⁵²

4.3 EU-nämndens arbete: Före fördragets ikraftträdande

Den 28e oktober 2009 sammanträdde riksdagens EU-nämnd för sitt månatliga möte. Många frågor stod på agendan, däribland Lissabonfördraget. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) öppnade mötet med ett anförande om det svenska ordförandeskapet i ministerrådet, Lissabonfördraget och finanskrisen. I sitt anförande säger han: ’’Lissabonfördraget kommer att göra EU mer demokratiskt, mer effektivt och mer transparent. Det kommer också att göra EU till en starkare kraft på den internationella scenen. Vi är många som nu vill se detta fördrag på plats.’’ ⁵³

Den 13e november 2009 sammanträder EU-nämnden igen. Statsrådet Cecilia Malmström (L) informerar att när nämnden träffas i december kommer Lissabonfördraget ha trätt i kraft. ⁵⁴ Hon lyfter att fördraget kräver en del praktiska förberedelser och arbetsordningar som ännu inte är fastställda, utan att de för tillfället behandlas i Coreper. Kort därefter, den 17e ⁵⁵ november, sammanträder nämnden för ett informellt möte med anledning av den Europeiska Rådets möte den 19e november. Vid sammanträdet beklagar Max Andersson (MP) att Lissabonfördraget drivits igenom. Han menar att fördraget inte hade kunnat träda i kraft om medborgarna hade fått möjlighet att folkomrösta. Vidare uttrycker han att fördraget drivits

Auel, Katrin. Att verka i det tysta. I EU i Riksdagen. Stockholm: Svenska institutet för

51

europapolitiska studier. 2019. 75. https://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/

sieps-2019_1op-web.pdf (Hämtad 2020-11-02)

Auel. Att verka i det tysta. 91.

52

Stenografisk uppteckning. 2009/10:6. Anf 2.

53

54

55

(20)

igenom mot folkliga opinioner och att det saknas demokratisk legitimitet. Statsminister ⁵⁶ Reinfeldt berättar att man gör allt som går från det svenska ordförandeskapets sida för att så många dokument och handlingar som möjligt ska finnas tillgängliga före det att fördraget börjar gälla, men att det kommer ske löpande diskussioner efter det att fördraget är på plats. ⁵⁷

I början på december träffas nämnden för att information och samråd inför ministerrådsmötet.

Statsrådet Malmström berättar att Lissabonfördraget kommer välkomnas och informerar att det kommer finnas med en referens om medborgarinitiativ. Kommissionen presenterade en grönbok kring detta, som handlar om att en miljon EU-medborgare kan uppmana kommissionen att lägga fram lagförslag inom ramen för sina befogenheter. Där inbjuder man kommissionen att snart föreslå vilka villkor som ska gälla för detta, vilket man ser som ett viktigt demokratiinitiativ. Statsminister Reinfeldt säger att med Lissabonfördraget på plats ⁵⁸ får vi en union som fullt ut kan möta de krav som ställs på öppenhet, demokrati och effektivitet. Bland de viktiga reformer som införs genom det nya fördraget ingår att de nationella parlamenten får ett större inflytande. ⁵⁹

4.4 EU-nämnden: Efter fördragets ikraftträdande

Den 23e april 2010 sammanträder EU-nämnden och kabinettssekreterare Frank Belfrage berättar att den 31a mars presenterade kommissionen sitt förslag till förordningen om medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet är en uppföljning av Lissabonfördraget som ska tillåta en miljon unionsmedborgare ska kunna ta initiativ till att uppmana kommissionen att presentera ett visst förslag till EU-lagstiftning. Belfrage säger att man måste tänka på medborgarinitiativets användarvänlighet, då en alltför komplicerad modell riskerar att det mister sin kraft som ett nytt demokratiskt verktyg. ⁶⁰

När nämnden sammanträder den 11 juni 2010 diskuteras medborgarinitiativet återigen.

Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP) säger att den svenska regeringens utgångspunkt har varit att

56

57

58

59

60

(21)

skapa ett medborgarinitiativ som är användarvänligt, har hög integritet, är enkelt och syftar till ökad demokrati. Ohlsson säger även att om ett medborgarinitiativ ska göras måste det leva ⁶¹ upp till vissa kriterier, men uttrycker också oro för att man har byggt för höga barriärer som snarare hämmar medborgarnas initiativkraft. ⁶²

Under nämndens möte i december 2012 kommer det demokratiska underskottet på tal.

Nämnden talar om framtidens banktillsyn och EMU när den andre vice talmannen, Ulf Holm (MP), säger att det inte bara är i frågorna som behandlas på sammanträdet som lider av ett demokratiskt underskott, utan att hela nämnden i sig lider utav ett. ⁶³

’’Där vill jag också inflika att det inte bara är i framtidens banktillsyn och EMU- frågan som det finns ett demokratiskt underskott. Det räcker med att titta på detta möte. Vi har inte beslutsunderlagen, slutsatserna, inför det toppmöte som ska vara i morgon. Det är ett demokratiskt problem även i dagens EU, där det finns mycket kvar att göra.’’ - Ulf Holm, 12 december 2012. ⁶⁴

Fyra år senare, i juni 2016, sammanträder EU-nämnden och en fråga som dyker upp är demokrati och demokratisk förankring i EU. Statsminister Stefan Löfven berättar i sitt anförande att regeringen har gått vidare med en utredning om synen på EU som en demokratisk institution som föregående regering tog initiativ till. Löfven berättar att utredningen visar på stora brister, både relaterat till kunskap och intresse för EU. Vidare förklarar han att regeringen aktivt jobbar med att stärka svenskars delaktighet genom att tillhandahålla kunskap och information om vad EU faktiskt är och på så sätt kunna få mer levande diskussioner. ⁶⁵

Under nämndens sammanträde i november 2018 är en av punkterna att ta fram en ny strategi för att stärka ungdomars engagemang kopplat till EU. Statsrådet Anna Ekström (S) berättar att strategin ska tas fram för att byta ut den äldre strategin då den ansågs vara för splittrad. Den

61

62

63

64

Uppteckning. 2015/16:51. Anf 6.

65

(22)

nya är istället tänkt att engagera, sammanföra och stärka ungdomars engagemang. Vidare berättar hon att regeringen ser positivt på att EU tar fram en ny strategi för detta, trots att huvudansvaret för att stärka ungdomars politiska engagemang ligger hos medlemsstaterna. ⁶⁶

5. Empiri och analys

I detta avsnitt kommer uppsatsens empiri att presenteras samt en analys av denna. All analys kommer utgå ifrån de tidigare presenterade teoretiska inriktningarna.

5.1 Eurobarometer 373: Européers engagemang i deltagandedemokrati

Q1.3 - ’’NGOs och liknande organisationer kan påverka de beslut som fattas i EU’’

Källa: Flash Eurobarometer 373. Europeans’ engagement in participatory democracy.

Rapport av TNS Political & Social på uppdrag av EU-kommissionen 2013.

Datan ovan visar huruvida svenskar anser att NGOs och liknande organisationer kan påverka de beslut som fattas i EU eller inte. Överlag anser svenskarna i relativt hög utsträckning att NGOs kan påverka EUs beslut, då 17% instämmer helt och 45% instämmer delvis. 19%

instämmer delvis inte och 13% instämmer inte alls.⁶⁷

Tabell 5.1.1.

NGOs och liknande organisationer kan influera beslutsfattandet på EU-nivå

TOTAL 1000

Instämmer helt 165

17 %

Instämmer delvis 447

45 %

Instämmer delvis inte 192

19 %

Instämmer inte 133

13 %

66

Flash Eurobarometer 373. Europeans’ engagement in participatory democracy. Rapport av TNS

67

Political & Social på uppdrag av EU-kommissionen 2013.

(23)

Den överlag positiva attityden skulle kunna förklaras genom teorin om deltagardemokrati, då detta indikerar att samverkan mellan medborgare och politiker anses vara fungerande. ⁶⁸ Eftersom NGOs består av medborgare som på något sätt vill förändra politiken och medborgarna ser positivt på detta är det en indikation på att deltagardemokratin är fungerande, åtminstone i en viss utsträckning. Gruppen av medborgare som inte instämmer ⁶⁹ delvis eller inte alls måste dock uppmärksammas, då dessa skulle kunna vara en indikation på att deltagardemokratin inte fungerar som den ska. I och med deras pessimistiska syn på NGOs påverkan på EUs politik kan man anta att de inte anser att samverkan mellan medborgare och politikerna inte fungerar, vilket ur ett deltagardemokratiskt perspektiv är motsatsen till hur idealet bör se ut.⁷⁰

Q1.5 - Européer behöver inte NGOs eller liknande organisationer för att påverka EU, de har andra sätt att påverka de politiska besluten

Datan ovan visar även svenskars attityder mot NGOs, men ur en annan synvinkel. Det som undersöks är ifall man anser att NGOs och liknande organisationer behövs eller om det finns

Tabell 5.1.2.

Européer behöver inte NGOs och liknande organisationer, de har andra sätt att påverka det politiska beslutsfattandet

TOTAL 1000

Instämmer helt 96

9 %

Instämmer delvis 248

25 %

Instämmer delvis inte 237

24 %

Instämmer inte 331

34 %

68

69

Ibid. 330.

70

(24)

andra sätt att påverka politiken. I denna data är det 9% som anser att NGOs inte behövs, följt av 25% som instämmer delvis. 24% instämmer delvis inte och 34% instämmer inte.⁷¹

Återigen är attityderna gentemot NGOs relativt positiva och majoriteten anser att de behövs för att påverka besluten som fattas i EU, åtminstone i viss utsträckning. Återigen går detta att koppla till teorin om deltagardemokrati eftersom majoriteten som anser att NGOs behövs i någon form indikerar att deltagardemokratin fungerar. Samtidigt är det 25% som instämmer ⁷² delvis och 9% som instämmer helt, vilket också indikerar att svenskar anser att det finns andra sätt att påverka EU än genom NGOs. Det frågas inte på vilka sätt man skulle kunna påverka istället, men även detta skulle kunna indikera att deltagardemokratin fungerar inom vissa ramar eftersom man ändå anser sig kunna påverka på något sätt, även om det inte nödvändigtvis är genom NGOs.

Q2.3 - Att rösta i Europeiska val är ett effektivt sätt att påverka politiken som förs i EU

Tabell 5.1.3.

Att rösta i EU-val är ett effektivt sätt att påverka det politiska beslutsfattandet

TOTAL ¹⁰⁰⁰

Väldigt effektivt 110

11 %

Ganska effektivt 396

40 %

Ganska ineffektivt ³³⁵

33 %

Totalt ineffektivt 88

9 %

71

Political & Social på uppdrag av EU-kommissionen 2013.

72

(25)

Ovanstående data illustrerar huruvida svenskar anser att rösta i EU-val är ett effektivt sätt att påverka politiken som förs i EU. 11% anser att det är ett väldigt effektivt sätt att påverka politiken, 40% anser att det är ett ganska effektivt sätt, 33% anser att det är ganska ineffektivt och 9% anser att det är totalt ineffektivt. ⁷³

Denna data är väldigt intressant ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, eftersom den stora andelen som anser att det är ganska eller totalt ineffektivt är relativt stor. Det kan vara ett tecken att balansen mellan medborgarna och politikerna är ur balans och att insatser krävs för att få medborgarna att känna att deras röster räknas. Exempelvis skulle deltagardemokratiska insatser kunna genomföras för att få medborgarna att känna sig mer inkluderade i beslutsprocessen och låta exempelvis deltagardemokratiska organisationer framföra medborgarnas röst. ⁷⁴

Utifrån Hix teori om brist på populär legitimitet skulle detta kunna förklaras som ett resultat av medborgarnas individuella attityder gentemot EU. Om man är positiv gentemot unionen överlag tenderar man även att uppleva att ens röst är värdefull, medan om man är mer skeptisk tenderar man att inte känna sig hörd av den istället. Vidare kan datan även förklaras som ett ⁷⁵ resultat av att vissa upplever att unionen fattar beslut till deras fördel, vilket gör dem mer positiva gentemot den och således tycker att deras röst är värdefull. Exempelvis tillåter projekten om europeisk integration att eliten i samhället kan flytta sig mellan EU-länder för att jobba och resa, medan de som inte tillhör eliten inte har samma fördel av den politiken och tycker därför inte heller att deras röst väger lika tungt som elitens. ⁷⁶

73

Political & Social på uppdrag av EU-kommissionen 2013

74

Hix. What’s wrong with the European Union and how to fix it. 58.

75

Ibid. 59.

76

(26)

Q4 - Har du gjort något av följande de senaste åren?

I datan ovan visas det vilka deltagardemokratiska aktiviteter som svenskar gjort de senaste två åren. Endast fem personer, 0%, hade deltagit i en offentlig debatt på EU-nivå. 20 personer, 5%, hade uttryckt sina åsikter om ett problem med en EU-politiker. Desto fler hade uttryckt sina åsikter om ett problem på internet, då 30% av respondenterna gjort det vid något tillfälle.

Ur ett deltagardemokratiskt perspektiv är dessa siffror mycket oroväckande. I och med att deltagardemokratin grundar sig på att medborgarna är engagerade, även mellan val, skulle detta kunna ses som ett totalt misslyckande. Att endast 25 personer har deltagit i en debatt ⁷⁷ eller diskuterat med en EU-politiker under en tvåårsperiod signalerar att deltagardemokratin inte är välmående och måste stärkas i och med att deltagardemokratin bygger på engagerade medborgare och en stark relation mellan medborgare och politiker. Desto fler har dock ⁷⁸ uttryckt sina åsikter på internet, vilket ändå är ett gott tecken på att deltagardemokratin ändå finns trots att den kanske inte är så stark som den borde vara enligt ett deltagardemokratiskt ideal.

Tabell 5.1.4.

Har du gjort något av följande de senaste två åren?

TOTAL 1000

Deltagit i en offentlig debatt på EU-nivå 5

0 %

Uttryckt dina åsikter om ett offentligt problem med en folkvald politiker på EU-

nivå 20

2 %

Uttryckt dina åsikter om ett problem på Internet eller sociala medier 299 30 %

77

Ibid. 330.

78

(27)

Utifrån nyinstitutionalistisk teori skulle detta kunna förklaras som ett resultat av institutionens utformning. Institutionerna styr hur individerna agerar inom dem och därför är datan endast en kartläggning över hur individerna agerar inom dem. Individerna agerar efter de formella ⁷⁹ och informella normerna som finns och om normen således är att inte engagera sig politiskt är det ett resultat av institutionens normer. För att en förändring ska ske måste alltså normerna ⁸⁰ inom institutionen förändras och förnyas, men det innebär också att delar inom institutionen som är välfungerande idag kan komma att förändras. ⁸¹

5.2 EU-nämndens arbete: hur har det egentligen gått?

I bakgrunden presenterades två avsnitt kopplat till EU-nämndens arbete med Lissabonfördragets artikel om demokratiska principer; Ett före fördragets ikraftträdande och ett efter att fördraget kommit på plats. Då materialet kopplat till nämndens arbete med Lissabonfördraget var ytterst begränsat kommer arbetet före och efter fördragets ikraftträdande slås samman i en och samma analys.

För att återkoppla till bestämmelserna i Lissabonfördragets åttonde artikel, bestämmelser om demokratiska principer, slås det bland annat fast att varje EU-medborgare har rätt att delta i unionens demokratiska liv och institutionerna ska bidra till att medborgarna kan uttrycka sina åsikter och ståndpunkter. Artikeln fastslår även att medlemsstaterna ska aktivt bidra till att unionen fungerar väl och ska föra ett parlamentariskt samarbete mellan det nationella parlamentet och Europaparlamentet. ⁸²

Reinfeldts regering, som var den sittande regeringen när Lissabonfördraget trädde i kraft, ställde sig mycket positiva till fördraget. Statsministern själv sa vid ett sammanträde i nämnden att fördraget skulle göra unionen mer demokratiskt, mer effektivt och transparent. ⁸³ Förberedelserna inför fördragets ikraftträdande var mycket små, och fördraget varken diskuterades eller behandlades i särskilt stor utsträckning. Visserligen belyser statsminister

79

Ibid. 86.

80

Ibid. 87.

81

82

83

(28)

Reinfeldt att man från Sveriges sida har försökt få tillgång till så mycket information och så många dokument som möjligt, men att de ej har tillhandahållits av EU ännu. ⁸⁴

En av punkterna i Lissabonfördraget som lyfts i nämnden kort innan det är dags för fördraget att träda i kraft är frågan om medborgarinitiativ. Frågan behandlas inte särskilt utförligt, utan det är snarare information om det från statsrådet Malmström som talar om vilket viktigt demokratiinitiativ det är. Utifrån ett deltagardemokratiskt perspektiv är detta ett sätt att ⁸⁵ inkludera medborgarna på mer direktdemokratiska sätt. Detta är ett exempel på en reform som försöker göra politiken mindre hierarkisk och tillåter individer och organisationer vara med och påverka. ⁸⁶

Direkt efter Lissabonfördragets ikraftträdande börjar mer saker hända kopplat till implementeringen av det, i synnerhet kopplat till det tidigare nämnda medborgarinitiativet.

Man försöker formatera initiativet på ett sätt som gör det användarvänligt för medborgarna.

Om det är för komplicerat kommer inga medborgare ta initiativ, därför måste användarvänligheten vara hög, menar man. Återigen är detta tydliga inslag av ⁸⁷ deltagardemokrati, precis som fördraget belyser vikten utav. Dock ställer deltagardemokratin höga krav på att medborgarna kontinuerligt är aktiva i politiken just eftersom de har möjligheten att vara med och utforma den. Deltagardemokratin lägger vikt vid ⁸⁸ medborgarnas och deras aktivitet inom politiken, ju mer medborgarna engagerar sig - i synnerhet emellan valen, desto starkare är deltagardemokratin. ⁸⁹

Diskussionen om medborgarinitiativet ägde rum 2010. Efter det dröjer det sex år tills någon fråga kopplad till Lissabonfördraget kommer på tal. Vid detta skede har en ny regering tillträtt, denna gång med Socialdemokratiskt styre med Stefan Löfven som statsminister. När nämnden sammanträder diskuteras demokratisk förankring i EU. Statsminister Löfven

84

85

86

87

Strömbäck, Jesper. Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de

88

politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur. 2000. 339.

Amnå, Erik. Deltagardemokratin – Önskvärd, nödvändig – men möjlig? I Gilljam, Mikael &

89

Hermansson, Jörgen (red.). Demokratins mekanismer. Lund: Liber. 2003. 119.

(29)

berättar om ett problem: EU-medborgarnas bristande intresse för unionen och dess arbete.

Han informerar att regeringen aktivt arbetar med att öka svenskarnas delaktighet i EU- politiken. Två år senare, 2018, nås EU-nämnden av informationen att EU ska ta fram en ⁹⁰ strategi för att stärka, i synnerhet, ungdomars intresse och engagemang kopplat till EU. ⁹¹

Utifrån ett deltagardemokratiskt perspektiv betonas vikten att att se politiken som en öppen process där vem som helst har möjlighet att delta och utforma politiken, där medborgare och makthavarna länkas samman. EU-nämndens arbete med att skapa förutsättningar för att ⁹² förenkla medborgarinitiativet och till viss del behandlat dilemmat med ungdomars bristande intresse för EU går i hand med deltagardemokratisk teori, då man försöker skapa en politisk sfär där alla kan delta. Utifrån teorin kan man tänka sig att EU-nämnden arbetat för att ⁹³ minska barriären mellan medborgarna och politiken, men trots detta kvarstår problem som får medborgarna att inte engagera sig eller intressera sig av EU-politik. Kopplingen mellan EU- nämnden och dess relation till medborgarna kommer diskuteras mer i den avslutande diskussionen.

Utifrån teorin om nyinstitutionalism kan man tänka sig att nämndens utformning vägleder hur individerna, politikerna i detta fall, agerar inom institutionen de befinner sig i. Teorin utgår från att institutionernas normer, både formella och informella, lägger grunden för individens beteende är det rimligt att anta att politikerna agerar utifrån hur institutionen lagt grunden för hur de ska agera. Eftersom man enligt teorin antar att institutioner är stabila blir således ⁹⁴ även normerna det, och tenderar att inte förändras alltför lätt. Å andra sidan kan inte stabiliteten tas för givet, då den vilar i händerna på individerna inom institutionen.

Institutionen kan alltså förändras om individerna börjar agera på nya sätt, vilket leder till att nya normer formas. Utifrån denna teori kan man alltså se politikerna som aktörer inom ⁹⁵ institutionen som agerar utifrån normerna som finns, men som också kan förändra normerna.

Om den rådande normen är att inte tala om ett ämne, exempelvis frågorna som denna studien

90

91

Strömbäck. Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska

92

makthavarna. 70.

Ibid. 70.

93

94

Ibid. 84.

95