I detta kapitel besvaras de två forskningsfrågorna för att sedan kunna dra en slutsats med hjälp av teorierna som valts. En kritisk reflektion över arbetet följs av förslag till vidare forskning.
Slutligen sammanfattas det som analyserats i denna studie, samt diskuteras slutsatserna.
6.1 Slutsatser
Syftet med uppsatsen var att undersöka medias representation av molntjänsternas miljöpåverkan och även molntjänsternas faktiska miljöpåverkan. Detta för att se om medias representati on visar en balanserad bild av hur det ser ut i dagsläget med hänsyn till resurser, som energi, vatten och
“smutsiga” energikällor som kol, fossila bränslen och olja, som krävs för att säkerställa molnets tillgänglighet. Forskningsfrågorna som skulle besvaras i uppsatsen var:
● Hur framställs molntjänsternas miljöpåverkan i medier, och hur väl stämmer det överens med
vad forskningen säger om ämnet?
● Vilken påverkan på samhället kan medias framställning ha?
6.1.1. Hur framställs molntjänsternas miljöpåverkan i medier, och hur väl stämmer det överens med vad forskningen säger om ämnet?
Molntjänsternas miljöpåverkan porträtteras både som negativ och positiv i medier. De som skriver att molntjänster har en negativ miljöpåverkan skriver antingen om utsläpp och
användning av smutsiga energikällor, eller så saknar de detaljer och skriver främst att datorhallar är dåliga för miljön. De positiva medieartiklarna skriver att molntjänster bidrar till minskade utsläpp genom att minska på resor (Hjelte, 2011; ComputerSweden, 2010) och genom ersättning av fysiska servrar i företag (Webfinanser, 2010). De skriver även att molntjänster bidrar till resurseffektivitet. De positiva aspekterna nämns dock ofta utan att motiveras eller förklaras.
De vetenskapliga artiklarna fokuserar på den negativa miljöpåverkan som molntjänster har, men nämner även vissa möjligheter för miljön som de bidrar med. De skriver att molntjänster leder till ökade utsläpp, ökad energiförbrukning och även ökad vattenförbrukning. Enligt en av de vetenskapliga artiklarnakommer molntjänsternas energiförbrukning att öka till 58% av den globala energiförbrukningen år 2025 (Andrae, 2017). Eftersom datorhallar blir mer och mer energieffektiva, ökar efterfrågan och fler datorhallar kommer att byggas. En ökad efterfrågan och ett utökande av datorhallar kan leda till lägre kostnader och därmed större tillgänglighet bland människor och företag, samt fler bekvämligheter. Lägre kostnader och större bekvämligheter med molntjänster leder till mer dataanvändning, och mer gemensamt utnyttjande av nätverk. Det leder till en minskad digital klyfta, och således mer energiförbrukning och utsläpp eftersom det
28 blir en större spridning av användandet av molntjänster världen över. Det kan låsa datorhallar till användningen av smutsiga energikällor, vilket är negativt i en tid då övergången till förnybara energikällor är kritisk. Datorhallar bör börja använda 100% hållbara energikällor och minska utsläppen rejält. De positiva aspekterna som de vetenskapliga artiklarna nämner är bland annat att molntjänster kan bidra till miljöövervakning, resurseffektivitet, global datadelning och produktion. De bidrar även indirekt till hållbar utveckling. Detta eftersom Big Data och Internet of Things, som använder molntjänster, bidrar till hållbar utveckling genom stora dataset och internetanslutna sensorer (United Nations, 2016). De nämner dock inte att molntjänster i sig är bra för miljön. De negativa aspekterna som de vetenskapliga artiklarna nämner är flera än de positiva aspekterna och nämns oftare. De positiva aspekterna säger att molntjänsterna endast har en positiv miljöpåverkan genom att förbättra andra industrier.
Det som medier skriver om ämnet stämmer inte alltid överens med det som forskningen säger.
De vetenskapliga artiklarna nämner liknande negativa aspekter som medieartiklarna. När miljöpåverkan visas som positiv är det ibland baserat på saker som inte motiveras, och som inte nämns i de vetenskapliga artiklarna. De positiva aspekter som visas i de vetenskapliga artiklarna nämns inte så ofta i medier.
6.1.2. Vilken påverkan på allmänheten kan medias bild ge?
Eftersom att media formar hur mottagarna ska tänka måste informationen som de går ut med vara korrekt, vilket den inte nödvändigtvis är eftersom det finns en klyfta mellan vad media säger och vad forskningen säger. Informationen om molntjänster kan forma mottagarens åsikter i fråga om molntjänster. Individer tar emot information som passar in i deras mentala agenda och finns det åsikter eller idéer om att molntjänster är bra för miljön, så stärks denna ytterligare tack vare medias inblandning. Det påverkar dock inte de individer som anser att informationen inte är pålitlig. Med det sagt är det möjligt att en falsk bild sprids: att molntjänster är bra för miljön.
Detta kan påverka allmänheten, den offentliga agendan och marknaden runt om. Det behöver dock inte hända. Graden av påverkan beror till stor del på individen som ingår i målgruppen, som dess bakgrund, utbildning och redan existerande tro. Medier bör uppmärksamma den negativa miljöpåverkan som molntjänster har till en högre grad och motivera de positiva aspekterna som de nämner, så att allmänheten får chansen att bilda sina egna tankar och åsikter kring ämnet utifrån informationen som ges.
29
6. 2 Diskussion
På grund av dessa svar på forskningsfrågorna har vi kunnat dra slutsatsen att medier inte visar en balanserad bild av hur molntjänsternas miljöpåverkan ser ut i verkligheten, med tanke på att en stor del av artiklarna, nästan hälften, tar upp den positiva miljöpåverkan som industrin har och forskningen gör inte det. Det finns mycket utrymme för förbättring i området. Väldigt många positiva artiklar skriver att molntjänster har positiva effekter på miljön, utan att vidareutveckla varför.
Eftersom att vissa medieartiklar skriver att molntjänster har positiva effekter på miljön (ofta utan att förklara hur), som inte forskningen tar upp, kan det tyda på att det inte är korrekt information som media ger allmänheten. Det kan leda till att allmänhetens tankar och åsikter om molntjänster i samband med miljön formas av en “felaktig” bild, då informationen kanske inte stämmer överens med det forskningen säger (Mohd Zain, 2014). Detta kan leda till en felaktig tro bland människor att molntjänster och datorhallar är bättre för miljön, än vad det faktiskt är. Eftersom marknaden styrs av allmänheten, vad de vill ha och förväntar sig av industrin, kan det ske en expandering av industrin i snabbare takt än vad energiförsörjningen idag klarar av, och på ett ohållbart sätt. Det kan låsa datorhallarna till utnyttjandet av smutsig energi, som kol och fossila bränslen, vilket påskyndar klimatförändringen. Forskningen och medieartiklarna som talar om de negativa aspekterna håller båda med om att datorhallsdriften inte är så miljövänlig som de positiva artiklarna anser. Med det sagt, finns det positiva miljöaspekter hos molntjänster
indirekta sätt som de bidrar positivt till miljön. Det är dock många saker som både kan och måste förbättras, då industrins påverkan på miljön idag är ohållbar (Naturskyddsföreningen, 2016).
Med tanke på att 2093 artiklar laddades ner för uppsatsen, så är andelen som pratar mer utvecklat om molntjänstindustrins miljöpåverkan tämligen liten. Det är mindre än 1% av alla dessa som pratar om det, och cirka hälften av dessa talar om hur molntjänster faktiskt påverkar miljön.
Detta kan, precis som de positiva artiklarna, ge en felaktig bild av molntjänster - det kan anses vara oviktigt, eller så får mottagarna av media kanske inte ens reda på att molntjänster faktiskt har en miljöpåverkan alls. För att ha en ännu bättre representation, så borde fler artiklar nämna miljöaspekten av molntjänster mer djupgående, för att pressa industrin att göra förändring och bli mer medveten om miljön, genom allmänheten.
6.3 Reflektion
Forskningsfrågorna besvaras i uppsatsen, då vi har presenterat hur media framställer molntjänsternas miljöpåverkan och det som skrivs i forskningen om ämnet. Sedan har allt analyserats med hjälp av teorierna som valts. Vi anser att denna uppsats har nått det initiala målet och slutsatser som besvarar forskningsfrågorna har kunnat dras med hjälp av analysen som genomförts.
30 6.3.1 Kritisk reflektion
I uppsatsen diskuteras det att medier kan vinkla information beroende på den bakomliggande agendan. Däremot diskuteras inte hur forskning kan vinklas utefter en bakomliggande agenda. Det har inte varit fokus på det i uppsatsen, eftersom att den utgått ifrån att forskning eftersträvar objektivitet i sina resultat, till skillnad från media. Om en forskare har en personlig agenda framgår det inte alltid i deras artiklar.
Medieartiklarna avgränsades till Sverige. Om avgränsningen istället hade fokuserat på ett annat land som till exempel USA, hade resultatet kanske sett annorlunda ut, då USA till ski llnad från Sverige inte finns på listan som en av de mest hållbara länderna (Hederos, 2016). Vi är medvetna om att det finns vissa svagheter i metoddelen av denna uppsats. Då det har funnits tusentals medieartiklar att välja från, kan vi inte med säkerhet veta att resultatet är 100% representativt.
Tidsbegränsningen har inte möjliggjort en djupare undersökning med ett större urval artiklar.
Enligt Oates (2006) går det aldrig att veta vad alla artiklar säger om något då det alltid kommer finnas flera att undersöka. Tillräckligt med information ska samlas in för att kunna hantera problemet i fråga, till ens egen tillfredsställelse (Oates, 2006). Under färgkodningen av medieartiklarna har vår tolkning spelat stor roll, då vi har bestämt vad som anses vara positivt eller negativt. Det kan ses som vinklat.
6.3.2 Förslag till vidare forskning
Eftersom att uppsatsen kommer fram till att media inte alltid har en korrekt representation av molntjänsternas miljöpåverkan, skulle det vara intressant att i framtiden undersöka hur det representeras i medier som TV, Dagstidningar, Veckotidningar och så vidare eftersom dessa typer av medier når en större publik än branschmedia, som har en specifik målgrupp. Det skulle också vara intressant att forska vidare på frågor som:
● Hur kan molntjänster få en mindre negativ miljöpåverkan?
● Varför uppmärksammas inte den negativa miljöpåverkan mera i medier?
Ett annat förslag till vidare forskning skulle kunna vara att utforska vad medier skriver om detta ämne i ett annat land.
31