Som även andra experimentella studier visat fick den enhetliga prissättningsmeka- nismen i denna studie auktionsdeltagarna att i högre grad ange bud som ligger närmre deras kostnad jämfört med den differentierade ersättningen. Trots detta gav den differentierade ersättningen ett högre utslag av effektivitet än den enhetliga ersättningen. Det beror antagligen på att incitamentet att ge bud nära kostnaden för den enhetliga ersättningen inte gick fram till alla deltagare (exempelvis stock- holmsstudenterna se diskussion nedan) och/eller att heterogeniteten mellan delta- garna med avseende på kostnader och kvaliteter var för stor. Detta övergripande resultat bekräftar det experimentella resultatet av Cason och Gangadharan, (2003), trots att kvaliteten här är känd för deltagarna och är beskriven som förbättrad vat- tenkvalitet (vilket inte var fallet i studien av Cason och Gangadharan).
Men detta är inte den enda slutsatsen som kan dras från denna studie. Det var ingen utav grupperna som lyckades samarbeta i denna studie, vilken kan ha sin förklaring i osäkerheten som skapades med hjälp av en okänd budget, ett okänt antal perioder och den slutna budgivningen. Hur en liknande institution skulle stå sig med öppna bud och chans för revidering är osäkert.
Under den enhetliga prissättningsmekanismen gav deltagarna lägre bud ju fler perioder som spelades. Under den diskreta prissättningen fluktuerade budbeteendet mycket för att stabiliseras efter period 6. Ett visst mått av inlärning kan därför ur- skönjas för båda mekanismerna (speciellt för den enhetliga), men det verkar inte ha påverkat effektiviteten positivt, som är relativt konstant över tiden. En möjlig för- klaring är att den positiva effekten av genomsnittliga lägre bud är att deltagarnas vinster ökade på grund av heterogenitet.
En högre kostnad ledde till att högre bud genererades. Detta resultat stod sig både för stockholmsstudenter och för Ultunastudenter. En potentiell förklaring är att deltagarna trodde att kostnad och kvalitet var korrelerade och därmed att deras chans för att få sitt bud beviljat var större. Detta kan ha sin förklaring i att de inte hade kännedom om någon fördelning på kvalitet, men däremot för kostnad, vilket fick deltagarna att basera sina bud på den variabel de hade information om. I andra studier där kvaliteten har varit känd har en högre kvalitet lett till högre bud (se kapitel 2). I denna studie hade deltagarna ingen information om den exakta fördel- ningen men de hade ändå viss information om den relativa kvaliteten, eftersom de hade vardera tre åtgärder att bjuda ut i varken auktionsomgång. En alternativ för- klaring är därför, vilket också skulle förklara det motsatta resultat som observera- des för stockholmsstudenter (en högre kvalitet ledde till ett lägre bud), att när de hade en god chans att få sitt bud beviljat ville de inte chansa för mycket och sänkte sitt bud. När de bedömde risken att inte få bud beviljade – vid låga kvalitetstal - gav de i genomsnitt högre bud. På liknande sätt så bedömde de att det ändå inte var så stor chans att få sitt bud beviljat om kostnaden var hög och begärde därför en högre summa. Oavsett förklaring så visar denna studie att det spelar roll hur man presenterar kvalitet och kostnader.
Det finns en del signifikanta skillnader i budgivningsbeteende mellan Stock- holmsstudenter och Ultunastudenter, där Ultunastudenter i genomsnitt gav lägre bud än Stockholmsstudenter. För Ultunastudenter visade regressionsanalysen på fler signifikanta förklaringsvariabler än för stockholmsstudenter. För stockholms- studenter var endast kostnad signifikant på en 5-procents nivå. Period och kvalitet var signifikanta på en 10-procents nivå. Ersättningsmekanismen var inte signifikant alls för Stockholmsstudenter. Kostnad var signifikant för båda grupperna med en positiv effekt.
Dessa resultat visar alltså på att deltagargrupp gav utslag på resultatet. Man kan förstås inte med säkerhet säga att det är just kontexten i denna studie som gav skillnaderna i budgivningsbeteende, även utan kontexten kanske vi hade observerat skillnader i beteende. Men oavsett förklaring uppmanar det till försiktighet vid en bredare tolkning av resultat som genereras med en snäv deltagargrupp med lite anknytning till problematiken (som exempelvis ”vanliga” universitetsstudenter).
Frågan som återstår är hur markägare skulle svara på de olika ersättningsmeka- nismerna. Kommer deras beteende att ligga mer i linje med studenterna med agrar inriktning? Det kan åtminstone inte uteslutas, men det enda sättet att få veta hur markägare skulle bete sig i en likadan situation är förstås att använda dem som deltagargrupp, vilket framtida forskning får utvisa.
6 Referenser
Back, B. och J. Zender, 1993, Auctions of Divisable Goods: on Rationale for the Treasury Experiment, Review of Financial Studies, vol.6: 733-764.
Baneth, M.H., 1995, Auctions as A Means for Creating A Market for Environ- mental Services in The Countryside, pp 106-119 in Gjølberg, O. (ed.)., Agricul- tural Policy and The Countryside, pp. 106-119.
Bardsley, P., V. Chaudhri, G. Stoneham, och L. Strappazzon, 2002, New Direc- tions in Environmental Policy, Agenda, vol. 9: 211-221.
Bikchandani, S. och C. Huang, 1993, The Economics of Treasury Securities Markets, Journal of Economic Perspectives, vol. 7: 117-134.
Binswanger, H.O., 1980, Attitudes toward Risk: Experimental Measurement in Rural India, American Journal of Agricultural Economics, Vol. 62: 395-407. Bohm, P. och M. Dufwenberg, 2003, Politik på prov – en ESO-rapport om experi- mentell ekonomi, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet, DS, 2003:31.
Cason, T., L. Gangadharan och C. Duke, 2003, A Laboratory Study of Auctions for Reducing Non-point Source Pollution, Journal of Environmental Economics and Management, vol. 46: 446-471.
Cason, T., L. Gangadharan, 2005, A laboratory comparison of Uniform and dis- criminative Price Auctions for Reducing Non-Point Source Pollution, Land Eco- nomics, vol. 81:
Cason, T., L. Gangadharan, 2004, Auction Design for Voluntary Conservation Programs, American Journal of Agricultural Economics, vol. 86: 1211-1217. Cummings, R.G., C.A. Holt och S. K Laury, Using Laboratory Experiments for Policy Making: An Example from the Georgia Irrigation Reduction Auction, Cox, J., V. Smith och J. Walker, 1985, Expected Revenue in Discriminative and Uniform Price Sealed Bid Auctions, in: V. Smith (red.) Research in Experimental Economics, vol. 3, JAI Press, Greenwich CT.
Elofsson, K., och I-M. Gren, 2004, Kostnadseffektivitet i Svensk miljöpolitik för Östersjön – en utvärdering, Ekonomisk Debatt, vol. 3:57-68.
Fischbacher, U., 2007, z-Tree: Zurich Toolbox for Ready-made Economic Experi- ments, Experimental Economics, vol. 10:171-178.
Harrison G.W. och J. List, 2004, Field Experiments, Journal of Economic Litera- ture, vol. 42: 1009-1055.
Holt, C., 1980, Competitive Bidding for Contracts under Alternative Auction Pro- cedures, Journal of Political Economy, vol. 88: 433-445.
Kagel, J., 1995, Auctions: A Survey of Experimental Research, in: Kagel, J. och A. Roth (red.) The Handbook of Experimental Economics, Princeton University Press, Princeton, NJ.
Kirwan, B., R.N. Lubowski, och J.R. Roberts, 2005, How Cost –Effective are Land Retirement Auctions? Estimating the Difference between Payments and Willing- ness to Accept in the Conservation Reserve Program, American Journal of Agricul- tural Economics, vol. 87: 1239-1247.
Klemperer, P., 2002, What Really Matters in Auction Design, Journal of Economic Perspectives, vol. 16: 169-189.
Lai, J-Y., R.J. Myers och S.D. Hanson, 2003, Optimal On-Farm Grain Storage by Risk-Averse Farmers, Journal of Agricultural and Resource Economics, vol. 28:558-579.
Latacz-Lohmann, U., och C. van der Hamsvoort, 1997, Auctioning Conservation Contracts: A theoretical Analysis and Application, American Journal of Agricul- tural Economics, vol. 79: 407-418.
List, J. A., 2006, Field Experiments: A Bridge between Lab and Naturally
Occurring Data, Advances in Economic Analysis & Policy, vol. 6, issue 2, article 8. Maskin, E. och J. Riley, 2000, Asymmetric Auctions, Review of Economic Stud- ies, vol. 67:413-438.
McAfee, P. och J. McMillan, 1987, Auctions and Bidding, Journal of Economic Literature, vol. 25, 699-738.
Milgrom, P., 1989, Auctions and Bidding, Journal of Economic Perspectives, vol.3:3-22.
Myerson, R.B., 1981, Optimal Auction Design, Mathematics of Opertions Re- search, vol. 6: 58-63.
Naturvårdsverket, 2008, Ingen övergödning – underlagsrapport till fördjupad ut- värdering av miljömålsarbetet, rapport 5840, Naturvårdsverket, Stockholm.
Rolfe, J. och J. Windle, 2006, Using Field Experiments to Explore the Use of Mul- tiple Bidding Rounds in Conservation Auctions, IAAE Discussion Paper No. 1. Smith, V., 1982, Microeconomic Systems as an Experimental Science, American Economic Review, vol. 71: 923-955.
Stoneham, G, V. Chaudhri, A. Ha och L. Strappazzon, 2005, Auctions for Conser- vation Contracts: an Empirical Examination of Victoria’s Bush Tender Trial, The Australian Journal of Agricultural and Resource Economics, vol. 47: 477-500. Söderqvist, T., 2003, Are Farmers Prosocial? Determinants of the Willingness to Participate in a Swedish Catchment-Based Wetland Creation Program, Ecological Economics, vol. 47: 105-120.
Tauer, L.W., 1986, Risk Preferences of Dairy Farmers, North Central Journal of Agricultural Economics, Vol. 8: 7-15.
Tenorio, R., 1993, Revenue-Equivalence and Bidding Behavior in a Multi-Unit Auction Market: An Empirical Analysis, Review of Economics and Statistics, vol. 75: 302-314.
Umlauf, S., 1993, An Empirical Study of the Mexican Treasury Bill Auction, Jour- nal of Financial Economics, vol. 33: 313-340.
Vickrey, W., 1961, Counter speculation, Auctions and Competitive Sealed Ten- ders, Journal of Finance, vol.16: 8-37.
Weaver, R. D., 1996, Prosocial Behavior: Private Contributions to Agriculture’s Impact on the Environment, Land Economics, vol. 72: 231-247.
7 Bilagor
Instruktioner för den differentierade ersättningen
Tack för att du har valt att delta i detta experiment! Det här är ett experiment som handlar om ekonomiskt beslutstagande. Om du följer instruktionerna noggrant och tar bra beslut kan du tjäna pengar. Själva experimentet är datorbaserat, vilket inne- bär att du sitter framför en dator och tar beslut. Dina intjänade pengar på dator- skärmen är i experimentkronor (EKR hädanefter). Dessa kommer att konverteras till SEK innan utbetalningen. En EKR är värd 0.1 SEK. Så om du har tjänat 1000 EKR konverteras de till 100 SEK. Det viktiga att komma ihåg är att ju mer EKR du tjänar desto mer SEK tjänar du också. Din ersättning för att du deltar i detta expe- riment (100 SEK) plus dina intjänade pengar betalas ut efter experimentet.
Var och en utav er som sitter i detta rum spelar en roll som markägare. Experiment- ledaren innehar rollen som myndighet. Experimentet som genomförs idag består av ett antal auktioner. Myndigheten genomför dessa auktioner för att ge markägare möjlighet att vidta vissa åtgärder mot betalning. Syftet med dessa åtgärder är att reducera mängden kväve och fosfor från jordbruket till havet och därmed förbättra vattenkvaliteten hos detsamma.
Ni (markägarna) har vardera tre åtgärder att bjuda ut i varje auktionsrunda. Åtgär- derna kan exempelvis innebära att ni ändrar markanvändning eller produktionsme- tod och är därmed förenade med kostnader för er. Vi (myndigheten) vet att denna kostnad varierar mellan markägare och åtgärd och ligger i ett intervallet (2000 – 8000 EKR) men den exakta kostnaden är privat och den vet bara ni. Ingen annan markägare har information om era kostnader. Varje åtgärd ni bjuder ut är också förenad med en förbättrad vattenkvalitet. Kvaliteten kan variera mellan åtgärder och markägare. Ni och vi (myndigheten) har information om kvaliteten som era åtgärder genererar men ni har inte information om övriga markägares kvalitet. För var och en utav de tre åtgärderna ska du som markägare ange den summan du minst vill ha för att åta dig att utföra åtgärden. Detta är dina bud. Denna budgiv- ning är sluten och alla bud är anonyma. Nedan visas ett exempel på hur skärmen kommer att se ut i en sådan beslutsituation.
Baserat på dina bud räknar vi (myndigheten) ut hur hög miljökvalitet varje åtgärd skulle generera per begärd summa. Den av dina åtgärder som genererar högst mil- jökvalitet per krona (ditt bästa bud) väljs ut att tävla mot övriga deltagares bästa bud. Varje markägare tävlar alltså med varsitt bud.
De tävlande buden rankas sedan efter miljökvalitet per begärd summa, där de bu- den med högst miljökvalitet per angiven summa rankas högst. Buden beviljas där- efter efter denna rankning tills den anslagna budgeten är spenderad. Observera att budgeten är okänd för er.
Om ert bästa bud rankas tillräckligt högt och beviljas är er vinst den perioden ert antagna bud minus kostnaden för åtgärden (vinst = bud – kostnad). Observera att du gör en förlust om du anger en summa som är mindre än din kostnad för åtgär- den. Om ditt bästa bud inte beviljas blir din vinst 0 denna period. Detta illustreras i ett fiktivt exempel i tabellen nedan (i detta exempel är budgeten 10 000 EKR). Markäga- re Kost- nad Bud (EKR) Miljökv. Miljökv. per EKR Rank Ersättning (EKR) Vinst (EKR) Gul 4 500 5000 200 0.040 2 5000 500 Röd 2 000 4500 100 0.045 1 4500 2500 Blå 1 000 2000 60 0.030 3 0 0 Summa: 9500 EKR 3000 EKR
Experimentet består av flera auktionsrundor. Vi kommer att ta en liten paus på ett par minuter emellanåt. Vi ber er att inte prata med varandra under själva rundorna, däremot får ni gärna prata med varandra under pauserna.
För varje omgång kan du under spelets gång följa historiken på datorskärmen. För varje period hittar du information om ditt tävlande bud, miljökvalitet per spenderad krona för det lägst rankade budet som beviljades och hur mycket du tjänade. Ingen av er får någon information om övriga deltagares bud. Efter den sista perioden i varje omgång ombeds du att fylla i ett användarnamn. Observera att detta inte be- höver vara ditt riktiga namn. Huvudsaken är att du alltid fyller i samma namn varje gång. Detta är för att vi ska kunna hålla koll på dina intjänade pengar och för att kunna identifiera dig vid betalningen. Efter den allra sista perioden i den sista om- gången ombeds du att fylla i några extra frågor.
Programmet skriver sedan ut ett betalningsdokument. Vi använder oss av detta för att betala ut era intjänade pengar plus ersättningen för att ni har deltagit. Experi- mentledaren kallar fram var och en av er för individuell utbetalning.
Om det dyker upp frågor under experimentets gång räck upp handen så kommer experimentledaren fram till dig.
Summering
• Intjänade pengar för ett beviljat bud = begärd summa -kostnad
• Du har tre olika åtgärder att bjuda ut till försäljning, dessa är associerade med olika kostnader och kvaliteter. Du ser dina kostnader och kvalitetstal på datorskärmen.
• Kostnader och kvalitetstal varierar mellan markägare och auktionsrundor. • För var och en av dina tre åtgärder anger du den summa du minst vill ha
för att vidta åtgärden. Vi (myndigheten) kommer att bevilja högst en av dessa tre åtgärder.
• Vi beviljar de bud med högst kvalitetstal per begärd summa och spende- rar en fast budget varje period.
Lycka till!
Instruktioner för den enhetliga ersättningen
Tack för att du har valt att delta i detta experiment! Det här är ett experiment som handlar om ekonomiskt beslutstagande. Om du följer instruktionerna noggrant och tar bra beslut kan du tjäna pengar. Själva experimentet är datorbaserat. Det innebär att du sitter framför en dator och tar beslut. Dina intjänade pengar på datorskärmen är i experimentkronor (EKR hädanefter). Dessa kommer att konverteras till SEK innan utbetalningen. En EKR är värd 0.1 SEK. Så om du har tjänat 1000 EKR konverteras de till 100 SEK. Det viktiga att komma ihåg är att ju mer EKR du tjä- nar desto mer SEK tjänar du också. Din ersättning för att du deltar i detta experi- ment (100 SEK) plus dina intjänade pengar betalas ut efter experimentet.
Var och en utav er som sitter i detta rum spelar en roll som markägare. Experiment- ledaren innehar rollen som myndighet. Experimentet som genomförs idag är ett antal auktioner. Myndigheten genomför dessa auktioner för att ge markägare möj- lighet att vidta vissa åtgärder mot betalning. Syftet med dessa åtgärder är att redu- cera mängden kväve och fosfor från jordbruket till havet och därmed förbättra vattenkvaliteten hos detsamma.
Ni (markägarna) har vardera tre åtgärder att bjuda ut i varje auktionsrunda. Åtgär- derna kan exempelvis innebära att ni ändrar markanvändning eller produktionsme- tod och är därmed förenade med kostnader för er. Vi (myndigheten) vet att denna kostnad varierar mellan markägare och åtgärd och ligger i ett intervallet (2000 – 8000 EKR) men den exakta kostnaden är privat och den vet bara ni. Ingen annan markägare har information om era kostnader. Varje åtgärd ni bjuder ut är också förenad med en förbättrad vattenkvalitet. Kvaliteten kan variera mellan åtgärder och markägare. Ni och vi (myndigheten) har information om kvaliteten som era åtgärder genererar men ni har inte information om övriga markägares kvalitet. För var och en utav de tre åtgärderna ska du som markägare ange den summan du minst vill ha för att åta dig att utföra åtgärden. Detta är dina bud. Denna budgiv- ning är sluten och alla bud är anonyma. Nedan visas ett exempel på hur skärmen kommer att se ut i en sådan beslutsituation.
Baserat på dina bud räknar vi (myndigheten) ut hur hög miljökvalitet varje åtgärd skulle generera per begärd summa. Den av dina åtgärder som genererar högst mil- jökvalitet per krona (ditt bästa bud) väljs ut att tävla mot övriga deltagares bästa bud. Varje markägare tävlar alltså med varsitt bud.
De tävlande buden rankas sedan efter miljökvalitet per begärd summa, där de bu- den med högst miljökvalitet per angiven summa rankas högst. Buden beviljas där- efter ut efter denna rankning tills den anslagna budgeten är spenderad. Observera att budgeten är okänd för er.
Om ditt bästa bud rankas tillräckligt högt och beviljas är din vinst den perioden en ersättning minus kostnaden för åtgärden (vinst = ersättning – kostnad). Om ditt bästa bud inte beviljas blir din vinst 0 denna period. Hur ersättningen bestäms för- klaras nedan
Alla markägare som får sina bud beviljade får samma ersättning per miljökvalitet. Ersättningen per miljökvalitet motsvarar det bud som hamnade precis nedanför det lägst rankade beviljade budet. Det betyder att om du får ditt bud beviljat kommer du att få en ersättning som är lika stor eller större än den summan du angav, alltså göra en positiv vinst (även om du anger ett bud lika stort som din kostnad). I tabel- len nedan illustreras hur ersättningen bestäms i ett fiktivt exempel (i detta exempel är budgeten 10 000 EKR).
Markägare Kostnad Bud (EKR) Miljökv. Miljökv. per EKR Rank EKR per Miljökv. Ersättning (EKR) Vinst (EKR) Gul 4 500 5000 180 0.036 1 28 40*180 =7200 2700 Röd 2 000 4000 100 0.025 3 40 0 0 Blå 1 000 2000 60 0.030 2 33.33 40*60 =2400 1400 Summa: 9600 EKR 4100
Som tabellen visar beviljas de två högst rankade buden. Ersättningen bestäms i detta fall av den med rankning 3, dvs. 40 kronor per miljökvalitet. Båda de som fått sina anslag beviljade gör alltså en positiv vinst.
Experimentet består av flera auktionsrundor. Vi kommer att ta en liten paus på ett par minuter emellanåt. Vi ber er att inte prata med varandra under själva rundorna, däremot får ni gärna prata med varandra under pauserna.
Under spelets gång kan du följa historiken på datorskärmen. För varje auktionsrun- da hittar du information om hur mycket du tjänade, ditt tävlande bud (summan och miljökvalitet genererad per krona) och hur stor ersättning (EKR) per miljökvalitet som utbetalas i denna period. Ingen av er får någon information om övriga deltaga- res bud.
Efter den sista auktionsrundan i varje omgång (innan paus tas) ombeds du att fylla i ett användarnamn. Observera att detta inte behöver vara ditt riktiga namn. Huvud- saken är att du alltid fyller i samma namn varje gång. Detta är för att vi ska kunna hålla koll på dina intjänade pengar och för att kunna identifiera dig vid betalningen. Efter den allra sista auktionsrundan i den sista omgången ombeds du att fylla i några extra frågor.
Programmet skriver sedan ut ett betalningsdokument. Vi använder oss utav detta för att betala ut era intjänade pengar plus ersättningen för att ni har deltagit. Expe- rimentledaren kallar fram var och en utav er för individuell utbetalning.
Om det dyker upp frågor under experimentets gång räck upp handen så kommer experimentledaren fram till dig.
Summering
• Intjänade pengar på ett beviljat bud = ersättning-kostnad
• Du har tre olika åtgärder att bjuda ut till försäljning, dessa är associerade med olika kostnader och kvaliteter. Du ser dina kostnader och kvalitetstal på datorskärmen.
• Kostnader och kvalitetstal varierar mellan markägare och perioder. • För var och en utav dina tre åtgärder anger du den summa du minst vill
ha för att vidta åtgärden. Vi (myndigheten) kommer bevilja högst en utav dessa tre åtgärder.
• Vi beviljar de bud med högst kvalitetstal per begärd summa och spende- rar en fast budget varje period.
• Om en utav dina åtgärder blir beviljad baseras din ersättning för denna åtgärd på det bud som rankades högst av de bud som inte blev beviljade. Ersättningen kommer därmed vara lika stor eller större än den summa du