att minska utsläpp
från diffusa källor
En experimentell utvärdering
En experimentell utvärdering
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6369-6.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation
Förord
Denna studie rapporterar resultaten från en experimentell utvärdering av den om-vända auktionen som styrmedel för att minska kväve och fosfor från diffusa källor. Naturvårdsverket har beställt studien inom ramen för ett regeringsuppdrag om att utveckla ett förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor (Naturvårdsverkets rap-port 6345). Therese Lindahl vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi har varit projektansvarig och har ansvarat för planering, utformning, utförande och rapporte-ring av experimentet. Under hela processen har regelbunden kontakt och uppfölj-ning skett med Naturvårdsverket (främst Linda Sahlén).
Författaren vill, förutom Linda Sahlén, även tacka Kimmo Eriksson, Micael Ehn och Fredrik Jansson vid Centrum för Evolutionär Kulturforskning, Stockholms Universitet. Ett särskilt tack till Daniel Lunneryd och Raul Hakkarainen vid Lant-bruksuniversitetet i Ultuna. Tack också till Gustav Engström för att han delade med sig av sin expertis gällande Excel-programmering.
Stockholm, januari 2010 Therese Lindahl
Innehåll
FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9
1 INLEDNING 11
2 HUR SKA EN AUKTION UTFORMAS – RELEVANT LITTERATUR 14
2.1 Inledning 14
2.2 Olika auktionsprocedurer 14 2.3 Olika ersättningsmekanismer 15 2.4 Förmedling av information till auktionsdeltagare 16
2.5 Revision av bud 17
3 EXPERIMENTELL DESIGN 19
3.1 Praktiskt utförande 19
3.2 Instruktioner 19
3.3 Ersättningsmekanismer 20 3.4 Stockholm jämfört med Ultuna 22 3.5 Samarbete mellan budgivare 22 3.6 Upprepade auktionsomgångar 23 4 RESULTAT 24 4.1 Beskrivande statistik 24 4.2 Effektivitet 25 4.2.1 Uträkningsmetoder 25 4.2.2 Övergripande resultat 26 4.2.3 Faktiskt och optimal kvalitet över tiden 26 4.2.4 Faktiskt och optimalt pris per kvalitet över tiden 28
4.2.5 Vinster 29
4.3 Vad ligger bakom ett bud? 30 4.3.1 Enhetlig jämfört med differentierad ersättning 31 4.3.2 Beteende över tid - inlärning 32 4.3.3 Stockholm jämfört med Ultuna 34 4.3.4 Samarbete mellan budgivarna 37
5 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 38
6 REFERENSER 40
Sammanfattning
De styrmedel som traditionellt har använts för att minska utsläpp av kväve och fosfor från diffusa källor har inte varit tillräckliga. Ett vanligt förekommande styr-medel för att reducera utsläppen från diffusa källor idag är olika former av bidrags-system. Bidragen är ofta schablonmässiga och baseras på bristfälliga kunskaper om mottagarens verkliga åtgärdskostnader. Samtidigt förespråkas idag allt oftare alter-nativa marknadsbaserade styrmedel. Omvänd auktion1 kan vara ett sätt att hantera
problematiken med bristande information om verkliga åtgärdskostnader (informa-tionsasymmetri) som förknippas med utsläpp från diffusa källor genom dess möj-lighet att få markägare att avslöja sina kostnader. De teoretiska fördelarna med denna typ av auktioner har varit kända sedan länge, men det finns få empiriska exempel och studier.
Syftet med denna rapport är att använda en experimentell ansats för att utvärde-ra den omvända auktionen som styrmedel för att minska utsläpp av kväve och fos-for från diffusa källor. I denna studie undersöks främst valet av ersättningsmeka-nism genom att jämföra en enhetlig ersättning med en differentierad ersättning. En differentierad ersättning innebär att ersättningen är lika med det begärda budet givet att budet blir beviljat. Den enhetliga ersättningen baseras på det högst ranka-de buranka-det av ranka-de bud som ej beviljaranka-des. På så vis får varje markägare med ett beviljat bud ett överskott utöver den begärda ersättningen.
Själva experimentet är datorbaserat och deltagarna är universitetsstudenter. Eftersom studien är motiverad av en policyfråga försöker experimentet att i övrigt efterlikna verkligheten så mycket som möjligt. Instruktionerna utgår exempelvis från verkliga sammanhang (kontextbaserade) och beskriver åtgärder, kostnader och miljöeffekter därefter. För att testa betydelsen av kontext används två deltagar-grupper, en från Stockholms Universitet och en från Lantbruksuniversitetet i Ultu-na (en grupp studenter med agrar inriktning). DeltagarUltu-na representerade varsin markägare och experimentledaren representerade en myndighet. Studenterna deltog i ett antal auktionsomgångar där de i varje auktionsomgång hade tre åtgärder varde-ra att bjuda ut. Syftet med åtgärderna var att reducevarde-ra mängden kväve och fosfor från jordbruket till havet och därmed förbättra vattenkvaliteten hos detsamma. Kvaliteten som varje åtgärd skulle generera var känd för både experimentledaren (myndigheten) och deltagaren (markägaren), men deltagarna hade inte information om övriga deltagares kvalitet. För var och en utav de tre åtgärderna fick deltagarna ange den summa de minst ville ha för att åta sig att utföra åtgärden. Budgivning var sluten och alla bud var anonyma.
Som även andra experimentella studier visat får den enhetliga prissättningsme-kanismen i denna studie auktionsdeltagarna att i högre grad ange bud som ligger nära deras verkliga kostnad jämfört med den differentierade ersättningen. Trots detta ger den differentierade ersättningen ett högre utslag av effektivitet än den enhetliga ersättningen. Det finns flera alternativa förklaringar. Incitamentet att
1
En omvänd auktion kallas för omvänd för att den kännetecknas av många säljare och en köpare till skillnad från en traditionell där det finns många köpare och en säljare.
avslöja sin kostnad uppfattas inte av alla deltagare och/eller är heterogeniteten mellan deltagarna med avseende på kostnader och kvaliteter för stor.
Det fanns en del signifikanta skillnader i budgivningsbeteende mellan Stock-holmsstudenter och Ultunastudenter, där Ultunastudenter i genomsnitt gav lägre bud än Stockholmsstudenter. Dessutom var inte valet av ersättningsmekanism sig-nifikant för Stockholmsstudenter.
Dessa resultat uppmanar därmed till försiktighet vid en bredare tolkning av re-sultat som endast genereras med en snäv deltagargrupp med liten anknytning till problematiken.
Det kan inte uteslutas att de observerade skillnaderna kan bero på Ultunastu-denternas bättre kännedom om problematiken, vilket får betydelse för hur dessa resultat ska generaliseras till markägare. Men för att med säkerhet kunna säga hur markägare skulle svara på de olika ersättningsmekanismerna krävs mer empirisk forskning.
Summary
Policy instruments traditionally used to reduce nutrients from non-point sources have not been sufficient. As a response, market-based policy instruments are often advocated. A reverse auction could be well suited to address the problems of in-formation asymmetry often associated with non-point source pollution by making landowners reveal their true alternative costs. The theoretical advantages of reverse auctions are well known, but there are few empirical examples and studies.
The purpose of this study is to experimentally evaluate the reverse auction as a policy instrument for reducing nutrients from non-point sources. In this study I am mainly concerned with the choice of price rule and compare the uniform price auction with the discrete price auction.
In discrete price auctions landowners receive their asking price if their offer is one of the selected. The uniform price is based on the highest ranked non-selected bid, which means that selected landowners will receive a surplus above their asking price. The experiment is computer-based and participants are university students.
Because the study is motivated by a policy question the experiment is designed so as to resemble reality as much as possible. The instructions are written with context and properly describe measures, costs and environmental effects.
To test the importance of context there are two test groups, one from Stock-holm University and one from the Agricultural University in Ultuna. The latter groups should be more familiar with the context and the specific problem at hand.
This study confirms earlier results by showing that the uniform price auction to a larger extent than the discrete price auction makes the participants reveal their true costs. Despite this, the discrete price auction results in a higher market per-formance. There are alternative explanations for this result. The incentive to reveal the true cost may not be evident to all participants and/or the heterogeneities of participants with respect to costs and environmental qualities are too large.
There are some significant differences in bidding behavior between Stockholm students and Ultuna students, Ultuna students gave on average lower bids. The choice of price rule was not significant for Stockholm students. These results there-fore call for a bit of caution when interpreting and translating results from a limited test group with little knowledge of the exact problem.
We cannot exclude the possibility that these differences depend on the knowl-edge of the problem that Ultuna students have, which then have implications for how we should generalize these results to landowners.
However, to know with certainty how landowners would respond to the differ-ent price rules requires more empirical research.
1 Inledning
Det har visat sig att de instrument och mekanismer som traditionellt har använts för att minska utsläpp av kväve och fosfor från diffusa källor inklusive frivilliga pro-gram, subventioner och utbildning inte är tillräckligt kostnadseffektiva. Åtgärder skulle kunna vidtas på ett sätt som ger större belastningsreduktion till en lägre kostnad. Denna beskrivning stämmer inte bara för Sverige (Naturvårdsverket 2008, Elofsson och Gren, 2004) utan också internationellt (Bardsley m.fl. 2002).
Att minska utsläpp från diffusa källor är problematiskt av främst två anledning-ar. Sådana utsläpp är ofta spridda över ett stort geografiskt område. Det är därmed svårt och dyrt att identifiera de exakta källorna vilket gör en reglering svår. Dessut-om har inte myndigheten information Dessut-om markägares exakta alternativkostnader (informationsasymmetri). Den enskilda markägaren vet mycket bättre än en tjäns-teman hur deltagande i ett åtgärdsprogram skulle påverka deras produktionsplaner och kostnader. Markägaren har å sin sida inte information om myndighetens villig-het att betala för åtgärden, vilket grundar sig på den miljöeffekt som skulle uppnås.
Som svar på dessa problem förespråkas alternativa marknadsbaserade styrme-del. Medan de traditionella instrumenten grundar sig på en föreställning om att skydda miljön genom att avgränsa den från marknadsmekanismer, baseras den nya generationens styrmedel istället på en radering av denna gränsdragning.
Exempelvis kan en omvänd auktion vara väl lämpad att adressera denna typ av informationsasymmetri och få markägare att avslöja sina kostnader genom att den introducerar en konkurrens mellan markägare, något som teoretiskt är känt sedan länge (Latacz-Lohmann och Hamsvoort 1997). En omvänd auktion kallas för om-vänd för att den kännetecknas av många säljare och en köpare till skillnad från en traditionell där det finns många köpare och en säljare.
Latcz-Lohmann och Hamsvoort analyserade den potentiella nyttan med om-vända auktioner vars syfte var att allokera kontrakt med markägare på landsbyg-den. De utvecklade en modell för optimal budgivning och applicerade den på ett hypotetiskt program för bevarande av icke- prissatta miljövärden på landsbygden. De fann att en budgivningsmekanism ökade kostnadseffektiviteten signifikant jäm-fört med individuella kontrakt.
Även om de är få, finns det empiriska exempel där omvända auktionen har im-plementerats i praktiken. I USA har en auktionsbaserad ansats införts för ” The Conservation Reserve Program”, ett program med syfte att upprätthålla och skydda biodiversitet genom att allokera kontrakt med markägare. Liknande exempel finns i Australien, The Bush Tender Trial i Victoria. Förutom att komma till rätta med informationsasymmetrin och kostnadseffektiviteten har ytterliga positiva vinster uppmärksammats i detta program. Auktionsmekanismen har exempelvis gett myn-digheten större möjlighet att objektivt kvantifiera utfall och markägare mer flexibi-litet i identifieringen av hur de kan bidra vilket har attraherat fler markägare och lett till långsiktiga förändringar av attityder gentemot bevarande av miljövärden. Informationen myndigheterna har fått från markägare kommer dessutom att kunna
sättas i relation till kostnader för att uppnå miljövärlden på statligt ägd mark. (Sto-neham m. fl., 2005).
På liknande sätt skulle en omvänd auktion kunna användas i Sverige för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläpp av kväve och fosfor från jordbruket. I ett sådant program skulle markägare ges möjlighet att komma in med bud för att utfö-ra åtgärder gentemot betalning. Dessa åtgärder är förenade med olika miljöeffekter och kostnader och myndigheten skulle därför ranka de inkomna buden baserat på miljöeffekt per spenderad krona. Den skulle sedan bevilja bud efter denna rankning tills en fast budget är spenderad.
Men trots att de teoretiska fördelarna med auktioner är väl erkända krävs mer empirisk forskning.
Syftet med denna rapport är att använda en experimentell ansats för att utvärde-ra den omvända auktionen som styrmedel för att minska utsläpp av kväve och fos-for från diffusa källor.
Experiment är i huvudsak randomiserade utvärderingar som kan mäta effekten av en specifik variabel genom att slumpmässigt allokera individer till olika test-grupper. På så vis är experiment ett kraftfullt verktyg för att utvärdera policyförslag och ett sätt att förbättra deras effektivitet. Jämfört med traditionella empiriska stu-dier, kan man med hjälp av experimentella metoder skapa exogen variation i den specifika variabeln, vilket ger möjlighet att fånga kausalitet och inte bara korrela-tion. (Bohm och Dufwenberg 2003; List, 2006)
En myndighet med avsikt att införa en omvänd auktion måste besluta sig för vilket auktionsformat som är bäst lämpat. Exempelvis måste den besluta sig för vilken ersättningsmekanism den ska använda, hur mycket information den bör dela med sig till markägare om olika miljöeffekter, om man ska tillåta markägare att revidera sina bud m.m.
I denna studie undersöks främst valet av ersättningsmekanism genom att jämfö-ra en enhetlig ersättning med en differentiejämfö-rad ersättning. En differentiejämfö-rade ersätt-ning innebär att ersättersätt-ningen är lika med det begärda budet givet att budet blir viljat. Den enhetliga ersättningen baseras på det högst rankade budet som inte be-viljas. På så vis får varje markägare med ett beviljat bud ett överskott utöver den begärda ersättningen.
Den experimentella designen är sådan att auktionen upprepas i flera omgångar. I varje omgång har experimentdeltagarna vardera tre åtgärder att bjuda ut. De in-komna buden rankas efter miljökvalitet per spenderad krona och varje deltagare kan få högst ett bud beviljat. Buden beviljas tills en okänd budget har spenderats. Budgeten är densamma i alla omgångar. Budgivningen är sluten och alla bud är anonyma.
Eftersom studien är motiverad av en policyfråga försöker den i övrigt efterlikna verkligheten så mycket som möjligt. Instruktionerna är därför kontextbaserade och beskriver åtgärder, kostnader och miljöeffekter därefter.
Själva experimentet är datorbaserat och deltagarna är universitetsstudenter från Stockholms Universitet och Lantbruksuniversitetet i Ultuna.
I nästa kapitel (kapitel 2) diskuteras olika auktionsformat utifrån existerande litteratur och några kritiska faktorer identifieras. Detta kapitel tjänar också som motivation för den experimentella designen som används. Därefter presenteras resultaten i kapitel 3. I kapitel 4 diskuteras resultaten och deras innebörd.
2 Hur ska en auktion utformas –
relevant litteratur
2.1 Inledning
En auktion inför en konkurrens mellan markägarna vilket medför att de blir mer benägna att avslöja sina alternativkostnader. En omvänd auktion kan således utgöra ett kraftfullt verktyg för att komma till rätta med problemen som associeras med den asymmetriska informationen och därmed leda till en högre grad av kostnadsef-fektivitet. Men hur ska en sådan auktion utformas?
2.2 Olika auktionsprocedurer
Teoretiska resonemang om auktioner kan dateras till Vickrey (1961) som gjorde en teoretisk jämförelse mellan fyra olika auktionsprocedurer: den engelska, den slutna förstaprisauktionen, den slutna andraprisauktionen (Vickrey auktionen) och den holländska. Den engelska auktionen är en öppen auktion som oftast används för att auktionera ut tavlor och antikviteter; priset höjs successivt tills endast en köpare återstår. Den holländska auktionen är den motsatta. Säljaren utannonserar ett bud och minskar det successivt tills en köpare antar budet. Den holländska auktionen används exempelvis vid blomsterförsäljning. I de övriga två auktionerna är bud-givningen sluten där det högsta budet vinner, i förstaprisauktionen betalar vinnaren sitt vinnande bud och i andraprisauktionen betalar vinner det näst högsta budet.
Vickrey utvecklade det s.k. ”revenue equivalence theorem”. Detta teorem säger att under vissa antaganden: riskneutralitet hos budgivarna, oberoende privata vär-deringar, symmetriska budgivare, när efterfrågan gäller ett enstaka objekt, när be-talningen är en funktion av endast bud och när transaktionskostnaderna är noll så ger olika auktionsformat samma intäkter för auktionsförrättaren. Om dessa anta-ganden stämmer så skulle med andra ord valet av auktionsformat inte spela något roll.
För auktioner inom miljöområdet så vet vi dock att flera av dessa antaganden inte stämmer. Exempelvis så kan vi inte med säkerhet säga att markägare är riskne-utrala. Det finns empiriska belägg för att markägare är riskaversiva. (Binswanger 1980, Tauer 1986, Lai m.fl. 2003). Dessutom är de med all säkerhet inte symmet-riska; markägares förutsättningar för produktion och därmed alternativkostnader skiljer sig åt. Den uppnådda miljöeffekten av en specifik åtgärd beror på markför-hållanden, geografiskt läge etc. Om utbetalningen av ersättningen sker genom del-betalningar där senare utdel-betalningar är villkorliga och sker efter någon form av kontroll så är betalningen inte en funktion av endast budet.2 Transaktionskostna-derna, dvs. kostnaderna för att delta i auktionen och för implementering är inte noll.
2.3 Olika
ersättningsmekanismer
Så vad säger då teori och empiri om vilket auktionsformat som är mest lämpligt när dessa antagen inte stämmer?
Mycket av den teoretiska litteraturen som följt Vickrey har undersökt robusthe-ten av Vickrey’s kända resultat när något utav antagandena inte längre håller.3
För den omvända slutna auktionen finns två ersättningsmekanismer, den diffe-rentierade (förstaprisauktion) där var och en som får sitt bud beviljat får en ning lika med sitt bud eller en enhetlig prissättning (andraprisauktion) där ersätt-ningen bestäms av det högst rankade budet som inte blev beviljat. Gällande val av ersättningsmekanism är det svårt att hitta någon konsensus i litteraturen.
Riskaversion talar för den differentierade prissättningen (Holt, 1980). Under en differentierad ersättning är ersättningen känd, däremot är det osäkert om budgivare får sitt bästa bud accepterat eller inte. En sänkning av ett bud leder till en lägre ersättning (som är känd), men med en ökad sannolikhet att få budet beviljat. Risk-aversion kan därmed få en markägare att sänka sitt bud vilket leder till en högre grad av kostnadseffektivitet. Med en enhetlig ersättning är detta incitament inte lika starkt då ersättningen är osäker, genom att sänka ett bud ökar sannolikheten att få budet beviljat men hur det och om det påverkar ersättningen är osäkert.
Om det finns asymmetrisk information markägare emellan finns belägg för att den differentierade ersättningsmekanismen är att föredra (Myerson 1981) likaså om objekten är heterogena (Baneth 1995 och Latacz-Lohmann och Hamsvoort, 1997). I dessa fall leder den differentierade ersättningen till högre effektivitet, men den kan även vara att föredra på grund av rättviseargument (Cummings m.fl, 2002). Ett auktionsformat som uppfattas som rättvist kan uppmuntra deltagande (se vikten av deltagande nedan) och därmed indirekt höja effektivitet genom den ökade konkur-rensen.
Empiriska studier som analyserar ersättningsmekanismer består av både fält-analyser och experimentella utvärderingar4. Cox m.fl. (1985) observerar att
delta-gare inte lyckas följa strategin och ange bud nära deras kostnader under den enhet-liga ersättningsmekanismen. Smiths (1982) resultat varken bekräftar eller fördömer ”the reveue equivalence theorem”. Tenorio (1993) och Umlauf (1993) analyserar fältdata från handel med valutor och finner att den enhetliga ersättningen ger högre effektivitet.
Ett flertal experiment har genomförts även inom miljöområdet för att testa om valet av ersättningsmekanism spelar roll. Resultaten från dessa studier pekar åt olika håll.
Cason och Gangadaharan 2003 jämförde den enhetliga och den differentierade ersättningsmekanismen för reduktion av utsläpp från diffusa källor. De genomförde ett laboratorieexperiment med universitetsstudenter. De fann att deltagarna i större utsträckning angav bud nära deras kostnader för den enhetliga ersättningen men att
3
För övergripande teoretiska studier, se exempelvis Maskin och Riley 2000, Milgom 1989, Bikchandani och Huang 1993 och Back och Zender, 1993.
den differentierade ersättningen trots detta var associerade med en högre grad av markandseffektivitet.
Cummings m.fl. 2002, genomförde och utvärderade en rad experiment där syf-tet var att analysera olika auktionsformat för att få markägare att avsätta areal som inte skulle bevattnas under en viss period. De undersökte bl.a. skillnader mellan en enhetlig ersättning och en differentierad ersättning utan att hitta någon signifikant skillnad. Valet av ersättningsmekanism är med andra ord inte självklart.
2.4 Förmedling av information till
auktionsdeltagare
En annan fråga för myndigheten att ta ställning till är hur mycket information om miljöeffekter som ska delas med markägaren. Vad finns det för argument för och emot att avslöja denna information? Genom att avslöja denna information kan myndigheten förhöja den uppfattade jämlikheten och förståelsen för själva auk-tionsförfarandet och problematiken (vilket kan vara önskvärt – se nedan). En trans-parent utformning är också bättre ur utbildningssyfte, vilket empiriskt har visat sig vara värdefullt. (Stoneham m.fl. 2005 ). Varför skulle man inte avslöja denna in-formation? För att det kanske kan få markägare att bättre avslöja sin faktiska kostnad.
Kirwan m.fl. (2005) studerade kostnadseffektiviteten för ”the Conservation Re-serve Program” i USA där de inkomna buden rankas efter ett miljöindex som var väl känt. Ett sådant system gynnar markägare med höga miljöindextal och låga alternativkostnader eftersom de då kan lägga bud som generar vinster och ändå ha en hög sannolikhet att bli beviljade. De fann ett positivt samband mellan kvalitet och bud över kostnad. Kirwan m fl. fann att deltagarnas vinster har ökat över tiden och utgör ca 10-40 % av den utbetalade summan.
Cason m.fl. (2003) utvärderade huruvida informationen om uppnådd miljökva-litet av en åtgärd som regleraren har ska kommuniceras till markägare eller inte genom en experimentell studie där ersättningen var differentierad. De fann att det är bättre ur effektivitetssynpunkt att dölja denna information på grund av samma beteende som Kirwan m.fl. hittade. Höga kvalitetstal fick deltagarna att höja sina bud.
Men frågan är hur realistiskt det är att myndigheten kan dölja denna informa-tion. Dessutom kan man ifrågasätta om samma resultat skulle uppnås i en experi-mentstudie med mer kontext.
I typiska laboratorieexperiment används ofta en neutral terminologi för att för-hindra värderingar från att snedvridas av experimentkontexten. Deltagarna är isole-rade och tillåts inte kommunicera med varandra (om inte kommunikation utgör en testvariabel). Men ibland är kontexten viktig. Om ett experiment är motiverat av en policy fråga är en viss grad av kontext motiverad då man vill efterlikna verklighe-ten så mycket som möjligt. Om auktionsförfarandet är komplext kan en viss grad av kontext också underlätta förståelsen för vad som står på spel. Ibland kan t.o.m. användandet av en neutral terminologi ge en felaktig design. I studierna av Cason och Gangadharan (2005) och Cason m. fl. (2003), beskrevs exempelvis åtgärderna
som objekt som var förenade med en viss kvalitet för experimentledaren.5 Därmed beskrevs miljökvalitet som en privat vara vilket är fel. En förbättrad miljökvalitet är en allmän vara. Detta skulle kunna påverka utfallet och tolkningen av experi-mentet felaktigt.
Att kontexten och deltagargrupp kan spela roll för utfallet av experimentet och därmed också hur resultaten ska tolkas har bevisats i experimentella studier (för en översikt se Harrison och List, 2004)
Ett laboratorieexperiment utan kontext där en vara beskrivs som privat, antar implicit att deltagarna endast är drivna av ekonomiska motiv och att kontexten, här att det rör sig om beslut som påverkar vattenkvaliteten, inte skulle påverka delta-garnas beteende. Om sedan experimentstudien ska användas för ett specifikt styr-medel med markägare som mål, antas därutöver att även markägare är drivna av endast inkomstmotiv.
Det finns ett flertal studier som visar att så inte är fallet. Exempelvis undersökte Weaver, 1996, förekomsten av icke-vinstdrivet beteende hos markägare genom att studera deras beslut att allokera privata resurser för att generera positiva miljöef-fekter. Han definierade tre huvudtyper av nyttofunktioner hos markägare: 1) nyttan bestäms endast av privata monetära vinster, 2) nyttan beror också på andra motiv, exempelvis bryr de sig om miljön och mår bra av att bidra, 3), de vet att andra mår bättre av en förbättrad vattenkvalitet och bestämmer sig för att bidra. Om endast vinster spelar någon roll (typ 1) spelar inte demografiska variabler in på deras be-slut. Han fann att privata vinster är den största drivkraften men att det finns icke-vinstdrivet beteende.
Söderqvist (2003) gjorde en liknande studie på svenska markägare i Kävlinge-åns avrinningsområde. Han undersökte markägares villighet eller ovillighet att delta i ett program för att avsätta mark för våtmark. Han drog slutsatsen att det inte var endast vinstmotiv (subventionsnivån) som bestämde markägares villighet att delta i programmet utan att det även fanns motiv som inte hade något med den ekonomiska ersättningen att göra. Han drog slutsatsen att det är viktigt att pro-grammet designas så att deltagande markägare har möjligheten att erhålla privata miljövinster, och att markägare uppfattar de allmänna miljövinsterna.
2.5 Revision av bud
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid utformande av en auktion är om man ska tillåta revision av bud eller inte. Vid en sluten budgivning är alla bud anonyma och ingen deltagare får någon information om övriga deltagares bud. För en omvänd auktion skulle markägare vid en öppen budgivning kunna ges chansen att revidera sina bud. Eftersom markägare inte har någon erfarenhet av denna typ av auktion kan det vara svårt att lägga ett ”rimligt” enstaka bud. Möjlighet till revision skulle kunna förebygga orimliga bud. Samtidigt leder revision till högre administrativa kostnader och en ökad chans för samarbete mellan deltagare, något som Rolfe and Windle (2006) också bekräftade i ett fältexperiment med markägare.
5
Alla auktioner som har implementerats i praktiken har inte varit lyckosamma, vissa auktioner har påvisat dåliga resultat. Klemperer (2002) analyserade en rad auktioner och identifierade just vikten av att undvika icke önskvärda samarbeten mellan deltagarna, s.k. kollusioner. En förutsättning för sådant samarbete är att deltagarna kan signalera och kommunicera med varandra. En öppen sekventiell auktion kanske därmed inte är att föredra. I en sådan auktion kan budgivare använ-da sig utav signalering i de första omgångarna. Att ha många upprepade auktioner med samma begränsade grupp budgivare eller om de känner varandra sedan tidiga-re ökar också sannolikheten för kollusioner eftersom de då har lättatidiga-re för att få samarbete att uppstå och fortgå. Av samma anledning är det bra att budgeten är sluten och att antal auktionsomgångar är okänt, detta skapar mer osäkerhet och försvårar utformning av samarbetsstrategier, något denna studie har försökt ta fasta på.
För att säkerställa effektiviteten bör man också försöka underlätta deltagande. För få deltagare ökar inte bara sannolikhet för kollusioner utan minskar också kon-kurrensen. Kostnaden för att delta i en auktion får därför inte vara för stor då detta kan förhindra inträde. Klara och transparenta regler och en hög trovärdighet hos myndigheten har också visat sig uppmuntra deltagande.
Det finns som sagt många faktorer att ta hänsyn till vid utformandet av en om-vänd auktion på miljöområdet, men det har varit omöjligt att ta hänsyn till alla i denna studie. I nästa kapitel presenteras den experimentella designen och de vari-abler denna studie koncentrerar sig på.
3 Experimentell design
3.1 Praktiskt utförande
Den här studien rapporterar resultat från en experimentell utvärdering i vilken 99 universitetsstudenter deltog. Studenterna rekryterades via anslagstavlor och direkt-kontakt på Stockholms Universitet och på Lantbruksuniversitetet i Ultuna. De stu-denter som anmälde sig till studien (anmälan skedde via e-post) blev slumpmässigt indelade i grupper om 8 personer. Totalt genomfördes experimentet med 14 grup-per, varav 9 grupper med deltagare från Stockholms Universitet och 5 grupper med deltagare från Jordbruksuniversitetet i Ultuna. Experimenten ägde rum på Stock-holm campus och Ultuna campus i december 2009.
Deltagarna i respektive grupp fick en tid tilldelad och ombads att dyka upp vid angivet tillfälle. Ett visst bortfall resulterade i grupper om 6-8 deltagare. Vid själva experimenttillfället fick de instruktioner att läsa (mer om dessa nedan). Efter genomläsningen fanns det tid för frågor. Därefter placerades varje deltagare fram-för en datorskärm och experimentledaren startade själva experimentet. Efter expe-rimentet fick varje deltagare fylla i en kortare enkät och därefter kallades var och en av deltagarna fram för betalning. Hela sessionen (inklusive genomläsning, expe-riment, enkät och betalning) tog mellan 60-90 minuter. Alla deltog endast i en session och ingen utav deltagarna hade tidigare erfarenhet av denna typ av experi-ment/auktionsförfarande.
Experimentet var datorbaserat vilket i praktiken innebar att deltagarna tog sina beslut vid varsin datorskärm. Programvaran som användes för experimentet heter z-Tree (Zurich Toolbox for Readymade Economic Experiments), en mjukvara för utveckling och utförande av ekonomiska experiment. (Fischbacher, 2007).6
3.2 Instruktioner
Instruktionerna som användes i detta experiment är kontextbaserade. Deltagarna fick exempelvis veta att de representerade varsin markägare och att experimentle-daren representerade en myndighet. Vidare fick de veta att de skulle delta i ett antal auktionsomgångar där de i varje auktionsomgång hade tre åtgärder vardera att bjuda ut. Nedan ges ett utdrag ur instruktionerna (se bilaga för de exakta instruk-tionerna).
”Var och en utav er som sitter i detta rum spelar en roll som markägare. Expe-rimentledaren innehar rollen som myndighet. Experimentet som genomförs idag består av ett antal auktioner. Myndigheten genomför dessa auktioner för att ge markägare möjlighet att vidta vissa åtgärder mot betalning. Syftet med dessa åtgärder är att reducera mängden kväve och fosfor från jordbruket till ha-vet och därmed förbättra vattenkvaliteten hos detsamma. Ni (markägarna) har vardera tre åtgärder att bjuda ut i varje auktionsrunda. Åtgärderna kan
6
pelvis innebära att ni ändrar markanvändning eller produktionsmetod och är därmed förenade med kostnader för er.”
Informationen om denna kostnad var privat men fördelningen för denna kostnad (2000 – 8000 EKR, där EKR är experimentkronor och en EKR motsvarade 0,001 SEK) var känd av myndigheten. Deltagarna fick också veta att varje åtgärd var förenad med en viss förbättrad kvalitet. Den exakta kvaliteten som varje åtgärd skulle generera var känd för både experimentledaren (myndigheten) och deltagaren (markägaren), men deltagarna hade inte information om övriga deltagares kvalitet. Fördelningen för kvalitet (1-350) var okänd för deltagarna. Heterogenitet introdu-cerades genom separata slumpmässiga dragningar av kostnader och kvalitetsenhe-ter från dessa uniforma fördelningar för varje objekt, deltagare och period.
För var och en utav de tre åtgärderna fick deltagarna ange den summa de minst ville ha för att åta sig att utföra åtgärden. Budgivning var sluten och alla bud var anonyma. Baserat på en enskild deltagares bud räknade programmet sedan ut hur hög miljökvalitet varje åtgärd skulle generera per begärd summa. Den av åtgärder-na som genererade högst miljökvalitet per experimentkroåtgärder-na valdes ut att tävla mot övriga deltagares bästa bud. Varje deltagare tävlade alltså med varsitt bud.
De tävlande buden rankades efter miljökvalitet per begärd summa, där de bu-den med högst miljökvalitet per angiven summa rankades högst. Bubu-den beviljas därefter efter denna rankning tills den anslagna budgeten var spenderad. Budgeten som var densamma för alla auktionsomgångar var okänd för deltagarna.
Om en enskild deltagares bästa bud rankades tillräckligt högt och beviljades blev vinsten den perioden ersättningen minus kostnaden för åtgärden. Hur ersätt-ningen bestämdes anges nedan. Om budet inte beviljades resulterade det i en vinst på 0 EKR den perioden.
Antal perioder var okänt och bestämdes för en viss grupp till stor del av den genomsnittliga tidslängden på auktionsomgångarna.
I enkäten fick de förutom bakgrundsfakta om ålder, kön, och huvudäm-ne/program fylla i den främsta anledningen till varför de valde att delta i denna studie. De kunde välja mellan: För att jag var nyfiken på hur ett experiment går till: För att tjäna pengar; För att bidra till policyrelevant forskning, Av en annan anled-ning – ange.
3.3 Ersättningsmekanismer
Den huvudsakliga testvariabeln för detta experiment är ersättningsmekanism och det som testades var enhetlig ersättning jämfört med differentierad..
Den enhetliga ersättningen bestämdes av det bud som rankades högst utav de bud som inte blev beviljade, en så kallad Vickreyauktion (sluten andraprisauktion). Det är detta pris per miljökvalitet som bestämde den totala ersättningen för de del-tagare som fick sina bud beviljade. På så vis fick de deldel-tagare med beviljade bud alltid en ersättning som var minst lika hög (oftast högre) än den de faktiskt begär-de. I 6 utav grupperna bestämdes ersättningen efter denna regel.
Ersättningen för de beviljade buden blev med den differentierade ersättningen helt enkelt det begärda budet. Denna mekanism användes i 8 utav grupperna.
Nedan illustreras dessa två mekanismer i ett fiktivt exempel. I båda fallen är den anslagna budgeten 10 000 EKR. Kostnader, bud, ersättning och vinster anges alla i EKR.
Delt. Kostnad Bud Kval. Kval. per EKR
Rank Ersättning Vinst
Enhetl. Diff. Enhetl. Diff.
Gul 4 500 5000 180 0.036 1 7200 5000 2700 500
Röd 2 000 4000 100 0.025 3 0 0 0 0
Blå 1 000 2000 60 0.030 2 2400 2000 1400 1000
Summa: 9600 7000 4100 1500
För båda ersättningsmekanismerna beviljas de två högst rankade buden. För den differentierade ersättningen summeras de beviljade buden till 7000 kronor. För denna summa ges den totala miljöeffekten (kvaliteten) av 240 enheter. För den enhetliga ersättningen uppnås samma miljöeffekt men i detta fall till ett högre pris och högre vinster för markägarna.
Enligt exemplet ovan leder den enhetliga ersättningen till en högre effektivi-tetsförlust än den differentierade ersättningen. Är detta något vi kan förvänta oss i verkligheten och även i denna studie? Det finns både teoretiska belägg och experi-mentella resultat som tyder på att det inte nödvändigtvis är sant.
Den enhetliga ersättningen leder nämligen i högre grad till ett budbeteende där deltagarna lägger ett bud som är lika med kostnaden. Ett högre bud skulle inte höja priset för ett beviljat bud. Ett lägre bud kan påverka sannolikheten för att ett bud blir beviljat men med risken att ersättningen inte täcker kostnaden. För den diffe-rentierade ersättningen finns inte samma incitament. Istället finns ett intresse av att lägga ett bud som är högre än kostnaden eftersom det är det enda sätt på vilket deltagaren (markägaren) kan erhålla en högre vinst. Exakt hur högt budet läggs beror på hur sannolikheten för att inte få sitt bud beviljat påverkas. Detta beror i sin tur på den totala budgeten, antal deltagare och deras budgivningsbeteende, samt på fördelningen av kostnader och kvalitetsenheter.
Baserat på ovanstående resonemang förväntar vi oss att den enhetliga ersätt-ningen i högre grad genererar bud som ligger nära kostnader jämfört med den dif-ferentierade ersättningen. Däremot kan vi inte ned säkerhet konstatera att den en-hetliga ersättningen kommer associeras med högre effektivitet. Om mekanismen är tillräckligt stark så kan det göra det. Lägre bud medför att fler bud kan bli beviljade vilket borde öka effektiviteten. Men om inte tillräckligt många lägger bud nära sin kostnad och/eller om det föreligger mycket asymmetri med avseende på kvalitet och kostnader kan den enhetliga ersättningen resultera i en lägre effektivitet än den differentierade då den i ett sådant fall generar höga vinster men inte nödvändigtvis leder till fler beviljade bud (se kapitel 2).
3.4 Stockholm jämfört med Ultuna
Det finns en rad olika typer av experiment.7 I ett konventionellt
laboratorieexperi-ment används en standardgrupp av deltagare (oftast universitetsstudenter) med en neutral terminologi och beskrivning av själva problematiken. Exempelvis kanske instruktionerna refererar till ”varan” eller ”resursen” utan att specificera exakt vad det är för vara eller resurs. Deltagarna hålls ofta isolerade och tillåts inte att kom-municera med varandra (om inte kommunikation är en testvariabel). Detta för att förhindra att värderingar blir snedvridna av kontexten. Ett naturligt fältexperiment är en annan extrem; ett experiment där deltagare tar beslut i sin naturliga miljö utan att vara medvetna om att de är med i ett experiment.
Ett så kallat inramat fältexperiment (framed field experiment) är ett mellanting mellan ett konventionellt laboratorieexperiment och ett naturligt fältexperiment. Tanken är att utföra ett kontrollerat laboratorieexperiment som fångar viktiga ka-raktäristiska från den ”verkliga” världen. Jämfört med ett laboratorieexperiment ger ett sådant fältexperiment upp en del av den kontrollerade miljön i utbyte mot en ökad realism (List, 2006).
Denna typ av experiment är viktiga då många faktorer kan påverka beteenden och genom att närma sig den “riktiga” situationen successivt kan man lära sig vilka faktorer och i vilken grad de påverkar beteenden.
Exempelvis har det visat sig att beskrivningen, dvs. kontexten kan påverka ut-fallet och därmed de slutsatser som kan dras från experimentet (Harrison och List 2004)
Denna studie är motiverad av en policy fråga och för att efterlikna verkligheten har en icke-neutral terminologi använts i instruktionerna och i själva designen av experimentet. För att kunna utvärdera betydelsen av att använda oss utav kontext-baserade instruktioner har vi inkluderat en deltagargrupp som faller utanför den konventionella, nämligen universitetsstudenter från Lantbruksuniversitetet i Ultu-na. Dessa skiljer sig från stockholmstudenterna genom att de har en agrar inrikt-ning i sina studier. Om kontexten har betydelse är det inte orimligt att anta att stu-denter med en agrar inriktning har bättre kännedom om problematiken som be-skrivs. Om så är fallet förväntar vi oss en skillnad i budgivningsbeteende mellan dessa två deltagargrupper.
3.5 Samarbete mellan budgivare
Det är en fördel om icke-önskvärda samarbeten mellan markägare kan förhindras (se kapitel 2). Om markägare samarbetar kan de få igenom för höga bud, vilket påverkar effektiviteten negativt. I denna studie används slutna bud, och ingen in-formation ges om den totala budgeten eller antal auktionsomgångar. Vi skulle ock-så kunna förhindra kommunikation mellan deltagarna, vilket ockock-så skulle försvåra samarbeten. Men i praktiken kommer det vara omöjligt att förhindra kommunika-tion mellan aukkommunika-tionsomgångar. I ett försök att efterlikna den verkligheten gavs
7
därför endast begränsade restriktioner gällande kommunikation i denna studie. Deltagarna ombads att inte kommunicera under själva budgivningsprocessen men fick veta att det var tillåtet att kommunicera mellan varje auktionsomgång. Emel-lanåt togs en paus där de kunde lämna sina respektive platser. Instruktionerna uppmuntrande inte specifikt till samarbete, däremot anges inte något förbud mot att samarbeta. Trots att det inte är en testvariabel i sig vill vi undersöka om det upp-stod samarbeten spontant.
3.6 Upprepade
auktionsomgångar
För att efterlikna verkligheten upprepades auktionen ett antal gånger för varje grupp. Exakt hur många omgångar som genomfördes var inte känt för deltagarna i förväg. Det fick bestämmas av hur lång tid deltagarna tog på sig för att ta sina be-slut och den tidsbegränsning som fanns, (60-90 minuter). Det lägsta antal perioder som genomfördes var 6 och det högsta 10.
Genom att upprepa auktionen kan vi studera beteende över tid. Kommer delta-garna att ändra sitt beteende över tid allt eftersom de lär sig om proceduren och får mer information om kvalitet?
4 Resultat
Oberoende t-tester har använts för att jämföra olika medelvärden. Eftersom expe-riment ofta leder till skeva fördelningar rapporteras också signifikansnivån för icke-parametriska Mann-Whitney test.8 Alla p-värden är tvåsidiga. För att
analyse-ra budgivningsbeteende används en linjär regressionsanalys. I resultaten som redo-visas i tabellerna associeras en 1-procentig signifikansnivå med tre stjärnor (***), en 5-procentig med två stjärnor (**) och en 10-procentig med en stjärna (*).
4.1 Beskrivande
statistik
I tabell 1 nedan återges beskrivande statistik med avseende på experimentvariabler, deltagare, deras budgivningsbeteende och utfall. Antal deltagare var 99 men antal observationer var 685, vilket beror på att varje deltagare deltog i flera auktionspe-rioder (i genomsnitt 7 peauktionspe-rioder). Tabell 1 visar att ca 42 procent av deltagarna del-tog i testgruppen med enhetlig ersättning och att ca 30 procent hade en agrar stu-dieinriktning (dvs. de från Ultuna). Den genomsnittliga kostnaden för att bjuda ut en åtgärd var 4464 EKR och den genomsnittliga miljöeffekten var 253 enheter. Det genomsnittliga budet (bud över kostnad)9 låg på 992 EKR och den genomsnittliga
vinsten per period var 431 EKR. Genomsnittsåldern var ca 25 år, 46 procent av deltagarna var kvinnor och ca 52 procent uppgav att de anmälde sig till studien för att tjäna pengar. Den genomsnittliga kvarstående betänketiden var 53 sekunder, vilket innebär att deltagarna tog i genomsnitt ca 130 sekunder på sig att ta sitt be-slut för en auktionsomgång.10
8
Data är till viss del skev. Normalitet kan förkastas för många utav de kontinuerliga variablerna som jämförs (exempelvis vinster, bud över kostnad och procentuell uppnådd effektivitet). Flera sorters tester har använts; Shapiro-Wilkinson, Anderson-Darling, Lillefors och Jarque-Bera.
9
Om inget annat anges analyseras och presenteras endast deltagarnas vinnande bud i varje auktions-omgång. Detta för att övriga bud kan vara ”oseriösa”. En deltagare inser lätt vilken av de tre åtgärderna som har en chans och kan därför lägga oseriösa bud för de övriga.
10
Den maximala (icke-bindande) betänketiden var 180 sekunder. Om denna gräns överskreds uppma-nades deltagarna att ta ett beslut. Programmet väntade ändå in alla deltagares beslut. En kvarstående betänketid på 50 sekunder innebär att deltagaren tog sitt beslut efter 130 sekunder. En kvarstående betänketid på -100 innebär att deltagaren tog sitt beslut efter 280 sekunder.
Tabell 1: Beskrivande statistik
Medelvärde Standardfel Min Max
Andel enhetlig ersättning
0.4175 0.0189 0 1
Andel från Ultuna 0.3007 0.01753 0 1 Bud över kostnad
(EKR)
992.0175 208.1439 0 91380
Ålder 24.6686 0.30525 18 65
Andel med in-komstmotiv 0.5109 0.4999 0 1 Andel kvinnor 0.4627 0.4986 0 1 Vinst (EKR) 431.182 31.889 0 589.25 Kvarstående betänketid 52.7883 2.4853 -213 168 Kostnad (EKR) 4463.84 63.7236 2009 8801 Kvalitet 252.547 3.0091 22 486 Antal Observatio-ner 685
4.2 Effektivitet
4.2.1 UträkningsmetoderTvå mått på effektivitet har använts. För det första måttet är målet att maximera kvaliteten givet den fasta budgeten. Men myndigheten kan också vara intresserad av att minimera pris per kvalitet för den givna budgeten. Ett diskret antal åtgärder väljs ut varje period vilket innebär att en del av budgeten inte kommer att spende-ras. Detta innebär att dessa mått kan skilja sig åt.
För varje auktionsperiod har alla möjliga kombinationer av åtgärder jämförts och sedan har den optimala kombinationen av åtgärder för respektive mått, detta baserat på faktiska kostnader och kvalitetsenheter, tagits fram. För kvalitetsmåttet har för varje auktionsperiod den kombinationen av åtgärder som skulle generera den högsta kvaliteten givet budgeten tagits fram. För pris per kvalitetsmåttet har, för varje auktionsperiod, den kombinationen av åtgärder som skulle generera det lägsta priset per kvalitet givet att budgeten ska spenderas, tagits fram.
För att kunna jämföra de båda mekanismerna har den procentuella uppnådda effektiviteten tagits fram för de båda måtten. En procentuell effektivitet på 1 bety-der att full effektivitet har uppnåtts. Dessa refereras till som PMK (procent av max-imal kvalitet) respektive PMP (procent av minmax-imalt pris/kvalitet).
4.2.2 Övergripande resultat
Ett två-sidigt t-test om olika medelvärden på effektivitet visar att det är en signifi-kant skillnad mellan de två prissättningsmekanismerna för båda effektivitetsmåtten. Vi kan förkasta nollhypotesen om lika medelvärden på en 5-procentig nivå. Den genomsnittliga effektiviteten med avseende på kvalitet ligger på 80 procent för den enhetliga ersättningen och på 89 procent för den differentierade ersättningen. För kostnadseffektivitet (PMP) är den uppnådda effektiviteten något lägre för båda testgrupperna, ca 66 procent för den enhetliga och 78 procent för den
differentierade.
Tabell 2: En jämförelse i uppmätt effektivitet för de två ersättningarna Medelvärde Enhetlig E Medelvärde Diff. E p-värde t-test p-värde Mann-W PMK 0.7838 0.8938 0.0032*** 0.0060*** PMP 0.6570 0.7849 0.0024*** 0.0020***
4.2.3 Faktiskt och optimal kvalitet över tiden
Figur 1 och 2 nedan visar hur de två ersättningsmekanismerna upprätthåller effek-tivitet med avseende på kvalitet över tiden. De illustrerar faktiskt respektive opti-mal total kvalitet per auktionsperiod för de två prissättningsmekanismerna. Antal perioder varierar från grupp till grupp (6-10), därför illustreras endast de sex första perioderna.
Figur 1: En jämförelse av total uppmätt faktisk (F) respektive effektiv (E) total kvalitet för den differentierade prissättningen.
Figur 1 visar att den effektiva kvaliteten varierar endast lite över tiden och ligger mellan 7000 och 8000 enheter för den differentierade ersättningen. Den uppmätta faktiska kvaliteten ligger i intervallet (5000-7000) enheter.
Figur 2: En jämförelse av total uppmätt faktisk (F) respektive effektiv (E) total kvalitet för den enhetliga prissättningen.
Som Figur 2 visar varierar den effektiva kvaliteten något mer för den enhetliga prissättningen och ligger mellan 6000 och 7500 enheter. Den faktiska uppmätta kvaliteten ligger mellan 4000 och 6000 enheter.
Figur 3 illustrerar den signifikanta skillnaden mellan de två ersättningsmeka-nismerna för kvalitetsmåttet.
Figur 3: En jämförelse över tid i uppnådd effektivitet med avseende på kvalitet (PMK) för de två ersättningsmekanismerna
4.2.4 Faktiskt och optimalt pris per kvalitet över tiden
För den differentierade ersättningen varierar det effektiva priset per kvalitetsenhet lite över tid och ligger mellan 12 och 14.5 EKR per kvalitetsenhet. Det faktiskt uppmätta priset är något högre, mellan 14- 16.5 EKR per kvalitetsenhet. Detta visas i Figur 4 nedan.
Figur 4: En jämförelse av faktiskt (F) respektive effektivt (E) pris per kvalitetsenhet för den diffe-rentierade prissättningen.
Figur 5: En jämförelse av faktiskt (F) respektive effektivt (E) pris per kvalitet för den enhetliga prissättningen.
För den enhetliga ersättningen är skillnaden mellan det effektiva och det faktiska priset något större. Det effektiva priset per kvalitet ligger mellan 14 och 16 EKR per kvalitetsenhet. Det faktiska priset ligger mellan 17 och 21 EKR per kvalitets-enhet.
Figur 6: En jämförelse över tid i uppnådd effektivitet med avseende på pris per kvalitetsenhet (PMP) för de två ersättningsmekanismerna
4.2.5 Vinster
Ett indirekt mått på effektivitet är deltagarnas vinster. Lägre vinster innebär att markägarna till större del har blivit kompenserade i enlighet med deras respektive kostnader, vilket i sin tur innebär att fler projekt kan bli beviljade vilket kan resul-tera i en högre effektivitet. Figur 7 nedan visar den genomsnittliga vinsten per peri-od för de två ersättningsmekanismerna.
Figur 7: Genomsnittlig vinst per period för de två ersättningsmekanismerna
Vinsten är i genomsnitt högre för den enhetliga än för den differentierade ersätt-ningen, vilket bekräftas av ett tvåsidigt t-test om lika medelvärden (se tabell 3 ned-an). Ett två-sidigt Mann-Whitney test säger dock något helt annat, att vi inte kan förkasta nollhypoteserna om lika medelvärden. Risken att förkasta en nollhypotes
fastän den är sann är exempelvis lika med 71.89 procent för det övergripande testet.
Tabell 3: En jämförelse av vinster mellan de två ersättningarna. Medelvärde Enhetlig E Medelvärde Diff. E p-värde t-test p-värde Mann-W Vinst 629.708 290.459 0.0000*** 0.7189 Vinst, SU 628.422 307.830 0.0003*** 0.7761 Vinst, Ultuna 625.305 265.567 0.0044*** 0.3054
4.3 Vad ligger bakom ett bud?
Effektivitetsmåtten indikerar en signifikant skillnad mellan de två ersättningsme-kanismerna, trots att en studie av den genomsnittliga vinsten per period visar att vi inte kan förkasta lika medelvärden. För att förstå denna skillnad behöver vi analy-sera deltagarnas beteende med avseende på budgivning närmre. Om inget annat anges analyseras endast tävlande bud.11
Tabell 4 nedan bekräftar att ersättningsmekanism är signifikant och har en stor effekt på bud som är högre än den verkliga kostnaden (hädanefter benämnda ”bud över kostnad). En enhetlig ersättning resulterar i ett betydligt lägre bud. Detta re-sultat bekräftar med andra ord tidigare experimentrere-sultat (se kapitel 2); den enhet-liga ersättningen associeras med ett budgivningsbeteende där deltagarna i mycket högre grad avslöjar sina verkliga kostnader. En äldre deltagare är benägen att ange ett högre bud, likaså en kvinnlig.
Hög kvalitet ökar sannolikheten för att ett bud accepteras och därför har en budgivare ett större incitament att höja sitt bud och därmed erhålla en högre vinst. Kvalitet ger dock ingen signifikant effekt, vilket är lite överraskande med tanke på tidigare resultat (se kapitel 2 för en utförlig diskussion). Varje markägare har in-formation om sina respektive kvalitetsenheter, men har ingen inin-formation om övri-ga markäövri-gares kvalitetsenheter, eller vad den maximala kvaliteten är. Men efter-som varje deltagare har vardera tre objekt att bjuda ut i varje omgång får de ändå en uppfattning om vad som kan vara en relativt låg respektive hög kvalitet. Dessut-om upprepas auktionen flera perioder vilket ger ytterligare information Dessut-om relativ kvalitet. Trots detta hittade vi alltså ingen signifikant effekt av kvalitet.
Däremot fann vi att kostnad är signifikant. En högre kostnad leder till ett högre bud över kostnad. Deltagarna har specifik information om sina kostnader och har dessutom information om den exakta fördelningen (inklusive max- och minvärde) för kostnader.
I denna övergripande regressionsanalys hittade vi ingen signifikant effekt för Ultunastudenter, d.v.s ingen signifikant skillnad mot Stockholmsstudenter.
11
Tabell 4: Regressionsanalys för alla observationer, beroende variabel: bud över kostnad
Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde
Konstant -3360.06** 1307.38 -2.5700 0.0104 Betänketid 0.9765 3.4213 0.2854 0.7754 Kostnad 0.2960** 0.1251 2.3654 0.0183 Kvalitet 0.7568 2.6851 0.2819 0.7781 Dummy Ultuna 239.619 490.973 0.4880 0.6257 Period -15.881 103.034 -0.1541 0.8775 Dummy Enhetlig E -1167.29*** 427.539 -2.730 0.0065 Ålder 114.482*** 27.645 4.1411 0.0000 Dummy Kvinna 812.900* 420.55 1.9329 0.0537
Dummy Ink. motiv 133.416 431.130 0.3095 0.7571
Multipel-R 0.2114
R-kvadrat 0.0447
Justerad R-kvadrat 0.0319
F 3.5072
Observationer 685
4.3.1 Enhetlig jämfört med differentierad ersättning
Enligt regressionsanalysen var en enhetlig ersättning associerad med ett lägre bud per kostnad. Det genomsnittliga budet över kostnad för den enhetliga ersättningen är 460 EKR, för den differentierade ersättningen är det genomsnittliga budet 1374, d.v.s. mer än tredubbelt så högt. Denna skillnad är signifikant både enligt ett t-test (p-värde = 0.0000) och ett Mann-Whitney test (p-värde= 0.0000) I Tabell 5 redovi-sas resultaten från regressionsanalyser för de två ersättningsmekanismerna.
Tabell 5: Regressionsanalyser för de två ersättningsmekanismerna, beroende variabel: bud över kostnad.
Enhetlig Ersättning Differentierad Ersättning
Koeff.
(Std. Fel)
t-kvot p-värde Koeff. (Std. Fel) t-kvot p-värde Konstant 669.54 (494.33) 1.3544 0.1767 -10592*** (2425.3) -4.3673 0.0000 Kvarstående Betänketid -0.1293 (1.3446) -0.0962 0.9235 0.1848 (5.9571) 0.0310 0.9753 Kostnad 0.0145 (0.0496) 0.2930 0.7698 0.5497** (0.2150) 2.5568 0.0109 Kvalitet -0.3937 (1.1643) -0.3381 0.7355 2.7138 (4.2760) 0.6347 0.5260 Dummy för Ultuna 207.38 -0.5004 0.6172 244.37 (754.43) 0.3239 0.7462 Period -125.32*** (47.366) -2.6459 0.0086 88.523 (160.68) 0.5510 0.5820 Ålder 7.0431 (9.0630) 0.7771 0.4377 312.70*** (59.755) 5.2330 0.0000 Dummy för Ink. motiv 44.943 (179.84) 0.2499 0.8029 600.20 (721.50) 0.8319 0.4060 Dummy för Kvinna 255.15 (173.05) 1.4745 0.1415 1145.0 (698.52) 1.6392 0.1020 Multipel-R 0.2059 0.2982 R-kvadrat 0.0424 0.0889 Justerad R-kvadrat 0.0147 0.0702 F-test 1.5334 4.7568 Antal Obs 286 398
4.3.2 Beteende över tid - inlärning
Tabell 5 visar att ersättningsmekanismerna genererar olika modeller för beslutsfat-tande. För den enhetliga ersättningen är antal perioder signifikant; en senare period är associerad med ett lägre bud (över kostnad). Detta tyder på att deltagarna efter hand, när de fick mer erfarenhet, insåg att det kunde löna sig att lägga ett bud nära kostnaden för den enhetliga ersättningsmekanismen. Inga andra variabler är signifikanta. För den differentierade ersättningen hittade vi inget sådant beteende, däremot är kostnad signifikant med en positiv effekt, likaså ålder.
Regressionsanalysen visade att antal perioder spelade roll under den enhetliga prissättningen men inte under den differentierade. Figur 8 och 9 (nedan) visar ge-nomsnittliga bud och vinster per period för de två prissättningsmekanismerna.
För den differentierade prissättningen varierar buden mycket jämfört med den genomsnittliga vinsten som är relativt konstant över alla perioder. Det är svårt att se något tydligt inlärningsbeteende för den differentierade prissättning. Observera att endast en grupp av åtta hann med tio omgångar (två grupper av tio hann med nio) och att majoriteten slutade efter 7 omgångar.
Figur 8: Genomsnittligt bud över kostnad och vinster per period för den differentierade ersättningen.
För den enhetliga prissättningen ser mönstret lite annorlunda ut. Buden fluktuerar betydligt mindre och faller konstant per period, efter period 2.
Figur 9: Genomsnittligt bud över kostnad och vinster per period för den enhetliga ersättningen.
I takt med att deltagarna förstod den enhetliga ersättningsmekanismen och sänkte sina bud fick myndigheten ett större utrymme att allokera budgeten på ett kost-nadseffektivt sätt, vilket borde få den genomsnittliga effektiviteten att öka över tiden. Men varken Figur 3 eller Figur 6 indikerar något sådant mönster. Effektivite-ten är relativt konstant över tiden. Detta kan bero på att den enhetliga ersättningen kan resultera i höga vinster, vilket i sig grundar sig på heterogenitet. Om deltagar-nas bästa bud skiljer sig mycket med avseende på kvalitet och kostnad generar den enhetliga ersättningen höga vinster för de med mera fördelaktiga förutsättningar, vilket drar ner effektiviteten.
4.3.3 Stockholm jämfört med Ultuna
Den övergripande regressionsanalysen (Tabell 4) visade ingen signifikant effekt av Ultunastudenter. En annan bild uppdagas av ett antal t-tester och
Mann-Whitneytester som presenteras i Tabell 6. Det genomsnittliga budet över kostnad är dubbelt så högt för stockholmsstudenter, en signifikant skillnad enligt ett t-test som härrör från den differentierade ersättningsmekanismen. Denna skillnad är dock inte signifikant enligt ett Mann-Whitney test. Det finns ingen signifikant skillnad mel-lan de två studentgrupperna för den enhetliga ersättningen enligt ett t-test, det finns det däremot enligt ett Mann-Whitney test. Denna skillnad i test-resultat beror för-modligen på en väldigt snedvriden fördelning av buden. De höga buden för stock-holmsstudenter, främst med avseende på den differentierade ersättningen är hög på grund av ett fåtal extremt höga bud. Oavsett så tyder testen på att Ultuna studenter i genomsnitt gav lägre bud än Stockholmsstudenter. Trots denna skillnad i
budgiv-ningsbeteende återfinns ingen signifikant skillnad mellan de två studentgrupperna med avseende på vinster eller med avseende på effektivitet.
Tabell 6: En jämförelse mellan Stockholm och Ultuna Medelvärde SU Medelvärde Ultuna p-värde t-test p-värde Mann-W Bud över kostnad 1202.373 621.351 0.0824 0.2691
Vinst 456.021 387.414 0.2821 0.9172
Bud över kostnad, enhetlig E
481.7673 406.6548 0.7421 0.0157**
Bud över kostnad, Diff. E 1821.787 731.3171 0.0692** 0.2326 Vinst, Enhetlig E 628.4216 625.3047 0.9825 0.5124 Vinst, Diff. E 307.830 265.567 0.4022 0.4896 PMP 0.7969 0.8902 0.0004*** 0.4768 PMK 0.8765 0.7950 0.4138 0.3392
Vad ligger bakom denna skillnad? Tabell 7 visar resultaten från regressionsanaly-ser för de två testgrupperna.
Tabell 7. Regressionsmodell för budgivning, beroende variabel: bud över kostnad.
Ultuna Stockholm
Koeff.
(Std.fel)
t-kvot p-värde Koeff. (Std.fel) t-kvot p-värde Konstant -1050.42 (1154.43) -0.9099 0.3640 3644.7*** (1250.09) 2.9155 0.0037 Kvarst. betänketid -5.1681*** (1.8135) -2.8497 0.0048 3.3948 (3.4661) 0.9794 0.3279 Kostnad 0.9994*** (0.0615) 16.258 0.0000 0.6746*** (0.1281) 5.2638 0.0000 Kvalitet 0.8610 (1.3879) 0.6203 0.5358 -4.9186* (2.7298) -1.8019 0.0722 Period -13.183 (45.5583) -0.2894 0.7726 -197.29* (113.028) -1.7454 0.0816 Dummy Enhetlig E -625.31*** (235.826) -2.6516 0.0087 -631.488 (438.373) -1.4405 0.1504 Ålder 73.6246* (44.0107) 1.6729 0.0959 19.8836 (24.3546) 0.8198 0.4128 Dummy Kvin-na 410.267* (234.309) 1.7510 0.0815 -67.4482 (424.425) -0.1589 0.4128 Dummy Ink. motiv 505.127** (236.977) 2.1354 0.0343 561.575 (432.799) 1.2975 0.1951 Multipel-R 0.7695 0.2611 R-kvadrat 0.5921 0.0682 Justerad R-kvadrat 0.5755 0.0523 F 35.743 4.2977 Observationer 206 479
Kostnad är den enda variabel som visar sig vara signifikant med positivt tecken för båda testgrupperna. I övrigt verkar det som om de två grupperna bäst representeras av olika modeller för beslutstagande. Studenter med agrarinriktning har fler signi-fikanta variabler; en enhetlig ersättning och en kortare betänketid ger ett lägre bud; en kvinnlig deltagare, en äldre deltagare, och en deltagare med inkomstmotiv (har svarat att det främsta motivet för deltagande i studien var för att tjäna pengar) ten-derar att lägga högre bud. Ersättningen, inkomstmotivet och kön har störst förklar-ingsvärde.
För stockholmstudenter är, förutom kostnad, kvalitet och period signifikanta variabler, där en hög kvalitet är associerat med ett lägre bud, likaså en senare peri-od. Period har störst förklaringsvärde. Ersättningsmekanism är inte signifikant för denna testgrupp.
4.3.4 Samarbete mellan budgivarna
Endast vid ett tillfälle nämndes samarbete. Deltagarna i en grupp (med differentie-rad ersättning) förstod att det skulle kunna löna sig om de samarbetade. De frågade explicit experimentledaren om man fick samarbeta och fick svaret att det inte var emot reglerna. Deras strategi gick ut på att alla skulle ge höga bud, vilket skulle resultera i få beviljade bud per period, men med en hög ersättning för de beviljade buden. Eftersom kvalitetsenheter och kostnader varierade mellan åtgärder, deltaga-re och perioder skulle slumpen avgöra de beviljade buden och se till att vinsterna fördelades jämt över gruppen. Deltagarna i denna grupp insåg dock att det skulle kräva att alla i gruppen var med och samarbetade. Dessutom visste de inte hur många perioder som skulle spelas eller hur stor budgeten var, vilket tillsammans skapade för mycket osäkerhet. Det skulle räcka med ett bortfall för att nyttan med samarbetet skulle försvinna. Följden blev att de inte lyckades samarbeta. I denna grupp kände fyra av deltagarna varandra sedan tidigare. Detta visar på vikten av förtroende mellan deltagarna för att samarbete ska uppstå. Finns inget sådant för-troende – fallerar det lätt. Det visar också på att själva utformningen av auktionen – slutna bud utan chans för revision, okänd budget och okänt antal perioder kan för-hindra uppkomsten av icke-önskvärda samarbeten.
5 Slutsatser och diskussion
Som även andra experimentella studier visat fick den enhetliga prissättningsmeka-nismen i denna studie auktionsdeltagarna att i högre grad ange bud som ligger närmre deras kostnad jämfört med den differentierade ersättningen. Trots detta gav den differentierade ersättningen ett högre utslag av effektivitet än den enhetliga ersättningen. Det beror antagligen på att incitamentet att ge bud nära kostnaden för den enhetliga ersättningen inte gick fram till alla deltagare (exempelvis stock-holmsstudenterna se diskussion nedan) och/eller att heterogeniteten mellan delta-garna med avseende på kostnader och kvaliteter var för stor. Detta övergripande resultat bekräftar det experimentella resultatet av Cason och Gangadharan, (2003), trots att kvaliteten här är känd för deltagarna och är beskriven som förbättrad vat-tenkvalitet (vilket inte var fallet i studien av Cason och Gangadharan).
Men detta är inte den enda slutsatsen som kan dras från denna studie. Det var ingen utav grupperna som lyckades samarbeta i denna studie, vilken kan ha sin förklaring i osäkerheten som skapades med hjälp av en okänd budget, ett okänt antal perioder och den slutna budgivningen. Hur en liknande institution skulle stå sig med öppna bud och chans för revidering är osäkert.
Under den enhetliga prissättningsmekanismen gav deltagarna lägre bud ju fler perioder som spelades. Under den diskreta prissättningen fluktuerade budbeteendet mycket för att stabiliseras efter period 6. Ett visst mått av inlärning kan därför ur-skönjas för båda mekanismerna (speciellt för den enhetliga), men det verkar inte ha påverkat effektiviteten positivt, som är relativt konstant över tiden. En möjlig för-klaring är att den positiva effekten av genomsnittliga lägre bud är att deltagarnas vinster ökade på grund av heterogenitet.
En högre kostnad ledde till att högre bud genererades. Detta resultat stod sig både för stockholmsstudenter och för Ultunastudenter. En potentiell förklaring är att deltagarna trodde att kostnad och kvalitet var korrelerade och därmed att deras chans för att få sitt bud beviljat var större. Detta kan ha sin förklaring i att de inte hade kännedom om någon fördelning på kvalitet, men däremot för kostnad, vilket fick deltagarna att basera sina bud på den variabel de hade information om. I andra studier där kvaliteten har varit känd har en högre kvalitet lett till högre bud (se kapitel 2). I denna studie hade deltagarna ingen information om den exakta fördel-ningen men de hade ändå viss information om den relativa kvaliteten, eftersom de hade vardera tre åtgärder att bjuda ut i varken auktionsomgång. En alternativ för-klaring är därför, vilket också skulle förklara det motsatta resultat som observera-des för stockholmsstudenter (en högre kvalitet ledde till ett lägre bud), att när de hade en god chans att få sitt bud beviljat ville de inte chansa för mycket och sänkte sitt bud. När de bedömde risken att inte få bud beviljade – vid låga kvalitetstal - gav de i genomsnitt högre bud. På liknande sätt så bedömde de att det ändå inte var så stor chans att få sitt bud beviljat om kostnaden var hög och begärde därför en högre summa. Oavsett förklaring så visar denna studie att det spelar roll hur man presenterar kvalitet och kostnader.
Det finns en del signifikanta skillnader i budgivningsbeteende mellan Stock-holmsstudenter och Ultunastudenter, där Ultunastudenter i genomsnitt gav lägre bud än Stockholmsstudenter. För Ultunastudenter visade regressionsanalysen på fler signifikanta förklaringsvariabler än för stockholmsstudenter. För stockholms-studenter var endast kostnad signifikant på en 5-procents nivå. Period och kvalitet var signifikanta på en 10-procents nivå. Ersättningsmekanismen var inte signifikant alls för Stockholmsstudenter. Kostnad var signifikant för båda grupperna med en positiv effekt.
Dessa resultat visar alltså på att deltagargrupp gav utslag på resultatet. Man kan förstås inte med säkerhet säga att det är just kontexten i denna studie som gav skillnaderna i budgivningsbeteende, även utan kontexten kanske vi hade observerat skillnader i beteende. Men oavsett förklaring uppmanar det till försiktighet vid en bredare tolkning av resultat som genereras med en snäv deltagargrupp med lite anknytning till problematiken (som exempelvis ”vanliga” universitetsstudenter).
Frågan som återstår är hur markägare skulle svara på de olika ersättningsmeka-nismerna. Kommer deras beteende att ligga mer i linje med studenterna med agrar inriktning? Det kan åtminstone inte uteslutas, men det enda sättet att få veta hur markägare skulle bete sig i en likadan situation är förstås att använda dem som deltagargrupp, vilket framtida forskning får utvisa.
