Sedan år 1996 då det nationella brottsförebyggande programmet togs fram av regeringen så har samverkansarbetet utvecklats på flera instanser och det har skett en ökad samverkan mellan polisen och kommuner runt om i landet. Att samverkan sker mellan olika aktörer för att klara av utmaningen är alltså viktigt oavsett vilken nivå detta sker på. Samverkan tillåter
27
flera aktörer att föra diskussioner om brottsförebyggande arbete för att gemensamt angripa utmaningen i samhället. Den här studien ämnade att studera samstämmigheten mellan dem olika samverkansaktörerna i Köpings kommun samt till att öka förståelsen för
förutsättningarna för en förbättrad samverkan mellan samverkansaktörerna. De två primära slutsatserna som studien lyckats upptäcka är att alla samverkansaktörer strävar efter samma övergripande mål gällande det brottsförebyggande arbetet som är att skapa trygghet, minska brottslighet och förebygga kriminalitet, men att aktörerna däremot har olika fokusområden för att nå dem målen. Och den andra slutsatsen är att den samverkansmetod som används gynnar dem olika samverkansaktörerna samt att dem stärker varandra genom en väl fungerande samverkan. För att framföra våra slutsatser på ett sådant konkret sätt som möjligt delas kapitlet upp utefter studiens tre frågeställningar:
Finns det skillnader i vad olika samverkansaktörer anser vara målet för det brottsförebyggande arbetet?
De samverkansaktörer som via intervjuer medverkat i denna studie är eniga om att det brottsförebyggande arbetet är viktigt för att klara en av samhällets stora utmaningar som är kriminalitet. Samverkansaktörerna i Köpings kommun understryker vikten av att arbeta brottsförebyggande samt trygghetsskapande för att medborgarna i kommunen ska känna sig trygga samt att minska riskerna för att ungdomar ska hamna i kriminella banor och istället ha möjligheten till ett gott liv. De tre primära målen inom Brå är att skapa trygghet, minska brottslighet och förebygga kriminalitet. Dessa mål är enligt intervjupersonerna inte konkret nedskrivna mål med indikatorer eftersom dem är så pass övergripande, utan målen bryts istället ned till handlingsplaner. I dessa handlingsplaner står det skrivet vad aktörerna ska utföra i form av aktiviteter, enskilt eller gemensamt. Sedan sker det en årlig redovisning av varje aktör till de resterande aktörerna inom Brå för att påvisa hur väl dem lyckats uppfylla aktiviteterna inom handlingsplanen. Trots att samverkansaktörerna var eniga om de
övergripande målen för det brottsförebyggande arbetet så understryker dem att dem i många fall arbetar mot olika fokusområden samt målgrupper och i vissa fall olika typer av
brottslighet. Detta i sin tur leder till att dem sätter upp egna specifika mål inom sin egen organisation som är kopplat till deras grunduppdrag. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen är en aktör inom Brå som arbetar mot en målgrupp av människor som har det svårt i samhället och utsätts för våld i hemmet samt nära relationer. Köpings bostads AB är en annan aktör
28
inom Brå som däremot arbetar gentemot hyresgäster och deras bostadsområden för att trygga miljön genom exempelvis gatubelysning samt renhållning. Dessa olika fokusområden kan vi koppla till tidigare forskning som handlar om sociala och situationella preventioner där social- och arbetsmarknadsförvaltningen arbetar med sociala preventioner och Köpings bostads AB främst arbetar med situationella preventioner. Att dem dessutom inte heller har mätbara mål med konkreta aktiviteter i Brå så ledet det till svårigheter att utvärdera arbetet. Enligt oss kan det vara därför majoriteten av intervjupersonerna ansåg att utvärderingen skulle behöva spetsas till samt utvecklas i kommunen eftersom dem saknar konkreta mätbara mål inom Brå.
Finns det skillnader i vad olika samverkansaktörer anser vara målet med själva samverkansarbetet?
Att alla samverkansaktörer har lika stor delaktighet och får samma information samt finner lösningar på utmaningarna tillsammans visar sig tydligt vara positivt och gynnande för alla medverkande aktörer. Det finns en klar linje som visar att intervjupersonerna delar samma uppfattning gällande målen med samverkansarbetet och det är att dem tillsammans genom samverkan är starkare. Utan samverkan, en god kommunikation och en delad lägesbild ökar riskerna för att samma arbete skall utföras av olika aktörer på flera håll. Samverkansaktörerna är också nöjda med de positiva effekter som samverkan givit dem såsom arbetsverktyget Embrace samt medborgarlöften. Med medborgarlöften sätts det upp tydliga riktningar på vad samverkansaktörerna förväntar sig av varandra. Enligt tidigare forskning har
brottsförebyggande nätverken ingen beslutsbefogenhet vilket är en förutsättning för ett
framgångsrikt samarbete. Tidigare forskning visar även att dessa typer av nätverk saknar egna ekonomiska resurser men detta stämde dock inte överens på Brå i Köping då dem har
möjlighet att fatta beslut inom generella frågor samt så har dem en egen så kallad trygghetsbudget. Detta kan enligt oss vara anledningar till att Brå i Köping har en framgångsrik samverkan inom det brottsförebyggande arbetet.
Finns det skillnader i vad olika samverkansaktörer anser bör göras för att förbättra samverkansarbetet?
Trots att Brå i Köping och de involverade aktörerna har en god samverkan så var aktörerna eniga om att det finns en hel del utvecklingsarbete. Samverkansaktörerna lägger stor vikt vid utvärdering samt analys av det arbete som har utförts och menar på att detta är grundliga
29
förutsättningar för att lyckas med arbetet. Detta kopplar vi till tidigare forskning som visar på att utvärdering är en grundsten för kunskapstillväxten för det brottsförebyggande området. För att kunna utvärdera de brottsförebyggande åtgärder som är effektiva eller ineffektiva krävs det noggranna utvärderingar och i och med att majoriteten av samverkansaktörerna anser att utvärderingsarbetet skulle behöva spetsas till skulle det enligt oss kunna vara en anledning till varför Köping är en av dem städerna på Rikspolisens lista över de städer där de kriminella nätverken växer sig starkare. Enligt tidigare forskning så är även förutsättningarna för en gynnsam utvärdering att det finns konkreta mål att följa upp, vilket också var en del av utvecklingsarbetet enligt vissa intervjupersoner i denna studie. Avslutningsvis så va majoriteten av aktörerna överens om att det finns goda resurser, både i form av de resurser som politikerna tilldelar samt resurser i form av personal och tid men att resurserna behöver ses över när det kommer till hur dessa prioriteras. Detta är en del som gör att vi har svårt att generalisera vårt resultat på andra kommuner gällande samma typ av arbete då vissa viktiga faktorer kan skilja sig såsom resurser, befolkningsmängd samt storlek på kommunen.
Med största sannolikhet kommer kriminalitet alltid att vara en utmaning i samhället. På grund av att brottslighet skiljer sig mellan kommuner samt att det brottsförebyggande sker på olika sätt så skulle framtida studier kunna undersöka olika fall med jämförande analyser. Där skulle det kunna ingå en kommun med mindre brottslighet per capita jämfört med en kommun med högre brottslighet per capita för att ta reda på vilka faktorer som leder till låg respektive hög brottslighet. Att intervjua fler involverade aktörer inom det brottsförebyggande arbetet som till exempel. politiker och näringsidkare och det hade kunnat ge en bredare samt mer nyanserad bild av området.
30
6. Referenslista
Ansell, Chris & Gash, Alison (2007) Collaborative Governance in Theory and Practice. Berkeley: University of California.
https://sites.duke.edu/niou/files/2011/05/Ansell-and-Gash-Collaborative-Governance-in- Theory-and-Practice.pdf
[Hämtad 09-12-2020]
Birath, Marie & Fritzell, Erika (2014). Samverkan, nyckeln till en bra framtid.
https://artikelsok-ip-btj-se.db.ub.oru.se/article/2322581
[Hämtad 21-11-2020]
Brottsförebyggande rådet (2020). Kontakta brottsförebyggande aktörer. Brottsförebyggande rådet.
https://www.bra.se/forebygga-brott/kontakta-brottsforebyggande-aktorer.html
[Hämtad 22-11-2020]
Brottsförebyggande rådet (2016). Samverka i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Lenanders grafiska AB.
Danermark, Berth (2000). Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Farrington, David P. & Welsh, Brandon C. (2012). Crime prevention and Public Policy. Oxford: Oxford University Press.
https://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780195398823.001.0001/oxford hb-9780195398823-e-1?print=pdf
31
Forster, Martin & Sundell; Knut (2005). En grund för att växa- forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Socialtjänstförvaltningen.
https://www.researchgate.net/publication/261178584_EN_GRUND_FOR_ATT_VAXA
[Hämtad 08-12-2020]
Hertting, Nils. (2014). Implementering: Perspektiv och mekanismer. I Ahlbäck Öberg, Shirin & Rothstein, Bo. Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 5., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Kerstin (2014) Crime prevention cooperation in Sweden: a regional case study, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and
Crime Prevention, 15:2, 143–158, DOI: 10.1080/14043858.2014.954830
Jonsson, Marie & Lindblad, Johan (2019). Det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Brottsförebyggande rådet.
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e50f0/1553847523651/2019_Det_brott sforebyggande_arbetet_i_Sverige.pdf
[Hämtad 30-11-2020]
Länsstyrelsen Västmanlands Län (u.å). Brottsförebyggande arbete. Länsstyrelsen.
https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/samhalle/social-hallbarhet/brottsforebyggande- arbete.html
[Hämtad 30-11-2020]
Novus (2020). Viktigaste politiska frågan. Novus Group.
https://novus.se/novus-svensk-valjaropinion/valjarforstaelse/viktigaste-politiska-fragan/
[Hämtad 23-11-2020]
Polisen (2018). Brottsförebyggande arbete – polisens arbete. Polismyndigheten.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brottsforebyggande-arbete/
32
Polisen (u.å). Medborgarlöften och lokal samverkan. Polismyndigheten.
https://polisen.se/om-polisen/medborgarloften-och-lokal-samverkan/
[Hämtad 13-12-2020]
Regeringskansliet (2017). Tillsammans mot brott- ett nationellt brottsförebyggande program. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/49550c/contentassets/d0b212f61d0d49828e5e257f47e892ad/tillsa mmans-mot-brott---ett-nationellt-brottsforebyggande-program-skr.-201617126
[Hämtad 22-11-2020]
Rikskriminalpolisen (2014) En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. Polismyndigheten.
https://snpf.org/wp-content/uploads/2015/09/En-nationell-%C3%B6versikt-Kriminella- n%C3%A4tverk-med-stor-p%C3%A5verkan-p%C3%A5-lokalsamh%C3%A4llet.pdf
[Hämtad 30-11-2020]
Sarnecki, Jerzy (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
SCB (2020). Folkmängd i riket, län och kommuner. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik-- kommun-lan-och-riket/kvartal-13-2020/
[Hämtad 22-11-2020]
SKR (2020) Aktivt brottsförebyggande arbete i kommunerna. Sveriges kommuner och regioner.
https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/aktivtbrottsforebyggandearbeteikommunerna. 31559.html
[Hämtad 08-12-2020]
Socialstyrelsen (2000). Samverkan som organiseringsprocess – påverkan på organisation och system. En studie av åtta olika områden. (Rapport 2000:3). Stockholm: Socialstyrelsen. SVT (2014). Städerna där kriminella gäng växer sig allt starkare. Sveriges Television.
33
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/staderna-dar-de-kriminella-gangen-vaxer-sig-allt- starkare
[Hämtad 22-11-2020]
Vedung, E. (2006). Konsten att utvärdera nä̈tverk. Helsingfors: STAKES, Forskning och utveckling för social och hälsovården.
Wikström H P. & Torstensson M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete- organisation och inriktning. Polishögskolan. http://www.svtstatic.se/image- cms/svtse/1504106251/svts/article14994616.svt/BINARY/PO%20Wikstr%C3%B6ms%20f% C3%B6rslag.pdf [Hämtad 07-12-2020]
Zachrisson, A., Bjärstig, T., Eckerberg, K. (2018). When Public Officers Take the Lead in Collaborative Governance: To Confirm, Consult, Facilitate or Negotiate? Scandinavian Journal of Public Administration 22 (4)
34
7. Appendix
FRÅGEGUIDE
Fråga 1. Eran förvaltning är en aktör i Köpings brottsförebyggande råd. Vad arbetar ni konkret med inom samverkansgruppen?
Fråga 2. Vad har ni för roll i BRÅ?
Fråga 3. Vilka är eran egen organisations mål gällande det brottsförebyggande arbetet och vad är samverkansgruppens mål i det brottsförebyggande arbetet?
Fråga 4. Hur följer ni upp arbetet och granskar om målen blivit fullföljda?
Fråga 5. Hur gynnas ni av att arbeta genom ett brottsförebyggande råd och inte varje förvaltning/organisation för sig själv?
Fråga 6. Upplever ni några nackdelar med att ha ett samverkansarbete?
Fråga 7. Ni säger att ni träffas X antal många gånger per år. Räcker detta för att ha en god samverkan mellan alla aktörer?
Fråga 8. Vad skulle kunna göras för att samverkansarbetet ska utvecklas, både när det gäller att nå målen inom det brottsförebyggande arbetet men också för att förbättra samverkan mellan aktörerna?